Orosanmälan på osanna uppgifter

2021-04-21 i Myndigheter
FRÅGA |HejJag och sambon valde separera nyligen pga en destruktiv relation med ett barn på (14 månader gammal). hon har inte varit samarbetsvillig kring umgänget där hon har dikterat villkoren kring var/hur och när jag får träffa min son (övervakad av henne och hennes släktingar) utan anledningen.Nu fick jag ett samtal från socialtjänsten där mitt ex. har lämnat en orosanmälan mot min lämplighet som pappa, Vilket naturligtvis är helt osanna, en utredningen kommer att startas mot mig, hur och vad bör jag tänka på i dessa kommande samtal när anklagelserna är falska?? bör jag anlita ett juridiskt ombud som bör närvara under dessa samtal?? alt. spela in samtalen som underlag för en tredjeplats-bedömning?tacksam för svarmvhpappa
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ombud och ljudinspelningNär en orosanmälan har gjorts så ska socialnämnden så snart som möjligt inleda en utredning (11 kap. 1 § socialtjänstlagen). Under denna utredning så ska socialnämnden utreda de förhållanden som ligger till grund för anmälan för att på så sätt se om socialnämnden måste vidta några åtgärder. Du kan anlita ett juridiskt ombud när socialnämnden genomför utredningen. Det är inte tillåtet att spela in samtal mellan andra när man själv inte deltar i samtalet (4 kap. 9 a § BrB). Om du dock är delaktig i samtalet så ställer lagen inte upp några hinder mot att, med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel, spela in ett samtal (4 kap. 9 a § BrB). Det är olagligt att göra en falsk anmälanAtt lämna osanna uppgifter till en myndighet som kan leda till åtal utgör en brottslig gärning (15 kap. 6 § brottsbalken). Brottet förutsätter att uppgiftslämnaren lämnar uppgifterna med avsikten att den andra personen ska blir fälld till ansvar. Det strider även mot lagen att lämna besvärande uppgifter till en myndighet, avseende en annan person, förutsatt att myndigheten ska ta upp anmälan (15 kap. 7 § brottsbalken). Vad kan du göra nu?Det kan vara bra att anlita en ombud när socialnämnden genomför en utredning på grund av en orosanmälan. Ombudet har då möjlighet att sätta sig in i de omständigheter som rör ditt ärende för att på så sätt ge mer konkreta råd.Om du är i behov av ytterligare rådgivning så är du varm välkommen att återkomma med en fråga eller att boka tid med en av Lawlines jurister (https://lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar

Vad kan jag göra om en myndighet inte svarar?

2021-04-16 i Myndigheter
FRÅGA |Hej Vad skall jag göra om en kommun efter flertal upprepade skrivelser inte svarar även om jag har hänvisat till bestämmelserna i Förvaltningslagen? Ärendet gäller att få en förklaring på hur vissa oklara frågor skall tolkas och besvaras på kommunens inkomstförfrågan för hemtjänst. (gäller inte överklagan)Tacksam för svar
Felicia Hauzenberger |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilken lag blir tillämpligFörvaltningslagen tillämpas när förvaltningsmyndigheter handlägger ärenden (1 § förvaltningslagen). Kommunala myndigheter är förvaltningsmyndigheter och omfattas därför av lagen. Då du anger att frågan gäller inkomstförfrågan för hemtjänst så utgår jag ifrån att det är socialnämnden, i din kommun, som du har haft kontakt med. Socialnämnden är en kommunal myndighet som därmed omfattas av förvaltningslagen. Förvaltningslagen är en subsidiär lag (4 § förvaltningslagen). Detta innebär att lagen ger vika om det finns en annan lag som omfattar en specifik fråga och som anger något annat än vad som anges i förvaltningslagen. Vad gäller socialnämnden så är det socialtjänstlagen som utgör sådan specialförfattning. Är det fråga om handläggning av ärende?Enligt socialtjänstlagen så är det till viss del förvaltningsrättsliga bestämmelser som ska tillämpas när socialnämnden handlägger ett ärende (11 kap. 8 § socialtjänstlagen). En sådan bestämmelse som gäller vid handläggningen av ärenden hos socialnämnden är förvaltningslagens reglering om kommunikation (25 § förvaltningslagen). Enligt 25 § förvaltningslagen så ska en myndighet kommunicera allt material som är av betydelse för ett ärende. Bestämmelsen om kommunikation tillämpas som sagt bara om det är fråga om handläggning av ett ärende. När man enbart kontaktar myndigheten med en fråga, utan att ha ett pågående ärende hos myndigheten, så innebär det inte nödvändigtvis att det kan betrakta som handläggning av ett ärende. Serviceskyldighet och tillgänglighet Trots att det inte rör sig om handläggning av ett ärende så ska en förvaltningsmyndighet iaktta bestämmelserna om grunderna för god förvaltning (1 § 2 st. förvaltningslagen). Inom ramen för god förvaltning ingår dels en serviceskyldighet (6 § förvaltningslagen) och dels en skyldighet att vara tillgänglig (7 § förvaltningslagen). Serviceskyldigheten innebär att myndigheten ska verka för en smidig kontakt med enskilda. Myndighetens tillgänglighet går ut på att myndigheten ska vara vara tillgänglig för kontakt när enskilda personer kontaktar myndigheter. Vad kan du göra nu?Vad du kan göra, om du anser att myndigheten inte uppfyller de krav som ställs på service och tillgänglighet, är en anmälan till JO (justitieombudsmannen). JO har som uppgift att granska myndigheter. JO har därmed möjligheten att rikta kritik mot en myndighet som inte uppfyllt de krav som ställs enligt lag. För mer information om hur en sådan anmälan görs, kan du vända dig till JO:s hemsida. Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att återkomma till oss. Med vänliga hälsningar

