Bostadsbidrag om man är gift men särbo?

2021-09-30 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej vi är gifta och bor på olika adresser pga olika orsaker med barn från tidigare äktenskap och min fråga är nu om min hustru kan få bostadsbidrag trots att vi är gifta.
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Stödet ges för den bostad där sökanden är bosatt och folkbokförd. Personer som är gifta med varandra anses bo tillsammans och ska då gemensamt ansöka om bostadsbidrag. Bidraget beräknas sedan för makarna tillsammans avseende den aktuella bostaden. En gift person kan emellertid få bostadsbidrag som ensamstående om han eller hon visar att makarna inte lever tillsammans.Bestämmelserna kring din fråga finns i 100-103 kap. socialförsäkringsbalken.En person som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make likställs med en ogift person, om inte särskilda skäl talar emot detta, 100 kap. 4 § socialförsäkringsbalken. Detta innebär alltså att om ni inte bor ihop påverkar giftermålet inte möjligheterna till bostadsbidrag. Skäl som talar emot detta kan vara om ni har en gemensam ekonomi, där den ena egentligen betalar bostäderna för båda eller om ni egentligen delar på bostäderna en stor del av tiden.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att man ska ha rätt till en studietids-SGI?

2021-09-20 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej, jag studerar och jobbar på sidan av studierna. När jag ansökte om tillfällig föräldrapenning samt föräldrapenning fick jag avslag. Försäkringskassans motivering är att jag inte har kvalificerat mig för en SGI innan påbörjade studier och således inte har rätt till en studietids-SGI då jag inte har en vilande SGI. Jag själv förstår inte hur FK kan komma fram till den slutsatsen baserat på det som står i lagen. Därmed vänder jag mig till er med kunskap inom området med frågan vad är kvalifikationerna för att man ska ha rätt till en studietids-SGI?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad det är som krävs för att man ska ha rätt till en studietids-SGI. Regler om detta finns i socialförsäkringsbalken (SFB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Vad är SGI?SGI står för sjukpenninggrundande inkomst. Det är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan och ligger till grund för hur mycket pengar man kan få om man exempelvis blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Utan en SGI kan man bli utan ersättning eller få mindre pengar. SGI:n baseras på den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. Denna inkomst kan vara antingen av anställning eller av annat förvärvsarbete (25 kap. 2 § SFB). Detta innebär att om man slutar att arbeta under en viss period, kommer denna SGI att ligga på noll. För att SGI ska kunna fastställas för en person krävs det att hen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Vidare krävs det att den försäkrades årliga inkomst kommer från arbete i Sverige, som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande och att inkomsten kan antas uppgå till minst 24 % av prisbasbeloppet (25 kap. 3 § SFB). Vad krävs för att bli kvalificerad för studietids-SGI?Under studierna kommer SGI:n alltså att vara vilande och den försäkrade kan då inte få någon sjukpenning eller föräldrapenning grundad på den vilande SGI:n innan studierna avslutats. Vid sjukdom under studietiden kan den studerande dock få sjukpenning eller föräldrapenning baserat på det arbete som sker vid sidan av studierna, vilket kallas för studietids-SGI (26 kap. 19 § SFB). De krav som ställs för att kvalificeras för studietids-SGI finns reglerade i 26 kap. 11 § SFB. Enligt denna paragraf gäller SGI-skydd under den tid då den försäkrade bedriver studier om hen får studiestöd enligt studiestödslagen. En annan situation då SGI-skyddet gäller, är om den försäkrade utan att få studiestöd bedriver studier på minst halvtid vid en utbildning som studiemedel generellt kan lämnas för enligt studiestödslagen och studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret då den försäkrade fyller 20 år (26 kap. 11 § SFB). SammanfattningSGI står för sjukpenninggrundande inkomst och ligger till grund för hur mycket en försäkrad kan få i sjuk- eller föräldrapenning. SGI:n baseras på den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, vilket innebär att om den försäkrade slutar arbeta under en viss period, till exempel för att studera, kommer SGI:n att bli vilande fram tills att studierna avslutas. Det finns dock en möjlighet att få sjuk- eller föräldrapenning baserat på det arbete som sker vid sidan av studierna, så kallat studietids-SGI. För att kvalificeras för studietids-SGI måste den försäkrade antingen uppbära studiestöd enligt studiestödslagen, alternativt studera på minst halvtid vid en utbildning som studiemedel generellt kan lämnas för samtidigt som dessa studier bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret då den försäkrade fyller 20 år. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Sjukpenning vid pension

2021-07-31 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej jag är pensionär sedan 21/1-21 men skulle arbetat hos min senaste arbetsgivare 2dagar i veckan under perioden 1/4 tom 30/9. Jag blev sjuk i slutet av April och har inte kunnat jobba sedan dess, undrar om jag har rätt till sjukpenning.
Roman Szuter |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga handlar i huvudsak om du har rätt till sjukpenning trots att du är pensionär. Du skulle arbeta 2 dagar i veckan från den 1 april till den 30 september 2021 men du blev sjuk i slutet av april. Jag kommer börja med att redogöra för vilka krav som måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till sjukpenning och därefter kommer jag att förklara hur pension kan påverka denna rätt. Krav för sjukpenningBestämmelserna om sjukpenning finns i socialförsäkringsbalken (SFB). För att du ska ha rätt till sjukpenning krävs att du på grund av sjukdom har en nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel (27 kap. 2 § SFB). För sjukpenning krävs dessutom att du har en så kallad sjukpenninggrundande inkomst (SGI). För att kvalificera dig för SGI måste din årliga inkomst:1. komma från arbete i Sverige,2. komma från arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande, och3. antas uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet (cirka 11 400 kr). (25 kap. 3 § SFB) Försäkringskassan kommer att avgöra om du uppfyller det första kravet, det vill säga om du har en nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Du kan emellertid bedöma själv om du kvalificerar dig för SGI. Jag kan nämna att du har tur att ditt jobb sträcker sig från den 1 april till den 30 september eftersom du precis uppfyller det andra kravet för SGI, det vill säga att arbetet kan antas vara under minst sex månader. Pensionens inverkan på sjukpenningPension utgör inte något hinder för rätten till sjukpenning. Det finns däremot regler för hur länge man kan få sjukpenning beroende på hur gammal man är. Om du har fått sjukpenning för 180 dagar från ingången av den månad som du har fyllt 65 år har Försäkringskassan rätt att besluta att sjukpenning inte längre ska utbetalas och om du har fyllt 70 år får sjukpenning lämnas i högst 180 dagar (27 kap. 36-37 § SFB). Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Hur mycket förmögenhet får jag ha om jag har bostadsbidrag

2021-06-25 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hur mycket pengar får jag ha på banken o ändå ha rätt till bostadsbidrag?Mvh
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 97 kap. 6 § Socialförsäkringsbalken så skall 15 % av förmögenhet över 100 000 kr tas med i underlaget för den så kallade bidragsgrundande inkomsten. Den påverkar i sin tur beräkningen av storleken på bostadsbidraget. Om den bidragsgrundande inkomsten är hög kan bostadsbidraget sättas ner eller inte utgå alls. Svaret är alltså att en förmögenhet som är under 100 000 kr påverkar inte beräkningen. Tänk att det gäller all förmögenhet, exempelvis fastighet, inte bara pengar på banken.

Kan ägande av andel i bostadsrätt påverka bostadsbidraget

2021-09-29 i Försäkringskassan
FRÅGA |Jag äger en bostadsrätt som min dotter hyr i andra hand. Nu tänker jag skriva in henne som delägare på 5-10 procent. Hon bor där ensam tillsammans ned ett barn. Kommer hon då fortsatt att ha rätt till bostadsbidrag, hon kommer ej att ha lån på bostaden
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bostadsbidrag kan sökas för alla former av boende. Det som kan påverka bostadsbidraget är att hennes förmögenhet ju ökar. Enligt 97 kap. 2 § 4 punkten Socialförsäkringsbalken (SFB) så räknas förmögenhet med när det ska räknas fram hur mycket bidrag man kan få. I 97 kap. 6 § SFB står det att 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor ska räknas med i det belopp som ligger till grund för bostadsbidraget. Ju högre den summan är ju mindre bostadsbidrag. I 97 kap. 8 § SFB hänvisas det till "Lag om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner" för att avgöra vad som är förmögenhet. I den lagen framgår det att bostadsrätt är en förmögenhet (4 §) och hur den värderas (7§ 3 stycket). Hoppas du fick svar på din fråga.

Skydda SGI vid arbetslöshet och graviditet

2021-08-24 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej! Jag är gravid och bf är 15 mars 2022. Jag har just nu en tillsvidareanställning som påbörjades 2 februari i år. Jag kommer troligtvis behöva säga upo mig från den sista januari 2022 pga av flytt. Jag blir då ev arbetslös fram till förlossningen. Kommer min SGI påverkas av detta? Läste någonstans att man är skyddad i 3 månader men också att man då måste anmäla sig hos arbetsförmedlingen. Vad stämmer?
Julia Hellquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har helt rätt i att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är skyddad i tre månader efter att du blivit arbetslös, oavsett om du själv sagt upp dig eller blivit arbetslös. Under dessa månader bibehåller du alltså samma nivå på din SGI som när du var anställd. Det går dock att skydda sin SGI även efter dessa tre månader genom att anmäla sig till Arbetsförmedlingen som arbetssökande och aktivt söka jobb, vilket framgår av 26 kap. 13 § socialförsäkringsbalken (SFB). I ditt fall kommer det inte vara något alternativ eftersom du tre månader efter att du avslutat din anställning kommer att ha fått barn och istället vara föräldraledig. Men eftersom du är gravid är din SGI skyddad de sex sista månaderna innan BF om du väljer att avsluta din anställning, 26 kap. 14 § SFB. Detta förutsätter dock att du arbetat stadigvarande de sex sista månaderna innan du väljer att avsluta ditt arbete, vilket stämmer i ditt fall. Din SGI blir därmed skyddad när du säger upp dig på grund av din graviditet. När barnet sedan föds och du tar ut föräldrapenning skyddas SGI:n av föräldrapenningen tills dess att barnet fyller ett år, 26 kap. 15 § SFB.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Avskrivningsärende hos kammarrätten avseende socialförsäkring

2021-07-09 i Försäkringskassan
FRÅGA |Försäkringskassan har avregistrerat mig från Socialförsäkring : öjag överklagat beslutet hos förvaltningsrätten och därefter hos kamarrätten och yrkat att jag forsätter berättig till sjukersättning eftersom jag inte har flyttat från Sverige.Kammarrätten säger så " Försäkringskassan har den10 juni 2020 fatt ett slutligt beslut angående rätt till sjukersättning . Det slutligt beslut ersätter det interimistiska beslutet från 24 april 2020. Klagandes överklagande har därmed förlorat sin betydelse .Något befogat intresse för honom att , trots detta, få en sakprövning finns inte och målet ska därför skrivas avVad betyder det ? Och varför "förlorat sin betydelse ? " varför vill de bifogat intresse för sakprövning? Och vad betyder " intresse här " ? Och vad betyder " målet ska skrivas av " ? Kammarätten adderar :K"kammarrätten meddelar prövningstillstånd . Kammarrätten skriver av målet " och vad betyder det ?Och vilka åtgärder kan man göra emt sådant beslut ? Och hur kommer att kosta att gå vidare ? Finns någon rätthjälp i det här fallet ? Tack
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag gäller?Regler om processen i allmän förvaltningsdomstol regleras främst i förvaltningsprocesslagen (FPL) men också i förvaltningslagen (FL).ÖverklagandeEtt beslut av Försäkringskassan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (40 § FL). Ett beslut överklagas till första instans, vilket är Förvaltningsrätten. Därefter överklagas förvaltningsrättens beslut till kammarrätten (33 § FPL). För att överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten krävs prövningstillstånd (40 § FL och 34 a § FPL). I detta fall har du fått meddelat prövningstillstånd. Kammarrätten kan därför ta ställning i ärendet.Avskrivning av ärendeI detta fall har Kammarrätten avskrivit ärendet. Någon sakprövning i frågan har alltså inte gjorts. Kammarrätten skiljer sig från ärendet genom att avskriva det. Ett ärende kan till exempel avskrivas om sökanden tagit tillbaka sin ansökan. Ett ärende kan också avskrivs om nya omständigheter har inträffat som gör att t.ex. en ansökan inte längre är aktuell. I detta fall verkar Kammarrätten avskrivit ärendet på grund av att det saknas skäl att pröva saken på grund av att Försäkringskassan har fattat ett slutligt beslut den 10 juni 2020 som ska gälla i stället för det interimistiska beslutet från 24 april 2020. Att klagandes överklagande har förlorat sin betydelse tolkar jag som att yrkandet inte längre är aktuellt på grund av det nya beslutet den 10 juni. Det finns ingen anledning att pröva saken. Med anledning av Försäkringskassans slutliga beslut finns det inte längre någon faktisk önskan hos klaganden att avgöra ärendet. Kammarrätten beslutar att inte pröva sakfrågan.Åtgärder och ytterligare rådgivningDet är möjligt att överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. Det kräver dock prövningstillstånd. Det är ytterst ovanligt att Högsta förvaltningsdomstolen tar upp mål till prövning. Endast om frågan är av vikt för ledning av rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl kommer Högsta förvaltningsdomstolen att pröva saken (36 § FPL). Om något behöver förtydligas eller om du är intresserad av ytterligare hjälp från en av våra duktiga jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås på mathias.nilsson@lawline.se.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,

Skadeståndsansvar för ej utbetalad barnpension

2021-05-28 i Försäkringskassan
FRÅGA |Barnpension och efterlevandestöd i efterskott.Min far gick bort 1997 när jag var 13år och lämnade ingenting till sina 3st söner (13, 12 och 7).Nu 24år senare får jag reda på att det finns någonting som heter barnpension där man som barn under 18år kan få utbetalt ifall ens förälder dör.Jag har ringt till Pensionsmyndigheten och frågat hur det kan vara möjligt att jag inte fick ta del av detta. Som svar säger de att det är för sent att ansöka men lämnar inga referenser till krav om ansökan.Stämmer det att det va ansökningskrav för barn?Jag har kollat igenom lagen så mycket jag kunnat och hittar ingenting om ansökningskrav och rent logiskt låter det helt befängt att ställa dessa krav på potentiellt föräldralösa barn.Vad kan jag göra?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Du verkar intresserad av motiven bakom detta så därför gör jag en liten omväg om det är så att du själv vill läsa lite ytterligare, t ex om hur lagstiftaren resonerat. För att få reda på huruvida du och dina syskon skulle varit berättigade till barnpension måste man kontrollera vad för regler som gällde då det begav sig. Idag finns bestämmelserna om barnpension i socialförsäkringsbalken, närmare bestämt i 77 och 78 kap. Angående ansökningar så finns bestämmelser om detta i 110 kap. 4 § i samma lag. Före det att reglerna inkorporerades i socialförsäkringsbalken fanns en särskild lag för barnpension och efterlevandepension (Lag (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn) som infördes år 2000. I förarbetena till den lagen (prop. 1999/2000:91 se särskilt s. 99-116 och s. 251-257.) tog man upp vad för regler som gällde tidigare enligt lagen (1962:381 om allmän försäkring), alltså under den tidsperiod som du och dina syskon omfattades av. Ersättningen var delad i två delar. En del var barnpension från folkpensioneringen och en del var barnpension från tilläggspensionering. Barnpensionen efter en avliden förälder som utgavs var beräknad på folkpensioneringen med en grundnivå om 25% av det då gällande prisbasbeloppet (ungefär 762 kr/månad år 2000). Pensionen skulle dock som minst uppgå till 40% av det då gällande prisbasbeloppet (ungefär 1220 kr/månad år 2000) när man lade ihop folkpensionen och tilläggspensionen. Om en efterlevande make fanns kvar och erhöll änkepension så påverkade det beloppet oavsett om de var gifta när fadern gick bort. Förutsättningen var dock att barnet i fråga och modern stadigvarande bodde tillsammans. Om det fanns flera barn som var berättigade till barnpension från tilläggspensioneringen ökade den procentuella andelen på båda delarna med 10% för varje barn. Den sammanlagda summan skulle sedan delas lika mellan barnen. Det fanns även en begränsningsregel som sade att barnpensionen från tilläggspensionen inte fick överstiga den avlidnes uträknade egenpension. Så i viss mån var även taket på hur högt belopp barnen kunde få ut kopplat till hur den avlidne förälderns pension såg ut. I och med införandet av lagen år 2000 gjordes inga större förändringar vad gällde vilka som var berättigade till barnpension. Vi kan därför slå fast att ni troligtvis hade rätt till barnpension enligt det ovan skrivna men hur ersättningen skulle ha sett ut för er personligen har jag svårt att svara på eftersom exempelvis änkepension kan ha utgått för er mamma som skulle kunna påverkat. Precis som du nämnde i din fråga så betalades inte barnpension ut om inte någon ansökte om det. Ansökan skulle göras till den allmänna försäkringskassan. Det fanns ingen skyldighet för en myndighet att betala ut statligt stöd om inte en ansökan inkom. Detta är den gällande regeln även idag och den såg likadan ut då det var aktuellt för er. Detta beror på att det är en huvudprincip inom förvaltningsrätten som juridiskt område och gäller för alla former av förvaltningsrättsliga beslut. Man ansöker alltid om en förmån fast vi kanske inte alltid tänker oss att det är så. Körkort, licenser, försörjningsstöd, sjukpenning, ja alla former av statliga stöd måste ansökas om för att myndigheten ska kunna pröva om ersättning ska utgå. Staten betalar inte ut ett öre den inte måste så att säga… Det går heller inte att kräva detta i efterhand eftersom det stöd som ska utbetalas är villkorat av att man är i en viss ålder.Eftersom ni såvitt jag kan förstå det hade en vårdnadshavare kvar så skulle ansökan gjorts av den som hade vårdnaden om er och kunde hjälpa er, eftersom ni var så små, men för eran räkning. Självfallet hade ni inte kunnat axla detta ansvar ensamma, i synnerhet inte när ni förlorat en förälder. I de fall ett barn skulle blivit helt föräldralös så hade en vårdnadshavare ordnats och under tiden skulle kanske en förvaltare skött de ekonomiska angelägenheterna och tillvaratagit barnets rätt till arv och andra ersättningar som denna. Om en vårdnadshavare till er hade hört av sig till myndigheten och bett om råd och hjälp i frågan hade de haft skyldighet att hjälpa till med ansökan. Så till din egentliga fråga. Finns det något att göra åt detta? Finns det någonstans ni skulle kunna vända er med exempelvis ett skadeståndsanspråk för den missade barnpensionen? Det enkla svaret är tyvärr nej. En ansökan skulle ha gjorts å era vägnar men vem bar ansvaret för att så skulle skett? Myndigheten hade inget ansvar för att se till att en ansökan inkom eftersom de inte jobbar med uppsökande verksamhet utan enbart prövar de som ansöker om en förmån. Nästa inblandade som kommer i åtanke är i så fall er kvarvarande vårdnadshavare. Lagen som skulle bli tillämplig är skadeståndslagen. Förutsättningarna är dock sådana att det är person- och sakskador som täcks av skadeståndsskyldigheten. Några personskador eller sakskador finns inte i ert fall. Om pengarna hade utbetalts och den kvarvarande vårdnadshavaren hade förskingrat pengarna så hade en skadeståndsskyldighet kunnat uppkomma men inte i detta fall när det inte går att påvisa en person- eller sakskada. Det är förhoppningsvis så att en kvarvarande vårdnadshavare inte medvetet undanhållit möjligheterna till en barnpension för er, utan förmodligen missat att agera av okunskap. I juridisk mening finns ingen skadeståndsskyldighet för en sådan situation. Jag hoppas att du fått svar på din fråga, även om det var ett tråkigt besked att lämna till dig. Om du har följdfrågor eller behöver ytterligare kontakt når du mig på annasara.jarius@lawline.se. Med vänlig hälsning,