När ska man anmäla vad man tror är förtal?

2020-09-22 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Kan jag anmäla någon för förtal om den personen spridit ett rykte om att jag slagit sönder dens bilruta som nått personer inom min idrottsförening och personer på de jobbet jag söker?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Förtal regleras i Brottsbalken.Ifall något utpekar dig för att ha begått en brottslig handling eller om den utpekar dig som om du lever på ett klandervärt levnadssätt. Eller lämnar uppgifter om dig som är ägnade att utsätta dig för missaktning, så ska denne dömas för förtal (5 kap 1§ Brottsbalken).Av det du berättar i din fråga så låter det som att det finns grund för att polisanmäla för förtal, då det enligt min bedömning finns en god grund för att misstänka att rekvisiten för förtal är uppfyllda.Det som den här personen verkar göra är att utpeka dig för att ha begått en brottslig handling genom att ha slagit sönder dennes persons bilruta, vilket är brottsligt. Sedan har personen spridit detta vidare, till och med så att det nått din idrottsförening och personer på ett potentiellt arbete. Detta är viktigt att ta på yttersta allvar.Beroende på hur spridningen av informationen om dig har gått till så kan det även röra sig om grovt förtal (5 kap. 2§ Brottsbalken), För att det ska vara grovt förtal så ska först grunderna för förtal föreligga och sedan utöver det ska det anses vara grovt. Det som särskilt tas i beaktning vid om det är grovt är om "gärningen med hänsyn till uppgiftens, innehållet eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada"Enligt min bedömning så kan detta absolut handla om förtal, alternativt grovt förtal, beroende på de exakta omständigheterna. Jag rekommenderar dig att göra en polisanmälan och låta polisen göra första bedömningen, sedan följer åklagare och domstol eventuellt upp.Jag vill även upplysa dig om att du kan anmäla en eller flera person så fort du har misstanke om brott, du behöver inte ens veta vad det det skulle rubriceras som. Med andra ord du har alltid rätt att anmäla någon, sedan är det upp till polisen om och hur de vill gå tillväga. Här finns information om hur du kan gå tillväga om du vill polisanmäla ett brott. Här finns även information för dig som är utsatt för ett brott. Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny gratisfråga eller ringa våran gratis telefonrådgivning!Jag önskar verkligen att allt löser sig till det bästa för dig. Med vänlig hälsning

Måste mina föräldrar närvara under rättegången där jag är målsägande?

2020-09-22 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är 15 år och ska på rättegång, jag är målsägande och undrar vad lagen säger om att föräldrarna närvarar under huvudförhandlingen. Vill inte att de ska närvara men finns de någon lag som säger att de måste närvara i rättssalen?? Dom själv har inget behov utav att närvara utan att jag får bestämma, men vad säger lagen?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du kan få stöd från BrottsofferjourenTill att börja med vill jag beklaga att du har blivit utsatt för ett brott. Jag vill tipsa dig om att du kan få gratis stöd från Brottsofferjouren om du behöver det. Du kan vara anonym när du kontaktar dem och de har tystnadsplikt. Du kan också få information om hur rättegången kommer att gå till genom Brottsofferguiden. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du om det finns någon lag som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången där du är målsägande.Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar. Det är en lag som innehåller regler om hur en rättegång ska gå till i Sverige.Dina föräldrar måste inte närvaraSvaret på din fråga är nej – det finns inte någon lag eller någon lagregel som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången. Så länge de inte har blivit kallade till rättegången behöver de alltså inte närvara under den.Rättegången ska vara öppen för allmänhetenEnligt offentlighetsprincipen ska rättegången som utgångspunkt vara öppen för allmänheten (5 kap. 1 § första stycket RB). Det innebär att vem som helst får lov att närvara vid den. Dina föräldrar får alltså vara närvarande om de vill det, men de är inte tvungna. Det finns ingen regel som säger att de måste sitta med under rättegången eftersom de är dina föräldrar.Har dina föräldrar däremot blivit kallade till att närvara vid rättegången så måste de komma dit.Du får ta med dig en stödpersonDu får ta med dig en stödperson till rättegången om du vill det (20 kap. 15 § första stycket RB). Det kan till exempel vara en kompis eller en släkting. Hen ska inte delta i själva rättegången, men får lov att sitta bredvid dig i rättssalen. Domstolen kan besluta om stängda dörrarI undantagsfall kan domstolen bestämma att rättegången ska ske bakom stängda dörrar (5 kap. 1 § andra stycket RB). Då har varken allmänheten eller din eventuella stödperson någon rätt att sitta med under rättegången. Det kan vara bra att du känner till det. Så långt som det är möjligt ska rättegången dock hållas offentligt.SammanfattningDet finns inte någon lag eller lagregel som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången där du är målsägande. Rättegången ska som huvudregel vara offentlig, så dina föräldrar får lov att komma dit om de vill. De är dock inte tvungna så länge de inte har blivit kallade till rättegången av domstolen. Tänk på att du får lov att ha med dig en stödperson till rättegången om det känns bra. Du kan också få gratis stöd från Brottsofferjouren.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Hur länge kan man få försörjningsstöd?

