Har jag rätt till OB-ersättning?

2020-05-21 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Hej!Jag undrar en grej som jag behöver svar på det är så att jag jobbar med att köra paket hem till kunder och mina arbetstider är 16:30-23;00 är det möjligt att ens jobba dom tiderna utan ob är min fråga? Jag jobbar samt helger både lördagar och söndagar vilket är röda dagar utan ob?
Oliver Svensson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det kommer till att ha rätt till OB-ersättning så ska det finnas reglerat i ditt kollektivavtal - jag rekommenderar dig därför att om din arbetsplats omfattas av ett kollektivavtal att se över om det finns något reglerad om rätt till OB-ersättning. Om det inte finns reglerat i ditt kollektivavtal, eller du själv inte avtalat om rätten till OB-ersättning, har du tyvärr inte rätt till extra ersättning vid arbete på s.k. obekväma arbetstider (OB-ersättning). Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline om det skulle vara något annat som du undrar över. Med vänliga hälsningar,

Korttidspermittering, jour- och beredskapstid

2020-04-12 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Hej, om man är korttidspermiterad med 60% men fortfarande jobbar lika mycket som innan permitteringen va kan hända då, räknas jour och beredskap in i arbetstiden
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Jag uppfattar det som att du först undrar hur läget ser ut med ens lön vid de fall då man är korttidspermitterad men fortfarande jobbar lika mycket som innan permitteringen, samt ifall jour- och beredskapstid räknas in i ens arbetstid. Nedan kommer en redogörelse för dina frågor.Samma arbetstid under en korttidspermission – Vad gäller?Under tiden du omfattas av korttidsarbete (korttidspermission) får inte arbetsgivaren kräva att du arbetar mer än den avtalade tiden. Jag antar här att arbetsgivaren får statligt bidrag för de kostnader som uppkommer i samband de minskade arbetstiderna. Att arbetsgivaren då kräver att du som anställd arbetar mer än den avtalade tiden som stödet avser, strider det mot regelverket och arbetsgivaren blir då återbetalningsskyldig gentemot staten. Själva syftet med korttidspermitteringen är att du ska jobba mindre timmar, med en något mindre utbetalad lön. Mer om korttidspermittering (som numera kallas för korttidsarbete) kan du läsa på tillväxtverket. Räknas jourtid in under arbetstid? Som huvudregel ingår inte jourtid i den ordinarie arbetstiden. Undantaget är om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället (6 § arbetstidslagen). Här finns då ett tak vad gäller uttagande av jourtid med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Arbetsgivaren har en skyldighet att föra anteckningar för dig och övriga anställda som har jourtid (11 § arbetstidslagen). I första hand får man vända sig till sitt kollektiv- eller anställningsavtal på ens arbetsplats angående specifika reglerna för jourtid (tider, ersättning osv.).Räknas beredskap in under arbetstid?Vad beredskap innebär är att en anställd står till arbetsgivarens förfogande utan att behöva vara på arbetsplatsen, för att kunna jobba om behov uppstår.En anställd ska ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Detta kallas för veckovila. Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer (14 § första stycket arbetstidslagen). Enbart om om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, får en avvikelse från den nyss nämnda huvudregeln göras. Förutsättningen för att detta ska vara möjligt är att den anställde ges motsvarande kompensationsledighet (14 § tredje stycket arbetstidslagen). I arbetstidslagen finns inga fler bestämmelser som behandlar just beredskap, utan återigen är det kollektivavtalet/anställningsavtalet som närmare reglerar vad som gäller för beredskap på arbetsplatsen. Utifrån de flesta kollektivavtal och anställningsavtal så är beredskapstid semestergrundande arbetstid och beredskapsersättningen behandlas som semesterlönegrundande rörlig lön.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan!Med vänliga hälsningar,

