Varför överklagas vissa myndighetsbeslut direkt till en högre instans?
Hej, jag har en fundering. Varför har i tidigare fall regeringsrätten kunnat räknas som första instans i mål? (Bl.a. RÅ 2006 ref. 87). Sen undrar jag också varför man i vissa fall har från ett myndighetsbelsut överklagat direkt till kammarrätten och alltså "hoppat över" förvaltningsrätten.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Kort svar
Det korta svaret på din fråga är att lagen i vissa fall helt enkelt stadgar att ett beslut ska överklagas till en viss instans. Nedan följer en redogörelse för hur det funkar rent juridiskt och ett exempel kommer ges som även svarar på din fråga rörande RÅ 2006 ref. 87.
Huvudregel och undantag för överklagande av myndighetsbeslut
Din fråga rör instansordningen vid överklagande av myndighetsbeslut, vilket regleras i förvaltningslagen (2017:900) (FL). 40 § FL stadgar att ett myndighetsbeslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I 14 § 1 st. lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar anges att "Om det i lag eller annan författning föreskrivs att […] beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol, ska det göras vid en förvaltningsrätt.". Enligt FL är alltså förvaltningsrätten första instans att pröva ett överklagande av myndighetsbeslut.
FL är dock enligt dess 4 § subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket innebär att om en bestämmelse i sådan föreskrift anger något annat än FL gäller denna. Det är till exempel inte helt ovanligt att en annan överklagandeordning, eller till och med överklagandeförbud, anges.
Exempel på särskilda överklagandehänvisningar
Eftersom du nämner ett mål som rör beslut om enskilds rätt till utfående av allmän handling kommer jag ge ett exempel som rör detta. Överklagande av ett beslut om att inte få ta del av allmän handling regleras först och främst i 2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) och innehåller ett överklagandeförbud men också överklagandehänvisningar till både regeringen, kammarrätt (indirekt) och Högsta förvaltningsdomstolen (indirekt).
Beslut fattade av riksdagen och regeringen kan inte överklagas (1 st. 1 m.). Beslut av ett statsråd får överklagas till regeringen och beslut av en annan myndighet överklagas till domstol (1 st. 2 m.). Enligt 2 st. ger offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) (OSL är den "särskilda lag" som 2 kap. 2 § 2 st. TF syftar på) närmare bestämmelser om överklagande av andra myndighetsbeslut. Enligt 6 kap. 7–8 §§ OSL ska en myndighets beslut som huvudregel överklagas till kammarrätt.
Angående RÅ 2006 ref. 87 så anger 2 kap. 19 § 3 st. TF att särskilda bestämmelser om överklagande gäller ifall beslut fattats av en myndighet under riksdagen. Riksrevisionen är en sådan myndighet (13 kap. 7 § regeringsformen (1974:152) (RF)). Av 1, 4 och 7 §§ lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter följer att ett sådant beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) om talan förs av en enskild. (Det kan noteras att det sedan 2006 gjorts vissa ändringar i TF och RF och således fanns då dessa regler i andra lagrum; 2 kap. 15 § TF och 12 kap. 7 § RF)
Hoppas det här var hjälp!
Med vänlig hälsning,
