När övergår en privatbostadsfastighet till att bli näringsfastighet?

FRÅGA
Hej. Om man har en privatbostad som man inte bor i idag utan hyr ut men avser att bo där i framtiden, hur länge kan detta pågå innan den görs om till näringsfastighet?
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

En näringsfastighet är enligt 2 kap. 14 § inkomstskattelagen (IL) en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet. En privatbostadsfastighet är enligt 2 kap. 13 § IL ett småhus (villor eller andra liknande byggnader) som också är en privatbostad. Jag utgår ifrån att den bostad du syftar på i din fråga är ett småhus. Vad som måste utredas är således huruvida den bostad du hyr ut är en privatbostad eller inte.

Privatbostadsbegreppet återfinns i 2 kap. 8 § IL. Där stadgas att privatbostad är ett småhus som till övervägande del (50 %) används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående för permanent boende eller som fritidsbostad. Du har angett att du i framtiden avser att använda bostaden som permanent boende i framtiden. Om det rör sig om en snar framtid är villkoret om att avse att använda bostaden som permanent boende uppfyllt. Rör det sig om längre fram än ett par år framöver är villkoret troligtvis inte uppfyllt. Är villkoret uppfyllt, är det en privatbostad och därmed även en privatbostadsfastighet. Observera att om det är en närstående du hyr ut till, är bostaden fortfarande privatbostad. Vem som räknas som närstående framgår av 2 kap. 22 §, vilka är make, föräldrar, avkomling och avkomlings make, mor- och farföräldrar, syskon, syskons make och avkomling och även dödsbo som den skattskyldige eller någon närstående är delägare i.

Är villkoret inte uppfyllt är bostaden enligt 2 kap. 8 § IL ingen privatbostad och därmed ingen privatbostadsfastighet utan en näringsfastighet. Det finns emellertid en regel i 2 kap. 9 § IL (kallad tröghetsregeln) som anger att om det inträffar något som gör att en bostad inte längre är en privatbostad, exempelvis att ägaren hyr ut den till någon utomstående, fortsätter bostaden att vara en privatbostad under det kalenderår då ändringen sker samt det efterföljande året, om inte ägaren begär annat. Tröghetsregeln stadgar alltså en presumtion för att bostaden fortsättningsvis är en privatbostad, och ägaren måste uttryckligen ange att den inte ska vara det för att presumtionsregeln inte ska gälla. Om du började hyra ut under 2016 fortsätter alltså bostaden att vara en privatbostad under hela 2016 och 2017. När 2018 kommer blir det en näringsfastighet.

Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,

Wilhelm Stenvall
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Privat- och näringsfastighet (14)
2018-06-08 Räknas det som näringsverksamhet om jag hyr ut rum i en bostadsrätt?
2018-04-29 Definition av privatbostad - hur länge kan man hyra ut?
2018-04-26 Vad är skatten på aktiv respektive passiv näringsverksamhet?
2018-01-28 Kapitalvinstskatt

Alla besvarade frågor (85162)