Får förskolor lägga ut bilder och namn på barn på sociala medier?

2021-04-09 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Om en förskola lägger ut bilder där man kan se delar av barns ansikte och bilder på barns namn på öppna Facebook grupper och instagramkonton. Är det okej enligt GDPR eller går det under något annat?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör behandling om personuppgifter vilket regleras i Europeiska unionens dataskyddsförordning (GDPR). Syftet med denna lag är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter.PersonuppgiftEn personuppgift är all typ av information som kan knytas an till en identifierbar person (art 4 punkt 1 GDPR). Det kan alltså röra sig om bilder, namn, adress, personnummer osv. Barns personuppgifter är extra skyddade av GDPR eftersom barn kan ha svårare att förutse riskerna med att lämna ifrån sig uppgifter.För att få använda bilder och namn på sociala medier krävs som utgångspunk samtycke (art 6 GDPR). Samtycket ska vara frivilligt och avse just det särskilda syftet som uppgifterna samlas in för - det får inte råda någon tvekan om vad personen samtycker till beträffande hur uppgifterna ska behandlas. Den som samtycker måste alltså ha fått information om vad uppgifterna ska användas till för att kunna ta ställning till och förstå vad den samtycker till.Om barnen är under 13 år krävs att man inhämtar samtycke till barnets vårdnadshavare (art 8 GDPR). Samtycke bör inhämtas inför varje publicering.SammantagetDet är inte tillåtet att publicera bilder på barn på förskolans sociala medier med varken namn och bild utan att inhämta samtycke från föräldrarna först. Har sådant samtycke inhämtas går det alltså bra. Man måste dock också beakta att det kan finnas barn med ett skyddsbehov. Det är alltså extra viktigt att dessa barn inte finns med på bilder.Extra försiktighet iakttas alltså när det handlar om personuppgifter som rör barn. Barns uppgifter har alltså särskilt skydd för att barnets rättigheter ska vara väl skyddade. Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur långt tid tar det innan polisen hör av sig efter att man har blivit polisanmäld?

2021-03-31 i Myndigheter
FRÅGA |Hej!Idag åkte jag fast för snatteri på Ica. Butiksbiträdet sa att dom gjort en polisanmälan.Hur lång tid tar det innan man hör något från polisen, eller hur vet man om ärendet blivit avskrivet?
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer efter en polisanmälan?När en brottsanmälan har gjorts ska polis eller åklagare bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. De beslutar därefter om en förundersökning, även kallad brottsundersökning, ska inledas. Det görs bara om det finns möjligheter att klara upp brottet. Saknas det tillräckliga bevis kan en förundersökning läggas ned.Efter polisanmälan är det alltså det första som polisen ska ta ställning till ifall man ska föra en brottsutredning eller inte. Om man beslutar för att föra en brottsutredning är nästa steg att polisen alternativt åklagaren inleder en förundersökning. Mer om detta kan du läsa här. När det gäller din fråga så är svaret är det beror på hur snabbt polisen har möjlighet att arbeta. Det finns alltså ingen specifikt tidsperiod för när polisen ska höra av sig igen kring polisanmälan, utan det beror helt enkelt på alla faktorer runt omkring ärendet. Du hittar ytterligare information som kan vara av intresse från Polismyndighetens egna hemsida här. Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Byte av efternamn till ett äldre släktnamn

2021-04-16 i Myndigheter
FRÅGA |Fråga om efternamnsbyte. Min farmors far fick sitt andra efternamn som båtsman. Hans fru, alla syskon utom min farmor bär detta efternamn i arkiv och går att fastställa. Nu vill min dotter gärna ta detta efternamn men stöter på patrull eftersom just min farmor inte kan hittas med rätt efternamn. Kan detta räknas till särskilda skäl att få igenom namnbyte?
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Efternamnsbyten regleras i Lagen om personnamn (Namnlagen). Lagen reglerar ett antal fall då ändring av efternamn är tillåten. Det finns däremot en specialreglering i en paragraf som hanterar byte av ett efternamn som har funnits i släkten. Enligt denna bestämmelse får en person byta till ett efternamn som har funnits i dennes släkt i rakt uppstigande led i minst två generationer. Det får däremot vara högst fyra generationer tillbaka sedan någon i släkten bar efternamnet, räknat från och med personens föräldrar (18 § Namnlagen). Det är den som vill byta efternamnet som ska visa att denne har en koppling till efternamnet som lagen kräver (prop. 2015/16:180 s. 111). Särskilda skäl kan således inte åberopas. Eftersom det får vara fråga om fyra generationer tillbaka sedan någon i släkten burit namnet sist, kan ni förmodligen bevisa en koppling till efternamnet. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna med ytterligare frågor. Vänligen,

Kan en förvaltningsmyndighet ändra förvaltningsrättens beslut?

2021-04-13 i Myndigheter
FRÅGA |Hej!I ett ärende rörande ekonomiskt bistånd har det gjorts en överklagan till förvaltningsrätten, som förkunnat en dom till den överklagandes fördel.Socialtjänsten bryr sig inte om att göra en ny bedömning enligt hänvisning till HFD 2017 ref 51. Viken lag, och paragraf skall jag hänvisa socialtjänsten till, för att de skall förstå, - och följa domen som förvaltningsrätten gjort?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett beslut om ekonomiskt bistånd kräver särskilda verkställighetsåtgärder. Socialtjänsten kan dock inte på eget initiativ ändra eller göra en ny bedömning av förvaltningsrättens beslut. Om socialtjänsten vill få till en prövning av beslutet måste det överklagas till Kammarrätten (33 § förvaltningsprocesslagen). Överklagandet måste i så fall komma in till Kammarrätten inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades (44 § förvaltningslagen). Om inte beslutet överklagas inom tre veckor kommer det att verkställas och därmed få laga kraft (d.v.s. att det inte går att överklaga beslutet). En förvaltningsmyndighet (socialtjänsten i detta fall) kan därför inte ändra förvaltningsrättens beslut.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Att överklaga socialtjänstens beslut

2021-03-31 i Myndigheter
FRÅGA |Hej,Om socialtjänsten beslutat att pappan inte får träffa sin son obevakat, går det på något sätt att överklaga ett sådant beslut?Jag och mitt ex ska flytta isär. Hon har en dotter på 8 år sedan tidigare och tillsammans har vi en son på 3 år. Hon har tidigare sagt till mig att hon vill att sonen bor hos mig men att hon har daglig umgänge med honom samt att han sover över vissa dagar hos henne. Det var en bra överenskommelse tyckte båda då hon tycker det blir för mycket själv med båda barnen samt att jag alltid vart den som tar hand om sonen mest på grund av jobb. Nu har den lilla flickan på 8 år ljugit för sin psykolog och sagt att jag slagit min son flertal gånger tills han blöder. Vilket självklart inte är sant. Förskolan har aldrig sett ett blåmärke på min son eller att han far illa. Många som kan intyga det. Men då flickans pappa talat så illa om mig till henne har vi haft problem med en bra relation hon och jag. Kanske därför hon hittat på detta, jag vet inte riktigt. På grund av denna lögn kommer jag inte få ha min sin, han får alltså inte vara ensam med mig. Ingen utredning har gjorts utan so socialtjänsten säger att dom måste tro på flickan. Hur kan jag gå tillväga. Min värld rasar just nu. Tacksam för svar.
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga enligt följande, du undrar om det går att överklaga socialtjänstens beslut om umgänge med din son. För att du ska kunna överklaga beslutet, krävs det att du har fått ett beslut, det har du fått i ditt fall. överklagan ska lämnas in till ditt socialkontor. En överklagan måste göras inom tre veckor från det att du fått beslutet. Om det har gått mer än tre veckor sedan du har fått beslutet, har du inte längre rätt att överklaga. Har du fortfarande rätt att överklaga, ska du meddela din handläggare om att du vill överklaga beslutet, förklara varför och sedan skriva under med ditt namn. Din handläggare kommer då att bedöma om det går att ändra beslutet. Om inte handläggaren ändrar beslutet, ska kommunen skicka ditt överklagande till förvaltningsrätten, se ( 16 kap 3 § Socialtjänstlagen och 37–40 §§ förvaltningslagen.) Skulle förvaltningsrätten inte heller ändra beslutet, kan du överklaga vidare till kammarrätten och till sist till högsta förvaltningsdomstolen, men för de två sistnämnda instanserna krävs ett så kallat prövningstillstånd, se (33–35 §§ förvaltningsprocesslagen). Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kommunens beslut

