Vad innebär ett strafföreläggande för målsäganden och den misstänkte?
Hej
Min dotter blev hotad till livet av sin exsambo. Han har erkänt och nu föreslår åklagaren strafföreläggande. Vad innebär det för den åtalade? Kommer det att synas i belastningsregistret att han har begått ett brott?
Vad innebär det för min dotter? Kan hon yrka på ersättning kränkning och för "sveda och värd" ¨då hon blev sjukskriven efter hotet och därmed har förlorat arbetsinkomst. Är det möjligt att göra det om det blir ett strafföreläggande?
Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Vad innebär ett strafföreläggande?
Att en åklagare väljer att inte väcka åtal innebär att det inte blir någon rättegång. Åklagaren kan istället beslut om strafföreläggande, vilket innebär att den misstänkte får skriva under ett papper på att hen är skyldig till brottet. Ifall den misstänkte väljer att inte skriva på, prövas gärningen i en rättegång istället.
Enligt 48 kap. 4 § rättegångsbalken får strafförelägganden utfärdas för alla typer av brott där böter ingår i straffskalan, I 1 § strafföreläggandekungörelsen (1970:60) anges att om det finns förutsättningar för det, bör åklagaren utfärda strafföreläggande för den misstänkte i stället för att väcka åtal.
Det avgörande för om strafföreläggande ska kunna utfärdas är:
- att brottet i det enskilda fallet ska leda till ett bötesstraff,
- att påföljdspraxis för brottet har en sådan fasthet att det är möjligt för åklagaren att bedöma vad som är rätt påföljd,
- att brottet i övrigt är lämpligt att beivra genom strafföreläggande
I belastningsregistret antecknas samtliga godkända strafförelägganden oavsett vilka brott som den förelagde (exet) fällts till ansvar för. Hur länge uppgifterna står kvar i belastningsregistret varierar och räknas från godkännandet under:
- fem år om påföljden är böter och
- tio år om påföljden är villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter (men fem år efter beslutet om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten).
Observera att uppgiften dock inte tas bort om det före utgången av ovanstående tider har gjorts en ny anteckning som avser annat än penningböter. Samtliga uppgifter står då kvar i registret så länge någon av dem ska finnas kvar (18 § lagen (1998:620) om belastningsregister)
Kan dottern yrka ersättning avseende kränkning för sveda och värk då hon blev sjukskriven efter hotet och därmed har förlorat sin arbetsinkomst?
Om målsäganden (dottern) inte har lämnat besked om att hen har för avsikt att föra talan om enskilt anspråk i anledning av brottet (kräva ersättning), ska undersökningsledaren eller åklagaren om möjligt uppmana målsäganden att inom viss tid lämna sådant besked (enligt 2 § strafföreläggandekungörelsen). Ett strafföreläggande får alltså inte utfärdas dessförinnan åklagaren meddelats om det enskilda anspråket och den förelagde (exet) fått ta del av det. Utfärdas strafföreläggande utan att ett framställt enskilt anspråk tagits upp, ska målsäganden underrättas om detta. Här är det avgörande alltså att din dotter i god tid framför till åklagaren att hon vill yrka ersättning.
Vad gäller typen av ersättning så är det brottsskadeersättning din dotter kan få. Sveda och värk samt kränkning är två skilda "skadetyper". Sveda och värk avser nämligen fysiskt/psykisk lidande som är av övergående art, t.ex. en smärtsam behandling på sjukhus. I detta fall kan hon närmast få ersättning för ekonomiska förluster, t ex sjukvårdskostnader eller inkomstförlust. Vad gäller kränkningsersättning kan det utgå för vissa typer av brott som kränkt brottsoffrets person, frihet och frid. Olaga hot innefattar en kränkning av brottsoffrets frid och din dotter kan därmed, utöver de ekonomiska förlusterna, även kräva ersättning för kränkningen.
/Vänligen,