2020-09-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |FörsörjningsstödHej! Jag undrar lite om försörjningsstöd, Jag har haft försörjningsstöd i 20 år,får man verkligen ha det så länge?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad är försörjningsstöd?Försörjningsstöd är en del av det ekonomiska bistånd man kan få av Socialtjänsten. (4 kap. 1 § socialtjänstlagen) Försörjningsstöd får avse skäliga kostnader för bland annat livsmedel, kläder, hygien, boende, hemförsäkring m.m. (4 kap. 3 § socialtjänstlagen) När man ska bedöma hur stora kostnader som är skäliga tittra man dels på regeringens riksnorm som uppdateras varje år samt på personens levnadsförhållanden i övrigt. (4 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen) Det finns alltså möjligheter för socialtjänsten att anpassa bidraget efter den som ansöker om det. Vem har rätt att få försörjningsstöd? "Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt." (4 kap. 1 § socialtjänstlagen) Avgörande i bedömningen är alltså om man kan få fram tillräckligt med pengar för att försörja sig eller ej. Kan man inte det har man som utgångspunkt rätt till försörjningsstöd. Det ställs dock upp några fler krav på den som ska få bistånd. Kan personen arbeta ska den "stå till arbetsmarknadens förfogande", om det inte finns särskilda skäl emot det. (4 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen) I praktiken förväntas personen ofta vara aktivt jobbsökande och i kontakt med Arbetsförmedlingen. Socialnämnden kan också begära att den som får försörjningsstöd ska delta i "anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet". (4 kap. 4 § socialtjänstlagen) Socialnämnden får även ge bistånd i andra situationer om det finns skäl för det. (4 kap. 2 § socialtjänstlagen) SammanfattningHar du under de åren du fått försörjningsstöd levt upp till de krav som ställs för att vara berättigad till bidrag har du alltså inte gjort något fel. Det finns ingen bestämd tidsgräns för försörjningsstöd utan det är personens behov som är avgörande. Med vänliga hälsningar,

Kan man polisanmälas för inte gett kund i butik all information gällande kreditköp?

