Hur kan man angripa ett betungande myndighetsbeslut där ärendehandläggaren har ljugit i ärendet?

2021-04-16 i Försäkringskassan
FRÅGA |En handläggare på försäkringskassan har i mitt ärende ljugit, nedtecknat uppgifter felaktigt mm trots upprepade försök att ändra har handläggaren inte ändrat. Mitt ärende har nu avgjorts till min nackdel. Tyvärr så kommer ju inget ske om man överklagar beslut.Kan man privat stämma en handläggare för att denna ljuger i underlag. Tar medicinska beslut som går emot mer än 10 läkare och psykologer. Påstår saker i underlaget som går emot allmän information som finns på 1177 vårdguiden?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att du har upplevt dig orättvist behandlad av din ärendehandläggare. Jag uppfattar inte riktigt på vilket sätt denne har ljugit i ditt ärende, men det spelar ingen större roll för min bedömning. Har en myndighetsperson ljugit under ett ärende kan denne ha gjort sig skyldig till tjänstefel, ett brott som du hittar i 20 kap. 1 § brottsbalken. Upplever du att detta är fallet så ska du göra en polisanmälan, dock kan det bli svårt att hitta tillräcklig bevisning gällande att denne avsiktligen lämnat felaktiga uppgifter för att åtal ska komma att väckas. Det som i stället blir aktuellt är antingen att du kräver att försäkringskassan rättar misstaget enligt 38 § förvaltningslagen (FL) då beslutet enligt dina uppgifter är grundade på klart felaktigt faktaunderlag, eller att överklaga beslutet till närmsta förvaltningsrätt enligt bestämmelserna i 40-45 §§ FL. Alla förvaltningsmyndigheter ska följa objektivitetsprincipen och grunda sina beslut på sakligt korrekta omständigheter enligt 5 § FL, du har därmed, enligt min bedömning och de omständigheter du själv angivit, goda möjligheter att angripa beslutet. Du har även möjlighet att rapportera detta till Justitieombudsmannen, där kritik kan riktas mot både myndigheten och myndighetspersonen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå

2021-04-06 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej, Jag har snart varit sjukskriven i 365 d och fått sjukpenning från Försäkringskassan hela tiden. Jobbar nu 50%, vilket jag är lycklig för. Vården har tolkat det som att det är Covid 19 som är grunden till mitt mående och på läkarintyget står det nu att tidpunkt återgång till nuvarande sysselsättning är oklar. Jag blir bättre men det går frustrerande långsamt. Jag behöver nu ansöka om fortsatt sjukpenning, vad är viktigt för mig att tänka på när jag gör ansökan?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Sjukpenning regleras i socialförsäkringsbalken, som jag nedan kommer förkorta som SFB. Sjukpenning Sjukpenning är en ersättning som betalas ut av Försäkringskassan (2 kap. 2 § första stycket SFB). Om man arbetar i Sverige så har man även en försäkring för sjukpenning och därmed rätt till sjukpenning om man är drabbad av en sjukdom som sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel (27 kap. 2 § SFB). Sjukpenning utgår enligt olika förmånsnivåer beroende på om den försäkrade helt saknar arbetsförmåga eller kan arbeta till viss del (27 kap. 45 § SFB). I ditt fall verkar det som att du kan arbeta till 50 %, och således verkar din arbetsförmåga vara nedsatt med hälften vilket ger dig rätt till halv sjukpenning (27 kap. 45 § 3 punkten SFB). Nedsatt arbetsförmåga För att avgöra sjukpenningens förmånsnivå görs alltså en bedömning av den nedsatta arbetsförmågan. Vid bedömningen ska det beaktas om du inte kan utföra ditt ordinarie arbete eller något annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda på grund av sjukdomen (27 kap. 46 § SFB). Eftersom du har varit sjukskriven i mer än 180 dagar, och snart i mer än 365 dagar, så görs en speciell bedömning. Det ska då även beaktas om du har en sådan förmåga att försörja dig själv genom arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller om det finns något annat lämpligt arbete som är tillgängligt för dig (27 kap. 48 § SFB). Om du skulle ha en sådan förmåga att försörja dig själv så har du alltså inte längre rätt till sjukpenning (27 kap. 48 och 49 § SFB). Sjukpenning på olika nivåer Precis som du har identifierat så kan sjukpenning utdelas på normalnivå eller fortsättningsnivå (27 kap. 19 § SFB). På normalnivå utgår ersättning i högst 364 dagar, och i dessa inräknas den tidigare sjuklön som du har fått av din arbetsgivare (27 kap. 21 § och 27 kap 22 § andra stycket SFB). Efter dessa dagar utgår sjukpenning på fortsattnivå. Om den försäkrade har en allvarlig sjukdom kan sjukpenning fortsatt utgå på normalnivån efter den maximala tiden är uppnådd (27 kap. 23 § SFB). Vad som i detta sammanhang räknas som allvarlig sjukdom finns beskrivet i Socialstyrelsens kriterier för allvarlig sjukdom, och går att finna här. Det är dock svåra kriterier att nå upp till, och utan mer ingående information angående din sjukdom så drar jag slutsatsen att det inte blir aktuellt i ditt fall. Ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivåAnsökan om sjukpenning på fortsättningsnivå görs i princip på samma sätt som du har ansökt om sjukpenning på normalnivå tidigare. Det är som alltid bra att vara noggrann och att se till så att alla läkarintyg bifogas vid ansökan eftersom du måste styrka att din arbetsförmåga är fortsatt nedsatt och att du inte har förmåga att ta något annat "vanligt förekommande" eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt för dig.Sammanfattning Efter 364 dagar utgår sjukpenning på så kallad fortsättningsnivå (och i undantagsfall på fortsatt normalnivå). För att sjukpenning då ska utgå så krävs det att du saknar förmåga att försörja dig själv genom ett arbete som är vanligt förekommande på arbetsmarknaden eller annars lämpligt. Angående vad du bör tänka på när du ansöker om fortsatt sjukpenning så är det just att styrka att du inte har någon sådan förmåga. Var därför noggrann med att bifoga fullständiga läkarintyg och eventuellt andra bilagor som styrker detta i din ansökan. Skulle du behöva mer hjälp så kan jag varmt rekommendera dig att ta kontakt med en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Skulle du vara intresserad av detta eller har några funderingar kring mitt svar så är du välkommen att kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se, så hjälper jag dig vidare därifrån. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Förlorar jag bostadsbidraget om jag tar in en inneboende utan inkomst?

2021-03-25 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej om jag äger en villa och har bostadsbidrag tappar jag då detta om min bror ska flytta in? Han har ingen inkomst och är pensionär!
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om bostadsstöd finns reglerat i Socialförsäkringsbalken (SFB).Om bostadsbidragBostadsbidrag kan betalas ut till personer som bor med barn (barnfamiljer) eller personer under 29 år (96 kap. 2 § SFB). Om en person har rätt till bostadsbidrag och hur mycket beror på faktorer som: Inkomst, hur många barn som bor hemma, bostadsytan och vad bostaden kostar (se 95 kap. 3 § SFB). Påverkas ditt bostadsbidrag av att du tar in en inneboende?Som nämnt ovan beräknas summan av ditt bostadsbidrag samt rätten till bidraget utifrån olika omständigheter. Om det flyttar in ytterligare en person kommer bostadsbidraget behövas räknas om. Om du bor i en stor villa med ensam inkomst i hushållet, finns övervägande möjlighet att du ändå kommer få ha kvar ditt bostadsbidrag skulle jag tro. Däremot kanske summan sänks, utifrån en beräkning att fler personer ska "ekonomiskt dela" på hyran. Jag kan inte ge ett mer konkret svar då jag inte har all information om din situation. Men på Försäkringskassans hemsida här går det att läsa mer om vilken summa som är gräns för att ha rätt till bidrag, samt att det går att fylla i sin inkomst/ bostadsytan/ hur många personer och få en beräkning av preliminärt bostadsbidrag! Mitt bästa tips är också att höra av dig direkt till Försäkringskassan för att fråga om de kan ge ett mer konkret svar utifrån dina omständigheter. Jag hoppas att detta gav svar på din fundering! Med vänliga hälsningar,

Har jag sämre chanser att få sjukersättning beviljad om jag blivit arbetslös efter ansökan?

2021-03-02 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej. Jag ansökte om sjukersättning på 50% 30/1-20.Efter att efter 4 månader fick besked av min dåvarande handläggare, som skulle göra det, att hon inte hade tid. Jag har fått avslag från FK. Min nya handläggare upptäckte, tyvärr för sent, att handläggare ang. sjukersättning inte tagit med all dokumentation, utlåtande från den medicinska rådgivare som ansåg att jag inte kommer att kunna arbeta mer än jag gör.Eller gjorde eftersom jag vid 62 års ålder blivit uppsagd p.g.a arbetsbrist. Får avgångsvederlag till 30/4-21 och är inskriven på Arbetsförmedlingen. Min ansökan ligger hos Förvaltningsrätten vilket den gjort sen 22/9-20. Och nu undrar jag om mina chanser att få ansökan beviljad blivit sämre av att vara arbetslös? Och jag tänkte skicka in en ansökan om förtur, vilket jag har fått reda på att jag kan göra, och vill veta hur jag bäst får till den? Vad ska jag trycka på? Mvh
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Relevant lagar för din fråga är följande:-Socialförsäkringsbalken (SFB)-Lagen om förtursförklaring i domstol (LOF) Jag kommer nu att dela in mitt svar under två olika rubriker för att besvara dina två frågor.Försämras dina chanser att få sjukersättning av att du är arbetslös?Det viktiga för din fråga är inte huruvida du har ett arbete nu eller inte, utan hur din situation såg ut när ditt försäkringsfall inträffade. Med det menas tidpunkten då din arbetsoförmåga ansågs nå den grad och varaktighet som behöves för rätten till ersättning, alltså vid den tidpunkt du ansågs uppfylla kraven för sjukersättning. När jag längre fram i svaret skriver om tidpunkten för försäkringsfallet så syftar jag på den tidpunkten.För att ha rätt till en sjukersättning behöver du vara försäkrad och ha en långvarig arbetsoförmåga (33:2 SFB), jag kommer här under att gå igenom vad som krävs för att du ska räknas som försäkrad.Om du vid tidpunkten vid ditt försäkringsfall arbetade i Sverige (6:2 SFB) var du försäkrad för sjukersättning (6:6 p.5) från och med första dagen av anställningstiden, om du till exempel drev eget företag var du försäkrad från och med den första dagen du påbörjade ditt arbete (6:8 SFB). Om du utöver det hade en fastställd pensionsgrundande inkomst för minst ett år av de fem åren som löpte innan ditt försäkringsfall inträffade (33:2-3 SFB) uppfyllde du kraven för att räknas som försäkrad för en inkomstrelaterad sjukersättning.Det viktiga är således att kraven uppfylldes vid tidpunkten för ditt försäkringsfall, inte i dagsläget. Om du uppfyllde kraven då men har blivit arbetslös nu påverkar det inte dina chanser till en godkänd sjukersättning, utan bedömningen skall göras mot huruvida du var försäkrad vid tidpunkten för ditt försäkringsfall.En pensionsgrundande inkomst är något som beräknas av skatteverket baserat på de inkomster du som försäkrad har och som är pensionsgrundande (59:2 SFB). Inkomster du får av en anställning eller om du får ut en inkomst av att till exempel driva eget är pensionsgrundande inkomster (59:3 SFB), dina pensionsgrundande inkomster räknas sedan samman till en summa, du får dock inte räkna med pensionsgrundande inkomster som överstiger 7,5 prisbasbelopp (59:4 SFB). En pensionsgrundande inkomst fastställs för dig varje år som du har varit försäkrad och haft inkomster som överstiger 42,3% av prisbasbeloppet (59:5 SFB), vilket år 2021 motsvarar cirka 20 134 kronor per år.Det innebär att om du vid tidpunkten för försäkringsfallet arbetade i Sverige och hade en inkomst av ditt arbete där du hade en årsinkomst som översteg minst (cirka, prisbasbeloppet ändras varje år) 20 134 kronor under minst ett år av de fem åren som löpte innan försäkringsfallet så var du försäkrad för en inkomstrelaterad sjukersättning.Om du till exempel inte arbetade vid tidpunkten för försäkringsfallet finns det några regler som gör att du ändå kan vara försäkrad:-Om du skyddade din sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) genom att till exempel studera med studiemedel eller genom att vara anmäld till arbetsförmedlingen och stå till arbetsmarknadens förfogande (6:10 SFB).-Om du slutar arbeta finns det en efterskyddstid då försäkringen fortfarande gäller, för inkomstrelaterad sjukersättning är den tiden ett år efter att du slutat arbeta (6:8 SFB).-Om du ges sjukersättning när försäkringen ska upphöra att gälla är du sedan berättigad att behålla sjukersättningen så länge du i övrigt uppfyller kraven för sjukersättning (6:9 SFB).Här kommer en kortare sammanfattning av vad som krävs för att du ska räknas som försäkrad vid tidpunkten för ditt försäkringsfall:-Du behöver ha arbetat i Sverige vid tidpunkten-Du behöver ha haft en pensionsgrundande inkomst om minst cirka 20 134 kronor per år, under minst ett av de fem senaste åren innan tidpunkten för ditt försäkringsfall.-En pensionsgrundande inkomst är kortfattat din årsinkomst från ditt arbete-Det viktiga är att du uppfyllde kraven vid tidpunkten då din arbetsoförmåga nådde den varaktighet och grad som krävdes för att du skulle anses uppfylla de medicinska kraven för sjukersättning = tidpunkten för ditt försäkringsfallSvar: Således försämras inte dina chanser till att få en sjukersättning godkänd av att du efter tidpunkten för försäkringsfallet har blivit arbetslös.Vad ska jag trycka på i en ansökan om förtur?En ansökan om förtursförklaring i domstol kan bli beviljad av domstolen om hanteringen av ditt ärende eller mål oskäligen har fördröjts (1§ LOF). Trots att du verkar ha koll på hur du ska göra en ansökan börjar jag ändå med att berätta hur ansökan skall göras, ifall det är så att du inte vet hur du går tillväga. För att ansöka om detta ska du skriva en skriftlig ansökan som du skickar in till den förvaltningsdomstol som handlägger ditt ärende/mål. I din ansökan bör du ge en god motivering till varför ditt mål bör ges förtur. En ansökan om förtur skall behandlas skyndsamt vilket innebär att du kan förvänta dig ett snabbt svar på din ansökan (2 § 3st LOF). Jag kommer nu att gå igenom vilka kriterier som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om förturen skall godkännas eller avslås (1 § 2 st LOF):-Hur komplicerat ditt mål/ärende är-Hur du har agerat under handläggningen av ditt mål/ärende-Hur försäkringskassan och domstolen har handlagt målet/ärendet-Vad det betyder för dig att få förturNu kommer jag att djupare förklara vad dessa kriterier innebär med hjälp av underrubriker som jag döper till samma sak:Hur komplicerat ditt mål/ärende ärDesto mer komplicerat ditt mål/ärende är desto längre handläggningstid kan anses som skälig. Det innebär att du bör trycka på att ditt mål/ärende är ett okomplicerat ärende/mål som därav bör kunna handläggas inom en kortare handläggningstid. Du bör då även förklara varför ditt mål/ärende enligt dig är ett okomplicerat mål/ärende.Hur du har agerat under handläggningstiden av ditt mål/ärendeOm du själv har varit sen med att skicka in handlingar till försäkringskassan eller domstolen så innebär det att det är okej med en längre handläggningstid för ditt mål/ärende. Om du istället har lämnat in alla handlingar i tid utan några problem så att försäkringskassan och domstolen har givits de allra bästa förutsättningarna för att snabbt kunna handlägga ditt mål/ärende så bör du trycka på det, för det är till din fördel i denna fråga.Hur försäkringskassan och domstolen har handlagt målet/ärendetHär skulle jag rekommendera dig att trycka på att din första handläggare inte hade tid med ditt ärende och att den andra handläggaren upptäckte (försent) att den första inte hade tagit med all dokumentation i ditt ärende. Förklara vilka olägenheter det har givit dig och att det eventuellt finns en möjlighet att ärendet hade kunnat givits ett positivt besked redan av första handläggaren om hen haft tid och tagit med all dokumentation i ditt ärende. Ta helt enkelt upp allt som du upplevt att försäkringskassan har gjort som enligt din upplevelse har varit ineffektivt samt även vad domstolen eventuellt har gjort som har upplevt som mindre effektivt.Vad det betyder för dig att få förturHär måste du förklara vad det skulle betyda för dig att få förtur i ditt mål/ärende. I din fråga har du inte angivit något om den saken varav det är svårt för mig att säga vad du bör trycka på här. Några exempel kan dock vara om du till exempel upplever att din ekonomi blir belastad av att du inte har ett besked kring din eventuella sjukersättning, eller om du upplever en inre stress av att behöva vänta på ett besked eller om eventuella andra försäkringar inte kan handläggas förens du fått ett slutgiltigt besked kring sjukersättningen, så kan du trycka på det.Tänk på att allt du skall skriva givetvis skall vara sant, du ska således inte trycka på något om det inte är sant i just ditt fall utan detta är enbart exempel, tips och råd som du kan anamma om dem faktiskt stämmer för dig.I övrigt är det viktigt för dig att veta att du inte kan överklaga ett nekande av förtur, utan det besked du får angående förut är det slutgiltiga (2 § LOF). Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, om inte annat så hoppas jag på att kunna reda ut dina eventuella frågetecken på ditt uppföljande samtal som du har betalat för. Jag kommer att ringa dig onsdag den 3/3 cirka klockan 15:30, om tiden inte passar eller om du har några andra funderingar är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för ändamålet.Med vänliga hälsningar,

Kan Försäkringskassan begära ut bankuppgifter?

2021-04-12 i Försäkringskassan
FRÅGA |Om man t.ex väntar på att få ett beslut om bostadstillägg och aktivitetsersättning, har försäkringskassan då rätt att utan min vetskap kontrollera exakt vad som finns på mitt privatkonto och sparkonto på banken?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här typen av frågor regleras av Socialförsäkringsbalken (SFB).InledningJag uppfattar att din fråga är om Försäkringskassan har rätt att kontrollera en persons bankuppgifter i samband med en ansökan om bostadstillägg och aktivitetsersättning utan att personen är medveten om detta.Har Försäkringskassan rätt att begära ut bankuppgifter?Banker och andra penninginrättningar ska på begäran lämna uppgifter till Försäkringskassan. Uppgifterna ska avse en namngiven person och handla om förhållanden som är av betydelse i ärenden som bland annat rör bostadsbidrag och bostadstillägg (110 kap. 33 § och 31 § SFB). Det betyder därför att Försäkringskassan har rätt att begära ut bankuppgifter för att kunna tillämpa Socialförsäkringsbalken.Den enskilde har även en skyldighet att lämna uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av Socialförsäkringsbalken (110 kap. 13 § 2 st. SFB).AvslutningsvisFörsäkringskassan får lov att begära ut bankuppgifter i ditt fall då ärendet rör bostadstillägg. Däremot finns det inget lagstöd för Försäkringskassan att begära ut bankuppgifter angående aktivitetsersättningen. Enligt lag har en person som ansöker om en förmån en uppgiftsskyldighet. Denna uppgiftsskyldighet kan bland annat röra ekonomiska förhållanden. Jag förstår att det kan kännas olustigt att Försäkringskassan gör detta utan din vetskap. Det jag kan konstatera är att Försäkringskassan har en möjlighet att göra det enligt lag och att det finns en uppgiftsskyldighet för den enskilde att lämna sådana uppgifter.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Omprövning av vårdbidrag

2021-03-29 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej!Jag har ansökt om vårdbidrag åt min son och jag fick ett beslut som jag tycker det är felaktigt beslut. Vem kan jag vända mig till?Jag vill överklaga.Kan ni gärna hjälpa till?MVH
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Försäkringskassan utgår från de uppgifter som du har lämnat i ansökan när de ska fatta sitt beslut om vårdbidrag och dess storlek. I ditt fall anser du att beslutet är felaktigt, du kan således skriva till Försäkringskassan och begära omprövning. Försäkringskassan kommer då titta på nytt eventuellt underlag och gammalt som redan finns i ärendet och göra en ny prövning. Länken för begäran om omprövning finns här. Försäkringskassan måste dock få in din begäran inom två månader från den dag du tagit del av beslutet. Om Försäkringskassan står fast vid sitt beslut kan du överklaga det ytterligare till förvaltningsrätten. Om du vill överklaga omprövningsbeslutet ska du skriva ett brev där du anger vilket beslut det gäller, hur du vill att beslutet ändras och varför. Ange också ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sedan skickar du överklagandet till omrpövningsenheten, adressen framkommer i omprövningsbeslutet. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Försäkringskassan kräver återbetalning av bostadsbidrag

2021-03-12 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej.Om man blivit återbetallningsskydlig på bostadsbidrag som betalats ut i två år då hushållets inkomst ändrades när makan fått ett jobb och den som får ersättningen handlat i god tro då Han ej kan prata eller skriva på svenska inte haft nån chans att upptäcka detta I tid. När man gör en omprövning anses detta som särskilda skäl för att slippa betalning. Belopp att återbetala 30 000.
Jack Wali |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag tolkar din fråga som att du blivit återbetalningsskyldig på grund av att du fått för mycket pengar och att du undrar om du med åberopande av "särskilda skäl" kan slippa att behöva betala.Regler om bostadsbidrag finns i Socialförsäkringsbalken (SFB). Vad är skillnaden mellan ett preliminärt belopp och ett slutligt belopp?Det hela kanske inte kommer som en större chock för dig då det belopp som Försäkringskassan betalar ut i bostadsbidrag alltid är ett preliminärt belopp (SFB 95:4). I din ansökan har du uppskattat hur mycket du kommer tjäna och det är bland annat denna som ligger till grund för hur mycket pengar som Försäkringskassan slutligen betalar ut. I din ansökan försäkrade du dessutom att uppgifterna som du uppgett stämmer och att du kommer anmäla ändrade förhållanden som påverkar storleken på bidraget till just Försäkringskassan (SFB 110: 46). En sådan anmälan ska göras så snabbt som du fått kännedom om förhållandet, till exempel som i ditt fall att din make fått jobb, och allra senast efter 14 dagar (SFB 110: 47).Det slutliga beloppet fastställs först retroaktivt, alltså i efterhand. Det görs på grundval av framförallt vad du faktiskt tjänade (SFB 95:4). Har handläggaren på myndigheten uppdagat att du fått för mycket betalt och beloppet överstiger 1200 kronor, vilket det tyvärr gör med råge i ditt fall, krävs du tillbaka på mellanskillnaden (SFB 98:6). Utöver mellanskillnaden kommer du, tyvärr, även behöva betala ett så kallat tillägg och en avgift (SFB 98:7).Kan du undgå betalningsskyldighet på grund av "särskilda skäl"?Det är Försäkringskassan, alltså samma myndighet som utbetalat bidraget till dig, som beslutar om återbetalningsskyldighet. Detta har de gjort på grundval av, vad det verkar som, att du underlåtit att fullgöra din uppgifts- eller anmälningsskyldighet (SFB 108:2). Ett sådant förhållande som man kan vara skyldig att lämna uppgift om och som kan tjäna som exempel igen är det jag nämnde tidigare, nämligen att din make fått jobb och att hans inkomst förändrats. Någon anmälan tycks du dock, tyvärr, inte ha gjort.Försäkringskassan kan dock, som du själv verkar ha kunskap om, helt eller delvis efterge krav på betalning om det finns "särskilda skäl" (SFB 108:11). Detta gäller dock inte i ditt fall då det får antas att du brustit i din anmälningsskyldighet (SFB 108:14).Det finns dock en annan möjlig lösning och det är om du "skäligen" inte borde ha insett att en sådan anmälan skulle göras (SFB 108:14).Att din make vare sig kan prata eller skriva på svenska är något som kanske skulle kunna falla in under det sistnämnda. Det väcker dock frågor om vem som faktiskt ansökte om bostadsbidraget i första skedet och hur detta kunde gå till om det inte var någon som i viss mån också kunde prata och förstå svenska.Jag rekommenderar dig att ta kontakt med handläggaren på Försäkringskassan och i så fall redogöra för de exakta omständigheterna mycket närmre än vad du gör i frågan. 30 000 är mycket pengar att betala tillbaka i en klumpsumma för många och därför kan det vara värt att tillägga att det säkerligen går att upprätta ett avtal om avbetalningsplan med myndigheten. Mitt råd är som sagt att kontakta handläggaren på myndigheten, antingen via samtal eller ett brev.Skulle du bli missnöjd eller ha synpunkter på Försäkringskassans beslut kan du begära att de gör en omprövning. Skulle du inte vinna framgång här heller kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten, men så långt hoppas jag inte att det ska behöva gå.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline med en ny fråga.Varmaste hälsningar,

Finns det någon gräns för hur mycket man kan spara om man har ersättning från Försäkringskassan

2021-02-23 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej!Jag ska hjälpa min syster (som varit långtids sjukskriven och nu arbetstränar och får pengar från försäkringskassan) med en summa pengar för att hon ska få starta ett eget ISK konto och kunna börja spara pengarJag skulle vilja veta om det är okej för henne att starta ett eget ISK konto och börja investera små summor här och där då hon får pengar från försäkringskassan.Och om hon får det hur mycket kapital får hon ha utan att det påverkar hennes pengar från försäkringskassan. Med vänlig hälsning
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De flesta ersättningar från socialförsäkringssystemet är inte beroende på vilka tillgångar eller rättare sagt förmögenhet den sökande har. Det finns dock några undantag. I första hand gäller det bostadsbidrag (se 97 kap. 6 § Socialförsäkringsbalken (SFB)) och bostadstillägg (102 kap. 11 § SFB). Även t ex äldreförsörjningsstöd påverkas av den försäkrades förmögenhet. Oftast är gränsen 100 000 kr. Det vill säga man ska ha en förmögenhet över detta belopp för att beräkningen av förmånen ska påverkas. Vad som är förmögenhet avgörs av Lag om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner. Eftersom det verkar röra sig om sjuk eller aktivitetsersättning i din systers fall har förmögenheten ingen betydelse. Hoppas du fick svar på din fråga.