Kan jag själv välja vilket vaccin mot covid-19 jag får?

2021-04-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Strider inte att inte få välja sort av corona vaccin mot "patientlagen (2014:821) kap 7 1 § När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat."
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Möjlighet att välja behandlingNär det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar (7 kap. 1 § patientlagen). Detta gäller om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan, och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. Av förarbeten till patientlagen framgår bland annat att "proportionerna mellan kostnader och förväntad nytta måste vara rimliga när det finns flera alternativ. Det får anses godtagbart att den förväntade nyttan inte får vara ringa eller försumbar i förhållande till de merkostnader ett visst behandlingsalternativ kan medföra" (prop. 2013/14:106 s. 76).Kan jag välja vilket vaccin jag får?Eftersom alla vacciner som är godkända mot covid-19 skyddar effektivt mot sjukdomen, och eftersom det finns en begränsad tillgång till vacciner, finns det ingen möjlighet att själv välja vilket vaccin man vill få. Detta borde vara en begränsning av självbestämmandet som är befogad, med hänsyn till bland annat att regionerna inte själva styr hur många doser de får av de olika vaccinen. Du kan alltså inte själv välja vilket vaccin du ska få, men eftersom alla vaccinationer är frivilliga i Sverige är du inte tvingad att ta ett vaccin. Om det skulle vara så att du känner dig osäker på det vaccin du erbjuds har du alltså möjlighet att avstå.Läs gärna mer om vaccinationer hos Folkhälsomyndigheten.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag välja vilket covid-19 vaccin jag ska ta?

2021-03-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Är det lagligt att ej få välja vilket covd-19 vaccin man vill ta?
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du väljer att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall man får välja vilket covid-19 vaccin man vill ta. Folkhälsomyndigheten är den myndighet i Sverige som har till uppgift att verka för god folkhälsa och arbeta för att befolkningen ska ha ett skydd mot smittsamma sjukdomar, därmed även covid-19. Enligt Folkhälsomyndigheten har man just nu ingen möjlighet att välja vilket vaccin mot covid-19 man ska ta, detta eftersom det finns en begränsad tillgång på olika vacciner. Vissa allergier och sjukdomar kan dock påverka vilket vaccin du får. Alla vacciner mot covid-19 följs upp och granskas löpande, varför det är viktigt att ha koll på Regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner. Mer om covid-19 och dess vaccin kan du läsa på Folkhälsomyndighetens hemsida. Hoppas detta besvarade din fråga! Om något var oklart eller du har fler funderingar, är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga här ovan! Vänliga hälsningar,

Kan man tvingas byta vårdcentral efter utfört utredning på psykiatrin?

2021-03-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan man bli tvingas att byta vårdcentral efter att man har gjort en utredning på psykiatrin?
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den frågan som du ställer är beroende av flertal olika faktorer där en helhetsbedömning måste göras utifrån omständigheterna. Med tanke på att jag inte har så mycket detaljer att utgå ifrån kommer jag i sammanfattade drag ge en helhetsbild kring de regler som kan aktualiseras vid en sådan situation. Patientlagen och Lagen om psykisk tvångsvårdI patientlagen samlas de mest grundläggande bestämmelserna om patientens ställning inom hälso- och sjukvården. Lagen främsta syfte är att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagens 4 kap ger uttryck för vikten av patientens samtycke i vården som denna erbjuds. Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. Vidare ska hälso- och sjukvård inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av denna eller någon annan lag. Ett exempel på ett sådan lag kan vara Lagen om psykisk tvångsvård, LTP. Kort sammanfattad innebär det att vården kan ta till vissa tvångsåtgärder när det gäller patientens psykiska hälsa. Att tvingas till vård är ett stort ingrepp i patientens integritet, vilket innebär en nödvändighet att sådana tvångsingrepp noggrann regleras i lag. SammanfattningI stora drag så ger båda dessa lagar uttryck för att patientens integritet är ytterst viktigt och ska respekteras. Endast i vissa få undantagsfall, där tvångsvård är nödvändig för patientens hälsa ska tvångsvård kunna inrättas. Rätten att vara delaktiga i sina beslut kring vården, som t.ex vilken vårdcentral man ska tillhöra är en del av patientens medbestämmande rätt enligt Patientlagen. Hoppas detta svar gav viss klarhet. Uppstår det fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Är det ett myndighetsbeslut som fattas när man ska ta ett blodprov på en patient på ett sjukhus?

