Är det en lönefordran?

2021-09-19 i Konkurs
FRÅGA |Hej,jag har varit "anställd" i ett bolag, dock som konsult, men haft ett avtal som avsåg en roll på heltid i bolaget, har alltså fakturerat min lön från eget bolag. Nu har uppdragsgivaren gått i konkurs och mitt bolag har en ganska stor fordran. Kan detta räknas som prioriterad fordran eftersom det egentligen handlat om en "anställning"?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Anställning eller uppdragsförhållande?För att avgöra om det är fråga om ett anställningsavtal eller ett uppdragsavtal måste en helhetsbedömning göras. Kriterier som ska beaktas vid bedömning är den arbetspresterande partens grad av självständighet, personlig arbetsskyldighet, vem som tillhandahåller arbetsutrustning, om arbete sker i egna lokaler eller beställarens lokaler, om det finns andra beställare, om du tidigare varit anställd och om ersättning beräknas efter arbetad tid. I mångt och mycket handlar det om att arbetstagaren är underordnad arbetsgivaren. Omständigheter som talar för att ett anställningsförhållande är t.ex. om arbetet inte avser en på förhand bestämd och avgränsad uppgift, om arbetet utförs under huvudmannen ledning och kontroll eller om du varit inordnad i huvudmannens verksamhet, eller fyllt en permanent funktion i en bemanningsplan. Att du är garanterad viss lön samt att du helt eller väsentligen erhåller sin sysselsättning hos huvudmannen talar för ett anställningsförhållande.Utifrån den angivna informationen är det inte möjligt att avgöra om det har varit fråga om ett anställningsförhållande eller ett uppdragsförhållande. Att du arbetat för bolaget "på heltid" talar emellertid för att arbetsförhållandet varit varaktigt. En helhetsbedömning måste dock göras utifrån samtliga omständigheter.Prioriterad fordranEn lönefordran är en fordran som avser lön eller annan ersättning på grund av anställningen. En lönefordran är en prioriterad fordring med allmän förmånsrätt i konkursen (12 § förmånsrättslagen). Lönefordringar blir således betalda innan oprioriterade fordringar i konkursen. Om det däremot inte är en fordran som avser lön eller ersättning på grund av anställningen (t.ex. ersättning på grund av utförd tjänst) blir det en oprioriterad fordran.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ringa stöld och möjligheter att identifiera användaren av ett bankkort

2021-09-19 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag stal idag för ca 100 kr och blev tagen när jag gick ut ur butiken. Personalen bad mig följa med in men istället sprang jag därifrån. Jag ångrar mig otroligt mycket och vet inte vad som kommer hända nu. Jag gick genom självscanningen och betalade hälften av varorna. Kan de då spåra mig genom mitt kort? Har tyvärr småstulit från butiken tidigare. Snälla hjälp. Hur ska jag gå till väga? Kommer jag få ett brev hem eller vad händer nu?
Tim Axell |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du har gjort dig skyldig till ringa stöldNär du olovligen tar saker till ett värde under 1250 kr så brukar det i regel klassas som ringa stöld, även känt som snatteri (8 kap. 2 § BrB). Alltså rör det sig i ditt fall om ringa stöld och inte stöld av normalgraden. Butiken kan inte själva ta reda på vem du är via ditt kortköpSjälva butiken kan inte ta reda på vem du är via köpet med ditt bankkort. Detta är för att bankerna har tystnadsplikt och får därför inte ens berätta att du är en kund hos dom (1 kap. 10 lagen om bank- och finansieringsrörelse). Banken kan dock vara tvungna att lämna berätta vem du är för Polis- och åklagarmyndigheten ifall en förundersökning inleds. En förundersökning kan inledas så fort det finns anledning att anta att ett brott såsom exempelvis snatteri har inträffat (23 kap. 1 § första stycket RB). Polisen skickar ett brev till dig ifall du är skäligen misstänkt för brottHuruvida du kan kopplas till kortet grundar sig därför i huruvida butiken väljer att polisanmäla händelsen. Om butiken väljer att polisanmäla händelsen och polisen sedan inleder en förundersökning så är de skyldiga att underrätta dig om de skäligen misstänker dig för brottet (23 kap. 18 § RB). Denna underrättelse kan ske genom att de skickar dig ett brev.