2020-09-22 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej. Jag jobbar som säljare i en butik. Om jag skulle sälja ett abonnemang till en kund och kund har skrivit på alla papper och kunden sedan i efterhand inte tycker att jag har informerat hen att det kommer nyttjas kredit. Har jag då gjort något fel? Säg att kunden skulle hota mig med att gå till polisen för att jag tydligen skulle ha brutit mot sekretesslagen. Vem har då rätt?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som säljare i butiken är du företagets representant och har vad som kallas en ställningsfullmakt. Denna gör så att du kan ingå avtal med kunden för butikens räkning, 2:10 2 st avtalslagen. Eftersom du ingår avtal för en näringsidkare och kunden är en konsument, så är det konsumentkreditlagen som reglerar kundens kredit och vad du måste informera om. Gällande sekretesslagen vet jag inte riktigt vad du syftar på, eller om det var kunden som tog upp det, jag kan inte se hur denna lagen skulle kunna bli aktuell i ert avtalsförhållande. Som näringsidkare (du räknas som näringsidkarens representant) ska man följa vad som kallas god kreditgivningsed, 6 § KkredL. Detta innebär att ni har skyldighet att ta tillvara kundens intressen och all den information som kunden behöver om krediten ska ges. Kunden ska vara denne skriver på ett kreditavtal få information om krediten i ett varaktig, läsbart och tillgängligt format, t.ex. en broschyr där all information ges om ränta, avgifter osv, 8 § KkredL. De påföljder som blir aktuella om du brustit i informationsplikten kommer att riktas mot företaget i första hand och inte dig personligen. Tillsynsmyndigheten för konsumentkrediter är Konsumentverket och de har möjlighet att ge företaget som du arbetar på sanktionsavgifter och i sista hand se till så att näringsidkaren inte får fortsätta med sin verksamhet, 57 § KkredL. Men för att näringsidkaren ska få förbud att fortsätta med sin näringsverksamhet krävs det mycket mer än ett enskilt fall. För att kunden skulle kunna rikta ett civilrättsligt skadestånd mot dig personligen krävs det att kunden orsakats sakskada, personskada eller ren förmögenhetsskada (dvs ekonomisk förlust utan fysisk skada). För att få skadestånd för en ren förmögenhetsskada krävs det att brott har begåtts, i detta fall är i så fall bedrägeri det som skulle kunna vara aktuellt. Detta brott bygger på att du vilselett kunden vilket orsakat denne skada och varit till vinning för din egen del. Jag saknar uppgifter för att kunna bedöma om kunden skulle kunna rikta ett skadeståndsanspråk mot dig. Men troligtvis inte, eftersom det krävs ganska stora summor för att det ska bli aktuellt att gå till domstol, dessutom har du ett omfattande skydd som arbetstagare och det är därför större chans att kunden skulle rikta sig mot företaget du arbetar på eftersom de har mer resurser och grundidén är att arbetsgivarna har ett långtgående skadeståndsansvar för sina arbetstagare. Vad som sannerligen kommer att hända är att kunden eventuellt lämnar en dålig recension, mejlar din arbetsgivare eller liknande. Saknar information om vad det är för typ av produkter ni säljer, vad ni har för villkor och liknande men för att göra kunden nöjd kanske företaget kommer att låta kunden frånträda avtalet och ditt sälj annulleras fast ni kanske inte brukar gå tillväga så annars. Företaget kanske ger dig en muntlig varning till exempel, det beror på vad för policys ni har och hur företaget väljer att hantera situationen. Men annars gällande kunden och dig personligen kan jag inte se att mer händer än att kunden lämnar negativt omdöme, kontaktar konsumentverket för att de ska lämna ett uttalande eller liknande. Att en polisanmälning gällande bedrägeri skulle leda någonstans ser jag inte att du behöver oroa dig för. Hoppas detta var svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Antagningskrav till polisutbildningen

