Underhåll vid stor ekonomisk skillnad mellan föräldrarna

Question

Mina 2 barn, son 13 år och dotter 15 år bor sen 1 aug hos mig på heltid och varannan helg hos sin pappa. Höstlovet och en vecka under jullovet är dom längre perioderna som de ska och har bott hos honom. Under den här tiden betalar han endast 4046kr per månad i underhåll trots att han tjänar ca 15000kr mer än mig i månaden och har ex. antal miljoner i företag. Sen skilsmässa 2012/13 har barnen bott varannan vecka fram tills i somras och vi har delat eller försökt kommit överens om kostnaderna kring barnen. Konstant bråk och aldrig överens. Nu tar jag barnen helt och ändå fortsätter detta. Han anser sig betala det rätta för barnen och jag tror knappast att det kan stämma. Var och en ska ju betala efter sin förmåga och det görs inte och har aldrig gjorts. Ständiga bråk om hur och när barnen ska var hos honom och vad han ska vara med och betala och inte ex. det är mina intressen att åka slalom med barnen och då ska inte han behöva betala. Han är omgift sen några år, utan nya gemensamma barn och de har/ska flytta till annan ort. Jag är sambo, inga gemensamma barn eller andra barn boende hos oss då hans barn är vuxna. Vad är det rätta här och hur kan jag ta det vidare? Vi har försökt med familjerådgivning, samt familjerätten men kommer ingenstans. Vad kan jag göra?

Answer 1

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du undrar i vilken mån din exmake kan åläggas att betala underhåll för era gemensamma barn. Eftersom jag inte har några siffror att gå på, annat än att hans inkomst är avsevärt mycket högre än din, kan jag inte göra några exakta uträkningar på vad han borde betala. Därför kommer jag på ett generellt plan redogöra för vilka regler som finns att förhålla sig till vad gäller underhåll. Det finns även praxis från Högsta domstolen (HD) som eventuellt kan få betydelse i ditt fall.

Reglerna om underhåll till barn regleras främst i 7 kap. Föräldrabalk (1949:381) (hädanefter FB)

Allmänt om underhåll

Precis som du säger har föräldrar en skyldighet att svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarna samlade förmåga, se 7 kap. 1 § FB. Detta gäller även när man bor ihop, och är ett stadgande för att ge barn en ekonomisk trygghet under uppväxten. Skyldigheten för föräldrar att försörja sina barn finns upp till att barnet fyller 18 års eller har avslutat sin gymnasieutbildning (dock högst 21 år).

Om man inte bor med barnet har man att fullgöra sin underhållsplikt för barnet genom underhållsbidrag, se 7 kap. 2 § FB. Detta är vad som är aktuellt för din exmake. Underhållsbidrag fastställs genom avtal eller dom, se 7 kap. 2 § 2 st. FB. Detta kan dock senare jämkas (korrigeras eller ändras) eller förklaras oskäligt. Barnet är den egentliga parten i frågan men dess talan förs av dig som vårdnadshavare om barnet är under 18. Avtalet kan vara skriftligt eller muntligt men krävs att det är skriftligt och bevittnat för att det ska kunna läggas till grund för verkställighet enligt utsökningsbalken 3 kap. 19 §. Detta betyder att det kan användas för att kräva pengar med hjälp av betalningsföreläggande från Kronofogdemyndigheten.

Umgänge eller varaktigt boende?

Det första som måste avgöras är om det är fråga om växelvist boende i ert fall, eller endast umgänge, som grundar skyldighet att betala underhållsbidrag. Om det är så att man anser att växelvist boende föreligger är utgångspunkten att föräldrarna betalar vad de ska under tiden som de har barnen, men det kan finnas utrymme för att kräva underhåll då också. Om en person som bor tillsammans med barnet inte fullgör sin underhållsplikt kan man enligt 7 kap. 6 § FB ålägga hen att utge bidrag eftersom barnet inte får vad den ska ha enligt 7 kap. 1 § FB, alltså vad som är skäligt för barnet utifrån föräldrarnas förmåga. Stöd för detta resonemang finns från HD i NJA 2013 s. 955.

Eftersom du säger att han betalar en viss summa varje månad antar jag att det är klargjort att han inte bor med barnen, och att han enligt 7 kap. 2 § FB har en skyldighet att betala underhållsbidrag. Det räknas alltså inte som växelvis boende i er situation.

Hur bidraget beräknas

Det finns två avgörande faktorer för att bestämma underhållsbidragets storlek, nämligen barnets behov, och föräldrarnas ekonomiska förmåga.

Barnets behov

Grundliga behov kostar enligt Socialstyrelsen och Konsumentverket

0–6 år gammal 65% av prisbasbeloppet

7–12 år gammal 80% av prisbasbeloppet

13–18 år gammal 95% av prisbasbeloppet

Detta delas sedan på 12 månader för att få ut en summa för varje månad, till detta adderas kostnader för barnomsorg osv. Från detta subtraheras vad man får i barnbidrag och flerbarnstillägg. Barnbidraget är på 1 1250kr enligt 15 kap. 3 § socialförsäkringsbalken.

Föräldrarnas förmåga

Årsinkomst efter skatt minus 120% av gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, se 7 kap. 3 § FB. Detta är för att täcka levnadskostnader. Dessutom avdrag för bostadskostnader. Delar personen boende med någon annan, typ sambo, får man dra av halva bostadskostnaden.

