Vilket ansvar har huvudentreprenören gentemot beställaren om en underleverantör försätts i konkurs?

2020-06-28 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA
Hej!Vi är ett bygg-och fastighetsbolag. För 5 år sedan byggde hade vi kontrakt på ett ganska stort bygge. Vi hade inte tid så vi skrev ett entreprenadkontrakt med en uppdragstagare som också hade byggfirma. Bygget blev klart, besiktning osv, även tvåårs-besiktning utfördes och åtgärder vidtogs. Nu när femårs-besiktningen skulle göras så visade det sig att det utförande bolaget har gått i konkurs. Vad är vårt ansvar nu? Det är inte så många besiktningsåtgärder med det kommer ta tid att åtgärda och material måste inhandlas.Vi hade alltså ett kontrakt med beställaren, vi hade också kontrakt med utföraren. Tacksam för vägledning och svar!
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du företräder ett byggbolag som för ungefär fem år sedan åtog sig ett större uppdrag för vilket man sedan anlitade en underleverantör. I vilken omfattning det senare bolaget svarade för det faktiska utförandet är för mig ovisst. Men såvitt jag förstår stod underleverantören för merparten av den ifrågavarande entreprenaden eller kanske till och med allt. Vid tidpunkten för femårsbesiktningen blev ni varse att det anlitade bolaget hade gått i konkurs varför frågor kring ansvarsfördelningen nu har uppstått (det ska här förtydligas att ni formellt uppträder som utförande bolag i förhållande till slutkund). Den aktuella besiktningen utmynnade i att vissa åtgärder behövde vidtas vilka ni i dagsläget och med anledning av den tidigare underleverantörs konkurs själva måste ombesörja.

Entreprenadrätten är i Sverige ett oreglerat rättsområde och avtalsparternas förpliktelser kommer ofta till uttryck med hjälp av något av de många standardavtal som finns att tillgå och då främst genom de allmänna bestämmelserna för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04) eller genom de allmänna bestämmelser som gäller för totalentreprenader (ABT 06). De nyss nämnda standardavtalen kommer dock inte att ges något utrymme nedan. Däremot måste följande lagstiftning beaktas inom ramen för ditt ärende:

Konkurslagen (KL).

Förmånsrättslagen (FRL).

Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).

Några inledande avtalsrättsliga hållpunkter

Inledningsvis måste det sägas att din ärendebeskrivning är tämligen kortfattad och utan tillgång till de båda avtalen, alltså det avtal som är slutet mellan er och beställaren och avtalet som träffades med underleverantören, blir det svårt att kunna uttala sig om någonting med säkerhet. Men i botten för den allmänna avtalsrätten är i vart fall löftesprincipen starkt förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Det som har manifesterats i de olika avtalen utgör således grunden för den rättsliga bedömningen. Huruvida de aktuella överenskommelserna reglerar vad som ska gälla i just den här uppkomna situationen kan jag av förklarliga skäl inte heller kommentera.

Och för att knyta an till din faktiska fråga - Vad har ni för ansvar gentemot beställaren?

Mot bakgrund av det ovan anförda kommer den fortsatta framställningen att bli något generell till sin karaktär. Ansvarsfördelningen är avhängig hur organisationsförhållandena ser ut och vilken typ av entreprenad det handlar om, vilket i sin tur inverkar på fördelningen av arbetsuppgifterna mellan de olika aktörerna. Beroende på vad som har avtalats med uppdragsgivaren brukar man skilja på tre olika entreprenader, vilka är en delad sådan, generalentreprenad och totalentreprenad. Vid den förstnämnda typen svarar beställaren själv för projektering för att sedan ingå flertalet separata avtal utövar kontraktet med huvudentreprenören varför samtliga uppdragstagare bär ett rättsligt ansvar för sina respektive avtalsprestationer gentemot beställaren. Men något sådant torde det inte vara fråga om här. Vid en generalentreprenad ansvarar däremot huvudentreprenören för hela utförandet med undantag för projekteringen. Denne ombesörjs av beställaren själv. Huvudentreprenören träffar sedan avtal med olika underleverantörer men är dock ensam ansvarig i förhållande till beställaren förutom avseende projekteringen. Och som namnet antyder inkluderar en totalentreprenad allt inom ramen för det aktuella projektet och entreprenören ansvarar därför för såväl projektering som genomförande i enlighet med det avtal som är slutet med uppdragsgivaren.