2020-09-22 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag har sett en hel del frågor och svar på huruvida man kan bli polis om man är straffad sedan tidigare. Jag har förstått att det inte är ett förhinder att söka utbildningen även om man är straffad. Men om det gått sådan lång tid att ens brott gallrats ur registret (vi säger 10 år) och man numera är "prickfri" och inte längre med i belastningsregistret, kan de under säkerhetsprövningen trots det se att du blivit straffad och därför anses som olämplig att bli polis?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Antagningskrav till polisutbildningFör att bli antagen till polisutbildningen så ställs en rad olika krav. Du ska exempelvis vara svensk medborgare, ha körkort, vara myndig samt inneha olika andra behörigheter. Dessutom ställs det olika fysiska, medicinska, psykiska och säkerhetskrav. Alla dessa krav är till för att bedöma lämpligheten, för att se till så att man har rätt egenskaper för yrket som polis. Polisens säkerhetskrav innebär att du som vill bli polis ska vara godkänd inom Säkerhetsskyddslagen. Detta innebär en intervju samt en koll i belastningsregistret. Denna säkerhetsprövning syftar främst till att se till så att du är lojal och pålitlig. Efter säkerhetsprövningen gör intervjuaren en bedömning av personens lämplighet. Tidigare BrottDet finns inget som säger att man inte kan bli antagen hos polisen om man tidigare i livet blivit dömd för brott. Om du har en prick i belastningsregistret vid antagningen så innebär inte det automatiskt att du inte kan komma in. Det är upp till rekryterarna att göra en bedömning. Jag gissar att mycket beror på brottets allvarlighet samt den utdömda påföljden. Många rekryterare och arbetsgivare anser att tidigare brott kan tyda på bristande omdöme, dåligt umgänge i och med evuentella kriminella kontakter. Bristfälliga värderingar och dåligt omdömde är inget man vill att poliser ska ha som egenskaper. Mindre allvarligare brott, mindre förseelser, borde däremot inte vara något problem. Man kan säkert få möjlighet förklara varför man har fått pricken och liknande. Om du har varit straffad tidigare, men att ditt brott har gallrats ur ditt belastningsregister så ser jag inte att denna omständighet borde vara något problem för polisrekryteringen. Eftersom det har gallrats så är det inte synligt, inte för polisen heller. Det finns inte särskilt mycket information att hitta angående denna specifika situation. Men jag skulle säga att det antagligen bara är till din fördel att din dom har gallrats ur belastningsregistret så att du kan ansöka till polisutbildningen med ett rent register. Hoppas du har fått vägledning i din fråga!Vänligen,

Grannarna har satt upp flera plank i direkt anslutning till min tomtgräns, vad gäller? Samma grannar har även orsakat viss åverkan på min fastighet i samband med en renovering, vad gäller?

2020-09-22 i Fastighet
FRÅGA |Hej,För några år sedan fick vi nya grannar. Vi bor i ett kedjehus. Husen hänger ihop med ett förråd. På framsidan stod ett plank mellan husen. Grannarna ville ha en annan layout på staket och plank. De byggde ett plank bakom det befintliga. Då vårt plank inte stod på tomtgränsen fäste de sitt plank i vår huskropp och det står nu 2dm in på vår tomt. Vi har aldrig tillfrågats i sak. Dessutom kan vi nu inte komma åt elkabeln till våra spottar.På baksidan fanns det en spalje med blommor. Grannarna tog bort spaljen och byggde ett plank en halv m in på vår tomt. Efter tillsägelse flyttades planket men det är fortfarande 210cm högt, inget bygglov o ingen överenskommelse.Grannarna renoverade sin innergård. Anlitade en firma som slipade stenplattorna utan våtslip. Hela vår tomt o fönster var fulla av slipdamm och barnbarnet fick en astmaattack. Efter många påtryckningar införskaffades en våtslip. Utländska hantverkare behöver ej våtslip fick vi till svar.Vi har nu tröttnat efter att vi fått ett brev där grannarna klagade på att vi ibland har stått 5cm in på deras sida på vår gemensamma parkering.Min fråga är vilka lagliga rättigheter har jag och vilka rättsliga åtgärder kan jag vidta.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger en fastighet på vilken det står ett kedjehus. Det ifrågavarande huset hänger samman med huset på grannfastigheten genom en förrådsbyggnad och avskiljs genom ett plank på framsidan. Genom diverse av grannarna genomförda ändringar byggdes ett nytt plank vilket sedermera dels fästes i er huskropp och dels numera sträcker sig över tomtgränsen. Något samtycke ifrån dig inhämtades aldrig och den nu vidtagna åtgärden omöjliggör också åtkomst av en vital kabel. Vidare har ägarna till grannfastigheten flyttat på viss egendom tillhörig dig och likaledes byggt ytterligare ett plank (på baksidan) som enligt ditt förmenande både är för högt och saknar erforderligt bygglov. Härutöver och i samband med en efterföljande renovering av grannfastighetens innergård belamrades även hela din tomt och flertalet fönster med slipdamm. Det ovan sagda har sammantaget gjort att du nu har tröttnat varför du