Vilka olika statusförklaringar finns det för de som söker uppehållstillstånd i Sverige och vad gäller allmänt för att erhålla olika statusar?
hej, kan ni vänligen gå igenom skyddsgrunderna med hänvisning till lag och praxis. tex om en 17 årig flicka från Eitipoien söker asyl i sverige, hon söker skydd pga att hennes föräldrar planerar gifta bort henne mot hennes vilja. vilken skyddsgrund skulle hon omfattas av? vänligen hänvisa till praxis och lagar, vid svar.
tusen tack
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
För att bevara din fråga kommer jag översiktligt redogöra för vilka skyddsgrunder som finns idag, jag kommer fördjupa mig lite i det exemplet du tar upp. Jag kommer inte belysa de övriga grunderna för uppehållstillstånd så som arbete, studier eller anhöriginvandring.
Din fråga regleras i utlänningslagen (UtlL) och Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegrL).
Vilka statusar och skyddsgrunder finns det i Sverige?
Den som önskar att söka uppehållstillstånd genom asyl i Sverige måste erhålla status som antingen:
FlyktingAlternativt skyddsbehövandeÖvrigt skyddsbehövande - denna status tillämpas inte för tillfället och man kan inte beviljas uppehållstillstånd på denna grund (3 § BegrL)Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att erhålla flyktingstatus? - 4 kapitlet 1 § UtlL
En flykting är någon som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att personen känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Dessutom krävs att personen inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. De orden jag kursiverat är så kallad rekvisit och det är här själva bedömningen lägger störst vikt, jag ska gå igenom de översiktligt nedan.
Medborgarskapet och välgrundad fruktan
Den som tagit sig till Sverige och nu sökt asyl är naturligtvis utanför det land som personen är medborgare i. Det krävs inte att man är medborgare i ett annat land, man erkänner även statslösa personer som befinner sig utanför deras vanliga vistelseort som berättigade att söka asyl.
Välgrundad fruktan är en individuell bedömning av personens upplevelse, man bedömer alltså alla människors fall självständigt från varandra. Det är de förhållande som råder vid beslutstillfället som ligger till grund för beslutet. Bedömningen är framåtblickande vilket innebär att man med hjälp av objektiva, sakliga påvisbara fakta sammantaget med subjektiva berättelser från sökande själv ska fastställa om personen riskerar att utsättas för den fruktade faran vid ett återvändande till hemlandet. Något som talar starkt för att någon känner välgrundad fruktan är om personen tidigare blivit utsatt för förföljelse i hemlandet (jfr MIG 2007:16). Slutsatsen är att det är ett relativt högt ställt krav och det är sökande som ska bevisa i viss uträckning för att denne känner välgrundad fruktan. Bevisvärderingen i asylärenden är invecklade och inget jag närmare kommer gå in på här.
Förföljelse och möjligheten att begagna sig hemlandets skydd
Förföljelse begreppet är inte helt definierat utan utvecklas konstant av UNHCR, praxis och andra internationella konventioner (ex ICCPR, ICESCR). Man anser idag att det är allmänt vedertaget att förföljelse måste innebära en väsentlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. Övergreppen, eller de befarade övergreppen måste vara allvarliga i sin natur och ha skett vid upprepade tillfällen. I 1980 års utlänningslag definierades förföljelse som något som riktar sig mot utlänningens liv eller frihet eller som annars är av svår beskaffenhet. Sammantaget ska man säga att personen ska riskera att diskrimineras eller trakasseras återkommande i hemlandet, det kan ske genom att man nekas sjukvård pga att man har en viss religion eller att man utsätts för psykiskt eller fysiskt våld.
När man talar om att kunna begagna sig sitt hemlandsskydd talar man i själva verket om det så kallad internflyktsalternativet. Det innebär att om det inom hemlandet finns regioner eller områden som sökande kan söka ett effektivt skydd i ska de i första hand försöka söka fristad där. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.
Det ska vara rimligt och säkert för sökande att kunna ta sig dit. Därutöver ska det finnas realistiska möjligheter till försörjning och förutsättningar att leva på ett sätt som inte innebär onödigt lidande eller umbäranden. Om du önskar att fördjupa dig i den bedömningen har MIG 2009:4 beskrivit denna delen av prövningen.
Vilka är skyddsgrunderna?
Skyddsgrunderna är kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Den förföljelse vi talade om ovan måste vara på grund av att personen omfattas av dessa kategorierna.
Med tanke på ditt exempel kan vi kika lite närmre på skyddsgrunden kön. Förföljelse som har sin grund i den utsattes könstillhörighet är könsrelaterad förföljelse. Förarbetena ger några exempel på könsspecifik förföljelse är könsstympning, tvångssterilisering, tvångsabort och våldtäkt. Könsrelaterad förföljelse är inte begränsat till dessa kategorier utan en person, som riskerar att bli utsatt för förföljelse av enskilda på grund av kön eller sexuell läggning, och vägras skydd i hemlandet som en uppenbar följd av rådande könsmaktsstruktur, dvs. politiska, sociala, religiösa eller kulturella strukturer, kan vara att betrakta som flykting.