Får skadestånd ges som gåva till någon som utsatts för brott?

2021-09-19 i Gåva
FRÅGA |Hej!Får en gärningsman som beviljas skadestånd använda det till att ersätta brottsoffret?
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ja: Om en person beviljas skadestånd, får han eller hon råda fritt över sina pengar. Personen får bestämma att en samtyckande mottagare (t.ex någon som utsatts för brott) ska få dessa i gåva. Mitt svar på din fråga förutsätter avsaknad av kontaktförbud. Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Gäller avtalet om vi skrivit under som fel parter (säljare resp. köpare)?

2021-09-19 i Avtal
FRÅGA |Jag har beställt ny bil, som har flera månaders leveranstid på bilfirma, där Försäljaren råkat skrivit under på köparens plats och jag på säljarens. Upptäckte det först när jag kommit hem. Gäller köpeavtalet ändå eller bör jag få det omskrivet där vi båda skriver på rätt plats?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tillämplig lag i frågor om avtal och dess giltighet är Avtalslagen. Eftersom ni slutit avtalet med samstämmiga viljeförklaringar så är avtalets innehåll bindande (se 1§ Avtalslagen). Det saknar betydelse att fel namn är angivet på säljar- respektive köpardelen eftersom detta faktum (vem som köpt respektive sålt bilen) enkelt kan bevisas vid en hypotetisk civilrättslig tvist genom andra dokument (exvis finansieringsavtal för belopp som motsvarar köpeskillingen som anges i köpeavtalet, bankkontoutdrag etc.). Värt att nämna är att även muntliga avtal är bindande förutom i fall där lagen ställer upp uttryckliga formkrav (exvis såsom för testamente eller för köp av fast egendom), och i detta fall saknas formkrav. I vissa fall kan felskrivningar eller befordringsfel medföra att ett avtals bindande verkan inte inträder, men i detta fall är det varken fråga om felskrivning eller befordringsfel - det är snarare en bristande formalitet som inte inverkat på era avsikter vid avtalets ingående, och den formalitet som brister utgör som jag redan nämnt inte ett hinder för att avtalet ska vara bindande. Avtalet är alltså giltigt. Men bör du "för säkerhets skull" ändå be bilfirmans säljare träffa dig för att "rätta till" avtalet? Det är upp till dig hur du känner. Om bilfirman ligger nära (eller om du behöver ta dig dit igen för att hämta bilen) så föreslår jag att du ringer dem och ordnar så att de snabbt och enkelt kan ge dig ett nytt avtal. Även om avtalet är bindande så är det ju ändå skönt att "sätta pricken över i".Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig till oss igen om du har fler frågor eller om jag varit otydlig i mitt svar.

Vad blir straffet för den som anklagar annan för vanvård och misshandel av barn?

2021-09-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Mamman till våra gemensamma barn har anklagat mig och min flickvän för att vi vanvårdat och misshandlat barnen. Har det på inspelning det hon sa. Har polisanmält. Vad kan det bli för ett straff. Vad kan det klassas som. Förtal .
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du nämner kan brottet förtal eventuellt bli aktuellt. Beroende på om hon även anmält er till någon myndighet så kan även falsk angivelse och falsk tillvitelse bli aktuellt. Jag kommer gå in på dessa brott och förklara vad som krävs för att brotten ska vara uppfyllda och vad ett eventuellt straff kan bli.FörtalFör att kunna dömas för förtal krävs det att man utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller på annat sätt har lämnat en uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning (5 kap. 1 § brottsbalken). För att brottet ska vara fullbordat krävs det även att uppgiften har lämnats till någon annan än den som uppgiften rör. Att anklaga någon för att vanvårda och misshandla sina barn är helt klart en sådan uppgift som utsätter personen för andras missaktning. Därmed har mamman till era gemensamma barn begått brottet förtal mot dig och din flickvän, förutsatt att hon även spridit anklagelserna till andra. Straffet för förtal är böter.Falsk angivelse och falsk tillvitelseOm mamman till era gemensamma barn har anmält er och påstått att ni har misshandlat och vanvårdat era barn så kan hon dömas för falsk angivelse (15 kap. 6 § brottsbalken). Då krävs det att hon både vetat att ni är oskyldiga och att hon har haft för avsikt att få er dömda för brott. Om man inte kan bevisa att hon hade avsikten att få er dömda för brott kan istället falsk tillvitelse bli aktuellt (15 kap. 7 § brottsbalken). Då krävs det att hon har anmält er till polis, åklagare eller annan myndighet trots att hon vet att ni är oskyldiga. Det finns dock inget krav på att hon ska ha haft för avsikt att ni blir dömda. Straffen för både falsk angivelse och falsk tillvitelse är fängelse i högst två år.SammanfattningPrecis som du nämner kan hennes anklagande klassas som förtal förutsatt att hon delat dessa uppgifter med andra. Straffet blir då böter. Om hon även skulle ha anmält er till någon myndighet så kan brotten falsk angivelse och falsk tillvitelse bli aktuellt. Då blir straffet fängelse i högst två år.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Försenad leverans av bil och bilutrustning

2021-09-19 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!Jag har beställt en ny bil med mycket utrustning och bilen skulle preliminärt komma i oktober.Nu visar det sig att de inte kan leverera all utrustning då det är material brist.Vi har blivit erbjudna att häva köpet men då vi redan sålt våran egen bil är det inget alternativ.Blev också erbjuden att de drog av kostnaderna för utrustning som inte kunde levereras.Kollar jag på någon annan bil nu jämfört med när vi skrev avtalet i april har alla bilar gått upp i pris. Vad har man rätt till i detta läge? Kan man få ersättning för att de inte kan leverera. Glömde skriva att de även har skjutit upp leveransen till nov preliminärt.
Tim Axell |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rättsliga möjligheterJag utgår från att du köper bilen som konsument och att du har köpt bilen från en näringsidkare. Detta gör att konsumentköplagen (KKL) blir tillämplig (1 § KKL). Säljaren har dröjt med att leverera bilen vilket gör att du har vissa rättsliga alternativ att använda dig av:hålla inne en del av betalningen tills bilen har levererats,kräva fullgörelse av köpet eller häva köpet,kräva skadestånd av säljaren (9 och 10 § KKL). Hålla inne betalningen tills bilen levereratsDu har rätt att vänta med att betala tills bilen har levererats (11 § KKL). Kräva fullgörelse av köpetOm du vill kräva att säljaren ska leverera bilen så har du som utgångspunkt rätt till det (12 § första stycket KKL). Säljaren är däremot inte tvungen att leverera direkt om det inte är möjligt eller om det skulle krävas orimliga uppoffringar från säljaren för att leverera direkt (12 § andra stycket KKL). I och med att jag inte vet huruvida säljaren kan skaffa utrustningen någon annanstans ifrån och hur mycket mer det i sånt fall skulle kosta för säljaren så kan jag inte med säkerhet avgöra huruvida du har rätt att kräva att säljaren levererar bilen direkt. Om du känner att du vill åberopa denna