Anmäla en läkare.

2021-07-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Min far avled i januari 2021. Läkaren som senast skrev ut honom från sjukhuset tio dagar innan hans död skrev i sina journaler att "patienten kommer inte att överleva särskilt länge med detta leverne". Min pappa hade ett långvarigt alkoholmissbruk. Den dagen hans sökte hjälp hade han över 2,8 promille i blodet och togs in som en intox. Dagen efter skrevs han felaktigt ut enligt mig samt enligt LÖFS utredning där vi anhöriga nu fått skadestånd pga att enligt deras utredning så skulle mina pappa ha tvångsvårdats omedelbart. Min fråga är nu om det finns möjlighet att även polisanmäla den här läkaren och har han begått en brottslig handling i sin tjänsteutövning? Detta fall är även anmält till ivo som just nu bedriver utredning kring detta.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Det finns alltid en möjlighet att polisanmäla en läkare om man anser att gärningen är brottslig. Men för att anmälan ska leda vidare måste det gå att bevisa att läkaren med avsikt har velat skada. Däremot är läkaren skyldig att rapportera till sin verksamhetsansvarig. Verksamhetsansvarig ska inom två månader efter att vårdskadan inträffat göra en Lex Maria- anmälan. En anmälan enligt lex Maria ska utföras då en händelse inträffat där en patient drabbats av, eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller allvarlig sjukdom enlig Patientsäkerhetslagen. Anmälan ska inkomma till IVO så fort som möjligt. Utgångspunkten är att det sker en IVO anmälan så snart som möjligt. Jag hoppas du fick svar på din fråga.

Måste jag fortfarande äta mediciner mot min vilja, efter att tvångsvård enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård upphört?

2021-07-06 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag har haft öppen psykiatrisk tvångsvård, och då var två villkor att jag skulle bo på ett boende, och ta mediciner. Nu har jag inte ÖPT längre, och undrar, vad gäller nu? Måste jag fortfarande ta mediciner, och bo på ett boende mot min vilja?
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall blir bestämmelserna i Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) tillämpliga. Enligt 3 § LPT får tvångsvård ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd har ett oundgängligt och verkligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt, eller behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård, det som också kallas öppen psykiatrisk tvångsvård.enligt 27 § LPT ska tvångsvården upphöra omedelbart när det inte längre finns sådana förutsättningar. Det är chefsöverläkaren som beslutar om omedelbart upphörande. I ditt fall har tvångsvården nu upphört, vilket innebär att du inte längre lyder under lagstiftningen i fråga.Huruvida du måste inta mediciner på grund av eventuellt psykiskt tillstånd kan jag inte besvara på, däremot är det inte längre aktuellt att tvångsvårda dig, vilket innebär att några åtgärder mot din vilja inte längre kan vidtas.Med vänlig hälsning!

Kan jag anmäla psykiatrin för felaktig diagnostisering?

2021-06-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |kan jag anmäla psykiatrin eller den ansvarige doktorn för felaktig diagnostisering utan utredning som resulterade i extremt trauma, sveda och värk och förlust av fem år av mitt liv och inkomster.
Fawzia Hassoun |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Av din fråga framgår det att du undrar om det är möjligt att upprätta en anmälan mot psykiatrin för felaktig diagnos. För att besvara din fråga kommer jag inledningsvis gå igenom vilka instanser som du kan vända dig till, för att sedan ge dig råd om vad du kan göra.Vänd dig till vårdpersonalenDet första steget är att vända dig till den vårdpersonal som har begått misstaget då de har en skyldighet att ta emot dina synpunkter och besvara dessa. Du kan även kontakta chefen för den aktuella enheten om du upplever att kontakten med vårdpersonalen inte fungerar på önskvärt vis. Tänk på du har rätt att få en förklaring till det som har hänt och information kring vad vårdenheten ska göra för att inte begå samma misstag igen. Du har dessutom rätt att få en ursäkt för det inträffade.Kontakta patientnämndenDu kan kontakta patientnämnden i din region då de kan ge dig stöd och stöttning om du skulle välja att klaga på vården. De kan hjälpa till med att få fram dina åsikter och kräva de svar som du har rätt att få. Detta är helt kostnadsfritt. Du bör enkelt kunna googla "patientnämnden" följt av er region, för att hamna rätt. Det går även att kika i IVO:s lista över Sveriges patientnämnder.Inspektionen för vård och omsorgEn möjlighet är att anmäla det inträffade till IVO, inspektionen för vård och omsorg. För att kontakta IVO ska man först ha kontaktat patientnämnden alternativt vårdenheten där man fick vård. De ansvariga ska ha haft tillfälle att svara på dina klagomål innan du kontaktar IVO. Här finns mer information om hur man går tillväga för att tipsa IVO om brister i vården eller göra en anmälan (länk här).Du kan ha rätt till ersättningDu kan även ha rätt till ersättning enligt Patientskadelagen. Ersättning kan exempelvis ges om det föreligger övervägande sannolikhet för att en skada har uppkommit i samband med undersökning, vård eller behandling. Ett exempel på de listade skador som man kan få ersättning för är en felaktig eller försenad diagnos enligt 6 § tredje punkten Patientskadelagen. Det kan även vara bra för dig att känna till huvudregeln om att en anmälan om ersättning ska göras inom tio år från den tidpunkt då skadan orsakades enligt 23 § Patientskadelagen.Vad kan du göra nuTill att börja med rekommenderar jag att du tar kontakt med din vårdcentral, alternativt patientnämnden, och berättar om det inträffade och att det verkar som att du har fått en felaktig diagnos. Därefter kan du kontakta IVO. Det finns mer information på 1177 Vårdguidens hemsida om vad man kan göra om man har klagomål på vården (se länk här).Du kan även ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen åter med ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar

Ärr efter operation, fråga om ersättning.

2021-06-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Jag gjorde en operation förra sommaren och har nu ett jätte stort ärr kvar, jag vilka möjligheter till ersättning det finns för mig?
Sonja Najim |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Många försäkringar kan ge ersättning för ärr och en del försäkringar täcker även skador som uppstått till följd av en operation. Det är vanligt förekommande att personförsäkringar lämnar ersättning för vanprydande ärr som uppkommit till följd av behandlingar eller olyckor. Det är därför bra att se över vad ens försäkringar täcker. För att man ska ha rätt till ersättning krävs att ärret är bestående. En bedömning av huruvida ärret är bestående eller inte har enligt försäkringsbolagen ansetts kunna göras tidigast ett år efter skadetillfället. Det är alltså först efter ett år som försäkringsbolagen kan bedöma ärret och eventuellt lämna ersättning om man uppfyller kraven för att ha rätt till sådan ersättning. Viktigt är dock att inte vänta för länge då rätten till ersättning kan gå förlorad. Det är därför bra att vända sig till försäkringsbolaget och höra efter så snart som möjligt. Efter tio år är det alltid för sent att anmäla en sådan skada eftersom rätten till ersättning då har preskriberats.Om det är så att man drabbats av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård finns det en möjlighet att man har rätt till ekonomisk ersättning från den så kallade patientförsäkringen. Lagen som reglerar detta är Patientskadelagen (PSkL). Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL. För att ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd. Skadan ska rent objektivt även ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt en medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett mindre riskfyllt sätt, 6 § PSkL. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod, som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill patientskada enligt patientskadelagen. Om en operation, som enligt en efterhandsbedömning, anses vara medicinskt motiverad är ett ärr som uppkommer en oundviklig följd och därmed inte en ersättningsgrundande skada enligt patientskadelagen. Att en behandling inte leder till önskat resultat eller att det uppstår en komplikation räcker nämligen inte för att få ersättning enligt patientskadelagen utan det krävs alltså att skadan ska ha varit möjlig att undvika. Likaså här är den yttersta tidsgränsen för att anmäla en sådan skada tio år efter det att skadan orsakades. Efter det är möjligheten att erhålla ersättning för en patientskada preskriberad, 23 § PSkL.Sammanfattning Då många försäkringar kan ge ersättning för ärr och övriga vanprydnader rekommenderar jag att du vänder dig till ditt försäkringsbolag omgående och pratar med en skadereglerare om vad som kan gälla i ditt fall. Om det skulle vara så att du drabbats av en skada i samband med hälso- och sjukvård, som hade kunnat undvikas om ett medicinskt förfarande utförts på ett annat sätt eller om ett annat tillgängligt förfarande som också var mindre riskfyllt valts, kan du ha rätt till ersättning från den så kallade patientförsäkringen. Landstingen och regionerna samt privata vårdgivare som har vårdavtal med ett landsting eller en region har patientförsäkringen tecknad hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). På deras hemsida hittar du mer information om vad som gäller angående eventuella patientskador och där kan man också göra en anmälan, deras hemsida hittar du här.Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline!Vänligen

