Kan socialmyndigheten omhändertaga mina barn på grund av att jag begick ringa stöld?

2018-05-24 i Myndigheter
FRÅGA |Hej.Jag mår jätte dåligt har fått ett brev från socialtjänsten att vi ska träffas jag o mina döttrar jag gjorde ett stort misstag snattade för 40 kr kommer jag förlora mina barn för mitt dumma misstag o måste man åka på de mötet vad händer om vi inte går dit min ena dotter är så känslig tycker allt är jätte jobbigt. Hjälp hjälp mig snälla. Tack snälla
Binh Tran |Hejsan! Det finns endast ett sätt för socialmyndigheten att, med tvång, ta barnen från din vårdnad, det är genom lag om vård av unga. För att detta ska kunna hända måste en förälder visa att denne är inkapabel till att ta hand om barnen/barnet. Det sägs i 2§ att, "Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas." Det ställs således höga trösklar för att en förälders beteende ska kunna anses befoga ett sådant omhändertagande som stadgas i 2§. Faktumet att du har begått snatteri (numera kallad ringa stöld), i och för sig, får inte vara anledning nog för att socialmyndigheten att tillvarata dina barn, förutsatt att det inte finns ytterligare omständigheter du inte nämner. Jag tar för givet att det inte finns sådana omständigheter, sålunda behöver du inte oroa dig för att myndigheten ska utsätta dig för något sådant. Angående mötet och om du måste närvara. Allting som socialmyndigheten gör är frivilligt. Det betyder att de inte kan göra något under tvång om det inte specifikt nämns i lag att man får göra det. Som exempel ovan finns det en lag om att kunna tvångsomhändertaga unga barn. Ett kallande till möte är således frivilligt för dig och dina barn. Socialmyndigheten brukar göra detta för att se till att allting är bra för barnen samt att omständigheter i hemmet är bra. Jag hoppas jag har kunnat dämpa din oro och hjälpa dig att tillvarata din rätt. Med vänliga hälsningar!

Myndigheter måste iaktta saklighet

2018-05-21 i Myndigheter
FRÅGA |Jag funderar på att göra en JO anmälan mot en svensk myndighet då de inte svarat på ett mail med frågor gällande en ansökan. Vad jag undrar är om det finns något skydd för mig för att tjänstemän blir griniga och behandlar mig eller en nära anhörig sämre vid framtida ansökningar. (Myndigheten är ganska liten så det finns stor risk att hamna hos samma tjänsteman)
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Absolut! Det följer av Regeringsformen 1 kap. 9 § att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Den objektivitetsprincip som här fastslås innebär att förvaltningsorganen i sin verksamhet inte får låta sig vägledas av andra intressen än dem de är satta att tillgodose och inte heller grunda sina avgöranden på hänsyn till andra omständigheter än sådana som enligt gällande författningar får beaktas vid prövningen av ett ärende. De får sålunda inte låta sig påverkas av en önskan att gynna eller missgynna vissa enskilda intressen. Tjänstemän får alltså inte agera hur som helst i sin tjänsteutövning, om det skulle behandla dig eller dina anhöriga sämre endast för att du har gjort en JO-anmälan så skulle jag säga att det är grund för ännu en JO-anmälan. Vilket skulle kunna resultera i att tjänstemannen gör sig skyldig till tjänstefel enligt 20:1 Brottsbalken och därmed riskera straff.Hoppas du fick svar på din fråga!mvh

När får socialtjänsten göra hembesök?

2018-05-08 i Myndigheter
FRÅGA |När socialtjänsten redan beslutat att hembesök är beviljat, har de laglig rätt att planera in det utan min vetskap då?
Frida Sundin |Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Eftersom du inte specificerat vilken typ av insats det gäller från socialtjänsten kommer här ett allmänt svar. Behövs samtycke? Socialtjänstens verksamhet ska bedrivas med respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet, se Socialtjänstlagen 1 kap. 1§ 3 stycket. Med anledning av detta krävs samtycke för de allra flesta åtgärder och de görs i regel i samförstånd med den enskilde. När de gäller hembesök är samtycke särskilt viktigt, eftersom ett hembesök i utredningssyfte av myndighet jämställs med en husrannsakan eller liknande åtgärd. För att genomöra en sådan åtgärd krävs enligt 2 kap. 6§ Regeringsformen stöd i lag, vilket inte finns för Socialtjänsten. Detta skydd finns även i Europakonventionen. JO har i ett utlåtande specifikt sagt att hembesök i utredningssyfte utan samtycke inte är tillåtet från socialtjänsten. (Diarienummer: 2383-2007,148-2008 Justitieombudsmannen Kerstin André)Hur kan samtycke lämnas? Enligt ett annat JO utlåtande är det tillräckligt att frivilligt släppa in tjänstemännen i bostaden för att ett samtycke ska anses föreligga. (Diarienummer: 4034-2011, JO Wiklund) Det finns alltså möjlighet att helt enkelt vägra släppa in tjänstemännen i bostaden och de saknar då samtycke till åtgärden. Dock bör uppmärksammas att socialtjänsten kan ha befogat intresse av att göra hembesök för att utreda ärendet enligt 11kap 1§ Socialtjänstlagen, det kan alltså leda till negativa konsekvenser för en själv att inte samarbeta. Vad innebär samtycket? Även om man samtyckt till ett hembesök av socialtjänsten är det tillåtet att begränsa deras handlingar i hemmet. Även hembesök ska utföras med respekt för den enskildes integritet, och undersökning ska inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt. Sammanfattning Sammanfattningsvis krävs ditt samtycke för att socialtjänsten ska kunna göra ett hembesök hos dig, samt för de åtgärder de gör i ditt hem. Dock finns olika regleringar beroende på vilken typ av insats som är aktuell, och till exempel då det gäller LVU, alltså barn, kan socialtjänsten be om assistans från polisen och då krävs inte längre samtycke.

