Kan jag flytta med mina barn utan den andre vårdnadshavarens samtycke?

2020-01-27 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har gemensamt vårdnad av mina barn på 15 och 17 år. Mina barn har dock inte bott eller umgåtts med sin pappa på tre års tid. Det finns anledning till det. Jag har inte kommunikation med pappan alls kring barnen. Jag vill flytta till en annan stad i Sverige. Behöver jag hans godkännande ändå.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor angående föräldrar, barn och deras inbördes förehavanden regleras i Föräldrabalken (FB).När två föräldrar har gemensam vårdnad är huvudregeln att det alltid krävs samtycke av båda vårdnadshavarna innan beslut fattas (se 6 kap. 13 § första stycket FB). När det gäller vardagliga saker inom hushållet, såsom vad barnen ska äta eller ha för kläder, gäller inte kravet på samtycke. Detta då det hade varit mycket omständligt för boföräldern att inför varje litet beslut behöva inhämta den andra förälderns samtycke. När det gäller beslut av ingripande betydelse för barnets framtid framgår det emellertid explicit av 6 kap. 13 § andra stycket FB att en förälder ensam aldrig får fatta dessa beslut ensamt. Ett snävt undantag finns: om barnets bästa uppenbarligen kräver det. Som exempel på beslut av ingripande betydelse nämns i lagens förarbeten just saker som barnens skolgång och bosättning.Det finns ingen uttömmande definition på vad som anses vara det bästa för ett barn. I 6 kap. 2 a § andra stycket FB nämns dock att vid bedömningen av vad som ska anses vara barnets bästa ska det fästas särskild vikt vid: - risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa - barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna Så länge ingen av dessa situationer är för handen i ditt fall tyder alltså det mesta på att du inte kan flytta till en annan stad i Sverige med barnen, utan att först inhämta pappans samtycke Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Gåvobrev vid förskott på arv

2020-01-27 i Förskott på arv
FRÅGA |Låt säga att jag vill ge bort ett antal tusen Euro till en nära släkting som en gåva/förskott på arv. Går det?Räcker det då med gåvobrev för att personen som fått gåvan ska kunna växla in dessa pengar till kronor?
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om släktingen till dig är ditt barn (s.k. bröstarvinge) behöver du inte ange i ett gåvobrev att gåvan utgör förskott på arv eftersom att det finns en uttrycklig s.k. "gåvopresumtion" när det gäller gåvor till barn, vilket framgår av 6 kap. 1 § ärvdabalken. Om gåvan inte ska utgöra förskott på arv är det dock viktigt att detta framgår av gåvobrevet, för att presumtionen ska brytas.Är gåvan riktad till en arvinge som inte är ditt barn behöver du skriva i gåvobrevet att gåvan utgör förskott på arv, eftersom att det inte råder någon gåvopresumtion för andra arvingar än just bröstarvingar. Registrering av gåvobrevet görs hos Skatteverket.Med gåvobrevet har du möjlighet att reglera överlåtelsen och skriva villkor som skapar trygghet för mottagaren. Personen ska kunna växla in pengarna till en annan valuta oberoende av gåvobrev. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Är det bara original testamentet som gäller eller kan kopior användas?

2020-01-27 i Testamente
FRÅGA |Hej.Är det bara original av testamente som gäller? Kopior gäller inte?
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten hittas i ärvdabalken.Ett testamente måste vara upprättat i enlighet med formkraven som finns i ärvdabalkens 10 kapitel för att vara giltigt. Ett av kraven är att testamentet måste upprättas skriftligt (1 § 10 kap ärvdabalken).Utgångspunkten är att orginalhandlingen krävs för att testamentet ska vara giltigt. Det har att göra med att kravet på skriftlighet anses uppfyllt genom orginalhandlingen. En kopia kan vara giltig om orginalhandlingen har uppfyllt formkraven och det inte finns skäl att anta att kopians innehåll inte överensstämmer med originalet.Det problematiska med en kopia är dock om orginalhandlingen inte finns. I sådant fall vet man inte om orginalhandlingen egentligen har återkallats och därmed inte längre är gällande. I dessa fall är det testamentstagaren som måste bevisa att testamentet inte är återkallat och att kopian därmed är gällande, vilket kan svårt om orginalhandlingen saknas.Sammanfattningsvis betyder det alltså att kopian per automatik inte blir ogiltigt bara för att det är en kopia. Utan en kopia kan vara gällande med förutsättning att innehållet överrensstämmer med originalet.Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan barnet bli tvingad till DNA-test gällande faderskapsfråga?