Gäller proportionalitetsprincipen vid fastspänning?

2021-07-11 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag blev fastspänd med bälte då jag vårdades på LPT. Under fastspänningen drog man i mina armar så jag hade ont i 3 dygn efteråt. Enligt läkaren gjorde jag inget motstånd och det fanns ingen orsak att använda våld. Jag blev tvångsmedicinera med Lorazepam och Haldol trots att jag upplyste om att jag får paradoxalreaktioner av de preparaten, jag blir manisk av Lorazepam och psykotisk på Haldol. Vidare gav man mig injektionerna genom kläderna trots den ökade infektionsrisken, jag var då fastspänd och kunde inte skada någon. Jag mår mycket psykiskt dåligt av detta. Jag har behövt heldygnsvård 2 gånger och behöver hjälp av en psykolog för att kunna hantera traumat. När jag ifrågasätter förfarandet kring själva fastspänningen får jag till svar att man följt gällande rutiner vilka generaliserar patienter som en homogen grupp och inte ger utrymme för reflektion och bedömning av hur mycket tvång och våld som behövs för att uppnå resultatet utifrån individen. Gäller inte proportionalitetsprincipen i den situatilnen och ska den i så fall inte gälla mig som individ?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara huruvida proportionalitetsprincipen gäller för dig som individ i en tvångsvårdssituation där fastspänning är inblandat används lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Under vilka förutsättningar får fastspänning ske?Om det finns en omedelbar fara för att en patient allvarligt skadar sig själv eller någon annan, får patienten kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning. Då ska hälso- och sjukvårdspersonal vara närvarande under den tid patienten hålls fastspänd. Om det finns synnerliga skäl, får det beslutas att patienten ska hållas fastspänd under en längre tid än "kortvarigt" (LPT 19§). Detta ska endast ske i vissa extrema situationer. Innan ett beslut fattas om fastspänning med bälte i mer än fyra timmar ska den beslutande läkaren själv undersöka patienten (SOSFS 2008:18). Proportionalitetsprincipen gäller vid fastspänningar och val av medicinerPsykiatrisk tvångsvård ska endast användas i situationer där ett tvångsmässigt omhändertagande är en förutsättning för att frivillig vård ska komma till stånd (LPT 2 §). Inom den slutna psykiatriska tvångsvården kan s.k. tvångsåtgärder användas. Som tex. fastspänning. Tvångsåtgärder får dock endast användas om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden i fråga. Detta är ett uttryck för proportionalitetsprincipen. Det innebär att det tvång som aktualiseras ska utövas så skonsamt som möjligt och med största hänsyn till patienten (LPT 2 a §). Det ska göras en avvägning mellan tvångsåtgärdernas positiva effekt för patienten och den integritetskränkning som behandlingen innebär. Det betyder i fallet med fastspänning att ingreppet i patientens självbestämmande och integritet ska vägas mot tex faran som patienten kan utsätta sig själv för om fastspänning ej används. Proportionalitetsprincipen är alltså tillämplig under pågående tvångsvård och ska tillämpas tex när fastspänning aktualiseras. Frihetsberövande och tvångsåtgärder är integritetskränkande och ingrepp i de mänskliga fri- och rättigheterna (Europakonventionen artikel 5). Därför är proportionalitetsprincipen viktig när ett sådant ingrepp sker. Du beskriver även att vissa av de preparat som användes ger mycket negativa biverkningar för dig. Proportionalitetsprincipen ska tillämpas även vid val av tex mediciner. Bestämmelsen innebär bla att stor hänsyn ska tas till vilka biverkningar som patienten får av en viss medicin. SammanfattningsvisProportionalitetsprincipen ska gälla vid fastspänningar inom LPT. Du kan göra en anmälan till IVO om det du varit med om, eftersom den patient som klagomålet gäller får anmäla till IVO. IVO utreder bland annat klagomål från patienter som tvångsvårdats. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Vårdgivarens upplysningsplikt om priset vid tandvård

2021-07-01 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej Jag fick ett skriftligt kostnadsförslag från Käkkirurgen Akademiska Uppsala för tre tandimplantat. Priset var på ca 20 000 kr. Det tillkom även ytterligare ett implantat och slutpriset blev 29 000 kr. På grund av placeringen och att tänder bakom och framför detta implantat var reparerade sen tidigare blev priset så pass mycket högre. Information som jag fick efteråt. Accepterade och betalade fakturan. Kunde här ha valt en billigare lösning enl min ordinarie tandläkare. Döm om min förvåning när jag dessutom efter utförd operation får veta att tandkronorna skulle komma att kosta ytterligare 13 000 kr.Jag anser att jag blivit förd bakom ljuset då totalkostnaden kommer att bli 42 000 kr istället för den lägre summan. Har nu utfört hälften av behandlingen och tvekar hur jag ska göra. Tacksam för svar hur jag kan kräva att de reducerar priset.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag gäller?Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan (1 § tandvårdslagen). Käkkirurgi omfattas därför av tandvårdslagen.Kostnader för behandlingenErsättningen ska vara skäligVårdgivaren får ta ut ersättning för undersökning och tandbehandling. I Sverige gäller fri prissättning inom tandvården. Av den anledningen väljer mottagningen själv vilket pris som ska gälla för behandlingarna. Ersättningen ska dock enligt lag vara "skälig". För att avgöra om ersättningen är skälig ska hänsyn tas till behandlingens art, omfattning och utförande samt omständigheterna i övrigt (4 § första stycket tandvårdslagen). Några konkreta riktlinjer om vad åtgärden ska kosta finns inte i tandvårdslagen. Troligt är därför att en bedömning måste göras av domstol efter en sammantagen bedömning av omständigheterna. Vårdgivaren kommer då att behöva styrka att priset är skäligt.Ett råd kan vara att jämföra priset som du ska betala med en annan mottagnings tjänster av samma art. Vid en jämförelse av prisberäkningssättet för motsvarande tjänster borde det vara möjligt att på ett ungefär avgöra om priset är skäligt. Dessutom kan du begära att vårdgivaren ska ge dig ett intyg med uppgifter om vilka material som använts vid protetiska arbeten, vilket kan ge en indikation för priset (4 § tredje stycket tandvårdslagen).Vårdgivarens upplysningsplikt om prisetInnan en undersökning eller viss behandling påbörjas ska vårdgivaren upplysa patienten om kostnaden för åtgärden (4 § andra stycket tandvårdslagen). Du har därför rätt att få veta vad en åtgärd kostar innan den påbörjas. Om flera behandlingar (en följd av behandlingar) ska utföras, har vårdgivaren en skyldighet att upplysa patienten om de beräknade sammanlagda kostnaderna för behandlingarna. Du har därför en rättighet att i förväg få veta den sammanlagda kostnaden innan behandlingen börjar. Vårdgivaren kan dock upptäcka senare att fler behandlingar behöver göras. Om förutsättningarna för behandlingsförslaget eller kostnadsberäkningen ändras ska patienten upplysas om detta och om anledningen till ändringen (4 § andra stycket tandvårdslagen). Du har därför rätt att veta att kostnaden kommer ändras och vad det kommer kosta innan behandlingen fortgår.Ditt fallOm du inte blev informerad om att ett ytterligare implantat skulle ske och att det skulle kosta 9000 kr har vårdgivaren agerat felaktigt. Förvisso kan vårdgivaren ändra priset, men då har du rätt att bli informerad om att ett ytterligare implantat skulle behövas och vad det skulle kosta innan behandlingen påbörjades. Detsamma gäller tandkronan om 13 000 kr. Du har rätt att innan behandlingen påbörjas få reda på vad det ska komma att kosta. Att kostnaden dubblats utan att du fått någon information om det innan den tillkomna behandlingen påbörjades talar starkt för att vårdgivaren agerat felaktigt.Vården och behandlingen ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (3 a § tandvårdslagen). Du kan därför välja att avbryta behandlingen. Mitt slutliga råd är dock att du kontaktar mottagningen där du har behandlats om du anser att vårdgivaren brutit mot sin upplysningsplikt om priset. Förhoppningsvis kan du och mottagningen komma fram till en lösning beträffande priset. Om du är intresserad av ytterligare hjälp från en av våra duktiga jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås på mathias.nilsson@lawline.se.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,