Handläggningstid Migrationsverket

2018-05-02 i Myndigheter
FRÅGA |Hej jag har ansökt till arbetillstånd jag har lämnat min ansökt med blankett i Migrationsverket i Solna 2017 07 17 när kommer ett beslut
Lisa Naudot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vi på Lawline har tyvärr ingen möjlighet att kontrollera enskilda personers ärenden eller handläggningstider hos Migrationsverket. På Migrationsverkets hemsida kan du dock få en uppskattning om ungefär hur lång handläggningstiden är för liknande ärenden. Resultatet visar hur lång tid det har tagit för personer med liknande ansökningar att få ett beslut, men Migrationsverket kan inte ge en exakt tid för just ditt enskilda ärende. Länken till Migrationsverkets handläggningstider: https://www.migrationsverket.se/Kontakta-oss/Tid-till-beslut.htmlOm du vill få ytterligare information angående din ansökan kan du kontakta Migrationsverket antingen via telefon eller e-post, här finns en länk https://www.migrationsverket.se/Kontakta-oss/Ring-oss.html.Vänligen,

Är lönelista från Svensk Bilprovning AB offentlig handling?

2018-05-22 i Myndigheter
FRÅGA |Hej, jag undrar ifall jag har rätt att ta del av lönelista för anställda på Svensk Bilprovning AB. Då detta är ägt av staten så bör väl lönerna också vara en offentlig handling?Mvh B
Emma Frost |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En offentlig handling är en allmän handling som inte lyder under sekretess. En allmän handling är en handling som är förvarad, inkommen eller upprättad hos en myndighet (1-3 § § 2 kap. tryckfrihetsförordningen.).Svensk Bilprovning AB är till 52 % ägt av staten. Att staten äger störst andel innebär inte att det är en myndighet. Svensk bilprovning AB är ett aktiebolag och är därför inte en myndighet (se vidare här.). Detta innebär att de handlingar som finns hos Svensk Bilprovning AB (t.ex. lönelistor) inte är allmänna handlingar och inte heller offentliga handlingar, vilket innebär att Svensk Bilprovning AB inte behöver lämna ut lönelistor till dig. Hoppas du fick svar på din fråga.

Myndigheters skyldigheter och MKB

2018-05-16 i Myndigheter
FRÅGA |Hej. Utredningskyldighet - vad gäller då för en myndighet? Vad gäller om en MKB beslut inte efterföljs? Serviceskyldighet - vad gäller då för en myndighet ?
Sandra Ibrahim |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Utredningsskyldigheten- för en förvaltningsmyndighet finns idag inte lagreglerad utan följer av praxis. Utredningsskyldigheten härrör från officialprincipen som idag finns reglerad i 8 § Förvaltningsprocesslagen. Det är genom denna bestämmelse om analogier gör för att principen ska tillämpas hos myndigheterna. En särskild bestämmelse kommer dock att föras in om det i den nya förvaltningslagen. Utredningsskyldigheten ser olika ut beroende på ärendets typ och beskaffenhet. En tumregel att följa är att utredningsskyldigheten i ansökningsmål åvilar den enskilde medan det i ärenden där myndigheten agerar på egen hand tillskrivs dem ett större ansvar. Exemplevis i mål med väldigt ingripande och betungande karaktär såsom asylmål har myndigheten ett väldigt långtgående ansvar. Generellt gäller, ju starkare intressen och mer ingripande ärendetyp desto större utredningsansvar. För att skyldigheten dock ska gälla finns det allmänna krav på att den enskilde samarbetar och bidrar till utredningen så gott som möjligt. MKB. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på sin omgivning. En MKB bifogas även till en ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt 9 kap. Miljöbalken (MB). Sådant tillstånds giltighet kan upphävas genom omprövning enligt 24 kap. MB. Att man inte följt upprättad MKB skulle i praktiken kunna leda till att tillståndet omprövas och upphävs. Serviceskyldigheten - för en myndighet framgår av 4 § Förvaltningslagen (FL). Myndigheten har därmed skyldighet att bl.a. besvara frågor, förklara blanketter, ge upplysningar och råd osv. Så länge det rör myndighetens verksamhetsområde har en enskild möjlighet att få hjälp. Frågor, och hjälp allmänt, ska besvaras skyndsamt. Dessa krav finns på myndigheten även om det inte finns en ärendekoppling än. Om en enskild vänt sig till fel myndighet har myndigheten en skyldighet att hänvisa denne rätt. I 5 § FL uppställs det krav på tillgängligheten hos myndigheten för att denna service ska kunna upprätthållas. Detta är omfattande krav på myndigheten som till viss del ger uttryck för officialprincipen. Observera - dels att serviceskyldigheten ges såvitt det är lämpligt (innebär att myndigheten inte ska göra hela den enskildes jobb utan den får bedöma den enskildes förmåga kunna utföra åtgärden själv), dels att skyldigheten att ge råd slutar vid juridiska råd i ett enskilt ärende (för detta får den enskilde anlita ett juridiskt ombud).Bästa hälsningar,

