Spridning av kränkande bilder/filmer, olaga integritetsintrång
Hej!
Jag undrar vad som händer om jag skulle göra något olämpligt framför en kamera och att detta filmas i smyg utan min vetskap och läggs ut på internet.
Är detta ett brott? hade jag kunnat stämma personen som lade upp klippet om jag hittade det? Hade det varit lönt att göra en polisanmälan? Den som blir filmad gör absolut ingenting brottsligt på filmen och är inte naken eller något sånt, dock så gör han bort sig lite grann och var väldigt tydlig med att han inte ville bli filmad.
Om det mot förmodan blev smygfilmat så var det i ett hus hos en privatperson.
Men om någon då filmar i smyg och lägger ut det.
Ponera att detta klipp skulle bli viralt på nätet och jag hade polisanmält är det då stor risk att filmen hade plockats bort?
Om det hade blivit viralt är det stor risk att den som blev filmad hade känt till klippet då så småningom?
PS.
Den som är rädd för att ha blivit filmad ville egentligen inte göra den "roliga gesten" men kände sig tvungen p.g.a. grupptryck från andra och nästintill påtvingad.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!
Enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) art. 8 har var och en rätt till respekt för sitt privatliv. Denna konventionsbestämmelse ger inte bara upphov till en skyldighet för det allmänna att avhålla sig från omotiverade inskränkningar i en vars privatliv, utan även en förpliktelse att tillse att enskilda i förhållande till andra enskilda tillförsäkras ett skydd för privatlivet, däribland ett skydd mot spridning av integritetskränkande bilder. Detta enligt Europadomstolens dom i målet Peck vs the United Kingdom.
Svensk rätt reglerar situationen att någon utsätts för spridning av kränkande bild i 4 kap. 6 c § brottsbalken (BrB). Enligt förarbetena till bestämmelsen, prop. 2016/17:222 sid. 94, gäller bestämmelsen både stillbilder och rörliga bilder (film). 4 kap. 6 c § BrB radar upp 5 punkter med situationer där någon i lagens mening överträder förbudet mot spridning av kränkande bild. Mot bakgrund av hur du beskriver filmens innehåll anser jag att punkten 4 är aktuell. Denna anger att den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång.
Ett antal olika krav måste alltså mötas för att någon ska anses ha gjort sig skyldig till brottet, och att någon stämning med efterföljande skyldighet att ta bort bilden ska aktualiseras.
Straffansvar förutsätter först och främst att bilden har spritts. I detta krav ligger att bilden görs tillgänglig för fler än ett fåtal personer. Det krävs dock inte att dessa personer faktiskt tagit del av materialet enligt prop. 2016/17:222 sid. 33. Vidare krävs att spridningen ska innebära ett intrång i någons privatliv. En förutsättning för att så ska vara fallet är att spridningen sker utan samtycke från den som bilden avser.
Då punkten 4 i bestämmelsen blir aktuell i detta fall krävs dessutom att bilden föreställer någon som befinner sig i en mycket utsatt situation. I ett rättsfall från HD, NJA 2020 s. 273, betonade HD att bestämmelsens syfte är att freda den utsattes integritet. Det är enligt HD följaktligen utsattheten från integritetssynpunkt som ska bedömas.
Ansvar för olaga integritetsintrång förutsätter också att spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden rör. Detta förutsätter dock inte att någon allvarlig skada har uppkommit utan det räcker att spridningen typiskt sett kan medföra sådan skada. Med "skada" ska i detta sammanhang förstås sådan skada på privatlivet och den personliga integriteten som kan föranleda exempelvis rädsla, obehag, otrygghet, kränkthet och ångest. Vid bedömningen av om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada ska särskild betydelse fästas vid vilket slags bild det är fråga om och hur och i vilken omfattning den har blivit spridd enligt prop. 2016/17:222, sid 96. Det ska framhållas att det inte är avgörande hur många som faktiskt har kommit att ta del av bilden. Detta eftersom bedömningen i denna del ska ta sikte på vad gärningsmannens spridning typiskt sett kan leda till. Det kan därför vara tillräckligt för straffansvar att gärningsmannen gör bilden eller uppgiften tillgänglig för ett mer begränsat antal personer under förutsättning att detta typiskt sett ändå kan medföra allvarlig skada. Så kan vara fallet på grund av bildens karaktär eller risken för en vidarespridning till en större krets.
Vid bedömningen kan hänsyn tas också till omständigheter hänförliga till målsäganden i det enskilda fallet. Av betydelse är då bl.a. vilken spridning som bilden eller uppgiften har fått bland andra som ingår i det sociala sammanhang som målsäganden befinner sig i. Att bilden sprids till personer i målsägandens närhet kan öka intrånget i privatlivet enligt prop. 2016/17:222 sid 40 och 96.
Enligt NJA 2020 s. 273 straffbelägger bestämmelsen om olaga integritetsintrång endast uppsåtliga gärningar. Uppsåtet ska omfatta själva spridningen och det förhållandet att den som bilden eller uppgiften avser inte har samtyckt till spridningen. Det krävs dessutom att uppsåtet täcker dels de faktiska förhållanden som innebär att bilden eller uppgiften är sådan som avses i bestämmelsen, dels de faktiska förhållanden som leder till slutsatsen att spridningen har varit ägnad att medföra allvarlig skada.
Huruvida bilden i det enskilda fallet utgör ett sådant olaga integritetsintrång eller inte kräver att juristerna som bedömer fallet har tillgång till bilden / filmen för att kunna jämföra den mot de hållpunkter för bedömningen som utstakats ovan. Därför rekommenderar jag att du tar kontakt med en jurist för att avgöra om du kan gå vidare med ditt fall.
Jag hoppas detta svar gav dig bättre förståelse för lagens syn på kränkande bilder och att det hjälper dig att preliminärt bedöma ditt eget fall.
Med vänlig hälsning,