Får vårdcentralen neka mig vård?

2021-06-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |HejHar en tex vårdcentral, sjukhus mm rätt att tvinga bära mig munskydd?Om jag inte kan eller vill använda munskydd pga olika anledningar har vårdcentralen, sjukhuset mm rätt att neka mig vård?Tacksam för svar.
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi en s.k. vårdgaranti. Enligt 9 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen innebär denna vårdgaranti att du i det landsting du är folkbordförd i inom en viss tid har rätt att få kontakt med primärvården, få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården, få besöka den specialiserade vården och få planerad vård.Att du ska ha munskydd när du besöker en vårdcentral är en rekommendation och inte ett absolut tvång. Om du väljer att besöka vårdcentralen utan munskydd måste du dock vara beredd på alternativa lösningar för att säkerställa de övriga patienternas och personalens säkerhet, t.ex. att du får vänta utomhus på din tur eller liknande.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Är en patientjournal sekretessbelagd handling?

2021-06-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej - är en sjukjournal från sjukvården en sekretessbelagd handling, alltså en offentlig handling som är sekretessbelagd? Eller är det inte en offentlig handling utan en sekretessbelagd handling?Tack
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med sjukjournal antar jag att du menar detsamma som patientjournal.Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall en patientjournal är allmän handling som alla kan ta del av, eller ifall det är en sekretessbelagd handling. Tillämplig lag för din fråga är Tryckfrihetsförordningen (TF) och Offentlighet- och sekretesslagen (OSL).Framställningar i skrift räknas som allmän handling och en patientjournal är skriftlig och uppfyller därför detta krav (2 kap. 3 § TF). För att en handling ska vara allmän krävs även att den är förvarad hos en myndighet (2 kap. 4 § TF) samt antingen upprättad eller inkommen hos en sådan. Enligt lagen blir journaler och andra förteckningar som förs löpande, allmänna när de färdigställts för anteckning eller införing (2 kap. 10 § andra stycket TF). Det vill säga, en patientjournal är en allmän handling när den är färdigställd.Huvudregeln i svensk rätt är att allmänheten får ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § TF).Dock finns det undantag, framförallt i offentlighet- och sekretesslagen (OSL). För uppgifter om personers hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden inom sjukvården, gäller sekretess om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men för personen eller någon närstående (25 kap. 1 § OSL). Andra stycket i paragrafen hänvisar till andra paragrafer där denna sekretess kan brytas, men som huvudregel gäller sekretess för patientjournalen. Sekretessen gäller i högst 70 år (25 kap. 1 § tredje stycket OSL). SammanfattningPatientjournaler är allmänna handlingar när de har färdigställts. I vanliga fall får allmänheten ta del av allmänna handlingar, men när det handlar om patientjournaler är de skyddade av sekretess (25 kap. 1 § OSL).Hoppas detta gav dig svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor om sekretess eller patientjournaler, skulle jag rekommendera dig att kontakta en av våra jurister på lawline.se/boka. Du är även välkommen att ställa fler frågor i frågerutan ovanför.Vänliga hälsningar,