undrar huruvida du äger rätt att vidta några rättsliga åtgärder. Och den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Miljöbalken (MB).Jordabalken (JB).Skadeståndslagen (SkL).Plan- och bygglagen (PBL).Plan- och byggförordningen (PBF).I den fortsatta framställningen kommer det även att refereras till viss rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) för att ytterligare kunna belysa rättsläget. De grannelagsrättsliga reglerna, vad gäller?Den allmänna hänsynsregeln i jordabalken föreskriver att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen, vilket framgår av 3 kap. 1 § JB. Här har lagstiftaren uttryckt en riktlinje för grannsämjan, vilken innebär att vidtagna åtgärder på egen eller annans fastighet inte får rendera i några besvär för andra. Med andra avses för övrigt en vidare krets av rättssubjekt än de närmaste grannarna. En talan i domstol ska i första hand väckas i enlighet med reglerna i 32 kap. MB (jfr 3 kap. 3 § 1 st. JB). Om miljöbalkens regler inte skulle anses tillämpliga kan en skadeståndstalan istället väckas i allmän domstol (i tingsrätt som första instans) med stöd av 3 kap. JB. Genom domstolens försorg kan sedan ett föreläggande eller ett förbud, vilka båda kan förenas med viten, riktas mot den aktuella grannen. Här kommer dock en intresseavvägning att göras där hänsynstagandet till din fastighet inte får gå så långt att det skulle framstå som orimligt för din granne att uppfylla de ifrågavarande kraven. I ett avgörande från Högsta domstolen (HD), NJA 1995 s. 720, hade en fastighetsägare i samband med ett bygge lagt igen en bäckfåra (ett mindre dike) genom vilken avrinning av dagvatten skedde från en grannfastighet. Borttagandet hade orsakat skada på den senare fastigheten då stora mängder vatten hade ansamlats på tomten och således förstört densamma. Den första fastighetsägaren ansågs ansvarig för de uppkomna skadorna och borde ha vidtagit erforderliga åtgärder så att avrinningen fortsatt hade kunnat ske på ett tillfredsställande sätt. Denne blev därför skyldig att utge skadestånd.Den ovan refererade HD-domen talar således för att dina grannar vid tidpunkten för renoveringen egentligen var skyldig att utge viss ersättning för den åverkan på din fastighet som orsakades av arbetet på innergården. Vidare torde de ha varit skyldiga att svara för det faktiska återställandet av din tomt samt tvätt av de fönster som påverkades av hantverkarnas sliparbeten. Det finns naturligtvis ingenting som hindrar dig från att i efterhand framställa ett yrkande om ersättning för de tidigare skadorna enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer. Dessa innebär i korta drag att du som fastighetsägare kan begära skadestånd av dina grannar, men det förutsätter en konstaterad skada, ett uppsåtligt (avsiktligt) eller oaktsamt (vårdslöst) agerande hos dessa och ett påräkneligt/naturligt orsakssamband (adekvat kausalitet med skadeståndsrättslig terminologi) mellan grannarnas handlande och den uppkomna skadan (sakskadan, se 2 kap. 1 § SkL). Huruvida så verkligen var fallet kan jag i skrivande stund av förklarliga skäl inte säga med säkerhet. Kausaliteten (orsakssambandet) framstår dock som relativt oproblematisk att fastställa. Hade inte renoveringsarbetet genomförts på det sätt som skedde hade din tomt inte tagit skada av slipdammet. Om kausaliteten också var adekvat (alltså relevant, någorlunda förutsägbar/naturlig/påräknelig) följd av skadevållarens handlande kan stundtals föranleda en del huvudbry. Men det kan förmodligen här argumenteras för att det låg i farans riktning (var naturligt) att det uteblivna bruket av våtslipen utomhus kunde orsaka just de aktuella skadorna varför adekvanskravet torde vara uppfyllt. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Jag valde därför för tydlighetens skull att hänvisa till en dom som jag bedömde ägde viss relevans för just ditt ärende.Allmänna regler om bygglov och vad som gäller avseende de av grannen uppförda planken?De grundläggande bestämmelserna om bygglov står att finna i 9 kap. PBL och där sägs att bygglov bland annat krävs för just en tillbyggnad och detta stadgas i 9 kap. 2 § 1 st. 2 p. PBL. Enligt 9 kap. 4 b § 1 st. 1 p. PBL får dock göras en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Det ska vidare tilläggas att kommunen inom vilken fastigheten är belägen får i detaljplan bestämma att bygglov ändå fordras för en sådan åtgärd, vilket går att utläsa av bestämmelserna i 9 kap. 4 d § och 8 § 1 st. 2 a