paragraf är det dock viktigt att du gör det ganska snart, då du kan förlora din rätt att kräva att säljaren levererar bilen om du väntar för länge (12 § tredje stycket KKL). Häva köpetDu har en rätt att häva köpet då fördröjningen av leveransen har en väsentlig betydelse för dig i och med att du nu står utan bil (13 § första stycket KKL). Trots att du redan har sålt eran tidigare bil kan det finnas anledning att häva köpet ändå, eftersom att du kan begära skadestånd för prisskillnaden mellan vad bilen och utrustningen kostade när ni gjorde köpet jämfört med vad det hade kostat dig att göra samma affär med en annan bilförsäljare nu. Mer om detta nedan. SkadeståndUtgångspunkten är att du kan få skadestånd på grund av den försenade leveransen (14 § KKL). Säljaren kan dock komma undan skadeståndsansvaret om säljaren bevisar att:någonting hindrade säljarens möjlighet att leverera bilen inklusive dess utrustning i tid, detta hinder låg utanför säljarens kontroll,säljaren kunde inte ha förväntats förutse hindret ochsäljaren kunde inte skäligen ha undvikit eller övervunnit hindret (14 § KKL).Jag tolkar det som att säljaren troligtvis är skadeståndsskyldig då denne hade kunnat förutse en materialbrist, vidare kunde säljaren undvika hindret genom att ha större marginaler när det gäller hur mycket material de har tillgång till och avslutningsvis kan säljaren möjligtvis komma runt problemet genom att beställa in material någon annanstans ifrån. Det är som sagt upp till säljaren att bevisa att punkterna ovan är uppfyllda och att denne därför inte är skadeståndsansvarig. Väljer du att häva köpet och köpa en ny bil så kan du begära skadestånd för prisskillnaden mellan vad bilen och utrustningen kostade när du ingick köpet och priset för en likadan bil och utrustning nu (32 & 33 § KKL). Om du istället väljer att vänta tills bilen och dess utrustning kan levereras så kan du istället begära skadestånd för de utgifter som du kommer att ha för att resa med buss eller eventuellt taxi istället för bil under tiden du väntar på att bilen ska levereras (32 § KKL). Meddelande om skadestånd och hävningOm du väljer att häva köpet eller begära skadestånd så är det viktigt att du inom skälig tid informerar säljaren om att du vill göra detta (15 § KKL). Jag hoppas att svaret har varit till hjälp för dig!

Fortkörning i Tyskland under prövotiden

2021-09-19 i Trafikbrott
FRÅGA |Jag tro att jag blev fotad av en fartkamera i Tyskland. Jag är fortfarande i prövning perioden. Vad kan jag förvänta mig?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du körde för fort och blev fotad av en fartkamera i Tyskland. Eftersom du fortfarande är under din prövotid för ditt körkort så undrar du vad konsekvenserna kan bli.Vad händer om du blev fotad?Om du blev fotad av en fartkamera så kommer du troligtvis få hem ett brev med posten med information om att du fått böter. Det är viktigt att du i så fall betalar böterna så snabbt som möjligt eftersom tyska myndigheter ofta bara ger dig en vecka att betala böterna från att du fått beskedet.Vad krävs för att få körkortet indraget?Om du körde mer än 30 km/h för fort så kan ditt körkort dras in i Tyskland, men då dras det endast in i Tyskland. Du får alltså då ändå fortsätta köra i Sverige så länge du inte får ett besked från Transportstyrelsen. Transportstyrelsen i Sverige kan nämligen välja att dra in ditt körkort på grund av trafikbrott som har begåtts utomlands. Detta beror på att en dom eller avgörande som meddelats utomlands gäller på samma sätt som en dom i Sverige (5 kap. 1 § 3 st. körkortslagen). Det krävs då att din fortkörning uppfyller någon av punkterna i 5 kap. 3 § körkortslagen. I ditt fall är det möjligtvis punkterna 1a (grov vårdslöshet i trafik) och punkten 4 (överskridande av högsta tillåtna hastighet om överträdelsen inte kan klassas som ringa) som skulle kunna bli aktuella.Eftersom jag inte vet på vad för typ av väg du körde och hur mycket för snabbt du körde när du eventuellt blev fotad av en fartkamera så kan jag inte kan jag inte ge dig ett rakt svar på vad som kan hända. Jag kommer ändå förklara vad som kan hända beroende