2020-01-27 i Faderskap
FRÅGA |Hej min styvson är idag 31 år och har blivit kontaktad av sin biologiska far. Han har fått för sig att han inte är far till min styvson och vill göra DNA test men min styvson vill absolut inte detta då han känner sig fruktansvärt kränkt av sin biologiska far. Och vill inte ha något med honom att göra längre tack vare detta.Men nu har han (biologiska fadern) hotat med att ta detta till tingsrätten. Så min fråga är kan han tvinga min styvson till ett DNA test?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågor gällande faderskap finns i Lagen om blodundersökning m.m. vid utredning om faderskap (blodundersökningslagen) samt i föräldrabalken (FB). Jag läser att "barnet" i frågan är vuxen men jag kommer nedan referera till honom som barnet, då det är hans roll i relation till fadern i denna situationen. Vad jag hittar är det inte avgörande för svaret att han är över 18. Skydd för din integritet I vår grundlag står uttryckt att vi har alla ett skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp (2 kap. 6 § Regeringsformen, RF). Det kan vara exempelvis innefatta DNA-undersökningar. Om det finns stöd för det i lag kan dock undantag få lov att förekomma. Ett sådant undantag finns gällande undersökningar gällande fastställande av faderskap, som anses vara en fråga i vilken det är viktigt att få ett avgörande. Kan en kräva DNA-test av sitt barn?Fastställelse av faderskap sker antingen genom anmälan till Socialnämnden eller om paret är gifta presumeras mannen att vara fader till barnet, om inget annat framförs som talar mot att så skulle vara fallet. (1 kap. 1 och 2 §§ FB). På vilket sätt fastställelsen gick till kan vara avgörande för hur han nu bör gå tillväga för att ändra det. Om han senare vill få det ändrat finns det möjlighet att väcka frågan igen och säga att domstol ska förordna om att barnet (i detta fallet) ska genomgå en DNA-undersökning. Ett sådant förordnande om att en part ska genomgå en DNA-undersökning får lov att göras i utredningssyfte, och den som förordnandet riktas mot får tillfälle att yttra sig innan (1 § blodundersökningslagen). För att göra detta krävs att det framförs omständigheter som ger anledning att anta att någon annan är fader (1a § blodundersökningslagen). Mannen måste alltså framföra syftet med att få det ändrat och om det inte finns något som talar för att någon annan är den riktiga fadern så kommer ingen vidare utredning göras hos domstolen. Sammanfattningsvis, mannen som är skriven som hans får kan väcka talan om att ändra faderskapet och med det se att domstolen förordnar honom om en DNA-undersökning. Sonen kommer då få tillfälle att yttra sig kring detta innan förordnandet. Dock krävs det att han kan framföra omständigheter som ger anledning att tro att det finns någon annan som är far. En anledning till att det kan vara svårt att visa är att det har gått lång tid utan att något sådant har framkommit. Jag hoppas att detta gav svar på dina funderingar! Vänligen,

