Hur länge kan inkassoföretag vänta med att skicka kravbrev?

2020-07-15 i Preskription
FRÅGA |Hej, fick brev från ett företag, kredinor, om en skuld som jag trodde var betald, från 2018. Hur är det möjligt att vänta så länge?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du fått ett kravbrev från ett inkassobolag angående en skuld som du trott var betald sedan 2018 och undrar hur det är möjligt att vänta så länge med den typen av kravbrev. Vad säger lagen? Det är möjligt att som långivare förlora rätten att kräva ut sin skuld. Så kan ske om skulden preskriberas. Detta regleras huvudsakligen i preskriptionslagen (PreskL). Som utgångspunkt är preskriptionstiden för en skuld i sverige tio år, detta framgår av 2 § PreskL. För vissa typer av skulder som konsumenter har till näringsidkare gäller dock en preskriptionstid på tre år. Ett exempel på en sådan fordran är om man som privatperson köper en vara eller tjänst av ett företag för sitt eget privata bruk på avbetalning. Att preskriptionstiden är tio eller tre åt betyder inte att den som lånat ut pengar alltid förlorar rätten att få skulden betald efter den tiden. Det är möjligt att göra preskriptionsavbrott vilket får till följd att tiden så att säga börjar om från noll. Preskriptionsavbrott kan göras på flera sätt, till exempel genom att skicka ett kravbrev till den som är skyldig pengar (5 § PreskL). Bedömning i ditt fall och sammanfattning Sammanfattningsvis kan alltså sägas att den som lånat ut pengar i oftast kan flera år med att kräva betalning för skulden, så länge preskriptionstiden inte gått ut. Om långivaren skickar kravbrev precis innan preskriptionstiden löper ut börjar en ny preskriptionstid att löpa från och med det. Det framgår inte av din fråga vad det rör sig om för slags skuld, så jag kan inte uttala mig om vad preskriptionstiden är i ditt fall, men om den inte löpt ut är kravbrevet antagligen att se som ett preskriptionsavbrott vilket innebär att preskriptionstiden (på antingen tio eller tre år beroende på vilken sorts skuld det är) börjar om från början. Så länge preskriptionstiden inte gått ut när Kredinor skickade kravbrevet är det alltså möjligt för dem att skicka det så här två år senare. Det ska dock sägas att du inte utan vidare bör betala baserat på kravbrevet om du anser att du redan betalat av skulden eftersom du då inte är skyldiga dem några pengar. Om så är fallet bör du bestrida kravbrevet. Frågan om det överhuvudtaget finns någon skuld kan då komma att prövas av domstol och det är i så fall till din fördel om du har något som kan användas för att bevisa att du redan betalat den skulden. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa.

Blir mottaget arv giftorättsgods?

2020-07-15 i Bodelning
FRÅGA |Om jag som gift får ett arv av min far. Har då min man rätt till det vid skilsmässa? Vi har inget äktenskapsförord.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett äktenskap upplöses ska det genomföras en bodelning där makarnas giftorättsgods ska ingå. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan göras till enskild på olika sätt. Om inget görs är egendomen giftorättsgods och kommer ingå i bodelningen vid skilsmässan. Egendom kan göras till enskild egendom genom exempelvis äktenskapsförord, eller om den ena maken fått egendom i gåva, arv eller testamente med villkoret att det ska vara den makens enskilda egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Ett arv kommer utgöra giftorättsgods och ingå i bodelningen vid en skilsmässa om det inte finns äktenskapsförord som stadgar annat eller om arvlåtaren inte villkorat arvet. Om arvlåtaren däremot har villkorat arvet och angett att det ska utgöra arvtagarens enskilda egendom kommer arvet inte ingå i bodelningen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har aktieägare i fåmansbolag rätt till insyn?