p. PBL. Och märk väl att även om bygglov (och/eller rivningslov) inte krävs är vissa åtgärder oaktat detta anmälningspliktiga och får således inte påbörjas förrän anmälan om det nu sagda har meddelats behörig instans, se 9 kap. 16 § PBL som hänvisar till 16 kap. 8 § PBL som i sin tur stipulerar att regeringen får meddela särskilda föreskrifter härom.Det ovan anförda gäller i princip uteslutande byggnader och det kan naturligtvis diskuteras om ett plank i direkt anslutning till en byggnad överhuvudtaget är att betrakta som en tillbyggnad. Om så inte skulle vara fallet skulle det möjligen gå att hävda att uppförande av plank generellt inte utgör bygglovspliktiga åtgärder. Men problemet löses genom den av regeringen antagna plan- och byggförordningen där det i förordningens 6 kap. går att utläsa att i fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra just murar och plank, se 1 § 7 p. Det föreligger emellertid vissa undantag. Det är exempelvis tillåtet att bygga ett plank med en höjd av maximalt 180 cm utan bygglov, men det förutsätter dock att planket är placerat minst 4,5 meter från tomtgränsen. Annars fordras den ifrågavarande fastighetsägarens medgivande eller ett från byggnadsnämnden beviljat tillstånd. Utifrån din ärendebeskrivning kan det konstateras att ägarna till grannfastigheten inte torde uppfylla något av ovanstående rekvisit. På framsidan inhämtades aldrig ditt godkännande och jämte detta har man dessutom tagit ditt hus i anspråk för fastsättandet av beslagen till planket. Även en del av din tomt nyttjas (två decimeter). Om bygglov söktes för just det här planket förtäljer dock inte riktigt den information som har lämnats ovan. Likaså är plankets höjd oviss. Men detta får enligt min mening ändå inte någon bäring på den rättsliga bedömningen. Planket på framsidan har uppförts olovligen. Gällande planket på baksidan förhåller det sig på väsentligen samma sätt. I det här fallet har du härutöver uttryckligen uppgett att planket är 210 centimeter högt och saknade ett beviljat bygglov. Det ska noteras att en åtgärd som är bygglovspliktig egentligen inte under några som helst omständigheter får påbörjas innan startbesked erhållits, se 10 kap. 3 § 2 p. PBL.Följande lagrumshänvisningar (lagrum = lagparagraf) avser 11 kap. PBL om ingenting annat anges. Den som underlåter att ansöka om erforderligt tillstånd (bygglov) kan åläggas ett lovföreläggande enligt 17 §. Det innebär att en åtgärd som kräver bygglov och som har vidtagits utan sådant lov kan leda till att fastighetsägaren genom ett föreläggande bereds tillfälle att inom viss tid ansöka om lov om det är sannolikt att lov kommer att kunna ges. I annat fall kan detta leda till ett så kallat rättelseföreläggande, 20 §, vilket kan förenas med vite, 37 §, och alla eventuella kostnader i samband med detta kommer den förpliktigade (dina grannar) att ensamt behöva stå för, 27 §. Därutöver blir de skyldiga att betala en byggsanktionsavgift enligt 51 § och i den förevarande situationen kommer denna att uppgå till minst 1 183 kr (0,025 prisbasbelopp med ett tillägg motsvarande 0,01 prisbasbelopp per löpmeter, årets prisbasbelopp ligger på 47 300 kr), vilket stipuleras i 9 kap. 12 § 8 p. PBF.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Under förutsättning att uppkomsten av slipdammet på din tomt är att betrakta som en sakskada och att återställandet likaledes var förenat med vissa kostnader bör du vara berättigad till ett skadestånd. Vem som formellt är att anse som skadevållare (dina grannar eller hantverkarna) låter jag dock vara osagt. Men mycket talar naturligtvis för att det i själva verket är hantverksfirman som ett kommande ersättningsanspråk ska riktas mot. Mot bakgrund av den allmänna hänsynsregeln i 3 kap. 1 § JB och HD:s avgörande i NJA 1995 s. 720 går det eventuellt att argumentera för att du också torde kunna utkräva ersättning av ägarna till grannfastigheten för deras intrång (de vidtagna åtgärderna utan ditt samtycke som numera sträcker sig över din tomtgräns). Vidare äger du rätt att påkalla byggnadsnämndens uppmärksamhet. För såvitt jag kan bedöma borde någon form av byggsanktionsavgift åläggas dina grannar.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du (eller din vän) önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig (er) vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du (ni) behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad händer när endast en part vill sälja en samägd bostadsrätt?

