Vad händer med makars gemensamma bostad vid dödsfall och skilsmässa om ena maken är ensam ägare?

2018-10-10 i Bodelning
FRÅGA
om jag ägt ett hus från 1992-2015 självsen gifter mig med en man som flyttar in hos mig.1. VAD HÄNDER OM JAG DÖR? får han huset eller mina barn?jag har 3 barn och han har 2 barn2. äger han halva huset nu när vi är gifta?3. om vi skulle skilja oss vad händer då?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag förstår din fråga som att du undrar vad som sker med ditt hus vid händelse av skilsmässa mellan dig och din man samt utifall att du går bor och efterlämnar man och era respektive särkullbarn. Vidare förstår jag att du också undrar om och vilken påverkan din och din mans äktenskap har på äganderätten till huset. Utifrån frågan uppfattar jag det som att du ensam ägt huset sedan år 1992 och att det sedan år 2015 är din och din mans gemensamma bostad.

Reglerna om makars egendom och bodelning hittar vi i Äktenskapsbalken (ÄktB) och reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).

Att två personer ingår ett äktenskap innebär inte att personernas egendom automatiskt blir samägd utan personerna fortsätter råda över deras egen egendom och över sina egna skulder (se 1 kap. 2 § ÄktB). Däremot har makar ett latent äganderättsanspråk till varandras egendom vilket innebär att makarna i framtiden kan ha rätt att göra anspråk på den andres egendom. Anspråket kan bli aktuellt då en bodelning förrättas och egendomen genom en likadelning fördelas mellan makarna.

Bodelning ska genomförs när ett äktenskap upplöses vilket kan ske genom skilsmässa eller att en av makarna går bort (se 9 kap. 1 § ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är den egendom som inte är enskild egendom. Enskild egendom är egendom som genom äktenskapsförord eller villkor från tredje man t.ex. genom villkor vid gåva, arv eller testamente förklarats vara enskild (se 7 kap. 2 § ÄktB). Den enskilda egendomen ska i regel inte ingå i bodelningen (undantaget är att egendom som genom äktenskapsförord blivit enskild kan ingå om båda makarna önskar det, se 10 kap. 4 § ÄktB). Vid en bodelning beräknas vardera makes tillgångar ihop, dvs hur mycket tillgångar respektive make har. Sedan ska deras skulder avräknas mot tillgångarna eftersom makarna ska få skuldtäckning ur sina tillgångar. Värdet av den egendom som finns kvar efter skuldavräkningen läggs samman och delas lika. Beroende på om och hur makarnas nettotillgångar (tillgångar efter skuldavräkningen) skiljer sig kan den ena maken bli skyldig att utge egendom eller pengar (om hen föredrar det). Huvudregeln är att en make har rätt att på sin lott få behålla den egna egendomen (se 11 kap. 7 § ÄktB). När det gäller den gemensamma bostaden och bohaget har den make som bäst behöver den rätt att få detta på sin lott (se 11 kap. 8 § ÄktB).

När en person dör och efterlämnar en efterlevande make har denne efterlevande make rätt att välja om en bodelning ska ske eller om denne vill avstå genom jämkning (se 12 kap. 2 § ÄktB). Om bodelning ska genomföras kan detta precis som beskrivits ovan medföra att huset tillfaller den efterlevande maken genom bodelning. Något som kan vara värt att nämnas är att det vid bodelning med anledning av dödsfall endast är den efterlevande maken som kan begära att med hänvisning till att denne bäst behöver huset och därigenom få det på sin lott (se 11 kap. 8 § tredje stycket ÄktB).

Efter att bodelning har förrättats ska ett arvskifte ske (se 23 kap. 1 § andra stycket ÄktB). Huvudregeln är att arvlåtarens avkomlingar ärver dennes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Efterlevande make har dock rätt att med fri förfoganderätt ärva före gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Om arvlåtaren inte efterlämnar några gemensamma barn utan endast särkullbarn och efterlevande make är huvudregeln istället att särkullbarn ärver hela kvarlåtenskapen. Undantaget till detta är att den efterlevande maken alltid har rätt till ett minimibelopp genom den så kallade basbeloppsregeln (se 3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Efterlevandes makes egna tillgångar (inräknat den egendom denne har efter bodelningen och den enskilda egendomen) ska uppgå till ett värde som motsvarar minimibeloppet. Om den efterlevande makens tillgångar inte täcker detta värde har maken rätt att utfå resterande ur arvskiftet efter den bortgångna maken.

Sammanfattningsvis kan det sägas att även om du ingår äktenskap med någon så behåller du ensam äganderätten till din egendom om du inte aktivt överlåter den till din make. Angående utfallet med äganderätten till huset både vid en skilsmässa och vid bortgång kan detta bli beroende på hur din och din makes övriga tillgångar ser ut. Det finns en möjlighet att genom äktenskapsförord göra huset till din enskilda egendom och därmed undanta denna från en eventuell framtida bodelning. Om du som ägare till huset vill försäkra dig om vem som får rätt till huset efter din bortgång kan du reglera detta genom ett testamente (se 9 kap. 1 § Ärvdabalken).

Hoppas du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar

Lovisa Wanhatalo
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll