Kan anhörig stämma sjukvården vid dödsfall till följd av felbehandling?

2020-08-24 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min pappa dog av cancer för 2år sedan. Blev felbehandlad i ca 6månader innan dem tog hans symtom på allvar. Kan man stämma sjukvården?
|Inledningsvis vill jag beklaga din pappas bortgång. Det är naturligtvis en väldigt jobbig upplevelse när en nära anhörig har gått bort och att försöka reda ut juridiken i en sådan situation är allt annat än lätt, jag ska försöka underlätta detta för dig. Jag kommer att gå igenom vilka möjliga sätt man kan få upprättelse på om en anhörig avlidit till följd av en vårdskada. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra hädanefter.Krav på "god vård"Inledningsvis så kan det vara värt att nämna att det är vårdgivaren som bedriver hälso- och sjukvården. Exempel på vårdgivare är kommunen, landstinget, egenföretagare eller aktiebolag, och ett sjukhus är förstås ett exempel på en verksamhet.När det kommer till driften av en verksamhet så är det viktigt att kraven på "god vård" uppfylls. Detta innebär bland annat ett ansvar för vårdgivaren att se till så att vården är av god kvalitet, och att patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet uppfylls. Det är vårdgivaren som har ansvaret för att utreda och anmäla händelser som kan leda till vårdskador, 5 kap. 1 § Hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivaren har dessutom en skyldighet till att främja patientsäkerhet och att kontinuerligt jobba mot att minska antalet vårdskador, 3 kap. Patientsäkerhetslagen (PSL).Vid en uppkommen vårdskada är det främst vårdgivaren som är skyldig att utföra en utredning, 3 kap. 3 § PSL. Vid allvarliga vårdskador så måste dock vårdgivaren även göra en anmälan till IVO, alltså en lex Maria-anmälan. Det framkommer inte i din fråga om en sådan lex Maria-anmälan gjorts, det kan dock vara värt att veta att en vårdgivare är skyldig att göra en sådan anmälan, och dessutom ska ha en anmälningsansvarig som har som ansvar att rapportera in till IVO. Vad är en vårdskada?Enligt 1 kap. 5 § PSL utgör en vårdskada ett lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.Skadan eller risken för skadan kan ha uppstått i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. Vårdskadan anses vara av allvarlig art om 1) den är bestående och inte ringa, eller 2) har lett till ett ökat vårdbehov för patienten eller att denne avlidit.Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Om en patient drabbats av en vårdskada, kan hen göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Om patienten har avlidit eller av annan anledning inte kan anmäla får istället en närstående till patienten anmäla händelsen. Som närstående räknas vanligen familj, sammanboende och annan nära släkt eller en mycket nära vän. Anmälan och mer information hittar du via denna länk.När IVO har fått in din anmälan så gör de i regel en bedömning utifrån Patientsäkerhetslagen om ärendet ska utredas eller inte. De ser bland annat till varför det har blivit som det har blivit, och hur vårdpersonalen har agerat. Vårdgivaren får dessutom också en chans att kommentera utredningen. Om IVO bedömer att personal inom hälso- och sjukvården inte bör jobba därinom, så görs även där en utredning som sedan exempelvis kan utmynna i en ansökan om indragen licens hos HSAN - Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 7 kap. 29-30 § PSL. Om sjukvårdspersonal i sin yrkesutövning är skäligen misstänkt för brott så ska IVO dessutom anmäla detta till åtal.Ersättning enligt PatientskadelagenOm en patient har råkat ut för en personskada kan hen få ersättning enligt Patientskadelagen, se 6 § Patientskadelagen. Viss ersättning berättigas även anhöriga vid dödsfall. För att ha rätt till ersättning ska din anmälan ha gjorts inom tio år från den tidpunkten då skadan inträffade, 23 § Patientskadelagen.Är det möjligt att driva en skadeståndsrättslig process mot en vårdgivare?Enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen gäller att den som uppsåtligen eller av vållande orsakar sak -eller personskada ska ersätta skadan.I Sverige har arbetsgivaren ett principalansvar för sina anställda, 3 kap 1 § Skadeståndslagen. Det innebär att det inte finns möjlighet att stämma en enskild arbetstagare (i det här fallet en vårdanställd) utan då får man väcka skadeståndstalan mot arbetsgivaren, i detta fall vårdinrättningen. En enskild arbetsgivare kan enbart bli skadeståndsskyldig om det finns synnerliga skäl, 4 kap 1 § Skadeståndslagen, exempelvis i fall då man kan bevisa att det finns ett samband mellan uppsåtet/oaktsamheten och skadan som inträffade.Det är möjligt att en enskild läkare eller sjuksköterska kan hållas straffrättsligt ansvarig, men detta är mycket ovanligt.Mitt råd till digJag rekommenderar inledningsvis att du gör en anmälan till IVO om detta inte redan gjorts. Jag skulle dessutom rekommendera dig till att kontakta patientnämnden i ditt landsting/region. Patientnämnden gör inga medicinska bedömningar och avgör heller inte om vårdgivaren gjort rätt eller fel utan hjälper till att reda ut oklarheter och rådgör med dig om vad du bör göra och hur du tar dig vidare. Har du övriga funderingar är du även välkommen att boka telefonrådgivning med någon av våra jurister här på Lawline. Hoppas du fick svar på din fråga

På vilken nivå kommer jag att få föräldrapenning, om jag endast jobbat i tre månader?