Vad kan jag göra om jag fått en orosanmälan mot mig?

2018-05-04 i Myndigheter
FRÅGA |Hej lawlineJag fick orosanmälan på mej för att mitt bonusbarn hade blåmärken på armarna, lärarna på skolan frågade ut henne flera ggr och hon sa hela tiden att jag inte slagit henne/gjort henne illa.Men nu säger dottern att det är hennes lärare som nypit/klämt henne på överarmarna så hon blivit blå.Hon som anmält mej för orosanmälan blir utpekad som den som gjort dottern illa, av dottern själv. Är detta förtal ?Det låter som en dålig film......Vad tycker ni jag ska göra, jag känner mej djupt kränkt och ledsen.
Jessica Khoo |Hej och stort tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga.Det är förståeligt att du känner dig kränkt av detta om du inte har gjort dig skyldig till någonting. Mitt svar kommer att syfta till att vägleda dig i vad som kan komma att ske härnäst.En lärare är en person som arbetar i en verksamhet som rör barn och har därför en plikt att anmäla till socialtjänsten om det finns misstanke att ett barn far illa 14 kap 1§ Socialtjänstlagen (SoL). Jag menar av denna anledning att, om det inte är denna person som skadat din bonusdotter, personen måsteanmäla sin oro och kanske inte haft för syfte att kränka dig i första hand. Eftersom jag inte vet vad som framkommer i anmälan vet jag inte om det kan röra sig om förtal eller inte. Jag tror tyvärr att det kan vara svårt för dig att få igenom en eventuell sådan talan eftersom det som tidigare nämnts finns en anmälningsskyldighet. Det är dock inte någonting som jag har omständigheter nog att uttala mig vidare om. När socialnämnden får in en anmälan som har skett här ska de först avgöra om barnet behöver skyddas akut (skyddsbedömning) och ta ställning till om de ska starta en utredning (förhandsbedömning), detta framgår av 11 kap 1§ SoL. Beroende på hur länge det gått sedan orosanmälan gjordes kan jag tänka mig att dessa bedömningar bör ha ägt rum. Vad kan du göra nu? Huvudregeln är att den som är vårdnadshavare får veta vad som händer i en utredning om sitt barn, jag antar därför att din partner kan få tag på denna information och kommunicera den till dig. Detta gäller så länge uppgifterna inte är belagda med sekretess. Jag rekommenderar därför att du fortsätter att tala med socialtjänsten i din kommun och tar reda på vad som händer i utredningen så att du är informerad och kan få tid att anpassa dig. Exempelvis som ovan nämnt bör de redan ha gjort bedömningar som du kan få ta del av. Som socialtjänsten säger finns det inte så mycket mer som du kan göra tyvärr.Behöver du mer hjälp i din fråga så kan ställa en ny fråga här eller kontakta en av våra kompetenta jurister här.Vänligen,

Radio- och TV-avgift

2018-05-02 i Myndigheter
FRÅGA |Jag er utflyttad och bor inte I Sverige men har ett sommarhus Tuan internet eller fasttelefon. Jag har dock en gammas tv som jag endast kan se gamma video film som jag har. Jag aker till sommarhuset en gang per 3:e ar! Nu har jag fatt ett brev till min fasta bostadsadress utomlands....Radiotjanst vill att jag betalar... ?????? Man inte ens se svensk tv om jag ville det!!! Kan jag bli skyldig att betala?
Azra Delkic |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Betalningsskyldighet föreligger för den som har en TV-mottagare i hemmet 2 a § Lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Med TV-mottagare menas sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program exempelvis tv, digitalboxvideo med kanalväljare, inspelningsbar dvd-spelare och dator med tv-kort. Som jag tolkar din situation är du betalningsskyldig eftersom att du har en TV i ditt hushåll, även om du inte kan kolla på svenska tv-program. Har du invädningar har du rätt att få ditt beslut om att betala tv-avgift omprövat 15 § Lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.. Detta skickar du in till Radiotjänsten. Läs gärna mer om radio- och tv-avgiften på Radiotjänstens hemsida.