på hur mycket för fort du körde.För att kunna dömas för grov vårdslöshet i trafik så krävs det att man ska ha kört grovt oaktsamt eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom (1 § 2 st. lag om straff för vissa trafikbrott). Det krävs alltså då att du har kört väldigt mycket för fort och på en väg där det är väldigt olämpligt. Det är till exempel värre att köra mycket för fort inne i en stad än på en motorväg eftersom risken att man krockar i en korsning eller kör på en gående eller cyklist är större i en stad än på en motorväg. Med det sagt kan man ändå bli dömd för grov vårdslöshet i trafik även på motorväg. Men så länge du bara körde lite för fort så har du inte gjort dig skyldig till grov vårdslöshet i trafik och kan inte heller få körkortet indraget på denna grund.För att kunna få körkortet indraget på grund av att man överskridit högsta tillåtna hastighet och överträdelsen inte är ringa så krävs det att man har kört minst 30 km/h för fort. Har man legat under denna hastighet så blir istället enbart böter aktuellt.Hur påverkar prövotiden ditt straff?Att man är i prövotiden har endast betydelse om man skulle förlora sitt körkort. Då måste man nämligen göra ett nytt körkortsprov för att få tillbaka körkortet. Den som inte är i sin prövotid behöver alltså inte göra om sitt körkortsprov, utan får tillbaka körkortet efter en viss spärrtid.Vad kan du förvänta dig?Om du blev fotad av en fartkamera kommer du troligen få hem ett brev med information om att du har fått böter och hur du betalar. Notera att det är viktigt att du betalar böterna så snart som möjligt då tidsfristen brukar vara ganska kort. Så länge du inte körde väldigt vårdslöst eller över 30 km/h för fort så är sannolikheten att du får körkortet indraget väldigt liten. Skulle du däremot få indraget körkort i Tyskland och Transportstyrelsen i Sverige skulle välja att dra in ditt körkort här också så kommer du behöva göra om körkortsproven för att få tillbaka ditt körkort.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Jämkning vid bodelning vid äktenskapsskillnad

2021-09-19 i Bodelning
FRÅGA |Jag har en fråga om skevdelningsprincipen skulle vara tillämpbart i mitt fall. Det gäller en fastighet som jag äger, som enligt ett äktenskapsförord till 75 % utgör giftorättsgods. Detta är det enda giftorättsgods som ingår i vår bodelning, allt annat är enskild egendom. Fastigheten ifråga är en gammal släktgård på min sida, som jag och tre av mina syskon fick som gåva av vår farmor, med förbehållet att det skulle utgöra enskild egendom vid giftermål. Jag köpte sedermera ut mina tre syskon så att jag äger 100% av fastigheten. Huvudregeln vid bodelning är att makarna delar lika på nettot av giftorättsgodset, men enligt ÄB 12 kap §1 kan detta jämkas då det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning skall lämna egendom till den andre maken i den omfattningen. Då skall bodelningen istället göras så att den förstnämnde maken får behålla mer av sitt giftorättsgods. Därutöver har jag stått för lånen, samtliga amorteringar, räkningar och alla rörliga kostnader för fastigheten.I mål T4929/95 fann HD det skäligt att den part som hade bidragit med mest nettogiftorättsgods fick undandra hälften av sitt nettogiftorättsgods från delning och sålunda i bodelningen tilldelas tre fjärdedelar av boets nettobehållning (Rättsfall NJA 1998 s 467).Vad är Er bedömning om detta skulle vara tillämpligt i mitt fall ?Om Ja, kan Ni då företräda mig vid eventuell tvist med utsedd bodelningsförrättare ?