Permissionslön betalas inte ut

2020-01-15 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Hej! Min vän har skrivit ett anställningsavtal på 75% men blir bara schemalagd mindre än 50%. Chefen har sparkat alla som sagt något om detta. Vad kan hon göra? Enligt mig har hon rätt till garantilön för de timmar hon inte blir schemalagd. Men hon är rädd att förlora jobbet om hon säger något.
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Situationen du beskriver är att en anställd inte schemaläggs för den tiden som de har ställt till arbetsgivarens förfogande. Tiden kan inte betraktas som fritid eftersom anställningsavtalet gör att chefen kan kräva arbete av din vän, samt att detta hindrar din vän från att ta annat arbete. Permitterade arbeterare ska få lön för all den tid som de har ställt till arbetsgivrens förfogande, dvs. det som står i kontraktet (21 § LAS). Din vän har rätt att få lönen retroaktivt utbetalad, samt skadestånd (38 § LAS)Kort sagt har du rätt om lönen. Rättsfrågan är uppenbar, svårigheten är snarare hur ni ska klara av att föra en process mot denna arbetsgivare. Det är mycket svårt att driva en process om man riskerar att blir av med jobbet pga. den. Denna chef tillgriper repressalier som inte de anställda klarar att stå emot. Min rekommendation är att din vän först ser till att gå med i den fackförening som arbetsplatsen har kollektivavtal med, eller om ett kollektivavtal saknas, den dominerande fackföreningen för din väns bransch. Sedan ska hon dokumentera allt hon kan: vilka som sparkats, hur länge de har arbetat där, hennes anställningsavtal, hur många timmar som fallit mellan stolarna på sättet du beskriver, lönernas utbetalning, etc.När fackets krav på tid som medlem för rättslig hjälp är över, ska hon kontakta facket om att väcka talan mot arbetsgivaren. Dokumentationen kan lämnas över till den som företräder henne gentemot arbetsgivaren.Därefter företräder facket din vän och hjälper henne ta ut sin rätt.Jag hoppas ni har fått den hjälp ni sökerMed vänlig hälsning,

Hur mycket ska betalas ut i semesterersättning och Ob-ersättning?

2019-12-28 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad har man för semester ersättning och Ob ersättning för ungdomar mellan. 15-19 år? Tex om ungdomen är timanställd och får en lön på 88kr/h. Hur mycket ska man betala i ersättning? Hälsningar Sami
Narin Melazade |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om semesterersättning Semesterförmåner regleras i semesterlagen. Alla arbetstagare har rätt till semesterförmåner som semesterledighet, semesterlön och semesterersättning enligt 1 § semesterlagen. Semesterlagen är tvingande till arbetstagarens förmån när det gäller rätt till semesterersättning vilket framgår av 2 § semesterlagen. Detta innebär att det inte går att ingå avtal som skulle inskränka på en arbetstagares rättigheter enligt semesterlagen. Semesterersättning ska motsvara minst 12 % av lönen. Utbetalning av semesterersättning kan ske varje månad i samband lönen och ska då redovisas tydligt i lönespecifikationen.Allmänt om Ob-ersättningNär en arbetstagare arbetar obekväma tider kan den få extra betalt för detta vilket kallas Ob-ersättning. Att få ersättning för Ob är ingen lagreglerad rättighet och inget som en arbetsgivare måste betala ut enligt lag. Ob-ersättning regleras ofta i kollektivavtal mellan arbetsgivaren och fackförbunden. Ersättningens storlek och när den ska utgå styrs av kollektivavtalen mellan arbetsgivaren och fackförbunden. Om en arbetsgivare inte är bundet av något kollektivavtal kan arbetstagaren och arbetsgivaren förhandla om när och hur mycket som ska betalas ut i Ob-ersättning. Eftersom Ob-ersättning beror på kollektivavtal har olika branscher olika nivåer av Ob-ersättning. Som exempel på detta gäller enligt detaljhandelsavtalet för Handelsanställdas förbund 100 % Ob-ersättning för helger och enligt Gröna Riksavtalet som gäller för Hotell- och restaurangfacket är ordinarie Ob-ersättning 22,84 kr.Svar på din fråga För en ungdom med en timlön på 88 kr ska minst 10,56 kr (12 % av 88 kr) utges som semesterersättning. Som tidigare nämnt styrs Ob-ersättningen av avtalet i fråga. Om du är bunden av kollektivavtal regleras det i avtalet hur mycket Ob-ersättning som ska betalas ut. Annars är det upp till dig att med arbetstagaren komma överens om hur mycket Ob-ersättning som ska betalas.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Rätt till övertidsersättning?