2020-07-15 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag driver ett AB, Jag är VD och äger 50% v bolaget. Bolagets suppleant äger 50%.Jag arbetar ensam och undrar om suppleanten som äger 50% kan han kräva att ha direkt tillgång in i företagets företagskonto, bokföringssystem och faktureringssystem ?Han kräver direkt tillgång och begär in gamla sie filer vilket han sedan ställer 1000-tals frågor om. Bolaget går plus.Suppleanten är inte längre verksam i företaget men ängar massa tid att ifråga sätta allt om allt, vilket tar mycket av arbetstiden och ökade kostnader för företagets bokförare m.m.Om han kan kräva detta: Kan suppleanten då få betala alla extra tillkommande tim/kostnader för bolaget?Aktieägaravtalet står inget om insyn.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI aktiebolagslagen (ABL) finns bestämmelser avseende aktieägares rätt till insyn i fåmansaktiebolag. I ett aktiebolag med höst tio aktieägare gäller att varje aktieägare och ombud eller biträde som denne anlitar ska ges tillfälle att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning det behövs för att aktieägaren ska kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som ska behandlas vid bolagsstämma. Om det kan ske utan oskäliga kostnader eller besvär ska styrelse och VD dessutom på begäran hjälpa aktieägaren med den utredning som behövs för ändamålet och tillhandahålla behövliga kopior. Skyldigheten gäller inte om det skulle medföra en påtaglig risk för allvarlig skada för bolaget att aktieägaren får del av uppgifter om bolagets verksamhet (7 kap. 36 § ABL). Bestämmelsen innebär att en aktieägare i ett fåmansbolag ska kunna ta del av böcker och räkenskaper men även andra handlingar, t.ex. korrespondens, protokoll, rapporter, analyser avtal m.m. (SOU 1978:66 s. 200). En aktieägare som anser att bolagsledningen utan rätt hindrar honom från att utöva insyn i bolaget kan föra talan inför domstol med yrkande om att han ska beredas tillfälle att ta del av berörda handlingar. Aktieägaren kan i samband med detta begära att domstolen förpliktigar bolagsledningen att tillhandahålla handlingarna vid äventyr av vite (prop. 1997/98:99 s. 118).Då det i ditt fall rör sig om ett fåmansaktiebolag och suppleanten är en av två aktieägare har han en långtgående rätt till insyn i bolaget. Utgångspunkten är att han har rätt till insyn för att kunna bedöma bolagets ställning och resultat, eller inför bolagsstämman. I ditt fall kan jag tyvärr inte göra någon bedömning av om det suppleanten begär ut är sådant som faller inom insynsrätten; insynsrätten i fåmansaktiebolag är däremot långtgående och är tänkt att efterlikna den transparens som finns i ett handelsbolag. Varken lag eller praxis ger någon ledning för vad som är att anse som "oskälig kostnad eller besvär" utan det får avgöras i det enskilda fallet.Om du anser att det finns skäl att hindra suppleanten/aktieägaren insyn i bolaget bör du vara uppmärksam om att han kan vända sig till domstol med yrkande om att du mot vite ska förpliktigas att lämna ut de handlingar som begärs. Om så sker, eller om du önskar hjälp i kontakten med vederbörande, kan en av våra jurister hjälpa dig vidare. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Fråga om servitut rörande brygga

