Vad ärver ett särkullbarn och vad gäller för begravningskostnaderna?

2021-05-17 i Särkullbarn
FRÅGA
Hej. Min make har avlidit. Vi var gifta och har två vuxna barn. Min make har ett barn sen tidigare. På dödsdagen var det inte så stora tillgångar. Begravningskostnaderna blev 7000 mer än som fanns då. Ska särkullbarnet ärva något ändå .hur ska man räkna ut det.
SVAR

Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer använda mig av när jag besvarar din fråga. Jag tolkar frågan som att det inte finns tillgångar att tillgå efter att begravningskostnaderna är betalda, alternativt att det finns tillgångar kvar att tillgå efter att begravningskostnaderna är betalda men att det är väldigt lite. Jag kommer att svara på frågan utifrån båda dessa förutsättningar.

Eftersom att du och din make var gifta vid din makes bortgång, ärver du hans kvarlåtenskap vid bortgången. Detta innebär att du även ärver era gemensamma barns arv (3 kap. 1 § första stycket ÄB).

Särkullbarnet ärver efter faderns bortgång

Det barn som din make har sedan tidigare, särkullbarnet, har rätt att kräva ut sitt arv vid sin fars bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Dock kan särkullbarnet avstå från sitt arv till förmån för dig som efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall kommer särkullbarnets arvsrätt att skjutas upp och arvet tillkomma hen först när båda makar avlidit, detta kallas för efterarv (3 kap. 2 § ÄB).

Barnen ska dela lika på arvet

Särkullbarnet samt era gemensamma barn kallas alla för bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva. För bröstarvingar gäller att de delar lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär alltså att särkullbarnet har rätt att begära ut en en tredjedel av arvet. Det gäller under förutsättningen att din make inte har testamenterat sina tillgångar på något annat sätt (9 kap. 1 § ÄB).

Begravningskostnaderna betalas av dödsboet

Utgifter som har nära samband med dödsfallet, som begravningskostnader, täcks vanligtvis av tillgångarna i dödsboet efter den avlidne (20 kap. 8 a § ÄB). När ett dödsfall inträffar ska en bouppteckning förrättas inom 3 månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I denna bouppteckning ska skulder och tillgångar antecknas som de var vid dödsfallet (20 kap. 4 § ÄB). När det kommer till begravningskostnader, kan dessa tas upp i bouppteckningen trots att de inte föreligger vid dödsfallet, vilket inte framgår av lagen men av den juridiska doktrinen. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker för att täcka begravningskostnaderna, finns det en möjlighet att söka om ekonomiskt bistånd hos kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). Om den avlidnes tillgångar inte skulle räcka till att täcka annat än begravningskostnader och det inte heller finns någon fast egendom som till exempel en fastighet, kan man göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. Denna görs av socialnämnden i kommunen (20 kap. 8a § ÄB).

Sammanfattning

Sammanfattningsvis har det barn som din make har sedan tidigare, särkullbarnet, rätt att få ut en tredjedel av den kvarlåtenskap som din make lämnar efter sig. Särkullbarnet har rätt att få ut arvet direkt men kan även avstå från att begära ut arvet direkt till förmån för dig som efterlevande make. Det sagda gäller under förutsättning att det finns tillgångar kvar efter att begravningskostnaderna har betalats. Om det efter bouppteckningen inte finns tillgångar kvar för att betala begravningskostnaderna, kan du ansöka om bistånd hos kommunen för detta.

Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!

Vänliga Hälsningar,

Temra Baydono
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?