Vad beaktas i en påföljdsbedömning?
Tjena. Det är såhär att jag blev ilurad att åka tåg för att hämta en väska med en liten mängd hasch åt en kille , ja va korkad och litade på honom då jag känt honom längre tid och för att undvika sprida mitt dna i väskan lät ja bli att öppna och kolla. När ja kom fram till stationen hemmavid stod polisen där då dom tagit killen lite innan och jag står där med 1kg hasch i en ryggsäck. Andra killen erkände det va hans och jag var anhållen 3 dagar men nu dröjer det ett år ungefär innan rättegång. Ja har ett ringa narkotikabrott och drograttfylleri då ja blev ilurad tablett för att en kille vill skratta åt min reaktion "turkisk Alvedon" sade han men va något som hette elvanse. Sen har ja inga mer domar än så. Min fråga är då min advokat har ungefär 2 i IQ och svår att nå så vänder ja mig hit för att få lite info. Min advokat trodde ja kunde ta skyddstillsyn med stor sannolikhet men jag vågar inte hoppas på det där.
Ja va helt enkelt för rädd för att säga nej till resan då killens vänner hotat med pistol förut och jag ville inte hamna i skit. Vad bör jag anta att jag får i straff? Han andra killen erkände det var hans egna som sagt. Men ja mår dåligt utav att gå och vänta så lång tid på rättegång och få ett avslut.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som jag förstår din fråga undrar du vad du kan förvänta dig för påföljd vid en fällande dom i enlighet med din beskrivning av situtionen. Jag kommer i det följande inte att gå igenom händelseförloppet (eller det aktuella brottet) i sig, utan endast resonera kring påföljd och vad som kan påverka bedömningen. Det är svårt för mig att ge dig ett konkret svar, varför jag enbart i generella termer kommer diskutera hur påföljdsbedömningen görs.
Regler om påföljd finns i brottsbalken (BrB), och regler om brottslig hantering av narkotika i narkotikastrafflagen (NSL).
Påföljdsbestämning
Utgångspunkter
En påföljdsbedömning tar avstamp i ett abstrakt straffvärde och ett konkret straffvärde. Det förstnämnda är det straffvärde som framgår av det aktuella straffbudet. Narkotikainnehav har exempelvis ett abstrakt straffvärde som uppgår till 3 års fängelse (1 § andra stycket NSL). Det konkreta straffvärdet är ett mått på svårheten i en begången brottslig gärning, dvs hur allvarligt det aktuella handlandet har varit. Dessa två ska tillsammans i en helhetsbedömning avgöra vad en påföljd ska innefatta och hur lång den ska vara.
Bedömning av straffvärdet
Nästa steg blir att bedöma straffvärdet. Här görs skillnad mellan brottsinterna och brottsexterna omständigheter.
Det förstnämnda avser att bedöma gärningen i förhållande till det konkreta brottet i syfte att avgöra om gärningen var grov, av normalgraden eller ringa. Avgörande för bedömningen är ofta huruvida gärningspersonen fullbordat brottet uppslåtligen eller oaktsamt, samt vilken grad av uppsåt eller oaktsamhet. Emellertid ska främst faktorer som nämns direkt i den aktuella lagtexten beaktas.
Brottexterna omständigheter tar istället sikte på sådant som inte är direkt kopplat till straffbudet. Utgångspunkten för bedömningen är om gärningen har inneburit skada, kränkning eller fara, såväl i allmänhet som för annan person. Vidare ska även gärningspersonens insikt i situationen, avsikter och motiv beaktas (29 kap. 1 § andra stycket BrB). Därefter behöver det undersökas om det finns några förmildrande eller försvårande omständigheter. Exempel på försvårande omständigheter kan vara att gärningspersonen visat stor hänsynslöshet, förmått någon annan att medverka genom tvång eller att brottet utgjort ett led i en större organiserad form av brottslighet (29 kap. 2 § BrB). Förmildrande omständigheter kan istället vara att gärningspersonen lider av en allvarlig psykisk störning eller om gärningen stått i direkt samband med gärningspersonens bristande utveckling (29 kap. 3 § BrB).
Straffmätningsvärde
Innan påföljdsvalet sker, ska det beaktas om gärningspersonen tidigare gjort sig skyldig till brott. Om så är fallet ska gärningspersonen dömas i en skärpande riktning (29 kap. 4 § BrB). All tidigare brottslighet är inte omedelbart relevant för straffmätningsvärdet. Istället måste en helhetsbedömning göras, utifrån den tidigare brottslighetens omfattning, tiden som förflutit mellan brotten, och huruvida den nya och gamla brottsligheten är likartade.
Påföljdsval
När rätten ska avgöra om gärningspersonen ska dömas till fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn, ska allt som talar för än lindrigare påföljd än fängelse beaktas (30 kap. 4 § första stycket BrB). Utgångspunkten är alltså att fängelse ska undvikas i möjligaste mån. Omständigheter som kan bryta denna presumtion är om gärningspersonens brottsliga handlande utgör ett återfall, om straffvärdet överstiger 1 års fängelse, eller om brottslighetens art (dvs allvarlighet) är sådan att det motiverar fängelse som påföljd (30 kap. 4 § andra stycket BrB). Gärningspersonen ska dömas till villkorlig dom om det saknas anledning att befara att den tilltalade kommer göra sig skyldig till fortsatt brottslighet (30 kap. 7 § BrB). Skäl för skyddstillsyn kan vara att det inte finns anledning att anta att påföljden kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet.
Vad innebär det här för dig?
Som sagt är det svårt för mig att göra en bedömning av hur utfallet kan tänkas se ut i din situation. Din tidigare brottslighet är sådana omständigheter som kan tala i skärpande riktning. Det som kan tala för en mildare bedömning är dels det faktum att du verkade något omedveten om innehållet i väskan, dels att du blivit hotad i samband med handlandet.
Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.
Vänligen,
