Kan man tvingas byta vårdcentral efter utfört utredning på psykiatrin?

2021-03-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan man bli tvingas att byta vårdcentral efter att man har gjort en utredning på psykiatrin?
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den frågan som du ställer är beroende av flertal olika faktorer där en helhetsbedömning måste göras utifrån omständigheterna. Med tanke på att jag inte har så mycket detaljer att utgå ifrån kommer jag i sammanfattade drag ge en helhetsbild kring de regler som kan aktualiseras vid en sådan situation. Patientlagen och Lagen om psykisk tvångsvårdI patientlagen samlas de mest grundläggande bestämmelserna om patientens ställning inom hälso- och sjukvården. Lagen främsta syfte är att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagens 4 kap ger uttryck för vikten av patientens samtycke i vården som denna erbjuds. Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. Vidare ska hälso- och sjukvård inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av denna eller någon annan lag. Ett exempel på ett sådan lag kan vara Lagen om psykisk tvångsvård, LTP. Kort sammanfattad innebär det att vården kan ta till vissa tvångsåtgärder när det gäller patientens psykiska hälsa. Att tvingas till vård är ett stort ingrepp i patientens integritet, vilket innebär en nödvändighet att sådana tvångsingrepp noggrann regleras i lag. SammanfattningI stora drag så ger båda dessa lagar uttryck för att patientens integritet är ytterst viktigt och ska respekteras. Endast i vissa få undantagsfall, där tvångsvård är nödvändig för patientens hälsa ska tvångsvård kunna inrättas. Rätten att vara delaktiga i sina beslut kring vården, som t.ex vilken vårdcentral man ska tillhöra är en del av patientens medbestämmanderätt enligt Patientlagen. Hoppas detta svar gav viss klarhet. Uppstår det fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Är det ett myndighetsbeslut som fattas när man ska ta ett blodprov på en patient på ett sjukhus?

2021-03-13 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Är det ett myndighetsbeslut som fattas när man ska ta ett blodprov på en patient på ett (allmänt) sjukhus?Om det inte är ett myndighetsbeslut - vilken sorts beslut är det då?Mvh
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett myndighetsbeslut kan förenklat förklaras som ett uttalande som har till syfte att på något sätt påverka eller styra enskilda personer eller myndigheter. Ett myndighetsbeslut kan till exempel vara beslut om bygglov eller ekonomiskt bistånd.Avgörande för frågan blir var gränsen går mellan "handläggning av ärenden" och "faktiskt handlande". Någon tydlig gräns finns inte. Det framgår dock av äldre förarbeten till förvaltningslagen att kirurgiska ingrepp på sjukhuspatienter inte utgör ärendehandläggning. Vård (i form av att ta blodprov) som ligger inom den dagliga verksamheten på sjukhus, där vården bygger på frivillighet och samtycke kan därför inte anses vara ett myndighetsbeslut.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man begära ut en avliden anhörigs journal?

2021-02-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min pappa dog 2001.Vi barn har aldrig fått se nåt papper om orsaken. Mamma har sagt under alla år att det sprack i magen. Men min ena bror såg på när han dog och har misstänkt nåt helt annat. Kan man så här många år efter få ta del av en förälders journal?Detta är i Värmland /KarlstadMvh
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga.För att man ska kunna ta del av en avliden anhörigs journal så måste man först beställa ett så kallat dödsfallsintyg med släktutredning. Mer om dessa intyg och hur du beställer ett sådant går att hitta på Skatteverkets hemsida. Därefter är proceduren för att begära ut själva journalen i princip densamma som när du begär ut din egen journal; kontakta mottagningen där din pappa fick vård/var inskriven. Behöver du hjälp med att distribuera din begäran eller om du inte vet vilken mottagning som utfört vården, kontakta regionarkivet i den region som du tillhör. Här är exempelvis informationssidan för journaler för regionarkivet i Norrbotten. Vad gäller både beställandet av dödsfallsintyget samt begäran av journalen finns ingen uttrycklig tidsangivelse på när man senast måste komma in med en beställning/begäran. Med vänliga hälsningar,

Är det möjligt att göra abort i Sverige efter vecka 22?