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du redan har uppmärksammat så regleras fördelningen av makars egendom vid skilsmässa av äktenskapsbalken. Jag tolkar dig som att du undrar om en fast egendom, som äktenskapsförord föreskriver till 75% ska utgöra giftorättsgods, ändå kan fördelas annorlunda än hälften var. Jag tolkar det då som att, trots att gården utgjorde enskild egendom med anledning av gåva från din farmor, har ni genom äktenskap gjort 75% av den till giftorättsgods. Fördelningen av makars egendomPrecis som du säger är utgångspunkten att det är giftorättsgods som ska ingå vid bodelningen. Utgångspunkten är dock att vad du fått så som enskild egendom, inte ska ingå i bodelningen, så vida det inte finns uttryckt att egendomen ska kunna omvandlas. Har du fått egendomen i gåva av din farmor, brukar det krävas att hon i gåvohandlingen eller på annat sätt har föreskrivit att ni får omvandla egendomen till giftorättsgods, annars kan detta inte göras genom äktenskapsförord. Men om vi utgår ifrån att detta då har medgivits, så att ert äktenskapsförord gäller, så ska den till 75% ingå i bodelningen (10 kap. 1§ ÄktB). När egendom ska delas ut mellan er, så kan jämkning göras utifrån era ekonomiska förhållanden, äktenskapets längd och omständigheter i övrigt (12 kap. 1§ ÄktB). Jämkning i ert fallJämkning enligt 12 kap. 1§ ÄktB handlar om att du skulle kunna få behålla mer av din egen egendom. Om du vill ta över egendom från partner bör själva äktenskapsförordet jämkas i stället (12 kap. 3§ ÄktB). Så om din partner äger hälften, så kan en jämkning av bodelning inte medför att du får mer av dennes del i fastigheten. Men om du äger hela fastigheten, så kan du med stöd av 12:1 ÄktB ha rätt till att behålla mer än hälften. Jämkningsreglerna ska tillämpas utifrån en helhetsbedömning och ska användas i undantagsfall endast om den vanliga likadelningen skulle leda till ett uppenbart orimligt resultat – vilket gör tillämpningen väldigt restriktiv. Den vanligaste grunden för jämkning handlar om äktenskapets längd, men då du inte skrivit något om detta är det svårt för mig att bedöma möjligheterna på denna grund. Oftast handlar det om att äktenskapet är kortare än fem år. För att få jämka på grund av ekonomiska förhållanden förutsätts att det finns en betydande skillnad mellan era nettoförmögenheter, och då ska beaktas även sådan egendom som inte ingick i bodelningen, exempelvis om din partner har väldigt mycket enskild egendom jämfört med dig, eller om det finns stora skulder på en sida. Det ska även beaktas orsaken till att den ena maken har ett betydligt större nettogiftorättsgods än den andra, om det beror på arv, gåva eller liknande, som kan utgöra grunden för att jämka. Att 25% av fastigheten utgör enskild egendom för dig på grund av gåva, ska alltså inte nödvändigtvis tala emot jämkning till fördel för dig. Rättsfallet NJA 1998 s. 467 grundades dels på att äktenskapet varat en kortare tid, dels då giftorättsgodset huvudsakligen härrör från arv, och då mannen inte bidragit med något giftorättsgods alls, vilket innebär en betydande skillnad i nettoförmögenheten som har en rimlig förklaring (arv). Vad gällde övriga argument kring försörjningsbördan och vad makarna deltagit i ekonomin generellt påverkade inte jämkningsbeslutet. Att bostaden tillföll frun innan äktenskapet ingicks hade också betydelse. Mot bakgrund av ovan och förarbetena till lagen är det inte helt osannolikt att jämkning skulle kunna bli aktuellt i ditt fall. Jämkningen i rättsfallet baserades förvisso delvis på äktenskapets längd, vilket jag inte kan väga in i din situation då jag inte vet så mycket om detta. Men rättsfallet fäster även viss betydelse av att giftorättsgodset som tas in är enbart hennes, och att det baseras på ett arv till henne. Detta talar till din fördel, då även du står för all giftorättsgods som förs in i bodelningen, och då detta delvis härrör från en gåva. Dock får man inte glömma att det inte är hela fastigheten du har fått i gåva, utan endast en del, vilket måste beaktas vid bedömningen.Om att klandra själva äktenskapsförordetOm det är så att du inte äger hela fastigheten, antingen om din partner då står som ägare på fastigheten, eller genom så kallad dold samäganderätt, kan du inte med stöd av 12 kap. 1§ ÄktB få del av dennes del i fastigheten, utan du måste då klandra äktenskapsförordet med stöd av 12 kap. 3§ ÄktB. Du kan begära att äktenskapsförordet är oskäligt på grund av innehållet, omständigheterna vid förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt (12 kap. 3§ ÄktB). Med stöd av denna regel kan alltså enskild egendom föras in i bodelningen och behandlas som giftorättsgods, för att väga upp för den oskäliga fördelningen. Även här ska