Vem har rätt till hyresrätten när samboförhållandet upphör?
A och hans sambo BM bodde med sina barn i en gemensam hyreslägenhet i Stockholms innerstad, båda stod på kontraktet. De bytte den mot en etta och en trea med avsikt att bo tillsammans i trean. A skrev kontrakt på ettan, BM skrev kontrakt på trean. De flyttade in i trean tillsammans med sina totalt 4 barn, varav ett är deras gemensamma. De övriga 3 barnen bodde där varannan vecka.
Efter en tid blev de evakuerade till en annan lägenhet på 2 år, då huset med trean renoveras.
När de bott i evakueringslägenheten i ca ett halvår ville BM separera. Konflikt uppstod. BM förbjuder A att vistas i evakueringslägenheten. Han har inte längre nyckel dit.
A tvingas bo i ettan (18 kvm) på heltid. Varannan vecka bor hans och BM:s gemensamma barn (9 år) där med honom. Hans två övriga barn bor aldrig där av utrymmesskäl.
BM hävdar nu att trean är hennes lägenhet, d v s att hon har ensamrätt till den och att ettan är A:s.
A och BM har ett gemensamt fritidshus som de planerar att sälja våren 2021.
1. Är det att anse som "ekonomiskt våld " att stänga ute någon från en gemensam bostad? Om ja, finns det sanktioner mot detta? Vilka?
2. Har BM rätt att hävda att den ena lägenheten är enbart hennes?
3. Kan A kräva ekonomisk kompensation av BM för att gå med på att "ge" henne trean? T ex i form av fritidshuset eller större delen av det vid en försäljning. Eller på annat sätt?
4. Något råd till A hur han kan komma vidare? Vad bör han göra?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Utgångspunkten för mitt svar är utifrån att jag tolkat omständigheterna enligt följande: Samborna A och BM bodde i en gemensam hyresrätt. Hyresrätten byttes sedermera mot en etta och en trea. A skrev kontrakt på ettan, BM på trean. Syftet med trean vara att A och BM skulle bo där gemensamt; dels med deras gemensamma barn, dels med barn från tidigare förhållanden. Efter en tid evakuerades A och BM till en ersättningslägenhet då trean skulle renoveras. Efter att ha bott i ersättningslägenheten sex månader vill BM separera. Hon förbjuder därefter A att befinna sig i lägenheten. A tvingas att bo i ettan. BM hävdar att trean är hennes och att ettan är As. Samborna äger även ett fritidshus gemensamt, vilket är tänkt att säljas våren 2021.
"Är det att anse som 'ekonomiskt våld' att stänga ute någon från en gemensam bostad? Om ja, finns det sanktioner mot detta? Vilka?"
Då A och BM är sambor regleras vad som gäller dem emellan av sambolagen. När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra, ska på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas dem emellan genom bodelning (8 § första stycket sambolagen). Med sambos gemensamma bostad avses bland annat hyresrättslägenhet (5 kap. första stycket p3 sambolagen). För det fall att lägenheten är sambornas gemensamma bostad har BM inte rätt att stänga A ute.
Något "ekonomiskt våld" är det inte fråga om, däremot kan det utgöra brottet egenmäktigt förfarande (jfr 8 kap. 8 § första stycket brottsbalken) att stänga någon ute från den gemensamma bostaden. Rör det sig om ett brott krävs det i sådana fall att det görs en polisanmälan och att det eventuella brottet utreds av polis.
"Har BM rätt att hävda att den ena lägenheten är enbart hennes?"
BM har all rätt att hävda att lägenheten är enbart hennes. Kontraktet är hennes då hon står på hyresavtalet, däremot kan den ändå utgöra samboegendom som ska ingå i en bodelning. Att hon har den rätten innebär däremot inte att hon har rätt att stänga A ute, om lägenheten utgör den gemensamma bostaden. Det som talar till As nackdel i bedömningen av huruvida lägenheten utgör den gemensamma bostaden eller ej är att A samtidigt som BM tecknade ett avtal för trean tecknade ett avtal för en etta. Sådant som kan tala till As fördel är t.ex. om han varit folkbokförd i trean. Folkbokföring är inte avgörande i bedömningen men talar starkt för ett boende på adressen.
"Kan A kräva ekonomisk kompensation av BM för att gå med på att "ge" henne trean? T ex i form av fritidshuset eller större delen av det vid en försäljning. Eller på annat sätt?"
En hyresrätt har inte något egentligt värde eftersom det är förbjudet att sälja ett hyreskontrakt. Förbudet är straffbelagt och kan medföra såväl böter som fängelse (jfr 12 kap. 65 § jordabalken). Eftersom det finns ett förbud mot att begära eller träffa avtal eller ta emot ersättning är det inte möjligt för A att begära sådan kompensation för att A ska låta BM behålla lägenheten.
"Något råd till A hur han kan komma vidare? Vad bör han göra?"
I den bodelning som ska ske ska den sambo som bäst behöver den gemensamma bostaden få egendomen i avräkning på sin lott, om värdet är ringa, utan avräkning. En förutsättning för att en sambo ska få överta bostad som tillhör den andra sambon är att övertagandet med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt (16 § andra stycket sambolagen). Det finns således möjlighet för A att få hyresrätten på sin lott i bodelningen. Eftersom det är just en hyresrätt, vilken saknar värde, ska det inte utgå någon kompensation.
I den behovsprövning som ska ske kan många olika faktorer tillmätas betydelse. Om den ena sambon vid separation ensam får vårdnaden om barnen har denne i regel störst behov av bostaden. Motsvarande gäller om barnen huvudsakligen ska bo hos den ena sambon. Närheten till barnomsorg och skolgång är relevanta faktorer. En sambos ålder, handikapp och hälsa i övrigt är även dessa faktorer som bör tillmätas betydelse vid prövningen av om denne har störst behov av bostaden. Även närheten till en sambos arbetsplats och möjligheterna att erhålla bostad på annat håll bör vara relevanta faktorer. Tyvärr kan jag inte göra någon bedömning av huruvida det anses att A eller BM bäst behöver bostaden. Om bostaden utgör samboegendom är det även möjligt för den sambo som vill bo kvar i den gemensamma bostaden fram till bodelningen att begära att domstolen bestämmer vem av samborna som har rätt att bo kvar till dess. Har den ena sambon berättigats att bo kvar i bostaden, är den andra sambon skyldig att genast flytta därifrån (28-29 § sambolagen).
Om den gemensamma bostaden inte skulle anses utgöra samboegendom kan A i vissa fall ha rätt att ta över den ändå. Om det bedöms att A är den som bäst behöver bostaden har han rätt att ta över den när samboförhållandet upphör om ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har barn tillsammans gäller rätten om övertagande av bostad i vissa fall endast om det finns synnerliga skäl (22 § första stycket sambolagen).
Min rekommendation är att A begär att det görs en bodelning mellan samborna. Innan så sker rekommenderar jag att A anlitar en jurist som ser till hans intressen. Juristen kan vara behjälplig med att upprätta ett förslag till bodelning och att sköta kontakten med såväl den andra sambon som med domstolen. Detta kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälpliga med. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
