Vad kan jag göra om jag får en felaktig diagnos?

2021-04-06 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vid fel diagnos vad bör jag göra?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet?I mitt svar kommer jag att redogöra för vad du som patient kan göra om du får en felaktig fastställd diagnos och om du kan ha rätt till ersättning på grund av detta fel. Kan jag anmäla en felaktig diagnostisering?Först och främst har du som patient rätt till en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Om det tyvärr skulle uppstå fel eller brister i vården har du möjlighet att anmäla dessa. Det finns flera sätt för dig att framföra dina synpunkter och klagomål kring vården. För det första kan du kontakta den ansvariga vårdpersonalen som har undersökt, behandlat och diagnostiserat dig. För det andra kan du vända dig till patientnämnden i din region. För det tredje kan du anmäla allvarligare händelser inom vården hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Exempel på allvarligare händelser är om vården leder till att patienten får bestående skador, ett ökat behov av vård eller att denne avlider. Vanligtvis utreder inte IVO klagomål som lämnas efter två år från det att händelsen inträffade och inte heller frågor som rör ekonomisk ersättning. Har jag rätt till ersättning vid felaktig diagnostisering?Regler kring en patients rätt till ekonomisk ersättning i samband med hälso- och sjukvården går att finna i patientskadelagen (PSL). För att du som patient ska ha rätt till patientskadeersättning krävs att en skada har uppkommit i samband med sjukvård i Sverige. Det krävs även att skadan har uppkommit som en följd av någon av grunderna som räknas upp i 6 § PSL. En av dessa grunder är felaktig diagnostisering (6 § punkt 3 PSL). Alltså kan du ha rätt till ersättning om du har fått en diagnos som därefter visar sig vara felaktig och du har lidit skada på grund av detta. Skada ska ha uppkommit på grund av en felaktig diagnos som medfört att patientens tillstånd försämras på ett sätt som kunnat undvikas om rätt diagnos hade ställts. Exempelvis kan det ha handlat om iakttagbara sjukdomstecken som tolkats felaktigt vilket har lett till att vårdåtgärder inte vidtagits eller har blivit felaktigt inriktade som till sist har lett till en skada. Man tar hänsyn till den kunskap som fanns vid diagnostillfället för att bedöma huruvida det förelegat en diagnosskada. Ersättningens storlek beräknas enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler (8 § PSL). För att ha rätt till ersättning ska en anmälan ha gjorts inom tio år från den tidpunkt då skadan inträffade (23 § PSL). Vad kan jag göra om jag får en felaktig diagnos?Sammanfattningsvis har du alltså möjlighet att framföra klagomål på hälso- och sjukvården om du får en felaktig diagnos. Därutöver har du inom tio år rätt till ersättning om du drabbats av en skada på grund av en feldiagnos. Jag hoppas att du fick svar på dig fråga och behöver du vidare hjälp med ditt ärende råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning. Med vänliga hälsningar,

Har man rätt till ersättning om anhörig avlider på grund av felbehandling i sjukvården?

2021-03-26 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |hur mycket ersättning kan man få om en nära anhörig avlider på grund av felbehandling i sjukvården?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten i hälso- och sjukvårdenVårdgivaren bedriver hälso- och sjukvården och denna verksamhet ska uppfylla kraven på "god vård". Med detta menas att vårdgivaren har ett ansvar för att vården är av god kvalitet samt att patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet uppfylls. Vårdgivare har även ansvaret för att utreda och anmäla händelser som kan leda till vårdskador (5 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen). Dessutom ska vårdgivaren främja patientsäkerhet och kontinuerligt arbeta för att minska antalet vårdskador (3 kap. patientsäkerhetslagen (PSL)). Vad är en vårdskada?En vårdskada utgör ett lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (1 kap. 5 § PSL). Vårdskadan eller risken för skadan kan uppstå i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. För att det ska anses vara en allvarlig vårdskada krävs att skadan är bestående och inte ringa eller har lett till ett ökat vårdbehov för patienten eller att denne avlidit (1 kap. 5 § PSL). Vad händer om en vårdskada uppkommer?Om en vårdskada uppkommer är det först och främst vårdgivaren som har en skyldighet att utföra en utredning (3 kap. 3 § PSL). Vårdgivaren måste även göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om det rör sig om en allvarlig vårdskada (en s.k lex Maria-anmälan). En patient som drabbats av en vårdskada har även möjlighet att på egen hand anmäla skadan till IVO. Om patienten har avlidit är det istället dess anhöriga som har möjlighet att anmäla skadan. Vanligtvis räknas familj, sambo och annan nära släkt eller en mycket nära vän som anhörig. När IVO har fått in en anmälan gör det vanligtvis en bedömning utifrån patientsäkerhetslagen om ärendet ska utredas eller inte. Bedömningen görs bland annat kring vad som har inträffat och hur vårdpersonal har agerat. Vårdgivaren har möjlighet att kommentera utredningen. I slutändan kan IVO:s utredning möjligtvis leda till att personal inom hälso- och sjukvården får sin licens indragen (7 kap. 29-30 § PSL). Vilken ersättning kan bli aktuell om en anhörig avlider i sjukvården?En patient som har drabbats av en personskada kan få ersättning enligt patientskadelagen (6 § patientskadelagen). Ersättningens storlek beräknas enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler (8 § patientskadelagen). Om patienten avlider kan även viss ersättning berättigas patientens anhöriga. För att en anhörig ska ha rätt till ersättning ska en anmälan ha gjorts inom tio år från den tidpunkt då skadan inträffade (23 § patientskadelagen). Därutöver lämnas inte patientskadeersättning om skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada som utan behandling är direkt livshotande eller leder till svår invaliditet (7 § patientskadelagen). Alltså om det förelåg ett så akut vårdbehov att operationen genomfördes utan att vårdgivaren hade möjlighet att vidta normala förberedelser eller att vårdgivaren medvetet var tvungen att ta stora risker i syfte att förebygga en allvarlig utveckling patientens sjuktillstånd. I sådana fall har man inte rätt till ersättning. Värt att tillägga är att man även kan väcka skadeståndstalan enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler. Dock kan det vara svårare att få skadestånd mot en vårdgivare då man bland annat måste bevisa att det finns ett orsakssamband mellan den inträffade skadan och uppsåt eller oaktsamhet från vårdgivarens sida. SammanfattningOm en nära anhörig olyckligtvis avlider till följd av felbehandling i sjukvården kan man ha rätt till ersättning. Dock kan jag tyvärr inte precisera exakt hur mycket ersättning en anhörig kan ha rätt till eftersom det måste ske en individuell bedömning i varje enskilt fall. Hoppas att du fick din fråga besvarad och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att återigen höra av dig till oss på Lawline igen!