Vad händer med enskild egendom vid arvsskifte?
Hej jag och min bror har fått en fastighet och skog som gåva av våra föräldrar, den är en enskild egendom som våra föräldrar skrivit testamente på. Min bror har avlidit, han var gift och har 3 barn dock inte med den kvinna han var gift med. Fastigheten och skogen är nu såld, jag har fått min del, men den andra delen ska betalas till ett dödsbokonto. Min fråga är. Är det inte hans barn som får den andra halvan eller ska dem dela det med hans fru? Upphör enskild egendom att gälla om någon dör?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att dina föräldrar avlidit och att du och din bror därmed ärvt fastigheten och skogen, samt att det ska vara enskild egendom enligt deras testamente. Detta är alltså vad jag kommer utgå ifrån i mitt svar.
Bodelning sker då ena maken avlider
När din bror avlider och han är gift ska först en bodelning göras mellan hans dödsbo och hans fru (9 kap. 1 § och 1 kap. 5 § ÄktB). I bodelningen ingår giftorättsgods, vilket är allt som inte är enskild egendom (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att fastigheten och skogen ska hållas utanför bodelningen som sker mellan din brors dödsbo och hans fru.
Särkullbarn och efterlevande makes arvsrätt
När bodelningen mellan din brors dödsbo och hans fru är klar ska det som tillfallit din brors dödsbo läggas ihop med den enskild egendom han hade. Detta utgör sedan arvet efter honom. Om din bror inte hade något testamente ska arvet efter honom fördelas enligt den legala arvsordningen. De som ärver först då en person avlider är den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). När en person som är gift avlider har dock den efterlevande maken rätt att ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Det finns ett undantag till denna regel. Det gäller då det finns barn till den avlidne som inte är barn till den efterlevande maken. Dessa kallas för särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv före den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB).
Enda gången då särkullbarn inte har rätt att få ut sitt arv är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Då får särkullbarnen s.k. efterarvsrätt, och har rätt att få ut resten av sitt arv efter sin förälder då den efterlevande maken dör.
I din situation är din brors fru den efterlevande maken, och din brors barn är särkullbarn då den efterlevande maken inte är deras mamma. Detta betyder att din brors barn kommer ärva allt efter honom. Detta under förutsättning att din brors fru efter bodelningen har tillgångar som motsvarar minst fyra basbelopp. Om hon har enskild egendom ska även denna räknas med för att uppnå det.
Upphör enskild egendom vid dödsfall?
Att något är enskild egendom innebär att det inte ska räknas med vid en bodelning, utan att det ska hållas helt utanför. Även då en av makarna i ett äktenskap avlider ska dennes enskilda egendom hållas utanför bodelningen och kommer alltså inte att direkt tillfalla den efterlevande maken. Men eftersom den efterlevande maken har en långtgående arvsrätt kan denne ärva den enskilda egendomen. Om makarna t.ex. har gemensamma barn ärver den efterlevande maken med s.k. fri förfoganderätt. Detta innebär att denne kan använda pengarna eller egendomen till vad den vill under sin livstid, men kan inte testamentera bort den. Om det inte finns några gemensamma barn, inte några andra arvingar som kan ha efterarvsrätt och inget testamente ärver den efterlevande maken med s.k. full äganderätt och kan förfoga över egendomen hur denne än önskar.
Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,