Det som är kvar efter alla avdrag ovan är förälderns överskott.

Formeln för att beräkna underhållsbidraget är: Barnets behov x Bidragspliktigs förälders överskott/Föräldrarnas sammanlagda överskott = Underhållsbidrag.

Ett exempel kan illustrera det på ett bättre sätt. Alla siffror är påhittade och tjänar bara som just illustrerande exempel

Anders och Bea har Calle 15 år ihop. Calle bor med Bea.

Anders:

Lön 25 000kr (netto)

-Boendekostnader 5000kr men bor ihop med sambo så 2500kr-Levnadskostnader 4730kr (10% av prisbasbeloppet/månad).

Överskott 17770kr

Bea

Lön 25 000 (netto)

-Boendekostnader 5000kr bor själv-Levnadskostnader 4730 kr

Överskott 15270kr

Barnets behov: 95% av prisbasbeloppet på 47 600kr = (45 220 / 12= 3768) -1250 (barnbidraget) =2 518kr i månaden.

Alltså

2518 x (17770 / 33040)= ca 1334kr i månaden för Anders att betala i underhållsbidrag till Calle.

Samma levnadsstandard hos båda föräldrar vid växelvist boende

I er situation tolkar jag det som att barnen har en klart mer förmånlig situation rent ekonomiskt när de bor hos sin far. Därför kan eventuellt rättsfallet NJA 2013 s. 955 vara av intresse. I rättsfallet berördes en annorlunda situation än din, men det finns ett principuttalande av HD som är väldigt intressant. HD säger nämligen att "ett barn har rätt att leva på en nivå som inte allt för mycket avviker från den som den ekonomiskt bäst ställda föräldern har." I rättsfallet var det fråga om växelvist boende och inte sporadiskt umgänge mellan barnen och fadern som det är i ditt fall, och eftersom det är lite oklart hur mycket tid barnen spenderar hos sin far går det inte att säga hur mycket rättsfallet och uttalandet kan hjälpa dig i din situation innan det är klarlagt hur umgängessituationen faktiskt är. Det kan dock vara bra att ha i åtanke om det skulle vara så att barnen upplever en drastisk skillnad mellan boendet hos sin far och hos dig.

I rättsfallet använde HD sig av 7 kap. 6 § FB, som stöd för att säga att en förälder som inte omfattas av bestämmelserna i 7 kap. 2 § FB kan åläggas att betala underhållsbidrag. Eftersom dina barns far omfattas av 7 kap. 2 § FB (se min bedömning ovan) är det osäkert om rättsfallet kan vara till hjälp för dig. Skulle du driva processen vidare (alltså att du försöker driva en process där det fastställs att barnens far ska betala mer i underhållsbidrag) kan det vara klokt att diskutera förutsättningarna med en familjejurist.

Slutsats

Som du ser är din fråga inte helt enkelt att besvara, och den kompliceras av främst tre saker. Det första är att det är lite oklart hur umgängessituationen ser ut. Är det fråga om växelvist boende är det en något mer diffus bedömning som ska göras ang. hans betalningsskyldighet för barnen, men det är å andra sidan bättre för dig eftersom man kan stödja sin argumentation på HD:s uttalanden i NJA 2013 s. 955. Här går det inte att schablonartat avgöra hur mycket som ska betalas men det kan leda till mer än han betalar i dagsläget.

Det andra och tredje problemet går ihop en smula. Det är nämligen att du berättar att barnens far har mycket av sina tillgångar i bolag, och inte plockar ut en förvärvsinkomst som sin största inkomstkälla. Det gör att bedömningen av hans ekonomiska förmåga försvåras, och jag kan inte heller ge dig några svar ang. detta eftersom jag inte har några siffror tillgängliga. Jag förstår dock att det inte är möjligt för dig att redovisa dem.

Mina råd

Jag skulle råda dig att försöka utröna främst en sak, och det är hur umgängessituationen faktiskt ska vara.

Få det svart på vitt vad det är som gäller och vem som ska ha barnen vid vilka tider. Detta kommer hjälpa dig att avgöra om det är så att han betalar för lite eller inte. OM det är så att ni har en dom på att det ska vara växelvist boende för barnen, alltså varannan vecka som du skriver i början av din fråga, kan det finnas utrymme att höja hans betalningsskyldighet med stöd av 7 kap. 6 § FB, utifrån HD:s uttalanden i NJA 2013 s. 955. Utifrån din fråga kan jag dock inte avgöra om det har kommit en ny uppgörelse som ger dig fullt umgänge eftersom du har barnen på heltid nu, eller om det bara har blivit så för att det är lättare för er.

Jag ser också att du har bokat telefonuppföljning. Därför föreslår jag att jag ringer upp dig tisdag den 30/11 kl. 17.30, så att du får lite tid på dig att tillgodogöra dig svaret och tänka efter lite hur du vill göra. Om tiden inte passar, eller det är så att du missar mitt samtal får jag be dig kontakta mig på min mejl så att vi kan komma överens om en annan tid. Det kan vara bra att veta att jag kommer att ringa från Dolt nummer, så att du inte blir förvånad och avböjer samtalet. Du når mig på min mejl: [e-mail]

Jag hoppas att du fick svar på din fråga!