2020-09-22 i Samägandeavtal
FRÅGA |Köpt bostadsrätt tillsammans (50/50 ägande) för 5 veckor sedan, men önskar nu gå skilda vägar p g a misshandelsfall. Samboavtal finns eftersom ena parten gick in med 900 tkr medan den andra parten la 200 tkr. Hur går man tillväga om ena parten motsätter sig försäljning?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar om det är möjligt med tvångsförsäljning om ena parten i ett samägande motsätter sig en försäljning av den samägda egendomen.Lagen om samäganderätt (SamägL) reglerar situationen då två personer gemensamt äger egendom. Denna lag är dispositiv vilket betyder att parterna själva kan avtala bort lagens regler. I de fall som parterna inte avtalat om en uppkommen situation, t.ex. försäljning av egendomen, gäller samäganderättslagen. Det fortsatta svaret utgår från att ni i ert samboavtal inte har avtalat om hur ni vill hantera en framtida försäljning eller hur man hanterar en situation då en part vill sälja och den andra inte. Hur den fördelningen av köpeskillingen vid en försäljning av bostadsrätten sedan blir kan jag inte svara på utan mer information om den ekonomiska biten. Därför kommer jag inte att gå in mer på den frågan.Tvångsförsäljning Huvudregeln är att en åtgärd som rör den gemensamma egendomen som helhet kräver samtliga parters samtycke, 2 § SamägL. Varje delägare har dock rätt att vända sig till tingsrätten för att ansöka om att egendomen skall utbjudas till gemensam försäljning på offentlig auktion, 6 § SamägL. Försäljningen kommer då handhas av en god man vilken utses av rätten. Att sälja sin bostadsrätt på offentlig aktion kan ibland leda till att egendomen säljs för lägre pris än vad som annars varigt möjligt. Ni som delägare kan dock begränsa er möjliga förslust genom att sätta en undre gräns för vilken den gode mannen får sälja egendomen för, 8, 9 §§ SamägL.Undantag för tvångsförsäljningEn tvångsförsäljning är inte möjlig om den part som motsätter sig försäljning visar synnerliga skäl för att inte sälja egendomen. Vad synnerliga skäl är får avgöras från fall till fall. Enligt praxis avser "synnerliga skäl" undantagssituationer och har i praxis har rekvisitet tolkats strängt. Det har i praxis uttalats att synnerliga skäl för att skjuta upp försäljningen kan finnas om det exempelvis är ett särskilt dåligt konjunkturläge eller finns andra förhållanden som skulle göra försäljningen förlustbringande (NJA 1974 s. 490). Det går inte att avgöra utifrån din fråga om den andre parten i ditt fall har sådana synnerliga skäl.I ditt fallDet bästa för dig och din partner, både tidsmässigt och ekonomiskt, skulle vara att ni kom överens om en gemensam lösning på hur förvaltningen av bostadsrätten ska skötas. Vägrar din partner att gå med på att sälja bostadsrätten eller på att köpa ut din del kan du ändå kan se till att lägenheten blir såld genom en tvångsförsäljning. Du bör alltså i sådana fall vända dig till tingsrätten och ansöka om försäljning av den gemensamma egendomen.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Går det att ändra ett anbud muntligt?