Makes skulder

2020-01-27 i Bodelning
FRÅGA |Jag står i begrepp att ingå äktenskap med min delsbo. Hon har en skuld hos kronofogden som hon har sedan tidigare och som håller på att betalas av. Blir jag ansvarig för del av den skulden i fall av skilsmässa i framtiden?
Carin Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga handlar om fördelning av skulder mellan makar vid en eventuell skilsmässa.Regler kring makars skulder samt bodelning vid äktenskapsskillnad finns i äktenskapsbalken (ÄktB).Varje make ansvarar för sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Detta innebär att en makes skuld aldrig kan överföras till den andra maken. En makes egendom kan till exempel aldrig utmätas för den andre makens skulder. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelning ska makarnas andelar i boet beräknas innan egendomen fördelas mellan dem (11 kap. 1 § ÄktB). När detta görs ska de skulder makarna hade då talan om äktenskapsskillnad gjordes avräknas från deras andel av boet (11 kap 2 § ÄktB). Om en make har skulder till samma värde eller till större värde än vad hans eller hennes tillgångar är värda beräknas makens andel till 0 kr. Det värde av tillgångarna som återstår efter att skulderna har dragits av för maken läggs därefter samman och fördelas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Om skulderna är större än tillgångarna kan den andra maken dock aldrig bli ansvarig att betala det överskjutande beloppet av dessa skulder. Ett exempel: Om en make har tillgångar värda 100 000 kr men skulder till ett värde om 150 000 kr blir värdet av dennes andel i boet 0 kr. De överskjutande 50 000 kr i skulder är det endast den skuldsatte maken som har ansvar att betala tillbaka. Om den andre maken har tillgångar till ett värde av 100 000 kr och inga skulder blir dennes andel till boet 100 000 kr. De båda makarna ska då dela på den makens andel om 100 000 kr och får därmed tillgångar till ett värde av 50 000 kr var. Jag hoppas att detta var svar på din fråga. Om du har ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Vad innebär det att man har rätt att kvarstå i anställningen tills man fyllt 68 år?

2020-01-27 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej. Vad menas med att man från 2020 har rätt att jobba kvar till 68 års ålder?. Om arbetsgivaren inte vill ha en kvar efter fyllda 65 vad gör man då?. Vänliga hälsningar och tack på förhand Undrande
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Precis som du säger har man som arbetstagare från i år rätt att kvarstå i anställningen tills man fyller 68 år (se 32 a § LAS). Detta innebär att innan arbetstagaren uppnår denna ålder har hen precis samma anställningsskydd som yngre arbetstagare, oavsett om man är exempelvis 30 år eller som i ditt exempel, 65 år. När arbetstagaren fyller 68 år blir anställningsskyddet svagare. Bland annat kan man sägas upp utan saklig grund (se 33 § LAS) och man har inte rätt till längre uppsägningstid än en månad, oavsett hur länge man arbetat hos arbetsgivaren (se 33 b § LAS). Om man som i ditt exempel är 65 år har man således samma anställningsskydd som alla andra arbetstagare som omfattas av LAS. För att arbetstagaren ska kunna avsluta ens anställning krävs då antingen saklig grund för uppsägning (se vidare 7 § LAS) eller att man har gjort sig skyldig till ett sådant grovt kontraktsbrott att avsked kan bli aktuellt (se vidare 18 § LAS). Om inga av dessa förutsättningar ligger för handen kan arbetsgivaren inte avsluta din anställning, och det kan alltså inte göras enbart på den grunden att man fyllt 65 år. Om det nu är så att detta håller på att hända dig föreslår jag att du kontaktar ditt fackförbund, om du är medlem i ett sådant.Om du i övrigt skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister kan du få det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vem får arv när den avlidne var gift och hade barn?

2020-01-27 i Make
FRÅGA |Hej!Har en fråga om arv. Min pappa är gift med en kvinna som inte är min mamma, dom har två barn tillsammans. Jag undrar nu om han dör, vem får pengarna ? Får hans nya fru alla pengar? Eller får jag och mina halvsyskon också pengar?Tack på förhand för hjälpen!
Mikaela Dahl |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer svara som att det inte finns något testamente eftersom att inget sådant framgår i din fråga. Jag kommer använda mig av ärvdabalken (ÄB). Bröstarvinges arvsrätt när den avlidne var gift Den eller de som i första hand ska ärva när någon avlider är den avlidnes barn, alltså bröstarvingarna (2 kap. 1 § ÄB). Enligt den regeln ska alltså du och dina syskon få lika stor del av din pappas arv. Det finns dock en regel som ger den avlidnes make eller maka rätt till arv ifall den avlidne var gift (3 kap. 1 § 1 st ÄB). I det fallet så förlorar inte bröstarvingarna sin arvsrätt, utan de får då lika stor andel av den efterlevande makens egendomsmassa vid dennes död som den först avlidne makens arv utgjorde efter det första arvskiftet. I ditt fall så får du dock din pappas arv direkt eftersom att hans fru inte är din mamma, du är ett så kallat särkullbarn (3 kap. 1 § första stycket ÄB). För att du inte ska få det direkt krävs det att du antingen frivilligt avstår eller att din pappas frus egendomsmassa inte uppnår fyra basbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Vid din pappas dödsfall har din pappas fru rätt till att i hela sin egendomsmassa behålla ett värde av fyra prisbasbelopp som år 2020 blir 189.200 kr. Räcker inte hela hennes egendom samt arvet hon får från din pappa till det får hon behålla så stor del av ditt arv som krävs för att det värdet täcks. Då får även du den delen som efterarv när hon avlider på samma sätt som dina halvsyskon. Sammanfattningsvis får du som utgångspunkt ditt arv direkt när din pappa avlider och dina halvsyskon får sin del som efterarv när deras mamma också har avlidit. Ifall all hennes egendom och arvet hon får efter din pappa inte tillsammans når upp till fyra prisbasbelopp det året får hon dock även så stor del som krävs för att nå upp till det värdet av din del av arvet, även ifall hela ditt arv skulle krävas för det. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Kommer min passansökan att bli beviljad om jag finns med i belastningsregistret?