Vad innebär det att beviljas uppehållstillstånd som flykting?
Den som erhåller statusförklaring som flykting enl. 4 kapitlet 1 § UtlL beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i tre år (5 kapitlet 1 § UtlL, 5 § BegrL).
Vad innebär alternativt skyddsbehövande? - 4 kapitlet 2 § UtlL
Den andra skyddsstatusen är alternativt skyddsbehövande. Bedömningen bygger i stort sett på samma komponenter som för flykting men med några undantag. Istället för välgrundad fruktan samt att förföljelsen härrör från någon av de skyddsgrunderna som gällde för flykting (kön, religion etc) krävs för att erhålla status som alternativt skyddsbehövande att man har grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och inte kan begagna sig hemlandets skydd. Nedan redogör jag översiktligt för de rekvisit som skiljer sig från flyktingstatusen.
Grundad anledning och skyddsgrunderna för alternativt skyddsbehövande
Detta rekvisitet erbjuder en bevislättnad från det som gäller för flyktingar (jfr välgrundad) (prop. 2009/10:31 s. 119). Risken måste vara riktad mot sökande personligen och det måste finnas en sannolikhet i att personen riskerar att utsättas för sådan behandling. Det kan alltså inte enbart innebära en teoretisk eller enbart en misstanke om risken.
Skyddsgrunden tortyr avser vad som framkommer av art 3 europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) samt artikel 15 i EU:s skyddsgrundsdirektiv definierar tortyr som handlingar som medfört smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, som medvetet tillfogas någon i syfte att framtvinga en bekännelse eller att straffa någon för en gärning som vederbörande misstänks ha begått. Smärtan eller lidandet måste ha förorsakats av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som agerar företrädare för det allmänna. Enligt Europadomstolen för mänskliga rättigheters praxis måste behandlingen uppvisa en minimigrad av svårighetsgrad och har förorsakats avsiktligt.
Den andra delen av skyddsgrunderna behandlar väpnade konflikter och andra svåra motsättningar. Med andra svåra motsättningar avses politisk instabilitet eller att staten inte kan garantera opartiska rättegångar eller annars upprätthålla ett demokratiskt och rättssäkert system och att man till följd av detta riskerar att utsättas för omänsklig behandling eller tortyr.
I övrigt gäller samma krav som för flykting enligt 4 kapitlet 1 § UtlL.
Vad innebär det att beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande?
Den som erhåller statusförklaring som alternativt skyddsbehövande enl. 4 kapitlet 2 § UtlL beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i tretton månader (5 kapitlet 1 § UtlL, 5 § fjärde stycket BegrL).
Allmänt om barn - personer under arton år (1 kap. 2 § UtlL)
Inom svensk migrationsrätt tillämpas principen om barnets bästa (1 kap. 10 § UtlL). Denna principen är väldigt flytande och det finns ingen fast definition. Generellt kan man säga att vid prövning av de olika statusarna ska man beakta hur ett barn förhåller sig till den hotbilden som presenteras (MIG 2017:6 och MIG 2018:6), i övrigt bedöms de med samma utgångspunkter som för vuxna.
En överblick över ditt exempel
Flickan är ett barn i utlänningslagens mening, således ska detta beaktas i bedömningen. Hon riskerar att giftas bort mot sin vilja, detta skulle kunna vara könsrelaterad förföljelse. Utifrån de omständigheter du tar upp kan jag inte bedöma hur hennes internflyktsalternativ ser ut eller om hon kan begagna sig skydd i hemlandet. Jag känner inte heller till vilka bevis hon kan presentera för att styrka sina påståenden. Barnäktenskap är något som fördöms av internationella konventioner såsom EKMR. Sammanfattningsvis kan jag inte svara på Om hon kommer erhålla någon status, men utifrån det du beskriver Kan hon vara kvalificerad som både flykting och alternativt skyddsbehövande.
Avslutningsvis
Vill jag bara poängtera att prövningen av asylärenden är invecklad och präglad av många olika moment som är svåra att redogöra för inom ramen för gratis rådgivning. Jag har enbart redogjort ytterst översiktligt för vad som gäller för flykting- och alternativt skyddsbehövande status.
Mycket av det jag redogjort för kan även läsas mer djupgående från Migrationsverket och UNHCRs avhandling här: https://www.unhcr.org/neu/wp-content/uploads/sites/15/2017/03/Kvalitet-i-svensk-asylpr%C3%B6vning.-En-studie-av-Migrationsverkets-utredning-av-och-beslut-om-internationellt-skydd.pdf
Om du önskar att få en grundligare bedömning av ditt ärende eller hjälp med asylprocess är du varmt välkommen att kontakta någon av våra verksamma jurister här: https://lawline.se/boka
Hoppas du fick svar på din fråga,
MVH