2021-03-29 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Vi ligger i tvist med en kommun gällande vårt barn, som vi anser inte fått det stöd hon är brättigad till. Samt att kommunen inte svarar på våra frågor kring insatser de gjort eller bristen på dessa (Diskriminering?). Vår dotter har intellektuell funktionsnedsättning, ADD, orossyndrom m.m. Nu till våra två frågor: Fråga 1: - Kommunen har i skrivelser för underlag kallat oss för otillförlitliga, trots ljudinspelningar som stödjer våra utsagor. Faller detta under Brottsbalken som förtal? Vi jobbar otroligt mycket med våra barn och få detta kastat på oss känns fruktansvärt kränkande. Fråga 2: -Kommunen har ändrat i ett beslut i efterhand efter det att det kommunicerats till oss, får man göra det? Vi har många fler frågor där vi tillsammans med vårdande enhet anser att kommunen/skolan bemött oss och vår dotter på ett anmärkningsvärt sätt. Men vi börjar med dessa frågor.
Oscar |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Jag ska så utförligt jag kan besvara dina två frågor nedan. Jag kommer använda mig av Förvaltningslagen (FL) och Brottsbalken vid mitt besvarande av dina frågor.Svar fråga 1Förtal regleras i brottsbalken i 5 kap 1 §. 5 kap 1 § anger att följande utgör förtal:1:Den som utpekar någon såsom brottslig 2: eller klandervärd i sitt levnadssätt 3: eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.Förtalsbrottet omfattas som regel inte av allmänt åtal, något som framgår av 5 kap. 5 § BrB. Detta innebär att du som målsägande, eller brottsoffer, i princip garanterat kommer behöva väcka åtal själv utan stöd av åklagare.Att uttala att ni är otillförlitliga är inte ett uttalande om brottslighet eller klandervärd ( med klandervärd menas att man gör något djupt omoraliskt men som inte är olagligt, exempelvis sälja sexuella tjänster). Uttalandet kan vara uppgift som är lämnat att väcka missaktning (väcka missaktning = få andra personer att anse att ni är dåliga föräldrar eller omoraliska människor). Det kan dock vara svårt att motivera att uttalandet har detta syfte, då det mer syftar till att återge kommunens reflektion kring er tillförlitlighet i det enskilda ärande. Uttalandet är inte tänkt att väcka missaktning utan är en del av motiveringen till kommunens beslut. Motiveringen kan anses oriktigt eller icke relevant i situationen i fråga, men den syftar inte till att väcka missaktning. Uttalandet bör inte falla in under ämnet förtal i min mening dessvärre, även om jag förstår att det upplevs som en stor kränkning. Svar fråga 2 Din fråga handlar om gynnande besluts negativa rättskraft och regleras i förvaltningslagen (FL). Ett beslut kan fattas av en eller befattningshavare, såsom den handläggare som meddelade dig beslutet (28 § FL). Några särskilda krav på beslutets form finns inte i förvaltningslagen, men det står att för varje skriftligt beslut som meddelas ska det finnas en handling som visar den dag då beslutet fattades, vad beslutet innehåller och vem eller vilka som deltog vid beslutsfattandet (31 § FL). Det har dock i rättspraxis kommit fram till att beskedet ska vara skriftligt eller på något vis dokumenterat, trots att det inte finns specifika formkrav för ett beslut. Detta är eftersom det annars blir svårt att överklaga muntliga eller konkludenta uttalanden (RÅ 2004 ref 8). Av beslutet ska det även följa en klargörande motivering som innebär en beslutsmening, beslutsmotivering, och koppling mellan meningen och motiveringen (32 § FL). Slutligen ska det finnas en överklagandehänvisning längst ner (33 § FL).Huvudregeln är att gynnande beslut vinner negativ rättskraft. Med detta menas att ett gynnande beslut som utgångspunkt är orubbligt och därför inte får ändras. Däremot har denna regel precis som varje huvudregel några undantag.36 § FL anger att om skrivfel, räknefel eller liknande fel har uppkommit å myndighetens sida ska rättelse göras. Som jag skrev ovan, så är utgångspunkten att gynnande beslut inte får ändras. Det finns dock tre alternativa undantag (FL 37 § andra stycket) och dessa är:1: Om beslutet innehåller ett (återtagandeförbehåll) 2: att gynnande beslut får ändras omedelbart om det finns tvingande säkerhetsskäl 3: eller att gynnande beslut får ändras om parten har givit oriktiga eller vilseledande uppgifter. Nu vet jag inte om någon situation som nämnts i 37 § FL är aktuellt för er situation. Om dessa inte är det dock, så får inte ett beslut ändras. Har dock inte beslutets kommunicerats skriftligt först till er, innan ändring, utan det har skett muntligt kan det vara svårt att bevisa. Men utgångspunkten är, ändring av beslut får inte ske. Hoppas att det var svar på era frågor!