Ersättning för vårdskada

2018-05-23 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hejsan!Min kille skadade sig i september förra året, bröt benet, och fick operera flera gånger då han fick komplikationer på sjukhuset. Efter detta har han inte kunnat jobba, är ännu sjukskriven, och har fått två grova fula ärr längsmed benen. Nu min fråga:Är detta något han kan kräva "ersättning" för på något sätt? Hans arbetsavtal löpte ut dagen innan olyckan, som skedde på personalfest. Han har en hemförsäkring, men förmodligen inte olycksfall. Vad kan vi göra?Tack för att ni finns! Så viktigt.
Klara Johansson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar om han kan få någon ersättning på grund av komplikationerna på sjukhuset som gjort att han behövt vara sjukskriven länge och fått fula ärr. PatientskadeersättningDet finns en möjlighet att få patientskadeersättning för skador som orsakats i hälso- och sjukvården. Rätten till sådan ersättning regleras i Patientskadelagen. Generellt kan man säga att för att ha rätt till ersättning krävs att vården på något sätt gått fel och att skadan uppkommit på grund av det. Antingen genom att personalen agerat felaktigt på något sätt eller genom att det varit något fel på utrustning/läkemedel (6§ patientskadelagen). Om skadan inte kan härledas till något sådant fel kan man i regel inte få ersättning. Eftersom jag inte vet vad det är för komplikationer han fått eller vad de beror på så kan jag tyvärr inte bedöma ifall han har rätt till patientskadeersättning eller inte. Varje vårdgivare (t.ex. ett sjukhus) måste ha en patientförsäkring som betalar ut ersättning till de patienter som blivit skadade och därför har rätt till ersättning. Jag rekommenderar att ni vänder er till sjukhuset där han fick vård och tar upp frågan om att han eventuellt har rätt till ersättning; då kan de hjälpa er med hos vem (vilket försäkringsbolag) ni kan ansöka om ersättning hos. Det vanligaste är att man ansöker hos Löf, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, men eftersom jag inte vet vad som gäller just på ert sjukhus är det bäst att ni kontaktar dem och blir hänvisade rätt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Felaktig uppgift i journal

2018-05-02 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Har fått en felaktig diagnos i min journal. Där står att jag har en elakartad tumör i halsen!!Har aldrig blivit undersökt för det.
Hanna Salajin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När det föreligger en felaktig uppgift i ens journal finns tre åtgärder som kan vidtas: anteckning i patientjournalen, rättelse av felaktig uppgift i journalen eller förstörande av hela eller delar av patientjournalen.Anteckning i journalEn anteckning i journalen kan du kräva om du har en avvikande uppfattning om något som står däri. Det kan exempelvis vara en uppgift som är felaktig eller missvisande (3 kap. 8 § patientdatalagen). Rättelse av felaktig uppgift i journalOm en uppgift som står i journalen är felaktig så kan du kräva en rättelse (8 kap. 3 § patientdatalagen). Det innebär att det kommer skrivas in i din journal att uppgiften är felaktig men den felaktiga uppgiften kommer inte försvinna. Rättelsen blir alltså som ett tillägg till den nuvarande felaktiga informationen. Förstörande av uppgift i journalSlutligen finns förstörande vilket innebär att uppgiften ifråga förstörs (8 kap. 4 § patientdatalagen). För att förstörande ska kunna ske krävs dock godtagbara skäl, att uppgiften inte ska behövas för framtida vård och att det från allmän synpunkt inte finns skäl att bevara uppgiften. Det är oftast svårt att påvisa godtagbara skäl då kravet ställs högt. SammanfattningsvisDet finns flera olika alternativ för dig. De lättare alternativen är att kräva en anteckning om att du anser uppgiften är felaktig eller att kräva en rättelse. Det är svårare att få en uppgift förstörd. Jag skulle råda dig att vända dig till den vårdenhet som fört in uppgifterna om diagnosen i din journal för att samråda med dem om vad ni kan göra. Om du har några ytterligare funderingar är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Ersättning för patientskada