2021-03-13 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Är det ett myndighetsbeslut som fattas när man ska ta ett blodprov på en patient på ett (allmänt) sjukhus?Om det inte är ett myndighetsbeslut - vilken sorts beslut är det då?Mvh
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett myndighetsbeslut kan förenklat förklaras som ett uttalande som har till syfte att på något sätt påverka eller styra enskilda personer eller myndigheter. Ett myndighetsbeslut kan till exempel vara beslut om bygglov eller ekonomiskt bistånd.Avgörande för frågan blir var gränsen går mellan "handläggning av ärenden" och "faktiskt handlande". Någon tydlig gräns finns inte. Det framgår dock av äldre förarbeten till förvaltningslagen att kirurgiska ingrepp på sjukhuspatienter inte utgör ärendehandläggning. Vård (i form av att ta blodprov) som ligger inom den dagliga verksamheten på sjukhus, där vården bygger på frivillighet och samtycke kan därför inte anses vara ett myndighetsbeslut.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra om jag får en felaktig diagnos?

2021-04-06 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vid fel diagnos vad bör jag göra?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet?I mitt svar kommer jag att redogöra för vad du som patient kan göra om du får en felaktig fastställd diagnos och om du kan ha rätt till ersättning på grund av detta fel. Kan jag anmäla en felaktig diagnostisering?Först och främst har du som patient rätt till en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Om det tyvärr skulle uppstå fel eller brister i vården har du möjlighet att anmäla dessa. Det finns flera sätt för dig att framföra dina synpunkter och klagomål kring vården. För det första kan du kontakta den ansvariga vårdpersonalen som har undersökt, behandlat och diagnostiserat dig. För det andra kan du vända dig till patientnämnden i din region. För det tredje kan du anmäla allvarligare händelser inom vården hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Exempel på allvarligare händelser är om vården leder till att patienten får bestående skador, ett ökat behov av vård eller att denne avlider. Vanligtvis utreder inte IVO klagomål som lämnas efter två år från det att händelsen inträffade och inte heller frågor som rör ekonomisk ersättning. Har jag rätt till ersättning vid felaktig diagnostisering?Regler kring en patients rätt till ekonomisk ersättning i samband med hälso- och sjukvården går att finna i patientskadelagen (PSL). För att du som patient ska ha rätt till patientskadeersättning krävs att en skada har uppkommit i samband med sjukvård i Sverige. Det krävs även att skadan har uppkommit som en följd av någon av grunderna som räknas upp i 6 § PSL. En av dessa grunder är felaktig diagnostisering (6 § punkt 3 PSL). Alltså kan du ha rätt till ersättning om du har fått en diagnos som därefter visar sig vara felaktig och du har lidit skada på grund av detta. Skada ska ha uppkommit på grund av en felaktig diagnos som medfört att patientens tillstånd försämras på ett sätt som kunnat undvikas om rätt diagnos hade ställts. Exempelvis kan det ha handlat om iakttagbara sjukdomstecken som tolkats felaktigt vilket har lett till att vårdåtgärder inte vidtagits eller har blivit felaktigt inriktade som till sist har lett till en skada. Man tar hänsyn till den kunskap som fanns vid diagnostillfället för att bedöma huruvida det förelegat en diagnosskada. Ersättningens storlek beräknas enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler (8 § PSL). För att ha rätt till ersättning ska en anmälan ha gjorts inom tio år från den tidpunkt då skadan inträffade (23 § PSL). Vad kan jag göra om jag får en felaktig diagnos?Sammanfattningsvis har du alltså möjlighet att framföra klagomål på hälso- och sjukvården om du får en felaktig diagnos. Därutöver har du inom tio år rätt till ersättning om du drabbats av en skada på grund av en feldiagnos. Jag hoppas att du fick svar på dig fråga och behöver du vidare hjälp med ditt ärende råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning. Med vänliga hälsningar,

Får respiratorn stängas av?