2021-01-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Är det möjligt att göra abort i Sverige efter vecka 22?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I Sverige har vi fri aborträtt fram till vecka 18. Det innebär att en person fritt kan genomgå en abort fram till utgången av artonde veckan så länge inte aborten på grund av en sjukdom kan innebära allvarlig fara för liv eller hälsa för personen som genomgår aborten (1 § AbortL). Efter utgången av artonde veckan krävs tillstånd från socialstyrelsen för att en abort ska få genomföras. Sådant tillstånd får bara lämnas om det finns synnerliga skäl för aborten, exempelvis om det finns skador på fostret (3 § AbortL). Om personen som genomgår aborten har en sjukdom eller ett kroppsfel som innebär att havandeskapet kan medföra allvarlig fara för personens liv eller hälsa får socialstyrelsen lämna tillstånd till avbrytande av havandeskap oavsett hur långt graviditeten har fortlöpt (6 § AbortL). Sammanfattningsvis kan sägas att det är möjligt att göra abort i Sverige efter vecka 22 om socialstyrelsen lämnar tillstånd till det, men det är väldigt sällsynt.Hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Har man rätt till ersättning om anhörig avlider på grund av felbehandling i sjukvården?

2021-03-26 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |hur mycket ersättning kan man få om en nära anhörig avlider på grund av felbehandling i sjukvården?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten i hälso- och sjukvårdenVårdgivaren bedriver hälso- och sjukvården och denna verksamhet ska uppfylla kraven på "god vård". Med detta menas att vårdgivaren har ett ansvar för att vården är av god kvalitet samt att patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet uppfylls. Vårdgivare har även ansvaret för att utreda och anmäla händelser som kan leda till vårdskador (5 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen). Dessutom ska vårdgivaren främja patientsäkerhet och kontinuerligt arbeta för att minska antalet vårdskador (3 kap. patientsäkerhetslagen (PSL)). Vad är en vårdskada?En vårdskada utgör ett lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (1 kap. 5 § PSL). Vårdskadan eller risken för skadan kan uppstå i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. För att det ska anses vara en allvarlig vårdskada krävs att skadan är bestående och inte ringa eller har lett till ett ökat vårdbehov för patienten eller att denne avlidit (1 kap. 5 § PSL). Vad händer om en vårdskada uppkommer?Om en vårdskada uppkommer är det först och främst vårdgivaren som har en skyldighet att utföra en utredning (3 kap. 3 § PSL). Vårdgivaren måste även göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om det rör sig om en allvarlig vårdskada (en s.k lex Maria-anmälan). En patient som drabbats av en vårdskada har även möjlighet att på egen hand anmäla skadan till IVO. Om patienten har avlidit är det istället dess anhöriga som har möjlighet att anmäla skadan. Vanligtvis räknas familj, sambo och annan nära släkt eller en mycket nära vän som anhörig. När IVO har fått in en anmälan gör det vanligtvis en bedömning utifrån patientsäkerhetslagen om ärendet ska utredas eller inte. Bedömningen görs bland annat kring vad som har inträffat och hur vårdpersonal har agerat. Vårdgivaren har möjlighet att kommentera utredningen. I slutändan kan IVO:s utredning möjligtvis leda till att personal inom hälso- och sjukvården får sin licens indragen (7 kap. 29-30 § PSL). Vilken ersättning kan bli aktuell om en anhörig avlider i sjukvården?En patient som har drabbats av en personskada kan få ersättning enligt patientskadelagen (6 § patientskadelagen). Ersättningens storlek beräknas enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler (8 § patientskadelagen). Om patienten avlider kan även viss ersättning berättigas patientens anhöriga. För att en anhörig ska ha rätt till ersättning ska en anmälan ha gjorts inom tio år från den tidpunkt då skadan inträffade (23 § patientskadelagen). Därutöver lämnas inte patientskadeersättning om skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada som utan behandling är direkt livshotande eller leder till svår invaliditet (7 § patientskadelagen). Alltså om det förelåg ett så akut vårdbehov att operationen genomfördes utan att vårdgivaren hade möjlighet att vidta normala förberedelser eller att vårdgivaren medvetet var tvungen att ta stora risker i syfte att förebygga en allvarlig utveckling patientens sjuktillstånd. I sådana fall har man inte rätt till ersättning. Värt att tillägga är att man även kan väcka skadeståndstalan enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler. Dock kan det vara svårare att få skadestånd mot en vårdgivare då man bland annat måste bevisa att det finns ett orsakssamband mellan den inträffade skadan och uppsåt eller oaktsamhet från vårdgivarens sida. SammanfattningOm en nära anhörig olyckligtvis avlider till följd av felbehandling i sjukvården kan man ha rätt till ersättning. Dock kan jag tyvärr inte precisera exakt hur mycket ersättning en anhörig kan ha rätt till eftersom det måste ske en individuell bedömning i varje enskilt fall. Hoppas att du fick din fråga besvarad och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att återigen höra av dig till oss på Lawline igen!