2020-09-22 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej, jag lämnade ett anbud till en vägförening.Vi hade träffats och pratat om flera åtgärder som skulle utföras.Två dagar innan vi skulle utföra jobbet upptäcker jag till min förskräckelse att i anbudet ären del inte upptaget, jag ringer då omedelbart till kontaktpersonen och talar omvad som inte är med på anbudet och kostnaden som då tillkommer.Han svarar då mig ordagrant, " det är sånt som kan hända, men det ordnar sig".Vi utför jobbet, skickar faktura, men nu ringer han och säjer att den summan godkänner han inte, för den står inte med i anbudet. Han säjer också att, "nu har du lärt dig nånting", samt att han inte kunde godkänna detta utan att det skulle gå igenom styrelsen. Den enda kontakt jag har är med honom, eftersom han har haft den uppgiften från deras sida.Om det skulle då gått rätt till anser jag att han skulle sagt det då, när jag ringde, så vi inte hade dragit igång arbetet utan att ha reviderat anbudet först? Annars har han väl accepterat det, eller?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du lämnat ett anbud till en vägförening som godtagits. Två dagar innan du skulle utföra arbetet noterade du att du missat en del i anbudet. Du ringde föreningens kontaktperson och informerade om vad den nya kostnaden skulle bli. Vederbörande svarade att det var sådant som händer och att det skulle ordna sig. Efter utfört arbete och fakturering kontaktas ni med beskedet att fakturan inte godkänns då slutsumman är högre än i anbudet. Kontaktpersonen säger även att "nu har du lärt dig nånting" och att han inte kunde godkänna ändringen utan styrelsebeslut. Du anser att han skulle sagt det redan när du ringde att merkostnaden inte godkändes.När ett anbud lämnas är man som anbudsgivare ensidigt bunden av det givna anbudet. När motparten accepterar anbudet blir även vederbörande bunden. Ett avtal har kommit till stånd (jfr 1 § avtalslagen). Som jag förstår tvistas det inte om att ni ingått ett avtal, däremot tvistas det om avtalets innehåll (i förevarande fall summan). Som utgångspunkt var du bunden av det anbud du gav din motpart, även om det var lägre än vad du tänkt dig. Det är dock möjligt att i efterhand ändra vad man kommit överens om. Så är fullt möjligt genom att t.ex. kontakta motparten som du gjorde och att den går med på ändringen av vad ni kommit överens om. Muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga sådana, men svårare att bevisa (mer om detta nedan).Om ni inte kan komma överens om hur mycket din motpart ska betala kan du bli tvungen att vända dig till domstol för att få fastställt hur mycket ni kommit överens om. Det skriftliga anbudet du givit är ett enkelt bevismedel för att visa den avtalade kostnaden. Det är däremot betydligt svårare att bevisa den muntliga ändringen. Om du väljer att gå till domstol och hävdar att den överenskomna summan är högre än vad som står i anbudet har du bevisbördan för att föreningen genom sin kontaktperson gått med på en högre summa. Det är inte tillräckligt att säga det utan du måste ha möjlighet att bevisa det. Bevisning kan ske t.ex. genom att du haft vittnen närvarande som hört det, om samtalet är inspelat, eventuell mailkorrespondens om det efteråt etc.Som svar på din fråga är det fullt möjligt att ändra ert avtal genom en muntlig överenskommelse. Så förstår jag det som att ni enligt dig gjort. Det blir dock svårt för dig att bevisa det i domstol.Om du vill gå vidare med ärendet är ett alternativ att anlita en juristbyrå som företräder dig. Juristen kan som ombud för dig sända din motpart ett kravbrev med förhoppning om att vederbörande väljer att betala. Om så inte sker, får du ta beslut om huruvida du vill driva ärendet till domstol. Om du vill ha hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,