Vad gäller vid förskott på arv?
Hej,
Jag har ett några frågor avseende "förskott på arv".
1) Hur är praxis avseende summor ? Är 40.000 kr/ år under 2 år att anse som förskott på arv ?
2) Har summorna per "gåvotillfälle" betydelse ? - om antalet gåvotillfällen per år är 15-20 exempelvis?
3) Kan givaren genom något dokument eller dylikt förhindra att gåvan bedöms som förskott på arv
Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.
Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). Det framgår av 6 kap. 1 § första stycket ÄB att vad en arvlåtare i sin livstid har gett en bröstarvinge ska avräknas som förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller av omständigheterna måste anses ha varit avsett. När det gäller gåvor till bröstarvingar råder alltså en presumtion om att gåvornas värde ska avräknas som förskott på arv. Arvlåtaren kan dock bryta denna presumtion genom att tillkännage att gåvan inte ska avräknas, detta kan exempelvis skrivas in i eventuella gåvobrev.
Det finns inte någon begränsning i vare sig belopp eller antalet gåvor som en arvlåtare kan ge utan att det ska avräknas som förskott på arv. Ju större värdet är på gåvan, desto viktigare är det dock att gåvogivaren tydligt tillkännager att den inte ska avräknas som förskott på arv eftersom presumtionen är just att den ska avräknas.
När det gäller andra arvingar än bröstarvingar är presumtionen den omvända; gåvor som arvlåtaren ger under sin livstid kommer inte att avräknas förutom om arvlåtaren föreskriver det (se 6 kap. 1 § första stycket ÄB).
Svaret på din fråga är således att varken belopp eller antalet gåvor är avgörande; istället kollar man på arvlåtarens vilja. Det smidigaste sättet att förhindra att en gåva avräknas som förskott på arv är att skriva in det i gåvobrevet. Det finns dock inget krav på en skriftlig föreskrift utan avsikten kan även framgå muntligt. Ur bevishänseende är emellertid självklart skriftlighet att föredra.
Hoppas att detta gav svar på din fråga.
Med vänliga hälsningar,