Får läkare stänga av respirator så patient avlider?

2021-03-07 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Har varit med en vän på sjukhuset idag. Hennes man ligger i respirator till följd av Covid 19. Han har varit sjuk sedan nyår, dvs 2 1/2 mån. Han har väntat på lungtransplantation, men nu har läkarna meddelat att han är för svag för att klara en transplantation. Nu har de meddelat att de ämnar stänga av respirator o alla livsuppehållande maskiner redan nu på måndag. Patienten är vaken, helt vid medvetande, kan ej tala men förstår allt. Kan nicka och skaka på huvudet och röra på läpparna o forma ord. På frågan från sin fru om han vill få dö, somna in o slippa lida svarar han bestämt nej. På frågan om han vill fortsätta kämpa o träna svarar han bestämt ja. Frun vill inte stänga av respiratorn, utan vill ge honom mer tid. Som vi förstår kommer läkarna att stänga av respirator o ecmo mot patientens egen vilja redan på måndag och mot fruns viljaÄr detta förenligt med svensk lag?Hur gör vi?Har de rätt att göra detta mot personens i anhörigas vilja. Meddelandet kom i idag, lördag, och det ska göras redan i övermorgon, måndag.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtgångspunkten för hälso- och sjukvård är att den så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten (5 kap. 1 § patientlagen). Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras (4 kap. 1 § patientlagen) Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om det inte framgår annat i lag. Innan samtycke hämtas från patienten ska hen få information om bland annat sitt hälsotillstånd och metoder för vård och behandling. Patienten kan lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att hen samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får också när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska hen få information om vilka konsekvenser detta kan medföra (4 kap. 2 § patientlagen).Undantag från kravet på samtycke finns i tvångsvårdslagstiftningen, till exempel i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Även i 4 kap. 4 § patientlagen finns det en bestämmelse om vård utan samtycke. Den innebär att om hälso- och sjukvårdspersonalen inte kan ta reda på patientens vilja på grund av till exempel medvetslöshet så ska patienten få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar livet eller hälsan. Bestämmelsen gäller även för varaktigt beslutsoförmögna personer som är i behov av akut vård. Om behovet av hälso- och sjukvård inte är av akut karaktär får däremot stöd för vården av den beslutsoförmögne i stället hämtas i den allmänna nödbestämmelsen i brottsbalken. Utöver patientlagens bestämmelser finns av socialstyrelsen utgivna föreskrifter tillsammans med allmänna råd. Föreskrifterna kompletterar patientlagen medan de allmänna råden är just rådgivande och kan användas till hur föreskrifterna ska tolkas.I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling (SOSFS 2011:7) verksamhetschefen ska ansvara för att det för en patient med ett livshotande tillstånd ska utses en legitimerad läkare som fast vårdkontakt. Detta ska göras så snart som möjligt efter det att en behandlande läkare har konstaterat tillståndet (2 kap. 3 § SOSFS 2011:7). Den fasta vårdkontakten ska ansvara för planeringen av patientens vård. Vid planeringen ska den fasta vårdkontakten (1) fastställa målen för vården, (2) fastställa delmålen för de olika behandlingar och åtgärder som ingår i vården, och (3) ta ställning till hur patientens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses (2 kap. 4 § SOSFS 2011:7). Av 3 kap. 1 § sker