Vad händer med arvet när testamentstagaren dog före testatorn?

Min moster avlider 2018. Hon har upprättat ett testament i december 2004 där hennes syskonbarn ärver.

Ett syskonbarn avled i januari 2004 men har ett barn som ärver hennes del som bröstarvinge.

Ett syskonbarn avled april 2016 men har inga barn. Enl boutredningen är han inte universell testamentstagare eftersom han avled 2 år före testamentatorn och inte har bröstarvinge. Går inte hans syskon in som arvtagare?

Jag trodde att ett testamente gällde över allt annat och att turordningen var barn, föräldrar och syskon osv

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Vad som händer med någons egendom (kvarlåtenskap) då personen avlidit regleras i ärvdabalken (ÄB). Personen som dött och lämnat ett testamente kallas testator. Den som får egendom genom testamente kallas testamentstagare.

Testamente går före arvsordningen

2 kap i ÄB räknar upp i vilken ordning släktingar ärver. Detta kallas den legala arvsordningen. Dock kan denna sättas ur spel om det finns ett testamente. Vad som står i testamentet går då före, precis som du säger. Om testatorn har bröstarvingar (barn eller barnbarn om ett barn avlidit) har dessa alltid rätt att få ut sin laglott, även om testamentet säger något annat (ÄB 7 kap 3 §). Jag kommer i frågan utgå ifrån att din moster inte hade några bröstarvingar.

Tolkningsregler då testamentet inte går att genomföra

Det är bara personer som lever vid testatorns död som kan ärva. ÄB 11 kap innehåller tolkningsregler för vad som gäller om testamentets innehåller inte går att genomföra. Dessa är baserade på vad en testator "i allmänhet" vill. De tillämpas inte om det framgår att testatorn egentligen ville något annat.

Om en testamentstagare dör innan han kan få egendomen, kan testamentstagarens barn under vissa omständigheter få egendomen istället. Det förutsätter att även barnet är arvinge till testatorn enligt 2 kap (11 kap 6 §). Genom denna regel kan alltså syskonbarnets barn få egendomen.

En annan tolkningsregel behandlar situationen då testamentet inte går att genomföra gällande en viss person och testatorn testamenterat bort all sin kvarlåtenskap. I det fallet ska denna del fördelas mellan de andra universella testamentstagarna (11 kap 7 §). En universell testamentstagare är någon som fått en viss andel av kvarlåtenskapen (11 kap 10 § 2 st). Här har man alltså antagit att testatorn genom testamentet önskat hålla undan arvet från de legala arvingarna enligt 2 kap. Det finns alltså en möjlighet att de som redan fått egendom genom testamentet kommer få även resten.

Om denna regel inte går att tillämpa, eller det kan antas att testatorn inte ville att det skulle bli på det sättet, kan man falla tillbaka på den legala arvsordningen. I det fallet är ordningen som du säger i första hand barn och deras barn osv, sedan föräldrar, syskon osv och i sista hand mor- och farföräldrar och deras barn (2 kap 1–3 §).

Hoppas du fått svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,

Hilda HanssonRådgivare
Public question details image

Tjänster till fast pris *

Behöver du hjälp med Arvs- och testamentsrätt och Testamente? Vi hjälper dig till fast pris!

Testamente2995 kr

Upprättande av testamente (max 2 sidor) som skickas till dig som PDF. Inkluderar upp till 30 minuters konsultation via mail och/eller telefon.

Betala medKlarna Logo
* Samtliga fastprisärenden hanteras av en jurist och inkluderar även en telefonavstämning