det göras en helhetsbedömning mot bakgrund av alla omständigheter, men skäl för jämkning här kan vara att skydda den ekonomiskt svagare parten utifrån utvecklingen av förmögenhetsförhållandet mellan er. Om din partner har väldigt mycket enskild egendom, eller som du säger, du själv bidragit väldigt mycket till försörjningen och liknande, medan din partners enskilda egendom ökats, skulle detta kunna utgöra skäl för att jämka äktenskapsförordet. Det skulle dock beaktas utifrån en helhetsbedömning, att ni uttryckligen förordnat om denna fördelning, och varför ni gjort det. Vem får fastigheten?Jag vill också kort påminna om att reglerna ovan inte reglerar vem som faktiskt får fastigheten vid er skilsmässa. Ovan regler reglerar bara hur mycket av värdet som ska tillgodoräknas vardera part. Det är regler om lottläggning som styr vem som får egendomen på sin lott. Utgångspunkten vid denna fördelning är att man får den egendom som man själv äger (11 kap. 7§ ÄktB). Så äger du fastigheten ensam, så lär du få behålla den. Dock finns det undantag från denna huvudregel vad gäller makarnas gemensamma bostad, om den andra makan behöver den bäst (11 kap. 8§ ÄktB), exempelvis om fastigheten är handikappanpassad för denna make, eller om denna make ska ha barn boende hos sig. Om din partner skulle få ta över den måste hen självklart lösa ut dig (11 kap. 10§ ÄktB). Motsatsvis för din del, talar det för din fördel att du får bo kvar, dels då du äger den, dels då den utgör en släktgård från din familj. Så utan att veta mer om dessa omständigheter, talar det för att du skulle få behålla fastigheten om du äger den, och dessutom då det är en släktgård. Sammanfattning och rådOm du äger hela fastigheten, och den är det enda som ingår i ert giftorättsgods, kan man ju se det som att du har en betydligt mer nettogiftorättsgods än din partner, och då anledningen till detta delvis är en gåva från din farmor, skulle detta kunna utgöra grund för att jämka bodelningen, vilket får stöd av det hänvisade rättfallet. Dessutom bidrar inte din partner med att tillföra något giftorättsgods alls. Har hen dessutom väldigt mycket mer enskild egendom, kan detta också utgöra skäl för jämkning. Men det görs en helhetsbedömning utifrån alla omständigheter i er situation, vilket gör att jag har svårt att ge något säkert svar då även omständigheter som du inte lyft har betydelse. I rättsfallet gjordes också en helhetsbedömning mot längden på äktenskapet, vilket inverkat på utgången av målet. Eftersom det ska göras en helhetsbedömning kan man inte riktigt lyfta ut de aspekter som talar till ens fördel bara, utan man måste även beakta omständigheter som talar till din nackdel, eller till din partners fördel. Omständigheten att egendomen har utgjort din enskilda egendom, och att ni sedan genom äktenskapsförord gjort 75% till giftorättsgods, skulle kunna vara försvårande för dig. Jag har dock inte hittat något rättsfall som behandlar sådana omständigheter, men det utgör ju ett uttryck för ett aktivt val för denna fördelning, vilket ni såklart är fria att göra. Men om äktenskapsförordet skrev för väldigt länge sedan, och det inträffat ytterligare omständigheter efteråt som bidragit till en skev fördelning av er förmögenhet, skulle man eventuellt kunna jämka äktenskapsförordet med stöd av 12 kap. 3§ ÄktB för att omfördela enskild egendom.Min sammantagna bedömning, utifrån omständigheterna du angivit, är att det inte är helt osannolikt att du med stöd av jämkningsreglerna antingen i 12:1 ÄktB eller 12:3 ÄktB skulle kunna jämka bodelningen. Men då man måste ha samtliga omständigheter i beaktning, och bedömningen ska göras restriktiv, rekommenderar jag dig att kontakta en jurist för att få vidare vägledning i er specifika situation. Vår juristbyrå kan hjälpa dig med detta, och önskar du komma i kontakt med dem är du välkommen att återkomma till mig så kan jag slussa dig vidare så de kan göra en bedömning av ditt ärende! De kan också inledningsvis ge dig en kostnadsfri offert på vad detta kan kosta. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.seHoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,