Utifrån den information som du har delgett oss framstår det som mest sannolikt att det rör sig om en general- eller totalentreprenad. Men för att den här utredningen inte ska bli alltför omfattande och svåröverskådlig kommer redogörelsen nedan endast att avse totalentreprenader. En sådan innebär lite mer konkret att ni som huvudentreprenör har ett så kallat funktionsansvar för entreprenaden, det vill säga, ni ansvarar för att objektet uppfyller den avtalade funktionen, vilket ofta fordrar vissa tekniska lösningar. Det ska dock noteras att om beställaren preciserar vilka lösningar som denne vill att utföraren ska använda brukar entreprenörens ansvar falla bort i motsvarande delar. Men detta förutsätter att den specifikt föreskrivna tekniska lösningen finns upptagen i avtalet. Brukligt är emellertid att uppdragsgivaren anger ett generellt funktionskrav för hela entreprenaden. Men värt att notera är att bara för att avtalet skulle vara rubricerat som en totalentreprenad är detta alltså inte synonymt med att allt per automatik ingår i ert åtagande och detta oaktat om ersättningen ska betalas i form av ett fast pris eller om denna betalas på löpande räkning. Återigen finns det goda skäl att mycket noggrant studera det ifrågavarande avtalet för att kunna utröna vilka åtgärder hänförliga till den genomförda besiktningen som ni de facto är ansvariga för. Men enligt min mening får den anlitade underleverantörens konkurs däremot ingen som helst bäring på den avtalsrättsliga relationen i förhållande till er uppdragsgivare (slutkunden). Denne har följaktligen inte ingått något avtal med den underleverantör som nu är föremål för ett konkursförfarande varför ni ensamma behöver stå för alla eventuella merkostnader knutna till entreprenaden.

Konkursen, vad gäller? Och hur påverkar den er fordran på underleverantören?

I samband med gäldenärens (den skuldsattes) konkurs ska dennes kvarvarande tillgångar omvandlas till likvida medel och sedan fördelas mellan borgenärerna (fordringsägarna, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant). I egenskap av borgenär har det bolag som du företräder förmodligen en fordran på underleverantören och därmed rätt till utdelning i konkursen. Det föreligger dock ett antal i lag föreskrivna prioriteringsregler jämte viss ytterligare reglering om vilka kostnader i en konkurs som ska betalas innan borgenärerna överhuvudtaget kan få betalt. Först ska de så kallade konkurskostnaderna täckas och ett typexempel på en sådan kostnad är konkursförvaltarens arvode (14 kap. 1 § KL). Därefter ska massaskulderna betalas med vilket menas de kostnader som har uppstått i konkursboet efter beslutet om gäldenärens försättande i konkurs (14 kap. 2 § KL). Om det därefter återstår några pengar kan hänsyn tas borgenärskollektivets intressen vilka enligt huvudregeln egentligen äger lika inbördes rätt till betalning (1 § FRL). Men i praktiken förhåller det sig på ett delvis annorlunda sätt där fordringar med förmånsrätt kommer att prioriteras (2 och 15 §§ FRL). Först får borgenärer med fordringar med särskild förmånsrätt betalt, vilka brukar utgöra olika säkerheter i fast och lös egendom, och sedan lämnas företräde åt fordringar med allmän förmånsrätt, typiskt sett löneanspråk. Vidare sker utdelning för att reglera de så kallade oprioriterade fordringarna, exempelvis sedvanliga penninglån (18 § FRL), och slutligen de efterställda fordringarna, statens krav på bland annat utestående bötes- och vitesbelopp (19 § FRL). Min dystra uppfattning är dock att ni kommer att betraktas som oprioriterade fordringsägare och chanserna att kunna få utdelning i en konkurs på grundval av en oprioriterad fordran brukar sällan leda till ett mer lyckosamt utfall.

Sammanfattning och ytterligare rådgivning

Sammantaget kan följande konstateras. Givet att detta handlar om en general- eller totalentreprenad menar jag att ni inte kan komma ifrån det fullständiga ansvar som råder för entreprenadens utförande. Den av er anlitade underleverantören och dennes konkurs förändrar inte ansvarsfrågan i förhållandet till beställaren och det avtal som är träffat er emellan. Däremot ska det återigen noteras att det nu sagda avtalet kan behöva studeras för att kunna avgöra vad som sorterar under era faktiska åtaganden. Men ni torde inte kunna hävda att beställaren är tvungen att rikta eventuella ersättningskrav mot underleverantören för bristfälligt utfört arbete. Den processen måste ni själva svara för genom att bevaka er rätt till utdelning i den nu pågående konkursen.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (268)
2020-06-30 Kan jag få tillbaka pengarna för en potentiell ogiltig transaktion?
2020-06-29 Spelande minderårig
2020-06-28 Vilket ansvar har huvudentreprenören gentemot beställaren om en underleverantör försätts i konkurs?
2020-05-31 Kan man bryta leasingavtal i förtid på grund av corona?

Alla besvarade frågor (82773)