Ung lagöverträdares skadestånd - vårdnadshavares ansvar
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga.
När det gäller skadestånd är reglerna och bedömningarna i mångt och mycket desamma för vuxna och barn. Det finns dock vissa undantag t.ex. den regeln i Skadeståndslagen (SkL) som säger att vårdnadshavare till en ung lagöverträdare kan bli förpliktad att betala en del av skadeståndet (3 kap 5§ SkL). Denna skyldighet gäller både för sakskada och personskada som uppkommit genom brott och kränkningsersättning. (3 kap 5§ st. 1 SkL). Vårdnadshavares skyldighet att betala begränsar sig till en femtedel av det gällande prisbasbeloppet. 2013 är prisbasbeloppet 44 500 kr, en femtedel av detta är 8 900 kr. Detta ansvar gäller för varje enskild skadehändelse. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare gäller begränsningen för dem gemensamt (3 kap 5§ st. 2 SkL). Föräldrarna kan bli solidariskt skadeståndsskyldiga för detta belopp (2 kap 4§ SkL). Föräldrarna ansvarar då tillsamman med barnet och någon av dem kan krävas på det fulla beloppet.
Beloppet som föräldrarna är skyldiga att ersätta kan genom denna regel bli ganska högt, särskilt om barnet orsakat många skadehändelser. Det finns därför i Skadeståndslagen en jämkningsgrund för vårdnadshavare. Denna kan inträda om det är uppenbart oskäligt att föräldrarna ska betala skadestånd med hänsyn till deras förhållande till barnet eller särskilda åtgärder som föräldrarna vidtagit för att hindra barnet från att begår brott. Ett sådant fall kan vara om föräldrarna har en minskad möjlighet att utöva tillsyn över barnet (3 kap 6§ SkL). Tyvärr har föräldrar ofta ingen vetskap om denna möjlighet. De får sällan denna information inför huvudförhandlingen i domstolen och har heller ofta ingen som kan hjälpa dem att driva frågan.
Jag utgår ifrån att er sons dom vunnit laga kraft. Då frågar kronofogden brottsoffret om denna behöver hjälp att driva in pengarna. Om brottsoffret vill ha sådan hjälp lägger kronofogden upp ett ärende mot den skadeståndsskyldige och skickar en faktura. Om pengarna betalas inom kravtiden (2 veckor) blir ärendet sekretessbelagt, såvida det inte redan finns skulder där. Om pengarna inte betalas inleder kronofogden en utredning om den skadeståndsskyldiges betalningsförmåga. Om sådan förmåga inte finns råds brottsoffret att söka sig till sitt försäkringsbolag för att få ut pengarna och i sista hand Brottsoffermyndigheten. Utifall brottsoffermyndigheten bestämmer sig för att betala en del av summan uppläggs ett återkravsärende (regressärende) mot den betalningsskyldige. I så fall ska kronofogden sätta ner brottsoffrets krav med det belopp som brottsoffermyndigheten betalat ut. Om den betalningsskyldige inte direkt kan betala sin skuld till Brottsoffermyndigheten finns det möjlighet att lägga upp en avbetalningsplan hos dem.
Det är viktigt att påpeka att ett skadestånd ska betalas till den personen som lidit skada, inte till staten som t.ex. vid betalning av böter. Detta medför att, om brottsoffret går med på det, kan en avbetalningsplan anordnas och börja gälla för alla med betalningsansvar.
Om ni själva vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1972:207) för SkL.
Hoppas att jag kunder svara tillfredsställande på er fråga.
MVH/ Veronica Eriksson