2020-07-14 i Servitut
FRÅGA |Jag har fått ett avtalsservitut på en brygga. Denna brygga ägs formellt av markägaren. Min far som haft en båtplats och brygga sedan 40 år på denna plats lät bygga en ny brygga 2015 på platsen och bjöd in en granne att betala hälften av kostnaden ca 40 000 kr. Min far skrev ett överlåtelse-avtal till mig på bryggan 2019 och hävdar i avtalet att grannen äger halva bryggan. Det finns inget skriftligt avtal mellan min far och grannen och inte heller mellan grannen och markägaren om nyttjanderätt. Nu när jag har fått ett servitut på bryggan undrar jag vilka som har rätt att nyttja den utifrån ovanstående situation ?
Jessica Konduk |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du fått ta över ett avtalsservitut genom någon slags överlåtelseavtal från din far utan att du fått ta över en fastighet din far äger och att du fått bryggan genom ett överlåtelseavtal.Det kortfattade svaret på din fråga är att servitutet endast gäller mellan markägarens fastighet (den tjänande fastigheten) och den fastighet som enligt servitutet har rätt att nyttja markägarens mark på ett visst i servitutet beskrivet sätt (den härskande fastigheten). Vid servitut begränsas nyttjanderätten till att använda marken enbart på det sätt som beskrivits i servitutet. Nyttjanderätten sträcker sig inte längre än så. De som har rätt att nyttja bryggan är således de som har anknytning till den härskande och den tjänande fastigheten. Alltså de personer som äger, hyr eller arrenderar hela eller delar av de båda fastigheterna.När man innehar en nyttjanderätt genom ett avtalsservitut-avtal kan man inte avtala om att andra grannar ska får rätt att nyttja det som servitutet avser (bryggan och båtplatsen) med någon giltig verkan för den tjänande fastigheten. Om din far/du däremot hyr ut eller arrenderar en del av er/sin fastighet får de som hyr/arrenderar rätt att använda bryggan som servitutet gäller.Servitut följer normalt med fastigheten, särskilt om servitutet är inskrivet i fastighetsregistret. Om din far har överlåtit sin fastighet till dig kan således servitutet som följer med fastigheten nu istället gälla mellan dig och den tjänande fastigheten. Om du endast äger bryggan enligt överlåtelseavtalet mellan din far och dig, är det troligen acceptabelt att du brukar bryggan så länge din far kvarstår som fastighetsägare eftersom du då har indirekt koppling till hans fastighet. Din far kan dock inte med rättslig verkan överlåta sin nyttjanderätt enligt servitutet till andra personer eller fastigheter.En notis är att allemansrätten även ger andra rätt att tillfälligt nyttja bryggan under förutsättningen att den inte är inom hemfridszonen och att de inte nyttjar den på sådant sätt att det förhindrar bryggans ägares eller markägarens nyttjande av den. Om avtalsservitutDen här typen av servitut bildas enligt reglerna i 7 kap och 14 kap jordabalken och förutsätter att upplåtelsen sker skriftligen genom avtal. Enligt definitionen i 14 kap 1 § jordabalken är ett servitut en särskild form av upplåtelse med syftet att främja en ändamålsenlig markanvändning mellan fastigheter. För att uppnå detta syfte får den tjänande fastigheten upplåta rätt för ägaren av en annan mark (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt ta en byggnad eller anläggning i anspråk på den tjänande fastigheten. Servitut får endast avse ändamål som är av en stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och får inte förenas med skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av det som avses med servitutet. Ett servitut utgör fastighetstillbehör och är ett rättsligt tillbehör till fast egendom enligt 3 §. Ett servitut är därför förenat med äganderätten till den härskande fastigheten och får inte överlåtas särskilt. I motiven till detta lagrum framkommer att servitutet är ett typiskt exempel på en s.k. osjälvständig rättighet, gällande endast i dens hand som är ägare till viss jord. (SOU 1960:25, Lagberedningens förslag till jordabalk m.m. II s. 396). - Detta uttalande står dock inte i strid med möjligheten att en nyttjanderättshavare, genom upplåtelse av nyttjanderätt från ägaren till den härskande fastigheten, erhåller befogenhet att utnyttja ett till fastigheten hörande servitut. Detta har då inte överlåtits särskilt. Servitutet är knutet till den härskande fastigheten och kan utövas av ägaren till denna fastighet och det bör därutöver kunna utövas av nyttjanderättshavaren, till vilken fastighetsägaren har upplåtit rätt att utöva vissa i äganderätten ingående befogenheter. Det skulle kunna sägas att nyttjanderättshavaren därvid handlar som en företrädare för fastighetsägaren enligt RH 2001:39. Enligt 6 § har den härskande fastigheten skyldighet att vid utövandet av servitutet agera på ett sätt som inte medför att det tjänande fastigheten betungas mer än vad som är nödvändigt. Den härskande fastigheten ska vidare se till att inte orsaka onödig skada eller olägenhet. Enligt 7 § ska den som överskridit sin rätt eller åsidosatt sin skyldighet återställa eller ersätta skadan. Det finns även en övre gräns av vad den tjänande fastigheten behöver tåla enligt 11 § som anger att servitutet inte får belastas utöver vad som följer av avtalet till följd av en ändring i förhållandena. Slutligen är det bra att känna till att den härskande fastigheten kan få servitut inskrivna i fastighetsregistret. Om ägandet av brygganDet är för mig svårt att bedöma ägandet av bryggan med den information du har givit. Huvudregeln är att den som har byggt bryggan äger den. Om fastighetsägaren är den som har byggt bryggan är huvudregeln att detta utgör ett fastighetstillbehör enligt 2 kap 1 § jordabalken. Att man har servitut att nyttja en brygga på annans fastighet innebär inte automatiskt att man äger bryggan. Är det däremot så att servitutshavaren är den som anlagt bryggan, är den inte fastighetstillbehör till den härskande fastigheten utan ägs som lös egendom av den som byggt den enligt 2 kap 4 § jordabalken. Frågan kompliceras av att bryggan fanns vid servitutets tillkomst och att den då anses då tillhöra markägaren. Om det däremot i servitutet mellan den härskande och den tjänande fastigheten framgår att din far hade rätt att bygga brygga så är det sannolikt att den inte tillhör den tjänande fastigheten.Det är inte tydligt i din fråga men det framstår som att din pappa ersatte markägarens brygga när han byggde en ny brygga 2015. Om markägaren gett tillstånd för din far att bygga en ny brygga eller en sekundär brygga så utgör den eventuellt fastighetstillbehör till din fars fastighet. Det kan även vara så att bryggan klassas som lös egendom på ofri grund, vilken ägs till hälften av grannen och din far. Grannen som medverkat i byggandet av bryggan bör diskutera med fastighetsägaren för den fastighet där bryggan är belägen om att få ett avtalsservitut. RekommendationJag rekommenderar att du anlitar en jurist eller advokat specialiserad på fastighetsrätt för att tolka avtalsservitutet och överlåtelseavtalet som du har fått. Dessa bör tolkas i kombination med vad den tjänande fastighetens ägare har kommit överens om med din far. Om något är oklart i mitt svar är du välkommen att mejla mig, jessica.konduk@lawline.seVänligen,