2018-04-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |hur mycket ersättning får jag om jag haft fel dignos i 10 år och dessutom ätit mediciner värda16800 per år?
Filip Westling |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag kan tyvärr inte säga hur mycket ersättning du kan få utifrån din skada, utan jag kan endast svara på var du kan vända dig för att få en bedömningen av din patientskada och därifrån få en eventuell ersättning.Felaktig diagnos och felmedicinering är en patientskada som patienten kan få försäkringsersättning för. Bestämmelserna om b.la ersättning för patientskador hittas i patientskadelagen.Har den felaktiga diagnosen och felmedicineringen skett under behandling hos en vårdgivare som finansieras av landstinget omfattas du som patient alltid av en försäkring hos Löf, landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, vars uppdrag är att utreda och ersätta sådana patientskador. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med ett landsting eller en region omfattas av denna försäkring. Till Löf kan du anmäla en patientskada via deras hemsida, den hittar du här.De privatpraktiserande vårdgivarna utan vårdavtal är istället försäkrade hos privata försäkringsbolag och har en skyldighet att upplysa dig om vilket försäkringsbolag det är.Nästa steg för dig är alltså antingen att anmäla en skada till Löf, eller att ringa upp din privata vårdgivare och få information om vilket försäkringsbolag de har.Med vänliga hälsningar,

Vård hos två olika psykologer samtidigt.

2018-04-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Min psykolog har fått reda på att jag även går till en annan psykolog, där jag diskuterar en annan problematik som inte alls berör den problematik som jag bearbetar hos denna psykolog. Hon har sagt att det är emot lagen att gå till två olika vårdsgivare och att jag bör välja mellan de båda. Stämmer det att man inte får gå till två olika psykologer?
Sandra Ibrahim |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du går hos en psykolog anses du vara en patient och Patientlagen är därmed tillämplig. En av principerna som vården bygger på i Sverige är den s.k. valfrihetsprincipen (se. Patientlagen 9 kap. 1 §). Denna innebär att en patient ska har rätt att välja utförare av sin vård under förutsättning att vården är offentligt finansierad och att det handlar om öppen vård. Med offentligt finansierad menas att inrättningen psykologen jobbar på får medel av staten för att bedriva vård. Detta innebär att det inte spelar någon roll huruvida psykologen arbetar på en privat klinik eller offentlig så länge vården finansieras av kommunen, landstinget eller staten. (se vidare på s. 125 i Propositionen till lagen). Begreppet öppen vård träffar all vård där man inte blir inlagd. Av detta framgår att du som patient har rätt att välja utförare av din vård. Ingenstans finns det reglerat att du endast får gå hos en psykolog åt gången. Vårdas du dessutom för två olika problem hos dessa olika utförare av din vård finns inga hinder mot att välja två olika utförare för vardera problem. Bästa hälsningar,

Har blivit felbehandlad inom vården

2018-05-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |jag fick fel operation
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du skriver att du har fått fel operation. Det framgår inte så mycket omständigheter i frågan. Jag utgår från att du på något vis har blivit felbehandlad inom vården och undrar vad du kan vidta för åtgärder för att få upprättelse, och för att inte fler ska råka ut för liknande felbehandlingar. Jag kommer att nämna kort vad som gäller enligt Patientsäkerhetslagen, och därefter ge råd om vad du kan göra nu. PatientsäkerhetslagenPatientsäkerhetslagen syftar till att ge ökad säkerhet inom hälso- och sjukvård, se Patientsäkerhetslagen 1 kap 1 § (här). Definitionen av vad som är hälso- och sjukvård framgår av Patientsäkerhetslagen 1 kap 2 § (här). Patientsäkerhetslagens definition av vårdskada innebär lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården, se Patientsäkerhetslagen 1 kap 5 § (här). Vård och behandling ska ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, se Patientsäkerhetslagen 6 kap 1 § (här). Vad du kan göra nuDet framgår inte av frågan om du har råkat ut för en vårdskada i Patientskadelagens mening, men jag drar slutsatsen att du har blivit felbehandlad på något sätt. Till att börja med rekommenderar jag att du gör en anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg, se länk här) eller Patientskadenämnden (se länk här). Om du har fler frågor är du välkommen att ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Vad säger lagen om kroppsvisitation inom LVM institutioner?

2018-04-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag undra om det finns några lagar kring "helkropps visitering" inom SiS på LVM-instutitioner. Alltså att göra en kropps-visiering där klienten får klä av sig alla kläder tillsammans med en eller flera SiS-personaler som sen går igenom kläder och synar de yttre delarna av kroppen.1. Tex om en intagen Misstänks för att inneha narkotika, får SiS-personalen då göra dessa visiteringar? Vad händer om klienten vägrar?2. Som 1. fast narkotika Har beslagtagits från klienten, vad gäller då?3. Som 1. Fast klienten Har lämnat positivt på drogtest, vad gäller då?Vilka riktlinjer finns kring detta med "helkropps-visitering" inom LVM-institutioner.
Jennie Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Inom LVM institutioner gäller Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Den är en av få lagar som tillåter frihetsberövande, samt kroppsvisitationer då våra medborgare ska vara skyddade mot detta enligt grundlagstiftningen, i regeringsformen. Kroppsvisitation enligt LVM § 32Inom LVM-hem har personalen särskilda befogenheter och det innebär att om det behövs får den som vårdas enligt lag kroppsvisiteras vid ankomsten till LVM-hemmet. Detta för att kontrollera att denne inte bär med något som inte får innehas där. Det får absolut inte förekomma narkotika på hemmen för samtliga intagnas skull. Finns det misstanke om att det finns droger på hemmet får personalen genomsöka rum och även då göra visitationer på de intagna. Vid en kroppsvisitation och s.k ytlig kroppsbesiktning ska om det är möjligt ett vittne närvara. Detta för att visitationen ska genomföras på ett rättssäkert sätt. (LVM § 32) En kroppsvisitation bör gå till så att patienten ombedes ta av sig kläderna. Tjänstemannen får granska kroppens synliga delar inkl. armhålor, håret och fotsulor. Denne får inte be personen inta viss ställning eller granska öppningar, ej heller munhålan. Kroppen får ej heller beröras. Den som vägrar kroppsvisitationDet finns inom varje LVM-hem rutiner för hur hanteringen av patienter som vägrar vård ska skötas. Inga behandlingar får göras utan patientens vilja men det är ändå så att patienten anses frihetsberövad i och med ett beslut om LVM. Personalen brukar försöka övertyga patienten att genomgå visitationen, behandlingen eller ta sin medicin. Det är ett svårt avgörande för personalen om patienterna vägrar medverka i sin behandling. Även tvångsvård har till syfte att få den intagne att medverka. Patienten är som nämnts frihetsberövad och när patienter motsätter sig visitation kan ibland polis behöva tillkallas. En intagen som uppträder på ett sätt som blir svårhanterligt kan placeras avskilt för en stund. Visitationen har även ett syfte att se till att inte narkotika förs in till övriga intagna och personalen bör därför vara noga med att utföra kontroller kring detta. Vid beslagtagande av narkotikaDen som bor på LVM-hem kan förvägras besök, telefonsamtal och hindras att lämna hemmet om narkotika skulle beslagtas hos denne (LVM §§ 33a-34). Tvångsåtgärden ska däremot alltid stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden (LVM § 36a). Anser personalen att det föreligger stor risk att personen missbrukar narkotika när denne lämnar hemmet kan personen hindras från att göra det. Vid påkomsten av sådant kan polis tillkallas, eller beslagtas av personal som lämnar till polis. Brott i dessa fall är ringa då det normalt gäller små mängder och "för eget bruk". Dessutom är redan personen frihetsberövad och under vård och straffet blir nog vanligast att denne inte kommer få lämna hemmet för en tid. Syftet med vård är att få den intagne att vilja bli fri från droger och det har ju helt klart misslyckats då.Allmänt om LVMLVM är en utvidgning av sjukvårdens och socialtjänstens vårdmöjligheter och kan användas när en person till följd av sitt missbruk utsätter sig själv och andra för fara (LVM § 4). Missbrukaren är vanligtvis inte särskilt positivt inställd till vård för då hade lagstiftning för öppenvård kunna räcka. Vanligt i dessa fall är att det handlar om långtgående missbruk. Problematiken är alltid när det kommer till människor att det krävs ständiga individuella bedömningar och att det kan bli svårt att svara generellt i frågor. Vård ska ges i största möjliga samförstånd med den enskilde och så långt det är möjligt utformas och tillmötesgås med den enskildes önskan. Det är inom LVM-vården en ständig avvägning mellan rätten för människan att bestämma över sig själv och samhällets svek om vi låter en missbrukare förstöra sitt liv.Vill du läsa mer om vad som gäller inom LVM-lagstiftningen så kan läsa:Tvång och förändring - Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervårdHoppas du fått svar på några av dina frågor gällande LVM.

Anmälan vid missnöje i vården

2018-04-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hur gör man en bra anmälan när man är missnöjd med vården? Vi förlorade vårt barn i vecka 36 och känner att det kunde ha förhindrats om mvc tog oss på allvar när jag hade självklara symtom på havandeskapsförgiftning.
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Först och främst beklagar jag verkligen förlusten av erat barn.Självklart ska du som patient ha rätt till bra vård av god kvalitet. Upplever du att den vård du fått har varit bristfällig, eller till och med felaktig, kan du anmäla dessa fel eller brister. Först och främst: Kontakta den ansvariga vårdpersonalenInnan du går vidare och anmäler ett klagomål ska du först ta kontakt (skriftligt eller e-post) med den vårdpersonal som har undersökt och/eller behandlat dig. De har en skyldighet att ta emot dina synpunkter och svara på dessa. Behöver du stöd i att föra fram dina synpunkter eller klagomål kan du kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region. Patientnämnden kan även hjälpa dig att få dina klagomål besvarade. Du kan se vilken som är din patientnämnd här.Därefter: Gör en anmälan hos Inspektionen för Vård och OmsorgVid allvarligare händelser inom vården kan man anmäla dessa till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). Med allvarliga skador menas exempelvis att vården leder till att någon får bestående skador, ett ökat behov av vård, eller att någon avlider. På IVOs hemsida hittar du mer information om anmälan samt en blankett du kan använda dig av. I din anmälan bör du vara tydlig med om du enbart vill anmäla sjukhuset eller även läkaren. Som huvudregel utreder inte IVO händelser som ligger längre än två år tillbaka i tiden.Behöver du hjälp tillhandahåller IVO en upplysningstjänst där du kan få råd och guidning kring hur du ska göra din anmälan: 010-788 50 00.Hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till.Vänligen,

Vad gäller vid bältesläggning på psykiatrin?

2018-04-11 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Jag arbetar inom psykiatrin och har en fråga gällande tvångsåtgärder. En patient bältas, vilket ju är en tvångsåtgärd. Patienten får medicinering (injektion) under bältesläggningen vilket patienten accepterar. Frågan är om det ingår i ramen för tvångsmedicinering i och med att han är bältad. Vi har olika åsikter om detta och vill verkligen veta hur det är. Patienten ger ju sitt samtycke, men är bältad. Vad gäller?Tack på förhand.
Joakim Hassini |Hej! Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Vilken spännande fundering ni har! Jag tolkar din fråga som att den handlar om vad som kan gälla vid tvångsåtgärder (i detta fall bältesläggning). Om jag har tolkat din fråga fel är du välkommen att skicka in en ny!Jag kommer strukturera upp svaret nedan så du kan följa vad som gäller.Tillämpligt lagrumLagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).Vad gäller?Jag vill börja med att nämna att bältesläggning är en hårt reglerad tvångsåtgärd i Sverige vilket betyder att den endast får tillämpas under vissa förutsättningar. Dessa bygger främst på att patienten ska vara en omedelbar fara för sig själv och andra personer i dess närhet. Vid bältesläggning (som bör vara kortvarig), ska patienten övervakas med jämna mellanrum av personal. För att förlänga bältesläggning i mer än fyra timmar krävs synnerliga skäl (återigen alltså starka skäl). Det är endast chefsöverläkaren som kan ordinera och avbryta en bältesläggning, allt detta framkommer av 19 § LPT. Jag hittar ingen specifik bestämmelse som föreskriver att man får lov att tvångsmedicinera patienter som är "bältade". Men, det är emellertid så, att när en patient ligger såpass stilla under så lång tid som de kan göra vid sådana tvångsåtgärder som bältesläggningar kan vara, så ges blodförtunnande mediciner i förebyggande syfte (primärt för att förhindra blodproppar). Det är inte heller otänkbart att eftersom patienterna som ordineras såpass integritetskränkande åtgärder som bältesläggningar faktiskt är, kan tvångsmedicineras med lugnande mediciner eller liknande. SlutsatsJag hittar ingen specifik bestämmelse om medicinering skulle ingå i ramen för vad som gäller vid bältesläggning. Men det är alltså inte otänkbart att chefsöverläkaren har dessa befogenheter. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,