2020-08-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag har tillsvidareanställning avtal och jag har bara jobbat 3 månader! och har inte jobbat innan det. Jag vill ta en 1 dag foräldrarledig. Jag undrar om jag ska få hög ersättning. Jag pratade med en handläggare fk som säger att jag har rätt att få 80% även om jah har inte jobbat minst 6 månader.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrapenning kan, under de första 180 dagarna lämnas på antingen sjukpenningnivå eller grundnivå, enligt 12 kap. 35 § SFB.Du anger att du har jobbat dina tre första månader. Regeln i 12 kap. 35 § SFB innebär att du i 240 dagar i följd före barnets födelse ska ha varit berättigad för sjukpenning enligt 24 - 25 kap. SFB, för att få föräldrapenning på sjukpenningnivån.Sjukpenningnivån är enligt 28 kap. 7 § SFB 80% av den försäkrades SGI sedan man multiplicerat SGI:n med 0,97 - det vill säga runt 77,6% av din inkomst.Eftersom du inte arbetat 240 dagar i följd före ditt barns födelse kommer din föräldrapenning istället att ges ut på grundnivån, i enlighet med 12 kap. 35 § 2p. SFB.Grundnivån ligger på 250 kr om dagen för hel föräldrapenning, enligt 12 kap. 23 § SFB. Med vänliga hälsningar!

Vart ska man vända sig om man tror att man har fått en felaktig ADD-diagnos?

2020-08-10 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, vart vänder jag mig om jag vill kolla om jag fått en fel diagnoserad ADD
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom vad man ska göra om man tror att man har fått en felaktig diagnos, och därefter kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Vad ska man göra om man tror att man har fått en felaktig diagnos? Om man har fått en diagnos, i ditt fall ADD, som man tror är felaktig bör man kontakta den vårdinrättning som har fastställt diagnosen. Då kan man fråga på vilka grunder diagnosen fastställdes. Om det har gått en tid sedan man fick en diagnos, och man upplever att man inte längre har svårigheter alternativt fler svårigheter än när man fick sin diagnos, kan man kontakta vården och be att få en ny utredning. På Region Stockholms hemsida finns information om Habiliteringen, och här tas liknande frågor upp, exempelvis hur man ska gå tillväga om man upplever sig ha fått en felaktig diagnos. Vad du kan göra nuOm du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Bristfällig sjukvård - vad ska man göra?

2020-07-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag har under lång tid inte erhållit efterfrågad vård och har pga. den uteblivna vården fått stora skador som gör att jag nu näst intill sitter i rullstol och inte klarar av mina vardagliga sysslor. Jag erhåller inte heller idag någon hjälp med något vilket är ett måste för att klara vardagen. Hur gör man nu och får man inom vården jobba på detta sättet dvs. neka någon all form av vård och orsaka att patienten blir svårt sjuk med bestående handikapp för resten av livet. Detta enbart med anledning av bemötandet från vården .
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Krav på svensk hälso- och sjukvårdEnligt 5 kapitlet 1 § hälso- och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvårdsverksamhet bedrivas så att kravet på god vård uppfylls. Detta innebär att vården särskilt ska:-vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,-tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,-bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,-främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och-vara lätt tillgänglig.Utan närmare insikt i vad som hänt i just din situation så verkar det inte som att vården uppfyllt dessa krav eftersom du åsamkats stora skador på grund av utebliven vård. Här nedan kommer jag därför redogöra för hur du kan gå vidare.Kontakta sjukvårdsinrättningen/läkaren du varit i kontakt medFörst och främst bör du skriftligen kontakta läkaren eller den sjukvårdsinrättning som du varit i kontakt med och uppmärksamma dem på det som har hänt och gått fel. De är skyldiga att ta emot dina synpunkter och även ge svar på dessa. Om det är så att du vill ha stöd med att framföra dina synpunkter så kan patientnämnden i ditt landsting/region hjälpa dig med detta. Här kan du hitta vilken patientnämnd du i sådana fall ska vända dig till.Gör en anmälan till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO)Hos IVO kan man anmäla allvarliga händelser inom vården, och allvarliga händelser är sådana som till exempel orsakat bestående skador eller ett ökat vårdbehov. Du kan gå in på IVO:s hemsida (som du hittar här) för att göra en sådan anmälan.Rätt till ersättning?Du kan ha rätt till ersättning för den skada du lidit på grund av bristerna i vården. Rätten till ersättning regleras i patientskadelagen. För att du ska ha rätt till ersättning krävs det att skadan uppkommit i samband med sjukvården och att skadan uppkommit på grund av någon/några av punkterna som räknas upp i 6 § PSL; dessa kan du hitta här. Om förutsättningar enligt 6 § föreligger har du rätt till patientskadeersättning.För att kräva ersättning för skadan som uppstått på grund av bristerna i vården bör du göra en anmälan hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF); det kan du göra här.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