Hur hanterar man preliminarskatteavdrag när man har mer än en inkomst?

2020-07-15 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej! jag har ett heltids tillsvidareanställd jobb som jag känner 390,000 kr om året och ett extra jobb som är 90,000kr som årsinkomst men jag är rädd att jag kommer och återbetala mer skatt när årsinkomst deklarationen kommer 2021. Vad jag kan göra?
Isabelle Sewelén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt dina uppgifter i frågan kommer du att ha en sammanlagd inkomst om 480.000 kr (390.000+90.000). Vidare tolkar jag att det rör inkomster som intjänar i år. I mitt svar till dig kommer jag behandla de bestämmelser som är aktuella i ditt fall och som regleras i inkomstskattelagen (IL) samt skatteförfarandelagen (SFL).Kommunal och statlig inkomstskattEftersom din inkomst överstiger det så kallade grundavdraget ska du betala kommunal inkomstskatt (65 kap. 3 § IL). Hur stor den kommunala skatten blir beror på vilken kommun du var bosatt i den 1 november 2019. För inkomster som intjänas under år 2020 gäller att det ska betalas en statlig inkomstskatt med 20 procent på inkomster som överstiger 509.300 kr (65 kap. 5 § IL). Då din samlade inkomst understiger gränsen för när statlig inkomstskatt tas ut blir det inte aktuellt med någon statlig skatt för din del. Detta förutsätter att du inte har annan inkomst som inkomst av näringsverksamhet eller hobby som du inte nämner i frågan. Jag utgår i mitt svar från att du endast har vanlig lön.Skatteavdrag - vid dubbla löneinkomster Eftersom du har två löneutbetalare finns det en risk att de båda gör skatteavdrag enligt tabell var för sig. Det innebär i så fall bl.a. att grundavdraget felaktigt beräknas två gånger. Det medför att det preliminära skatteavdraget blir för lågt och att du riskerar att få betala tillbaka pengar till Skatteverket.Den löneutbetalare som betalar ut den lägre inkomsten (90.000 kr) är skyldig att göra skatteavdrag med 30 procent, dvs. inte enligt tabell (11 kap. 20 § SFL). Chansen är dock stor att denne gör skatteavdrag enligt tabell om du inte har upplyst om att du har en annan huvudsaklig inkomst.Rekommendation till digDu bör alltså kontakta din huvudsakliga löneutbetalare och be denne göra ett så kallat förhöjt skatteavdrag. Den som betalar ut din huvudsakliga inkomst, dvs. den som betalar ut den största lönen, är skyldig att göra ett förhöjt skatteavdrag om du begär det (11 kap. 22 § SFL). I vart fall bör du kontakta den löneutbetalare som betalar ut den lägre inkomsten att göra ett rakt skatteavdrag på 30 procent eller högre. Du kan räkna ut hur stor din inkomstskatt blir på Skatteverkets hemsida på följande länk: här.Om du tycker att det är krångligt att räkna ut din inkomstskatt kan du kontakta Skatteverket och be dem räkna ut din inkomstskatt. Skatteverket kan då fatta ett beslut om preliminärskatt som din huvudsaklige löneutbetalare ska göra. Information och möjlighet att ansöka finner du på denna länk: här.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Ärver halvsyskon på samma vis som helsyskon?

