FrågaSTRAFFRÄTTPåföljder22/07/2020

Straffmätning och val av påföljd vid unga lagöverträdare

Hej Varför dömer man ut böter till en minderårig som går i gymnasiet och aldrig haft en inkomst? Det finns ju ungdomstjänst att använda. Det blir böter som den unge inte kan betala och hamnar då inte bara i straffregistret utan också hos kronofogden. I det här fallet för ett ringa narkotikabrott. Man resonerade att brottet var för ringa för att döma till ungdomstjänst. Så nu är det föräldrarnas böter och inte den minderåriga eller valet att låta den minderåriga få dubbel bestraffning inför vuxenlivet. Socialtjänsten hade förordat ungdomstjänst i samråd med den minderåriga men det togs ingen hänsyn till. Är det inte bättre för den unge att arbeta av sin skuld än att föräldrar betalar?

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag förstår din fråga som en fråga om hur lagstiftaren resonerat kring varför böter döms ut till ungdomar istället för ungdomstjänst eller andra ungdomspåföljder. För att svara på din fråga kommer det krävas en mindre rättsutredning för att kunna redogöra för resonemanget bakom lagen.

Inledningsvis vill jag betona att mitt svar inte kommer präglas av min egen åsikt, utan syftar endast att försöka ge dig klarhet i resonemanget bakom lagarna i fråga. Jag kan inte själv uttala mig om de rättspolitiska aspekterna som ligger till grund för hur lagen ser ut.

Först kommer jag förklara utgångspunkterna för beräkningen av straffvärdet för unga lagöverträdare. Sedan kommer jag förklara vad som krävs för att utdöma ungdomspåföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst, och hur resonemanget bakom lagstiftningen ser ut. Sen kommer jag kort beskriva den nya utredningen som tillsatts för att reformera ungdomspåföljderna, och slutligen försöka svara på dina synpunkter i en sammanfattning.

"Straffrabatt"

När ungdomar begår brott ska man i så stor utsträckning som möjligt undvika fängelsestraff, och ungdomar får ett lägre straff än vuxna på grund av så kallade "ungdomsreduktion" eller "straffrabatt". Rätten ska ta hänsyn till gärningspersonens unga ålder, vid bedömningen av straffets värde. Rätten får då döma ut ett lindrigare straff än vad vuxna annars hade fått (29 kap. 7§ första stycket brottsbalken (BrB)). Ungdomsreduktionen innebär att en 15 åring får 80% straffrabatt utifrån vad en vuxen hade fått, en 16 åring får 75%, en 17 åring får 67%, och så vidare (Se tabell i SOU:2018:85, s. 130). På grund av denna process kan straffvärdet för en ungdom hamna på ett bötesbelopp, trots att straffvärdet för en vuxen är på fängelsenivå (Mer om ungdomsreduktion för bötesbelopp kan du läsa i Riksåklagarens riktlinjer, RÅR 2017:1).

Det är alltså på grund av ungdomsreduktionen som straffvärdet för unga ofta hamnar på bötesnivå.

Ungdomsvård och ungdomstjänst

Rätten ska vid val av påföljd beakta personens unga ålder, och döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl (30 kap. 5§ första stycket BrB). Utöver böter, är ungdomstjänst och ungdomsvård de huvudsakliga påföljderna vid ungdomsbrottslighet. De vanligaste påföljderna för ungdomar framgår av 32 kap. brottsbalken och ska användas främst när ungdomen är mellan 15-17 år, men kan även i begränsad utsträckning användas när personen är mellan 18-21 år.

Av 32 kap. 1§ brottsbalken framgår möjligheterna att döma ut ungdomsvård. Dessa möjligheter är främst om den unge har särskilda behov av vård, så som exempelvis missbruksproblem. Socialnämnden ska lämna ett yttrande om detta.

Av framgår möjligheterna att döma unga till ungdomstjänst. Detta blir aktuellt om det är en lämplig påföljd för ungdomen med hänsyn till dennes person och övriga omständigheter. Dessa omständigheter handlar främst om den unges möjlighet och vilja att delta i ungdomstjänsten, om den unge har missbruksproblem eller om ungdomen kommer kunna verkställa ungdomstjänsten på ett godtagbart sätt (Proposition 2005/06: 165 s. 132). Samtycket till ungdomstjänst slopades år 2015.