En läkare skrev nedsättande formuleringar i min sons läkarintyg, vad kan jag och min son göra?

2020-08-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |En läkare skrev om min son att han var mindre begåvad i ett läkarintyg efter ca 15 min pratHan lider av ångest och depression. Vad tycker ni om det. Han blev ju inte direkt mindre deprimerad av det.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom vad man kan göra om man är patient och en läkare skriver felaktiga eller nedsättande uppgifter om en, samt ge råd om vad du kan göra nu. Vad kan man som patient göra om en läkare skriver felaktiga eller nedsättande uppgifter om en? Om det står felaktiga eller kränkande uppgifter i en patientjournal ska uppgifterna i första hand rättas. I andra hand kan patienten begära att det noteras i journalen att patienten anser att journalen innehåller felaktiga eller missvisande uppgifter. Detta framgår av 3 kap 8 § Patientdatalagen (här). Man kan ansöka om journalförstöring och på så vis radera uppgifter i en journal, men detta är bara i undantagsfall (se mer information om det på Informationen för vård och omsorgs hemsida, länk (här). Jag tolkar dock frågan som att läkaren enbart skrev detta i ett läkarintyg och inte i sonens journal, är detta korrekt? Om man är missnöjd med vården, exempelvis om man råkat ut för dåligt bemötande, kan man göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Innan man anmäler ett klagomål till IVO ska man ha framfört klagomålet antingen till den verksamhet där du har fått vård eller till patientnämnden i din region, se information på IVO:s hemsida (länk här). Vad du kan göra nu Om du och din son tog illa vid er av läkarintyget rekommenderar jag att ni framför klagomålet till verksamheten där sonen fick vård eller till patientnämnden i regionen där ni bor (se ovan). Därefter kan ni göra en anmälan till IVO. Det framgår inte av din fråga hur gammal din son är, men det spelar ingen större roll eftersom både patienten själv och närstående till patienten får göra anmälningar till IVO. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Kan man utbilda sig till läkare om man har begått ett brott?

2020-08-11 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej vi ska börja med lag och rätt i skolan och jag undrar hur det är med läkarlinjen om mab har begått ett brott. Kan man utbilda sig till läkare om mab har begått ett brott.
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Kan man utbilda sig till läkare om man har begått ett brott?Först vad gäller högskoleutbildningen till läkare så begärs inte något utdrag ur belastningsregistret vad jag vet, vilket innebär att det i det stadiet inte kommer synas om man begått ett brott. Mitt svar här är alltså att jag inte ser några hinder att just läsa till läkare.Däremot vad gäller efter utbildningen är klar så blir det lite annorlunda. Den som har klarat av en högskoleutbildning till läkare ska få en läkarlegitimation (4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen). Dock kan man inte få legitimationen om det föreligger omständigheter som hade kunnat fått en läkare att bli av med sin läkarlegitimation. En av de grunder som finns för att återkalla en läkarlegitimation är om personen i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne (8 kap. 1 § andra punkten patientsäkerhetslagen). Viktigt att tänka på är dock om det visar sig att en sökande begått ett allvarligt brott behöver det inte automatiskt betyda att man nekas legitimation. Det är alltid en individuell bedömning där alla relevanta omständigheter vägs in. Som läget ser ut nu kan man alltså inte hindra någon från att bli antagen enbart pga. personen begått ett brott, då högskolorna inte kan begära utdrag ur belastningsregistret. Det innebär dock inte att det är problemfritt eftersom brottet kan påverka möjligheten att sedan praktiskt få utöva sitt yrke i och med att personen t.ex. kanske inte kan få ut sin läkarlegitimation.Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Kan man bli av med läkarlegitimation pga. grovt vapenbrott?