2021-03-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |jag har en kompis hennes kille fick covid 19 han Hadde respirator han var klar i huvudet lungorna Hadde tagit stryk men dom stängde av respiratorn det får dom väll inte göra
Angelica Ruuth |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hälso- och sjukvård ska genomföras i samråd med patienten (5 kap. 1 § Patientlag (2014:821)) och patientens möjlighet att själv bestämma ska respekteras (4 kap. 1 § Patientlag (2014:821)). Det är även så att i regel ska patientens närstående få möjlighet att vara delaktiga i vården (5 kap. 3 § Patientlag (2014:821)). Enligt lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ska det finnas en eller flera patientnämnder med uppgift att hjälpa patienter och dess närstående och detta kan möjligtvis vara en tanke i detta fall då de exakta omständigheterna inte framkommer, men utifrån frågan tolkar jag det som att en respirator stängts av på ett felaktigt sätt, mot patientens vilja. Genom att kontakta patientnämnden kan klagomål framföras. Det är även vissa händelser som kan anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO alternativt anmäla till polisen då detta skulle kunna röra sig om en brottslig handling.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Har man rätt till ersättning om anhörig avlider på grund av felbehandling i sjukvården?

2021-03-26 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |hur mycket ersättning kan man få om en nära anhörig avlider på grund av felbehandling i sjukvården?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten i hälso- och sjukvårdenVårdgivaren bedriver hälso- och sjukvården och denna verksamhet ska uppfylla kraven på "god vård". Med detta menas att vårdgivaren har ett ansvar för att vården är av god kvalitet samt att patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet uppfylls. Vårdgivare har även ansvaret för att utreda och anmäla händelser som kan leda till vårdskador (5 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen). Dessutom ska vårdgivaren främja patientsäkerhet och kontinuerligt arbeta för att minska antalet vårdskador (3 kap. patientsäkerhetslagen (PSL)). Vad är en vårdskada?En vårdskada utgör ett lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (1 kap. 5 § PSL). Vårdskadan eller risken för skadan kan uppstå i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. För att det ska anses vara en allvarlig vårdskada krävs att skadan är bestående och inte ringa eller har lett till ett ökat vårdbehov för patienten eller att denne avlidit (1 kap. 5 § PSL). Vad händer om en vårdskada uppkommer?Om en vårdskada uppkommer är det först och främst vårdgivaren som har en skyldighet att utföra en utredning (3 kap. 3 § PSL). Vårdgivaren måste även göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om det rör sig om en allvarlig vårdskada (en s.k lex Maria-anmälan). En patient som drabbats av en vårdskada har även möjlighet att på egen hand anmäla skadan till IVO. Om patienten har avlidit är det istället dess anhöriga som har möjlighet att anmäla skadan. Vanligtvis räknas familj, sambo och annan nära släkt eller en mycket nära vän som anhörig. När IVO har fått in en anmälan gör det vanligtvis en bedömning utifrån patientsäkerhetslagen om ärendet ska utredas eller inte. Bedömningen görs bland annat kring vad som har inträffat och hur vårdpersonal har agerat. Vårdgivaren har möjlighet att kommentera utredningen. I slutändan kan IVO:s utredning möjligtvis leda till att personal inom hälso- och sjukvården får sin licens indragen (7 kap. 29-30 § PSL). Vilken ersättning kan bli aktuell om en anhörig avlider i sjukvården?En patient som har drabbats av en personskada kan få ersättning enligt patientskadelagen (6 § patientskadelagen). Ersättningens storlek beräknas enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler (8 § patientskadelagen). Om patienten avlider kan även viss ersättning berättigas patientens anhöriga. För att en anhörig ska ha rätt till ersättning ska en anmälan ha gjorts inom tio år från den tidpunkt då skadan inträffade (23 § patientskadelagen). Därutöver lämnas inte patientskadeersättning om skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada som utan behandling är direkt livshotande eller leder till svår invaliditet (7 § patientskadelagen). Alltså om det förelåg ett så akut vårdbehov att operationen genomfördes utan att vårdgivaren hade möjlighet att vidta normala förberedelser eller att vårdgivaren medvetet var tvungen att ta stora risker i syfte att förebygga en allvarlig utveckling patientens sjuktillstånd. I sådana fall har man inte rätt till ersättning. Värt att tillägga är att man även kan väcka skadeståndstalan enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler. Dock kan det vara svårare att få skadestånd mot en vårdgivare då man bland annat måste bevisa att det finns ett orsakssamband mellan den inträffade skadan och uppsåt eller oaktsamhet från vårdgivarens sida. SammanfattningOm en nära anhörig olyckligtvis avlider till följd av felbehandling i sjukvården kan man ha rätt till ersättning. Dock kan jag tyvärr inte precisera exakt hur mycket ersättning en anhörig kan ha rätt till eftersom det måste ske en individuell bedömning i varje enskilt fall. Hoppas att du fick din fråga besvarad och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att återigen höra av dig till oss på Lawline igen!

Får läkare stänga av respirator så patient avlider?

2021-03-07 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Har varit med en vän på sjukhuset idag. Hennes man ligger i respirator till följd av Covid 19. Han har varit sjuk sedan nyår, dvs 2 1/2 mån. Han har väntat på lungtransplantation, men nu har läkarna meddelat att han är för svag för att klara en transplantation. Nu har de meddelat att de ämnar stänga av respirator o alla livsuppehållande maskiner redan nu på måndag. Patienten är vaken, helt vid medvetande, kan ej tala men förstår allt. Kan nicka och skaka på huvudet och röra på läpparna o forma ord. På frågan från sin fru om han vill få dö, somna in o slippa lida svarar han bestämt nej. På frågan om han vill fortsätta kämpa o träna svarar han bestämt ja. Frun vill inte stänga av respiratorn, utan vill ge honom mer tid. Som vi förstår kommer läkarna att stänga av respirator o ecmo mot patientens egen vilja redan på måndag och mot fruns viljaÄr detta förenligt med svensk lag?Hur gör vi?Har de rätt att göra detta mot personens i anhörigas vilja. Meddelandet kom i idag, lördag, och det ska göras redan i övermorgon, måndag.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtgångspunkten för hälso- och sjukvård är att den så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten (5 kap. 1 § patientlagen). Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras (4 kap. 1 § patientlagen) Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om det inte framgår annat i lag. Innan samtycke hämtas från patienten ska hen få information om bland annat sitt hälsotillstånd och metoder för vård och behandling. Patienten kan lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att hen samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får också när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska hen få information om vilka konsekvenser detta kan medföra (4 kap. 2 § patientlagen).Undantag från kravet på samtycke finns i tvångsvårdslagstiftningen, till exempel i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Även i 4 kap. 4 § patientlagen finns det en bestämmelse om vård utan samtycke. Den innebär att om hälso- och sjukvårdspersonalen inte kan ta reda på patientens vilja på grund av till exempel medvetslöshet så ska patienten få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar livet eller hälsan. Bestämmelsen gäller även för varaktigt beslutsoförmögna personer som är i behov av akut vård. Om behovet av hälso- och sjukvård inte är av akut karaktär får däremot stöd för vården av den beslutsoförmögne i stället hämtas i den allmänna nödbestämmelsen i brottsbalken. Utöver patientlagens bestämmelser finns av socialstyrelsen utgivna föreskrifter tillsammans med allmänna råd. Föreskrifterna kompletterar patientlagen medan de allmänna råden är just rådgivande och kan användas till hur föreskrifterna ska tolkas.I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling (SOSFS 2011:7) verksamhetschefen ska ansvara för att det för en patient med ett livshotande tillstånd ska utses en legitimerad läkare som fast vårdkontakt. Detta ska göras så snart som möjligt efter det att en behandlande läkare har konstaterat tillståndet (2 kap. 3 § SOSFS 2011:7). Den fasta vårdkontakten ska ansvara för planeringen av patientens vård. Vid planeringen ska den fasta vårdkontakten (1) fastställa målen för vården, (2) fastställa delmålen för de olika behandlingar och åtgärder som ingår i vården, och (3) ta ställning till hur patientens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses (2 kap. 4 § SOSFS 2011:7). Av 3 