Det framgår även av samma proposition och lag, att man ska välja ungdomstjänst framför böter, om ungdomstjänsten inte är alltför ingripande utifrån brottet (32 kap. 2§ tredje stycket BrB). Ungdomstjänst anses tillräckligt ingripande om fängelsestraffet som den unga skulle dömts till, inte överstiger sex månader (se NJA 2007 s. 636). Men om alternativet är ett lindrigt bötesstraff, ska detta väljas istället, det vill säga om bötesstraffet är omkring 60 dagsböter. 60 dagsböter ska då motsvara det lägsta antalet timmar ungdomstjänst, det vill säga 20 timmar. Påföljderna vid ungdomsbrott reformerades 2007, då ungdomstjänst blev en självständig påföljd för att minska användningen av just böter för ungdomar. Brottsförebyggande rådet har gjort en utvärdering av denna reform och kommit fram till att domstolen i större utsträckning utdömer ungdomstjänst, och i lägre utsträckning dömer ut böter. Du kan läsa mer om BRÅs rapport här.

Man har även i tidigare utredningar undersökt möjligheten att minska användningen av dagsböter för ungdomar mellan 15-17 år, men kommit fram till att det är svårt att ersätta lindrigare dagsbotsbelopp med ungdomstjänst. Detta har helt enkelt ansetts vara för ingripande utifrån logiken bakom straffmätningsprocessen. Man lämnade då ett förslag om att unga skulle kunna få en varning istället för låga dagsböter, men detta har man inte anammat.

I propositionen 2014/15:25 framgår att påföljder för unga ska väljas för att minska deras återfall i brottslighet. Syftet med ungdomspåföljderna är att motverka riskfaktorer som kan leda till återfall i brottslighet. Detta ska dock stå i proportion till att påföljden måste vara tillräckligt ingripande, samt inte alltför ingripande, utifrån straffvärdet på brottet.

I förarbetena till lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, har resonemang förts kring bötesstraffet, där man sagt bland annat att även om ungdomar går i skolan och inte har samma betalningsförmåga som vuxna, har de ändå ofta någon form av inkomst genom ferie- och helgarbete.

"Slopa straffrabatten"

I december 2017 tillsattes en utredare för att utreda möjligheten att bland annat slopa straffrabatten för myndiga ungdomar mellan 18-20 år, samt införa nya påföljder för ungdomar mellan 15-17 år. Dessa förslag var bland annat kontaktskyldighet för ungdomar, ungdomstillsyn och ungdomsövervakning. Frågan är fortfarande under behandling.

Sammanfattningsvis

Din synpunkt om val av påföljd för unga lagöverträdare har diskuterats i många utredningar under årens lopp. Lagstiftaren och utredningarna ger uttryck för en variation av synen på påföljderna för ungdomar. Man har tidigare reformerat lagen genom att möjliggöra och uppmuntra ett ökat användande av ungdomstjänst istället för böter, och detta står från år 2007 även i lagen. Dock ska rätten göra en avvägning av lämpligheten för ungdomstjänst eller ungdomsvård, och vilka utsikter det finns för att ungdomen genomför påföljden. Denna avvägning ska göras mot att påföljden inte heller får vara för ingripande mot ungdomen, utifrån straffvärdet för brottet. Som jag försökt beskriva ovan, så hamnar straffvärdet vid ungdomsbrott ofta på en bötesnivå, på grund av ungdomsreduktionen. Därför är det i vissa fall för ingripande eller olämpligt att välja en annan påföljd än böter, även för ungdomar.

Har en ungdom mellan 15-17 år dömts för ringa narkotikabrott, som oftast motsvarar 30 dagsböter för vuxna (det lägsta beloppet), innebär det, med beaktande av ungdsomsreduktionen, att straffvärdet hamnar på låga dagsböter, troligtvis också 30 dagsböter. Summan bedöms utifrån ungdomens ekonomiska förhållanden, och blir då oftast det lägsta möjliga. Även om ungdomstjänst huvudsakligen ska väljas framför böter, så utifrån ovan resonemang, överensstämmer det ganska bra med att ungdomen i ditt exempel har fått ett bötesstraff istället för ungdomstjänst, då det anses vara för ingripande utifrån straffvärdet på brottet. Jag kan i övrigt inte uttala mig om domstolens val av påföljd i detta fall. Den som har fått en dom i tingsrätten kan överklaga den inom tre veckor från dagen domen meddelades, i det fall man är missnöjd med domen!

Jag kan tyvärr inte ge dig något bättre svar än detta. Det är en rättspolitisk fråga och det är något som lagstiftaren har bedömt och utvärderat. Jag hoppas att mitt svar har gett dig någon vägledning i dina frågor, och om inget annat ingångar till vidare läsning om du är ytterligare intresserad av vad som ligger bakom lagstiftarens resonemang.

Vänligen,

Sara PedersenRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Påföljder? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo