Kan andra än föräldrarna ta över vårdnaden om ett barn som vårdas med stöd av LVU?

2020-08-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Har en fråga ang vårt barnbarn som är omhändertagen Lvu sedan tre år tillbaka.Och är på ett boende.Han är 13 år och har diagnosen adhd, har gjortStora framsteg sedan han kom dit och vi anserAtt han snart är färdig där..Men föräldrar har också en hel del att jobba med fortfarande och har inte inte kommit lika långt i sin behandling och som vi ser på saken och även Socialen har gjort den bedömningen.Vi har haft och har väldigt bra kontakt med vårtBarnbarn som är hos oss på alla skollov mm ochDet fungerar väldigt bra på alla sätt.Har vi någon möjlighet att ta över vårdnaden närHan anses klar på boendet och när föräldrarna inte ligger i fas med ang vårdnaden.Vi har haft diskussioner med socialen men jag tycker att vi inte får något direkt svar.Kan vi vända oss till domstol och söka vårdnaden?Hoppas på svar//
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer inledningsvis redogöra för det allmänna regelverket kring din fråga och slutligen försöka förklara vad som gäller i ditt fall.Tillämplig lag för din frågaJag tolkar det som att din fråga gäller om ni på något sätt kan ta över vårdnaden om ert barnbarn mot bakgrund av att barnets föräldrar inte kommit lika långt i sin behandling. Jag tolkar det även som att ni undrar hur ni kan gå tillväga för att ansöka om vårdnaden om barnbarnet. Därför kommer jag i huvudsak använda mig av lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (nedan förkortad LVU), föräldrabalken (nedan förkortad FB), socialtjänstlagen (nedan förkortad SoL) och socialtjänstförordningen (nedan förkortad SoF).Vårdnaden om barnetHuvudregeln är att barnet från födseln står under vårdnad av båda föräldrarna, om de är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam (6 kap. 3 § stycke 1 FB). Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och vill de gemensamt utöva vårdnaden ska rätten på talan av dem besluta om detta (6 kap. 4 § stycke 1 FB). Jag tolkar det som att ert barnbarn står under vårdad av båda hans föräldrar då det inte framgår någon information som tyder på något annat.Anledning till att ändra i vårdnaden om barnetRätten kan besluta om ändring i vårdnaden, om en förälder vid utövandet av vårdnaden om barnet, gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet. Detta ska medföra en bestående fara för barnets hälsa eller utveckling (6 kap. 7 § stycke 1 FB). Om det aktuella barnet står under båda föräldrarnas vårdad och gäller bristen en av dem, ska rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern ensam. Men brister även denne i omsorgen om barnet, ska rätten istället flytta vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 7 § stycke 2 FB). För att en överflyttning av vårdnaden ska kunna aktualiseras krävs det i allmänhet att barnet varit föremål för vård enligt LVU, men det är inte alltid nödvändigt.I ditt barnbarns fall verkar han som sagt stå under båda föräldrarnas vårdnad. Till detta har och är barnet fortfarande föremål för vård enligt LVU. Eftersom jag inte känner till de exakta omständigheterna och anledningarna till vården, kan jag enbart utgå ifrån de omständigheter som du nämner i din fråga. Jag tolkar det som att ert barnbarn omhändertagits och beretts vård till följd av förhållanden i hemmet eftersom du i omständigheterna nämner att hans föräldrar också befinner sig i en behandling. För att vård enligt 2 § LVU ska beslutas så krävs det att barnet utsatts för fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande i form av sexuellt utnyttjande av olika slag, brister i omsorgen där barnet utsätts för vanvård eller något annat förhållande i hemmet (2 § LVU). Dessa är alla faktorer som spelar in i rättens beslut om att ändra i vårdnaden eftersom föräldern vid utövandet av vårdnaden antigen ska ha gjort sig skyldig till misshandel, försummelse eller i övrigt brustit i omsorgen om barnet.Föräldrarna verkar av omständigheterna att döma "ingå" i behandlingen för barnets LVU-vård. Därför borde ovanstående bestämmelse gällande överflyttning av vårdnaden kunna appliceras på detta fall. En sådan överflyttning får inte ske annat än om det finns någon annan lämplig person som är villig att ta över och utöva vårdnaden (6 kap. 10 a § stycke 1 FB). Det krävs också att barnet har ett såpass gott förhållande till denne att han rimligen bör kunna acceptera denne som vårdnadshavare. Det kan vara både till barnets för- och nackdel att placeras hos dess släktingar. Det kan antingen främja barnets samhörighet med dess anhöriga och andra närstående samt dess kontakt med hemmiljön. Men det kan också medföra att barnets kontakter med andra närstående försvåras, exempelvis om det föreligger konflikter mellan dessa grupper eller om förhållandet mellan grupperna är ansträngt. Detta är något som avgörs i varje enskilt fall.Det vi ovanför kan konstatera är att det kan finnas anledning att anta att ändring i vårdnaden om ert barnbarn kan komma att genomföras. Det är däremot svårt för mig att kunna göra en fullständig och mer ingående utredning kring detta eftersom jag inte har tillräckligt med omständigheter. Jag kommer därför fortsättningsvis förklara vem som äger talerätt i fråga om ändring i vårdnaden.Talerätt i fråga om ändring i vårdnadenDet är socialnämnden som har talerätt och kan föra talan vid domstol om vårdnaden ska tas ifrån en förälder som är olämplig som vårdnadshavare enligt ovanstående. Det är nämnden i den kommun där barnet bor som ska göra framställan eller ansökan till domstolen, om nämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnaden om barnet (6 kap. 7 § stycke 4 FB). Väcker nämnden talan agerar den som part i domstol. Talan väcks genom att socialnämnden lämnar in en stämningsansökan.Får socialnämnden veta att en eller båda föräldrarna är olämpliga vårdnadshavare är nämnden skyldig att ta upp frågan om ändring av vårdnadsförhållandet vid domstol (5 kap. 2 § stycke 1 SoF). Det är enbart socialnämnden som får besluta om att väcka en sådan talan vid domstol. Detta eftersom nämnden inte kan delegera sin beslutanderätt i dessa fall (10 kap. 5 § stycke 1 SoL).Detta innebär därför att ni inte på egen hand kan väcka talan vid en domstol gällande er vårdnadsfråga. Det är upp till socialnämnden att göra. Men om en förälder brister i omvårdnaden på ett sådant sätt att ett ingripande med stöd av 2 § LVU görs, så kan denne komma att riskera att fråntas vårdnaden om sitt barn.SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att barnet som huvudregel står under en eller båda föräldrarnas vårdnad. Rätten kan däremot besluta om ändring i vårdanden om en förälder vid utövandet av vårdnaden om barnet gör sig skyldig till diverse handlingar, som kan bedömas medföra bestående fara för barnets hälsa eller utveckling. Socialnämnden har talerätt i sådana fall. Det innebär att det enbart är nämnden som kan föra en sådan talan vid domstol.Av de begränsade omständigheter som du framför kan sägas att ni verkar ha ett gott förhållande gentemot varandra. Mot bakgrund av att han är hos er under samtliga skollov så borde det vara sannolikt att han själv borde kunna acceptera er som vårdnadshavare. Det är dock upp till nämnden och rätten att ta ställning till er lämplighet och vilja att ta över och utöva vårdnaden om barnbarnet.Jag hoppas du fick svar på dina frågor och funderingar, trots att det inte finns så mycket jag kan råda er att göra mer än att vara ihärdiga och ha tålamod. Skulle ni vara i behov av ytterligare juridisk hjälp, kan ni komma i kontakt med någon av våra jurister via info@lawline.se.Jag får önska er ett varmt lycka till. Ha en fortsatt fin sommar!Med vänlig hälsning,

Kan man få vård med stöd av LVM utan bevis på missbruksproblem?

2020-07-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående LVM. Om man blir kollad av polis och de tycker man beter sig påverkat och de hittar verktyg bland ens saker, räcker det då för ett LVM? Kan man få LVM även om man aldrig lämnat urinprov och det inte finns något sånt faktiskt bevis på att man missbrukar, mer än verktyg, beteende osv?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!LVM (eller lagen om vård av missbrukare i vissa fall) anger vad som gäller när någon ska tvångsvårdas på grund av missbruk. Jag kommer först att förklara allmänt vad som krävs för att någon ska kunna tvångsvårdas med stöd av LVM. Sedan kommer jag att besvara frågan om någon kan tvångsvårdas utan "bevis" på att personen har ett missbruksproblem. Vilka förutsättningar krävs för att kunna vårda någon med stöd av LVM?För att det ska bli aktuellt att tvångsvårda någon med stöd av LVM måste personen för det första ha ett vårdbehov på grund av ett fortgående missbruk. Dessutom krävs att personen inte frivilligt går med på någon annan typ av vård. Slutligen krävs också att personen utsätter sin hälsa för allvarlig fara, riskerar att förstöra sitt liv eller riskerar att skada sig själv eller någon närstående (4 § LVM). Hur går det till innan ett beslut fattas om LVM?Om en myndighet får kännedom om en person som kan behöva vård med stöd av LVM är de skyldiga att anmäla detta till socialnämnden (6 § LVM). Det räcker alltså att polisen misstänker att en person har ett missbruk för att de ska vara tvungna att anmäla det till socialnämnden. Om socialnämnden har fått in en anmälan om en person måste de först inleda en utredning (7 § LVM). Under utredningen får man oftast genomgå en läkarundersökning för att läkaren ska kunna bedöma ens hälsotillstånd (9 § LVM). Det är bara när det är "uppenbart obehövligt" som det inte behövs en läkarundersökning. I så fall krävs det att det redan finns någon form av läkarintyg sedan tidigare. Syftet med socialnämndens utredning är alltså att undersöka om förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Om socialnämnden tycker att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda måste beslutet slutligen också prövas av förvaltningsrätten (5 § LVM). För att besvara din fråga är det alltså normalt sett inte möjligt att tvångsvårda någon med stöd av LVM utan något faktiskt "bevis" på att man missbrukar. För att LVM ska bli aktuellt krävs både att socialnämnden har gjort en utredning, och att beslutet har prövats av domstolen. Vad gäller vid ett omedelbart omhändertagande?I undantagsfall kan det bli aktuellt att omedelbart omhänderta en person. Ett sådant beslut tas av socialnämnden om det är nödvändigt att personen får vård omedelbart. Det krävs också att socialnämnden förväntar sig att förutsättningarna för tvångsvård i övrigt är uppfyllda (13 § LVM). Om polisen misstänker att det kan bli aktuellt med ett omedelbart omhändertagande kan de ta hand om personen och föra den till sjukhuset (12 a § polislagen). SammanfattningFör att sammanfatta är det alltså som utgångspunkt inte möjligt att tvångsvårda någon med stöd av LVM om det inte är utrett att personen faktiskt har ett missbruk. Polisen får däremot ta någon till sjukhuset om de tror att det är aktuellt med ett omedelbart omhändertagande. I sådana fall kan tvångsvård bli aktuellt även om det ännu inte har gjorts någon utredning om missbruksproblematiken. För att ett omedelbart omhändertagande ska bli aktuellt krävs det dock att personen har ett tydligt missbruksproblem. Det är alltså inte tillräckligt att till exempel hitta verktyg i någons väska. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Får jag sprida mina hundars aska?

2020-07-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Min aska ska spridas över havet. Kan man samtidigt sprida sina älskades småhundars aska spridas vid samma tillfälle? Kan man lägga deras aska tillsammans med min aska i min urna ?
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som utgångspunkt kan du sprida dina hundars aska. Det finns ingen information om huruvida dina hundar kan bevaras i samma urna som du. Dessa frågor kan behandlas olika beroende på länet. Jag rekommenderar därför att du vänder dig till länsstyrelsen och miljöförvaltning, för att informera dem om spridandet av dina hundars aska. Vänliga hälsningar,

Förundersökningsprotokoll offentlighetsprincipen

2020-07-23 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag blev utsatt för en misshandel av min dåvarande pojkvän för ett par veckor sedan. Åtal är nu väckt sedan 5 dagar tillbaka. Kommer jag få förundersökningsprotokollet hemskickat?
Sofia Ander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att åtal har väckts så omfattas förundersökningen av offentlighetsprincipen. Detta innebär att du som huvudregel kan begära ut denna, även om vissa delar kan komma att omfattas av sekretess. Jag skulle råda dig att ta kontakt med den tingsrätt som handlägger målet för att på så sätt få tillgång till förundersökningen per mail, alternativt be om att få den hemskickad. Hoppas det var svar på din fråga! Återkom annars gärna med ytterligare frågor. Med vänlig hälsning,

Kan en kommun föra dröjsmålstalan?

2020-07-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar om en kommun kan föra dröjsmålstalan mot hyresnämnd (jml Förvaltningslagen 12§) när handläggningstid överstigit sex månader eller om den möjligheten endast finns för enskilda? Med vänlig hälsning
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Möjligheten att föra en dröjsmålstalan regleras som du skriver i 12 § förvaltningslagen. Det aktuella lagrummet ger en enskild part möjlighet att, om det är den enskilde som har inlett ärendet, skriftligen begära att en myndighet ska avgöra ärendet om det dessförinnan inte har avgjorts i första instans inom sex månader.Precis som framgår av ordalydelsen är det endast enskilda parter som kan begära att ett ärende ska avgöras genom en dröjsmålstalan. Det krävs därtill att det är den enskilde som har inlett ärendet, således omfattas inte ärenden som inleds på myndighetens egna initiativ av bestämmelsens tillämpningsområde.Svaret på din fråga är således att en kommun inte kan begära ett ärendes avgörande genom dröjsmålstalan, denna rätt tillkommer endast enskilda parter och de måste dessutom ha inlett ärendet.Hopppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

LVU på religion?

2020-07-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hejsan! Jag har en fråga. Jag undrar om det faktumet att man exempelvis berövar barns (mänskliga)rättigheter såsom tankefrihet eller utövandet av sin religionsfrihet etc. faller inom ramen för tillämpningen av miljöfallen som nämns i LVU? (alltså då barn kan komma att bli omhändertagna på grund av att de utsätts för något). Alltså utgör denna kanske allvarliga överträdelse av barns rättigheter en påtaglig risk för dennes utveckling såsom bestämmelsen i den lagen förutsätter? Jag tänker en sådan situation där man exempelvis har religiösa föräldrar och växer således i en religiös tro, men när man blir vuxnare inte längre vill tillhöra denna religiösa övertygelse liksom sina föräldrar. Tack om ni kunde svara på frågan!
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan besvara din fråga. Reglerna om tvångsomhändertagande av barn finns i Lag med särskilda bestämmelse om vård av Unga (LVU). Där finns de två typer av grund för tvångsvård. De finns beetendefallen enligt 3 § och miljöfallen enligt 2 § LVU. En grundläggande förutsättning för att tvångsvård från början ska bli aktuellt är att de inte finns ett samtycke för den vård som Socialtjänsten anser behövs samt att omständigheten som aktualiserar tvångsvård ska utgöra en "påtaglig risk", 1,2,3 § LVU. Din fråga aktualisera miljöfallen. Detta eftersom de är miljön som ungdomen vistas i som är "problemet" och inte barnets egna agerande. Bland miljöfallen så blir brister i omsorg den mest passande på de scenariot du målar upp. De brukar normalt vara när föräldern påvisar brister i den materiella omsorgen, t.ex allvarligt förbiser barnets behov av kläder, mat och hygien. Men de kan även vara att föräldern allvarligt brister i att tillgodose barnets behov av trygghet eller i övrigt känslomässigt försummar barnet. Att ha en trosuppfattning i familjen som man föder upp barnet i skulle jag säga inte i sig faller in under denna regel om de inte tar sig uttryck på något annat sätt. Exempel på sådan fall skulle kunna vara att en förälders trosuppfattning om att man inte ska ta blod leder till att föräldern då eftersätter barnets behov av sjukvård vilket är en brist i omsorgen eller att man inte tillåter barnet att umgås med några andra barn kan leda till en sådan försummelse att de kan aktualisera tvångsvård. Bara det faktum att man har en religion i familjen och på detta sätt - genom att låta barnet växa upp i den miljön - väljer religion åt barnet faller inte under regeln. Vill barnet dock inte tillhöra den religionen så kan såklart regeln aktualiseras om föräldrarna mer direkt tvingar barnet. Bestraffningar för att barnet bryter mot religiös normer skulle kunna falla in under brister i omsorgen men även i de mer extrema fallen vara fysisk eller psykisk misshandel. De måste dock alltid utgöra en påtaglig risk för barnets utveckling vilket är högt krav. Enbart att barnet i praktiken inte får ett "fritt" val att välja religion genom att den t.ex föds upp genom en kristen, muslimsk eller ateistisk uppfattning och på så sätt indoktrineras i den är inte tillräckligt. De är en del av uppväxten. Jag hoppas det besvarar din fråga. Med vänliga hälsningar

Socialnämnden har avslagit ansökan om försörjningsstöd

2020-07-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej !Jag undrar om socialtjänsten får ge avslag på ansökan efter ansökan om försörjningsstöd trots rätt papper och allt är rätt som dom efterfrågar.Men jag får ändå inga pengar detta har pågått i snart ett halvår som jag inte har fått några pengar alls .Jag undrar om dom verkligen får lov att göra så
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar informationen som att du har skickat in flera ansökningar till socialnämnden och att samtliga ansökningar har fått avslag. Jag förstår det som att du undrar om socialnämnden har rätt att handla på detta sätt. Utifrån din information är det svårt för mig att avgöra om socialnämnden har rätt att avslå din ansökan om försörjningsstöd. För att jag ska kunna göra det krävs det betydligt mer information. Jag kommer därför gå igenom under vilka omständigheter som en enskild har rätt att få försörjningsstöd. Jag ska även gå igenom hur du kan överklaga ditt ärende till en högre instans. Enligt 4 kap 1§ 1 st SOL har den som inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till försörjningsstöd. Detta innebär att den enskilde har, som utgångspunkt, rätt till försörjningsstöd, om den enskilde inte har förmåga att själv säkerställa sin egen försörjning eller på annat vis försörja sig. Den enskilde har således rätt till försörjningsstöd om den enskilde har en bristande arbetsförmåga, funktionsnedsättning, ålder eller annan liknande omständighet föreligger. Den som inte kan försörja sig men kan arbeta har också rätt till försörjningsstöd. Detta under förutsättning att den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande, se 4 kap 1 § 2st SOL. Avslag av försörjningsstöd vinner inte negativ rättskraft. Negativ rättskraft innebär att ärendet inte kan prövas igen. Detta innebär att du kan ansöka om försörjningsstöd flera gånger. Socialnämnden kan även avslå ditt ärende flera gånger. Rekommendation Jag rekommenderar dig att läsa motiveringen till avslaget av ditt försörjningsstöd. Undersök om det finns information som du inte anser stämmer överens med din bild av din situation. Ifall det är fallet kan du göra en ny ansökan för försörjningsstöd med ytterligare information som kan styrka din rätt till försörjningsstöd. Ett annat alternativ är att du överklagar ditt ärende. Ett beslut av socialnämnden överklagas till allmän förvaltningsdomstol, 4 kap 1§ SOL och 16 kap 3 § SOL. Ett överklagande av beslutet ska göras skriftligen till förvaltningsrätten. Överklagandet ska däremot lämnas in till socialnämnden, se 43 § FL. Överklagandetiden är tre veckor från den dag då du fick beslutet från socialnämnden. Vänliga hälsningar,

Överklaga beslut rättsliga rådet - Socialstyrelsen

2020-07-23 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hur söker man resning på ett beslut fattat av Socialstyrelsens Rättsliga Råd. Till vem ska resningsansökan ställas? Rättsliga Rådet? Förvaltningsrätten? Kammarrätten?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att rättsliga rådet har fattat ett beslut som du skulle vilja få ändrat. Om så är fallet tror jag i första hand att du borde överväga att överklaga beslutet. Överklagar du beslutet kommer förvaltningsrätten pröva saken på nytt. För att man ska få ansöka om resning får det inte längre vara möjligt att överklaga beslutet. Det är dessutom svårt att få igenom en resning eftersom det kräver något alldeles särskilt som till exempel att nya viktiga omständigheter kommit fram efter att beslutet blivit fattat. Får du överklaga beslutet skulle jag därför råda dig att göra det istället.Här under går jag kort igenom hur överklagandet går till. Reglerna om överklagande av en myndighets beslut finns i förvaltningslagen (FL).ÖverklagandeBeslut som en myndighet har fattat går att överklaga till allmän förvaltningsdomstol (40 § FL). Den som beslutet angår får överklaga beslutet, om beslutet också har gått emot personen (42 § FL). I överklagandet ska det framgå vilket beslut man överklagar och på vilket sätt man vill ha beslutet ändrat (43 § andra stycket FL). Man lämnar in överklagandet till myndigheten som har meddelat beslutet, i det här fallet alltså till rättsliga rådet (43 § första stycket FL). Överklagandet ska komma in till myndigheten som meddelat beslutet inom tre veckor från dagen då den som överklagar fick del av beslutet (44 § FL).Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte att höra av dig igen om du undrar något mer!Vänligen,