en hänvisning till 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen enligt vilket hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull vård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. Inför ett ställningstagande till att inte inleda eller inte fortsätta livsuppehållande behandling ska den fasta vårdkontakten rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare (3 kap. 2 § SOSFS 2011:7). Av de allmänna råden framkommer att den fasta vårdkontakten även bör rådgöra med andra yrkesutövare som deltar i eller har deltagit i patientens vård. I 4 kap. SOSFS 2011:7 finns bestämmelser om vad som gäller när patienten inte vill ha livsuppehållande behandling. Om en patient ger uttryck för att en livsuppehållande behandling inte ska inledas eller inte ska fortsätta, ska den fasta vårdkontakten före ställningstagandet till patientens önskemål försäkra sig om att patienten och närstående har fått individuellt anpassad information. Den fasta vårdkontakten ska även göra en bedömning av patientens psykiska status och förvissa sig om att patienten (1) förstår informationen, (2) kan inse och överblicka konsekvenserna av att behandling inte inleds eller inte fortsätter, (3) har haft tillräckligt med tid för sina överväganden, och (4) står fast vid sin inställning (4 kap. 1 § SOSFS 2011:7). Inför ett ställningstagande till att inte inleda eller inte fortsätta livsuppehållande behandling ska den fasta vårdkontakten rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare (4 kap. 2 § SOSFS 2011:7). När förutsättningarna är uppfyllda ska den fasta vårdkontakten ta ställning i enlighet med patientens önskemål och ombesörja att behandlingen inte inleds eller inte fortsätter (4 kap. 3 § SOSFS 2011:7). Den fasta vårdkontakten ska i patientjournalen dokumentera patientens psykiska status, när och på vilket sätt patienten och närstående har fått information, vilken inställning patienten och närstående har, när och på vilket sätt patienten har uttryckt sin inställning, sitt ställningstagande till den livsuppehållande behandlingen, när och på vilka grunder han eller hon har gjort sitt ställningstagande, och när och med vilka yrkesutövare han eller hon har rådgjort (4 kap. 4 § SOSFS 2011:7).I det fallet du beskriver förstår jag det som att patienten är kontaktbar och åtminstone till sin fru ger uttryck för att han inte vill att respiratorn ska stängas av. Att respirator stängs av kan ske om förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda och patienten exempelvis gett uttryck för att den vill att livsuppehållande behandling ska inledas eller fortsättas. Respirator kan även stängas av när det gäller behandling som inte gagnar patienten. Så sker emellanåt, efter noggrant övervägande, när patienten exempelvis är konstaterat hjärndöd.Tyvärr har jag inte tillräcklig inblick i det ärende du beskriver för att göra någon djupare bedömning. Det förefaller dock anmärkningsvärt om vården beslutar att stänga av respiratorn för en patient som är kontaktbar och ger uttryck för att så inte ska ske. Som kan ses av redogörelsen ovan ska det ske en omfattande dokumentation. Mitt förslag är att hustrun till patienten dels informerar om att sådan utredning och dokumentation ska ske. Det kan även informeras om att om respiratorn stängs av utan att det fanns grund för det kan läkaren som fattar det avgörande beslutet anmälas och åtalas misstänkt för dråp eller mord.Då du beställt telefonuppföljning kommer att ringa dig i ärendet imorgon, måndagen den 8 mars, klockan 9.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att välja abortmetod?

2021-02-22 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Har jag rätt att välja vilken abortmetod jag vill genomgå?Det finns inga medicinska själ att behöva ta de ena eller det andra och jag har heller inte passerat gränsen för kirurgisk abort. Är däremot inte i vecka 7 ännu (kirurgisk rekommenderas att inte göra innan de) Men jag borde väl ändå kunna boka en tid nu som infaller när jag är i vecka 7 då de också är väntetider.När jag pratade med barnmorskan sa hon att jag inte hade rätt att välja men kollar man runt så är det mitt val. Är inte de fel att säga så om de nu stämmer att jag har rätt att välja?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den svenska rätten till fri abort regleras i abortlagen och enligt 1177 är medicinsk abort den vanligaste metoden och den metod som går att använda under hela den period då abort är tillåten. Kirurgisk abort kan däremot endast användas till graviditetsvecka 12 eller 13, men oftast inte under väldigt tidig graviditet. Efter att jag undersökt din fråga verkar det som att kvinnan har rätt att välja abortmetod såvida den inte är direkt medicinskt olämplig. Det skulle alltså till exempel kunna vara att det är för tidigt i graviditeten. Det verkar som att just denna frågan har varit uppe för diskussion flera gånger, både bland politiker men också i media, som just undersökt huruvida rätten till att välja abortmetod. Dock har vi fri abort i Sverige, vilket innebär att juridiskt ska du ha rätt att välja vilken metod du vill använda. Däremot verkar det som att sjukvården måste göra en bedömning kring vad som passar bäst beroende på hur långt gången en är i graviditeten, detta för att se till att metoden inte är medicinskt olämplig.SammanfattningSå svaret på din fråga är att du har rätt att välja metod, men att metoden som väljs måste vara lämplig för just dig. Mitt tips är att du pratar med din barnmorska igen och ser vad hon säger, har hon giltiga medicinska argument för att du bör välja en viss metod så är det säkert så att de har gjort en medicinsk bedömning och rekommenderar en viss metod för att det ska ske så säkert som möjligt för dig. Som patient har du dock den generella rätten att välja! Hoppas att allt löser sig!Allt gott,

Kan man anmäla vården om man upplever att dem gjort något fel i den medicinska behandlingen?

2021-01-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |HejJag var gravid och födde en frisk dotter 2014.2veckor efter förlossning kom där ut ett foster som utvecklas fram till ca 4 månaden sedan dött. Ingen har märkt att där fanns två stycken. Inte vid första besöket hos barnmorska eller vid föddselen av min dotter, utan när hon var 2veckor gammal fick ja ont i magen och fick ut den i toaletten. Är detta något jag hade kunnat anmäla vården för?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga att du har fått gå igenom detta, jag förstår att det kan ha upplevts som mycket jobbigt. I Sverige så har vi LÖF som du kan anmäla patientskador till, de fungerar som en patientförsäkring för alla. Jag kan inte göra en säker bedömning på om detta kommer att räknas som en patientskada enligt LÖF, däremot rekommenderar jag dig absolut att anmäla detta dit för att få en bedömning då det låter anmärkningsvärt att ingen märkt detta under hela din graviditet och förlossning. Att anmäla till LÖF innebär att om dem anser att det är en patientskada, alltså att något fel har skett i din vård som har lett till en skada hos dig så kommer ersättningen du får att vara beräknad med hänsyn till skadeståndsrättsliga grunder och domstolspraxis. Utöver detta så kan du kontakta patientnämnden för att få hjälp att föra fram ditt klagomål kring den vårdinstans som enligt dig har brustit. Här kan du hitta kontaktuppgifter till din patientnämnd. Du kan även välja att IVO anmäla händelsen om du inte har fått ett svar som du känner dig nöjd med ifrån din vårdgivare. Här kan du läsa mer om IVO. Du bör alltså:-Anmäla detta till LÖF för att se om du kan få ersättning för det som en patientskada -Kontakta din patientnämnd om du vill få hjälp att framföra klagomål till vårdsinstansen, alternativt prata med vårdsinstansen själv -Om du inte får ett tillfredställande svar från vårdsinstansen så kan du göra en IVO anmälan Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga och jag önskar dig ett stort lycka till!Med vänlig hälsning, Elin Englund