Ska egendom som har förvärvats efter ansökan om skilsmässa ingå i bodelningen?

Vi har lämnat in ansökan om skilsmässa. Vi har ännu inte fått svar. Vad jag förstår är det en överklaganstid på tre veckor efter domen. Idag har mannen köpt en bostadsrätt, skrivit på kontraktet och lagt handpenning. Övertagande 31/7. Vad händer med detta? Vi har ju inte bodelat ännu? Vi äger även ett hus med hälften var och har ännu inte beslutat hur det blir med försäljning.

Lawline svarar

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga handlar om äktenskapsskillnad vilket det finns regler om i Äktenskapsbalken (ÄktB).

Jag tolkar att din fråga handlar om vad som händer med den stundande bodelningen, då din nuvarande make har köpt en bostadsrätt innan dom på skilsmässa har vunnit laga kraft. På grund av att jag inte har information om ett eventuellt äktenskapsord kommer jag besvara frågan generellt.

Vilken egendom ska ingå i en bodelning?

Ett äktenskap upplöses genom att en dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft (5 kap. 6 § ÄktB), vilket vanligtvis sker efter tre veckor efter ansökan om äktenskapsskillnad. När en dom på äktenskapsskillnad har vunnit laga kraft ska bodelning ske (9 kap. 1 § ÄktB), men en bodelning kan även ske om någon av makarna begär bodelning när ett mål om äktenskapsskillnad pågår (9 kap. 4 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, exempelvis ett hus (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Viktigt att poängtera är att äganderätt inte är samma sak som att egendomen utgör enskild egendom. Egendom kan endast bli enskild på lagens angivna sätt, exempelvis via ett äktenskapsförord, testamente eller gåva (7 kap. 2 § ÄktB).

Vid en bodelning ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet skall så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår efter avdraget från skulderna ska sedan läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Därefter sker en så kallad lottläggning. Vid lottläggningen ska giftorättsgodset fördelas på lotter, och varje make har rätt att i första hand få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar (11 kap. 7 § ÄktB). Om ingen av makarna vill bo kvar i ett gemensamt hus, kan det säljas och värdet ska sedan delas lika för att sedan göra avdrag för eventuella skulder. Vill den ena make behålla ett hus kan maken antingen kvitta huset mot annan egendom eller köpa ut den andra maken för dennes del.

Brytpunkt för egendomsförhållanden

Egendom som ska ingå i bodelningen är den egendom som var och en av makarna hade dagen för ansökan om äktenskapsskillnad vid tingsrätten (9 kap. 2 § ÄktB). Vid en ansökan om äktenskapsskillnad sker en så kallad brytpunkt som den framtida bodelningen ska utgå ifrån. Egendom som t.ex. ett arv som tillfaller den ena maken efter att en ansökan om äktenskapsskillnad har inkommit till tingsrätten, ska inte ingå i bodelningen. Om någon av makarna skaffar ny egendom fram tills att domen vinner laga kraft, ska egendomen inte ingå i bodelningen. Bodelningen tar således avstamp i egendomsförhållandena den dagen då ansökan om äktenskapsskillnad inkom. Även värdering av egendom utgår från brytpunkten.

Efter att en ansökan om skilsmässa har inkommit till tingsrätten har varje make en redovisningsplikt fram tills att bodelningen förrättas (9 kap. 3 § ÄktB). Denna redovisningsplikt innebär att makarna ska redovisa för all sin egendom, både giftorättsgods och enskild egendom. Makarna ska även lämna uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen.

Vad händer om den ena maken har förvärvat egendom efter brytpunkten med tillgångar som skulle ingå i bodelningen?

Tillgångar som förvärvas efter brytpunkten ska inte ingå i bodelningen (9 kap. 2 § ÄktB). Om någon av makarna har förvärvat egendom efter brytpunkten för medel som skulle ingå i bodelningen, det vill säga medel som utgör giftorättsgods, så ska pengarna ingå i bodelningen som makens redovisningsfordran (9 kap. 3 § ÄktB). En sådan redovisningsfordran påverkar andelarna vid bodelningen och innebär att den make som har använt giftorättsgods under brytpunkten ska räkna redovisningsfordran som en tillgång trots att medlen inte finns kvar. På så sätt kompenseras den andre maken.

Sammanfattning och rekommendation

Bodelning kan ske efter att en ansökan om äktenskapsskillnad har inkommit till tingsrätten eller efter att domen på äktenskapsskillnad har vunnit laga kraft. Bodelningen tar avstamp i de egendomsförhållanden som existerade dagen då ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten. Om en av makarna förvärvar egendom efter brytpunkten ska denna redovisas. Om maken förvärvar ny egendom med medel som utgör giftorättsgods ska värdet ingå i bodelningen som makens redovisningsfordran och beräknas som en tillgång. Den andra maken kompenseras således i bodelningen.

Jag rekommenderar att du kollar upp huruvida det existerar ett äktenskapsord eller om det finns enskild egendom i ert äktenskap. Viktigt att komma ihåg är att äganderätt inte är samma sak som enskild egendom. Köpet av bostadsrätten kan komma att bli en redovisningsfordran i bodelningen, under förutsättning att köpeskillingen har utgjorts av giftorättsgods.

Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du välkommen att ställa en till!

Vänligen,

Julia PerssonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Äktenskapsskillnad? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000