2020-07-15 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver halsyskon på samma vis som helsyskon
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur fungerar den legala arvsordningen?Den legala arvsordningen tillämpas för det fall den avlidne inte upprättat något testamente. Enligt den legala arvsordningen delas den avlidnes släktingar in i tre parenteler. I den första parentelen finns den avlidnes bröstarvingar, dvs barn eller barnbarn. I den andra parentelen finns den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. I den tredje parentelen finns den avlidnes mor- och farföräldrar. För att den släktingar i den andra parentelen ska få ärva krävs att den första parentelen är uttömd, dvs att det inte finns några bröstarvingar som kan ärva den avlidne (2 kap. 1 § ÄB). Om det inte finns några bröstarvingar tar den avlidnes föräldrar hälften var av arvet. Är föräldrarna avlidna delar den avlidnes syskon på deras respektive delar av arvet. Halvsyskon har lika arvsrätt som helsyskon, men är bara arvsberättigade av den delen som tillfallit deras förälder. Eftersom arvet som utgångspunkt delas upp på föräldrarna även om dessa är avlidna ärver ett helsyskon via båda föräldrarna pga sina biologiska band medan ett halvsyskon endast ärver via den del som tillfallit dennes biologiska förälder (2 kap. 2 § ÄB). Ett förtydligande exempel:FörutsättningarPerson A avlider utan bröstarvingar och testamente. A:s totala kvarlåtenskap uppgår till 200.000 kr. A:s föräldrar B och C är sedan tidigare avlidna. B och C har utöver barnet A även barnet D tillsammans vilket innebär att A och D är helsyskon. C har sedan tidigare barnet E som således är halvsyskon med A. ArvsfördelningEnligt den legala arvsordningen ska A:s kvarlåtenskap fördelas på hens föräldrar med hälften vardera. Det innebär att B och C får 100.000 kr vardera. Eftersom B och C är avlidna går deras respektive delar av arvet vidare till deras barn, dvs A:s hel- och halvsyskon. Eftersom förälder B bara har barnet D (utöver A) ärver D hela B:s andel av arvet på 100.000 kr. Förälder C har två barn kvar i livet; D och E. D och E får därför dela på C:s del av arvet och får således 50.000 kr vardera. Det innebär att D totalt får ärva 150.000 kr (100.000 + 50.000) och E får ärva 50.000 kr. Halvsyskon har alltså arvsrätt precis som helsyskon men ärver bara sin egen biologiska förälders andel av arvet. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vilken påföljd kan man få vid brott mot knivlagen?

2020-07-15 i Påföljder
FRÅGA |Blev stoppad av polisen och dem kolla igenom bilen och hitta en liten kökskniv i max 15cm längd man ser klart otydligt att den ej är till för att "skada" någon med. Den låg i farsans bil i mittenfacket av bilen. Och det vart det ända som dem hittade i bilen. Vad kan jag bli dömd för har aldrig blivit dömd för något innan, samt att det är pappas bil och jag sa till dem att det var min pappa och det var på min parkering som ändå gills som en "allmän plats".
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär brott mot knivlagen?Lagen om förbud beträffande knivar och andra föremål, även kallad knivlagen, stadgar ett förbud mot att inneha knivar och andra stick- och skärföremål som är ägnade att använda som vapen vid brott mot liv och hälsa på allmän plats (1 §). Om det är befogat att inneha kniv är innehavet inte att betrakta som brottsligt. Ett exempel på ett befogat innehav är en snickare som har kniv i sin arbetsutrustning och transporterar kniven till och från arbetet, då finns ett befogat ändamål med innehavet.Måste man ha uppsåt?Brott mot knivlagen är både ett uppsåtsbrott och ett oaktsamhetsbrott. Det innebär att man kan åläggas ansvar för gärningen när man medvetet tar med sig kniv på allmän plats såväl som när det sker av oaktsamhet, dvs av försumlighet eller vårdslöshet (4 §). Vad kan man få för straff?För brott mot knivlagen är straffskalan böter upp till fängelse i högst sex månader. Påföljden stannar dock oftast vid böter. För ett grovt brott kan dömas till fängelse i högst ett år. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar, man går alltså fri från gärningen (4 §). Vad gäller i mitt fall?Det är förbjudet att inneha kniv på allmän plats oavsett om det är en kökskniv eller annan kniv. Förbudet träffar alla slags knivar. Eftersom brott mot knivlagen även är ett oaktsamhetsbrott kan man dömas till ansvar även vid försumlighet, exempelvis att man glömde att kniven låg där. Dock ska det inte dömas till ansvar i ringa fall. Jag kan dessvärre inte uttala mig om exakt hur din situation kommer att bedömas. Det är upp till åklagaren och sedermera domstolen att avgöra, men du får ska självklart även lägga fram din version av händelsen. Om det kommer dömas till ansvar i ditt fall kommer straffet dock högst troligt stanna på ett bötesstraff. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar

Kan man samarbeta med många olika företag utan att utöva konkurrensbegränsande beteende, och vad är påföljder vid konkurrensbegränsande beteende?

2020-07-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!En kompis och jag funderar på att starta ett Aktiebolag. Vi hade tänkt att starta en E Handel med diverse saker, t.ex Hemelektronik, tv apparater, ljud system, kläder, dator osv.Det vi tänkte göra oss så unikt som företagare är att inte ha några mellanhänder, utan att ta allt ifrån Tillverkaren direkt.Sammarbeta med dom större tillverkarna(Samsung,Sony, Acer osv) Är det lagligt att Sammarbeta med så pass många företag med nästan samma produkter eller kan man bli straffad på något sätt? Tänkte när konkurrens lagen börjar gälla osv?Finns det andra lagar som vi kan bli straffade på inom samarbeten med flera företag?Är detta rent möjligt eller är det bara till att börja tänka om?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för när konkurrenslagen blir tillämplig och vilket beteende på marknaden som kan vara konkurrensbegränsande. Din fråga regleras i konkurrenslagen (konkL). När blir konkurrenslagen tillämplig?Konkurrenslagen har till syfte att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter (1 § konkl). Lagen aktualiseras när ett eller flera företag går samman och utövar konkurrensbegränsande beteende eller när ett företag missbrukar sin dominerande ställning. Vad är konkurrensbegränsande beteende? I 2 kapitlet 1 § konkl föreskrivs att avtal mellan företag som hämmar konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt är ogiltiga. Det innebär att om två företag till exempel beslutar att sänka sina priser kraftigt på marknaden för att tvinga sina konkurrenter i konkurs, kan sådant beteende anses konkurrensbegränsande. Det rör sig alltså om avtal mellan företag som till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen som är otillåtna. Det andra scenariot är om ett bolag utnyttjar sin dominerande ställning. Då talar man ofta om att bolaget har mer än 60 % av marknaden för en viss produkt (2 kapitlet 7 § konkl). Det kan exempelvis innebära att ett enskilt företag, på grund av att dem styr all import av bananer har extremt höga priser (monopol) eller att de genom sin dominerande ställning förhindrar andra marknadsaktörer att beredas tillträde (exempelvis även här, sälja produkter till förlust i syfte att konkurrera ut andra företag). I dessa fall krävs inte att något annat företag är involverat, ett enskilt företag kan göras sig skyldig till missbruk av dominerande ställning. Vad händer om man utövar konkurrensbegränsande beteende? Isåfall är det konkurrensbegränsande avtalet ogiltigt (6 § konkl). Att ett avtal blir ogiltigt innebär att du inte kan tvinga din motpart att uppfylla villkoret med rättsliga medel. Du riskerar även konkurrensskadeavgift eller skadestånd om du fortsätter med din konkurrensbegränsande verksamhet (3 kapitlet. 5 § och 3 kapitlet 25 § konkl). SlutsatsDet är osannolikt att ditt bolag kommer omfattas av något av dessa två konkurrensbegränsande företeelser genom att samarbeta med många olika producenter. Det är lagligt att samarbeta med hur många företag man vill, däremot brukar en del företag begränsa sina samarbeten med återförsäljare som även säljer konkurrerande produkter. Om du behöver ytterliggare hjälp med ditt ärende är du varmt välkommen att kontakta oss här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga,MVH