2020-05-13 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Min arbetstid slutar 16.30, efter det ska jag låsa och larma och stänga grindar, jag kan inte göra det i förväg för arbetsplatsen har öppet till 16.30, de andra som slutar 16.00 går bara direkt hem. Har jag rätt till övertidsersättning?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har du rätt till övertidsersättning?Med övertid förstås sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid enligt bestämmelsen om ordinarie arbetstid, vilket är högst 40 timmar per vecka. När det gäller ersättning för övertidsarbete regleras detta inte i lagen utan är en ren avtalsfråga. Detsamma gäller skyldigheten för arbetstagaren att arbeta utöver den ordinarie arbetstiden. Eftersom det är en avtalsfråga kan du kontakta din arbetstagarorganisation för att ta reda på vad som gäller inom din bransch - eller kontakta arbetsgivaren för att se vad som står i anställningsavtalet (7 § första stycket arbetstidslagen).Arbetsgivarens skyldigheter att tillmötesgå dig som arbetstagareDet finns bestämmelser i arbetsmiljölagen som ger dig som arbetstagare vissa rättigheter gentemot arbetsgivaren. Bland annat ska du som arbetstagare ges möjlighet att medverka i utformningen av din egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör ditt eget arbete. Därmed har arbetsgivaren en skyldighet att försöka tillmötesgå dig som arbetstagare om du känner dig missnöjd med din arbetssituation. Beträffande arbetstidsformer finns vissa generella förarbetsuttalanden som betonar att arbetstidsfrågor i vissa situationer kan bedömas som en arbetsmiljöfråga. När det gäller arbetstider regleras dessa i arbetstidslagen. Lagens bestämmelser får helt eller delvis ersättas genom kollektivavtal. Denna allmänna reglering tillåter alltså arbetsmarknadens parter att avtala om arbetstider som i sig kan utgöra en belastning ur hälsosynpunkt (2 kap. 1 § tredje stycket arbetsmiljölagen).Mitt tips till dig Börja med att ta kontakt med din arbetsgivare och berätta om att du är missnöjd med dina arbetsvillkor. Angående övertidsersättning gäller vad som står i ditt anställnings- eller kollektivavtal. Försök komma överens om att du antingen ges ersättning för den tid det tar för dig att behöva larma och låsa varje dag - eller att din arbetstid ändras så att du har möjlighet att larma och låsa under din ordinarie arbetstid. Om din arbetsgivare inte vill gå med på detta kontaktar du din arbetstagarorganisation och berättar om din situation. Din arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med din arbetsgivare (10 § första stycket lagen om medbestämmande i arbetslivet).Hoppas du fick svar på din fråga!

Hyvling och Övertid av arbetstid pga. Corona

2020-04-07 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Jobbar inom handels och de har gett ut nya riktlinjer. Att arbetsgivaren kan sänka antal timmar nu under corona-krisen och sedan sätta fler timmar på anställda framåt sommaren. Men inget sådant står ju i ett anställningsavtal eller liknande. Finns det någon lag det går att referera till som går emot den riktlinjen?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Det du beskriver kallas för "hyvling" inom arbetsrätten. Det går ut på att arbetsgivaren minskar antalet timmar deras anställda arbetar utan att säga upp dem. Hyvling brukar vara föremål för arbetsrättsliga konflikter i tider av nedskärningar i antalet arbetstimmar bland de anställda hos företag.I ditt fall sker det en kombination av hyvling och övertidsarbete med anledning av Coronakrisen. Du anger att Handelsförbundet givit ut dessa riktlinjer.Det som troligen har skett är att Handelsförbundet(facket) och Svensk Handel(arbetsgivarförbundet) har förhandlat fram en lösning som avviker från Arbetstidslagen. Detta är möjligt eftersom Arbetstidlagen är en s.k. semidispositiv lag(3 § Arbetstidslagen). Detta innebär att avvikelser från lagen är tillåtna, men endast ifall de görs genom kollektivavtal. Motivationen för dessa ändringar är antagligen att skydda de anställda från smitta, skydda butikernas finansiella ställning, samt förse butikerna med personal när smittan avtagit. Genom att tillåta denna typ av kompensation för förlorade arbetstimmar minimeras den ekonomiska skadan som de anställda lider.Vad gäller anställningsavtalen är de underordnade ändringar genom kollektivavtal. Detta är underförstått på den svenska arbetsmarknaden, för att kunna exempelvis ändra löner enligt vad som överenskommits i avtalsrörelsen. Jag hoppas detta svarar på dina frågor. Om du har fler frågor hjälper vi dig gärna även i framtiden,Med vänliga hälsningar,

