Vad kan vi göra mot polisens tvångsmedel?
Min son 29 år, står och tankar bilen då kommer en polisbil med två poliser och börjar fråga om han har tagit droger. Nej säger min son, som kom från jobbet och från oss och hämtat sin hund. Då kroppsvisiterar de honom t.o.m ta av skorna. Tycker det luktar illa i bilen, vår son har köpt något som ska förbättra luften säger det till dom. Han får sätta sig i polisbilen, Poliserna rotar igenom bilen. Polisen tar in honom till sjukhus där de tar drogprover som han får betala. Sen får han ta sig hem själv de 3 milen. De tar körkort och hans mobil och där i ligger bl.a min mans kontokort,bank, som han hade då han handlar åt oss. De talade inte om någonting vad som händer. Min son behöver mobilen den enda telefon han har. Han har en sjukdom som han måste äta medicin annars kan det gå så långt att han dör. Måste ha körkortet för att hämta medicinen. Vi mår jättedåligt. Får det gå till så här? Vad kan vi göra?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Angående kroppsvisitering och kroppsbesiktning
Enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken (RB) har poliser endast rätt att kroppsvisitera någon om det finns skäl att misstänka att ett brott har begåtts varpå fängelsestraff kan följa. Att din son tvingades ta blodprov innebär att han blivit utsatt för en kroppsbesiktning i enlighet med 28 kap. 12 § RB, vilket anses vara ett steg "längre" än en kroppsvisitering. För att kroppsbesiktning ska vara tillåtet krävs det istället att personen i fråga är skäligen misstänkt för ett brott varpå fängelsestraff kan följa. Skillnaden mellan dessa två tvångsmedel är alltså att det vid kroppsbesiktning krävs att en särskild person är skäligen misstänkt för ett brott. Initialt ska beslutet om kroppsbesiktning fattas av en åklagare, men vid fara i dröjsmål kan beslutet fattas av en polisman. Även fast polisen har rätt att utföra en kroppsbesiktning så måste dem fortfarande beakta individens rättigheter. Tvångsmedel är integritetskränkande och det får inte göras om det inte är nödvändigt med hänsyn till syftet och ifall det avsedda resultatet inte kan uppnås med mildare metoder. Även om de lagliga förutsättningarna i övrigt är uppfyllda och tvångsmedlet behövs för att uppnå syftet så ska man i det enskilda fallet avstå om det inte är proportionerligt.
Angående körkortet och mobiltelefonen
Polisen har rätt att beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning (27 kap. 1 § RB). Beslutet ska i regel fattas av förundersökningsledaren eller åklagaren, men även här har polisen rätt att göra det om fara i dröjsmål råder (27 kap. 4 § 2 st. RB). Återigen gäller samma regler om proportionalitet och hänsyn även här. Det är relativt vanligt att mobiler och annan kommunikationsutrustning tas i beslag, men hur din sons körkort skulle vara av betydelse för utredningen har jag svårt att förstå. Om förundersökningsledaren inte häver beslaget så kan din son begära att rätten ska pröva lagligheten av beslagsåtgärden, rätten skall då hålla förhandling om rätten till beslaget skall stå kvar eller inte (27 kap. 6 § RB).
Vad gör man om ens rättigheter blir kränkta under förundersökningen?
Det tyvärr ingenting man kan göra när det gäller avslutade tvångsmedel (vad som är gjort är gjort), man kan dock i efterhand göra en JO-anmälan eller en polisanmälan, alternativt kräva en överprövning. En överprövning innebär att en högre uppsatt person prövar om det var ett korrekt beslut (ofta Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten). När det gäller pågående tvångsmedel (som beslag) så kan man som redan nämnt begära en ny prövning.
Jag hoppas att du har fått svar på dina funderingar och känner mer klarhet i situationen, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen.
Med vänlig hälsning,