2020-07-29 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan en 26 årig läkare förlora sin läkarlegitimation om den åker fast på grovt vapenbrott?Jag tycker det skulle vara ologiskt då det inte har med yrket eller utbildningen att göra, men ingen arbetsgivare kanske inte vill anställa den sedermera pga av att hen dömts för grovt vapenbrott? Men legget kan väl inte dras in? 5,5 års utbildning borta isfåfall...
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Kan en läkare förlora sin läkarlegitimation om hen åker fast för grovt vapenbrott?Det korta svaret på din fråga är ja. För att en läkare ska få sin läkarlegitimation återkallad krävs det att vissa grunder är uppfyllda (8 kap. 3 § patientsäkerhetslagen). En av grunderna för en återkallelse är att man i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott. Brottet i sin tur ska vara ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne (8 kap. 3 § andra punkten patientsäkerhetslagen).Det innebär för det första att en läkarlegitimation kan återkallas även om brottet inte har något med yrket eller utbildningen att göra. I dessa fall är syftet att värna legitimationen som "garantibevis" för att läkaren är lämplig att utöva yrket. För det andra så är frågan hur man ser på grovt vapenbrott i förhållande till brott som är ägnade att påverka förtroendet för läkaren. I förarbetena till lagen nämns t.ex. brott mot annans liv eller hälsa, narkotikabrott, sexualbrott, barnpornografibrott, förfalskningsbrott, osant intygande och mened. Därmed nämns inte grovt vapenbrott. Det behöver dock inte innebära att läkarlegitimationen inte kan återkallas ändå, eftersom dessa brott endast är exempel.Vad gäller den allvarliga brottsligheten så ser man till det enskilda fallet och gör en helhetsbedömning av alla relevanta omständigheter. Till sist, för att den 26-åriga läkaren ska kunna förlora sin läkarlegitimation så krävs det att det finns en lagakraftvunnen dom, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.I vissa fall får dock återkallelse av t.ex. läkarlegitimationen underlåtas. Särskilda skäl kan t.ex. vara att det gått avsevärd tid från det att brottet begicks till dess att frågan om återkallelse prövas (8 kap. 3 § andra stycket patientsäkerhetslagen). SammanfattningAlltså, en läkare som blivit dömd för grovt vapenbrott kan få sin läkarlegitimation återkallad även om den allvarliga brottsligheten saknar samband med yrket.Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Hur spärrar jag min journal?

2020-07-23 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hur bär jag mig åt för att spärra min journal, som innehåller direkta kränkningar, lögner och förtal.
Cornelia Nilsson |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad du ska göra för att få din patientjournal spärrad. Det finns alternativ, beroende på vad du vill att följden ska bli. Exempelvis kan du begära att vissa uppgifter i din journal ska bli spärrade, eller att journalen ska förstöras. Den tillämpliga lagen för din situation är patientdatalagen (härefter förkortad PdL) Spärra uppgifter För att spärra uppgifter i din journal, kontaktar du din vårdgivare eller platsen där du får eller har fått din vård. Att spärra journaluppgifter innebär att ingen annan vårdgivare än den som du har varit hos kan se de uppgifter du väljer att spärra. (6 kap. 2 § första och fjärde stycket PdL). Om du är missnöjd med hur uppgifter behandlas i din journal, kan du även kontakta din vårdgivares dataskyddsombud. Dataskyddsombudet har till uppgift att se till så att verksamheten behandlar dina personuppgifter på rätt sätt enligt dataskyddsförordningen. Patientdatalagen säger att det finns en skyldighet för vårdgivare att föra journaler om sina patienter. (3 kap. 1 och 4 § PdL). Men syftet med patientjournaler är först och främst att bidra till en säker och god vård av patienten. (3 kap. 2 § PdL) Förstöra journalDu kan även ansöka om att få din journal förstörd, antingen helt eller delvis. För att få din journal förstörd, krävs det att det finns godtagbara skäl för ansökan, att journalen eller den del av den du avser att spärra inte behövs för din vård samt att det inte finns uppenbara skäl att bevara journalen från en allmän synpunkt. (8 kap. 4 § PdL)Det är inspektionen för vård och omsorg som beslutar om din journal ska förstöras eller inte. Om Inspektionen för vård och omsorg avslår din ansökan om att förstöra din journal, kan du överklaga till allmän förvaltningsdomstol. (8 kap. 4 § PdL, 10 kap. 2 § PdL)Sammanfattningsvis, för att spärra uppgifter i din journal kontaktar du din vårdgivare eller den plats där du får/har fått din vård. Du kan även kontakta din vårdgivares dataskyddsombud om du är missnöjd med hanteringen av dina personuppgifter. Om du vill ansöka om att förstöra hela eller delar av din journal, gör du det via Inspektionen för vård och omsorg. Om du skulle vilja överklaga inspektionens beslut, gör du det till allmän förvaltningsdomstol. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,