Reglering av arbetstid och ob-ersättning för arbetsplatser utan kollektivavtal

2019-12-30 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Hej!Är anställd på en arbetsplats som saknar kollektivavtal. Vi jobbar mycket helger och röda dagar, vi får ingen OB-ersättning för detta. I år har jag fått jobba hela påsken, midsommar, och alla jul och nyårsdagar. Vi får heller ingen OB-ersättning. I anställningsavtal står inget mer än att tjänsten är på 100 %. Som jag förstått det när jag läst på nätet, är att det jag kan inte ställa några krav varken vad det gäller ledighet på röda dagar och helger, eller när det gäller OB. Så om min arbetsgivare t ex vill att jag jobbar alla röda dagar och utan ersättning så kan denne det?Undrar även över en annan sak. Vi har normalt 8 timmars arbetsdag förlagd tilll 7-16.30. När man jobbar lördag (vilket i dagsläget jag gör varannan vecka) så måste man även jobba ca 10-20 minuter på kvällen runt 21-tiden. En specifik arbetsuppgift som inte kan förläggas på annan tid. Tar över en timme att åka kollektivt till jobbet, känns inte roligt att behöva lägga ner tid på resa, samt att man blir "låst" , för att jobba ca en kvart.Finns det några krav man kan ställa här? Kan man neka denna arbetstid, eller kräva mer betalt, eller kan arbetsgivaren förlägga arbetstiden så utan vidare?Tack på förhand
Carin Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att din fråga handlar om reglering av arbetstid samt ersättning för arbete på obekväm arbetstid på arbetsplatser som saknar kollektivavtal.Regler kring arbetstid regleras i arbetstidslagen. Där regleras bland annat hur många arbetstimmar en arbetsgivare får avtala om att en arbetstagare ska arbeta per vecka. Den ordinarie arbetstiden får uppgå till max 40 timmar per vecka ( 5 § arbetstidslagen). Regler kring hur denna arbetstid ska förläggas, det vill säga under vilka tider arbetstagaren ska arbeta, regleras i kollektivavtal för de arbetsplatser som är bundna till sådana avtal. Är arbetsplatsen inte bunden av kollektivavtal kan arbetstidens förläggning skrivas in i ett anställningsavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Om det däremot inte finns skrivet något om detta i anställningsavtalet kan arbetsgivaren välja att förlägga arbetstiden som denne vill så länge arbetstagaren meddelas om sin arbetstid minst 14 dagar i förväg. Varje arbetstagare har dock rätt till att ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar, så kallad dygnsvila (13 § arbetstidslagen).Precis som du skriver finns det inga regler rörande kvällsarbete samt arbete under röda dagar eller kring ersättning för sådant arbete, så kallad OB - ersättning (ersättning för obekväm arbetstid) som gäller för de arbetsplatser där arbetsgivaren inte är ansluten till något kollektivavtal. Det enda sättet att reglera detta på sådana arbetsplatser är därför att komma överens med arbetsgivaren om detta och skriva in det i anställningsavtalet som gäller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Bestämmelser kring hur kort en arbetsdag får vara finns endast reglerat i kollektivavtal. Eftersom din arbetsplats inte är ansluten till något kollektivavtal har din arbetsgivare därmed rätt att förlägga din arbetstid såsom du beskriver. Det du kan göra i den situation som du befinner dig i är att förklara din situation och ditt problem för din arbetsgivare för att se om ni kan komma överens om någon lösning. Du är även välkommen att kontakta Lawline igen för ytterligare hjälp.Med vänliga hälsningar,

Kan arbetsgivare kräva att arbetstagare genomför utbildningar på fritiden utan betalning?

2019-11-30 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Hej dotter arbetar per timme på coop med schemalagda tider, nu är hon tvungen att göra en utbildning på nätet, men får inte göra den hemma, utan måste göra det på sin fritid, följaktligen på sin arbetsplats utöver den schemalagda tiden samt utan betalning för det.. vad gäller .. kan arbetsgivaren kräva det..
Emma Bergman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En arbetsgivare har inte rätt att bestämma vad en arbetstagare ska göra på dennes fritid. All tid som inte är schemalagd jobbtid räknas som fritid. Om arbetsgivaren vill att arbetstagaren ska delta i sådana utbildningar som krävs för arbetet ska kursen genomföras på ordinarie arbetstid alternativt genomföras på arbetstagarens fritid men då ska den tid som gått åt rapporteras in till arbetsgivaren som då måste betala ut övertidsersättning för denna. Arbetsgivaren har alltså inte rätt att kräva att en arbetstagare genomför utbildningar på fritiden utan betalning. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,