2020-01-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag finns med belastningsregister för stöld, narktikabrott och förgripelse mot tjänsteman och det är sa att mitt pass har gått ut och jag undrar om jag gör ansökan om nytt pass om min ansökan kommer gå genom. Kommer jag få nytt pass om jag finns med i belastningsregister
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du om du kommer att få din ansökan om ett nytt pass beviljad, trots att du finns med i belastningsregistret.Jag kommer att hänvisa till passlagen (PassL) i mitt svar.Din ansökan om pass lär bli beviljad av polisenSvaret på din fråga är ja – din ansökan om ett nytt pass lär bli beviljad, även om du står med i belastningsregistret. Enbart det faktum att du finns med i belastningsregistret är alltså inte något hinder för att du ska kunna få ett nytt pass.En förutsättning för att polisen ska kunna godkänna din ansökan är dock att det inte finns några andra hinder. Jag kommer nu att presentera några av de relevanta hinder som det kan röra sig om.Du måste vara svensk medborgareFörst och främst behöver du vara svensk medborgare för att kunna ansöka om ett pass (4 § första stycket PassL). Jag utgår från att du har svenskt medborgarskap eftersom du skriver att du har haft ett pass tidigare.Du kan inte få något pass om du är anhållen eller häktadUtöver kravet på medborgarskap kan du bland annat inte få något pass i följande fall:- Du är under 18 år och har inte fått din vårdnadshavares tillstånd till att göra en passansökan (7 § andra punkten PassL).- Du är anhållen eller häktad på grund av en misstanke om att du har begått ett brott (7 § tredje punkten PassL).- Du står under övervakning, har reseförbud eller är skyldig att anmäla dig hos polisen på grund av en misstanke om att du har begått ett brott (7 § tredje punkten PassL).- Du är efterlyst (7 § sjätte punkten PassL).- Du sitter i fängelse för en tid om minst ett år och har inte blivit villkorligt frigiven (7 § åttonde punkten PassL).- Du sitter i fängelse för en tid om minst en månad och har inte fått något passtillstånd (19 § första punkten och 10 § första stycket PassL).- Du står under övervakning på grund av en dom om skyddstillsyn eller till följd av att du har blivit villkorligt frigiven från ett fängelsestraff och har inte fått något passtillstånd (19 § andra punkten och 10 § första stycket PassL).- Du vårdas i sluten ungdomsvård för en tid om minst ett år (7 § nionde punkten PassL).- Du vårdas i rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning (7 § tionde punkten PassL).- Du har ansökt om ett pass tre gånger under de senaste fem åren (7 a § första stycket PassL). Så länge det inte är något av det ovanstående som stämmer in på dig bör det saknas hinder för att polisen ska kunna bevilja din passansökan.SammanfattningSvaret på din fråga är ja – din passansökan lär bli beviljad, trots att du står med i belastningsregistret. Enbart det faktum att du finns i belastningsregistret är nämligen inget hinder för att polisen ska kunna godkänna din ansökan.Så länge du är svensk medborgare och inte omfattas av något annat hinder som jag har nämnt bör du alltså kunna få ett nytt pass.Du kan boka en tid för att ansöka om ett nytt pass på polisens hemsida.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,