kap. 1 § sker en hänvisning till 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen enligt vilket hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull vård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. Inför ett ställningstagande till att inte inleda eller inte fortsätta livsuppehållande behandling ska den fasta vårdkontakten rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare (3 kap. 2 § SOSFS 2011:7). Av de allmänna råden framkommer att den fasta vårdkontakten även bör rådgöra med andra yrkesutövare som deltar i eller har deltagit i patientens vård. I 4 kap. SOSFS 2011:7 finns bestämmelser om vad som gäller när patienten inte vill ha livsuppehållande behandling. Om en patient ger uttryck för att en livsuppehållande behandling inte ska inledas eller inte ska fortsätta, ska den fasta vårdkontakten före ställningstagandet till patientens önskemål försäkra sig om att patienten och närstående har fått individuellt anpassad information. Den fasta vårdkontakten ska även göra en bedömning av patientens psykiska status och förvissa sig om att patienten (1) förstår informationen, (2) kan inse och överblicka konsekvenserna av att behandling inte inleds eller inte fortsätter, (3) har haft tillräckligt med tid för sina överväganden, och (4) står fast vid sin inställning (4 kap. 1 § SOSFS 2011:7). Inför ett ställningstagande till att inte inleda eller inte fortsätta livsuppehållande behandling ska den fasta vårdkontakten rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare (4 kap. 2 § SOSFS 2011:7). När förutsättningarna är uppfyllda ska den fasta vårdkontakten ta ställning i enlighet med patientens önskemål och ombesörja att behandlingen inte inleds eller inte fortsätter (4 kap. 3 § SOSFS 2011:7). Den fasta vårdkontakten ska i patientjournalen dokumentera patientens psykiska status, när och på vilket sätt patienten och närstående har fått information, vilken inställning patienten och närstående har, när och på vilket sätt patienten har uttryckt sin inställning, sitt ställningstagande till den livsuppehållande behandlingen, när och på vilka grunder han eller hon har gjort sitt ställningstagande, och när och med vilka yrkesutövare han eller hon har rådgjort (4 kap. 4 § SOSFS 2011:7).I det fallet du beskriver förstår jag det som att patienten är kontaktbar och åtminstone till sin fru ger uttryck för att han inte vill att respiratorn ska stängas av. Att respirator stängs av kan ske om förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda och patienten exempelvis gett uttryck för att den vill att livsuppehållande behandling ska inledas eller fortsättas. Respirator kan även stängas av när det gäller behandling som inte gagnar patienten. Så sker emellanåt, efter noggrant övervägande, när patienten exempelvis är konstaterat hjärndöd.Tyvärr har jag inte tillräcklig inblick i det ärende du beskriver för att göra någon djupare bedömning. Det förefaller dock anmärkningsvärt om vården beslutar att stänga av respiratorn för en patient som är kontaktbar och ger uttryck för att så inte ska ske. Som kan ses av redogörelsen ovan ska det ske en omfattande dokumentation. Mitt förslag är att hustrun till patienten dels informerar om att sådan utredning och dokumentation ska ske. Det kan även informeras om att om respiratorn stängs av utan att det fanns grund för det kan läkaren som fattar det avgörande beslutet anmälas och åtalas misstänkt för dråp eller mord.Då du beställt telefonuppföljning kommer att ringa dig i ärendet imorgon, måndagen den 8 mars, klockan 9.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,