Bli polis om jag har haft ADD?

2020-08-07 i Polis
FRÅGA |Hej, kan jag bli polis om jag har haft ADD i tidig ålder? Jag har alltså inte någon diagnos längre
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du kanske redan har hört kan man inte bli polis om man, som det heter på polisens hemsida, "har ADHD eller annan neuropsykiatrisk diagnos".En neuropsykiatrisk diagnos, som till exempel ADD, är något man har hela livet. Det är inget man kan bli av med eller växa ifrån. Om du en gång har haft ADD har du det fortfarande idag och kan därför inte bli polis. Är det istället så att du en gång fått en felaktig ADD-diagnos som numera är borttagen har du inte ADD och borde därför kunna bli polis. Jag vet inte vilken av de två scenariona ovan som stämmer in på dig men jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan man bli straffad om man inte uppger sitt personnummer för polisen?

2020-07-29 i Polis
FRÅGA |Hej! Om man väljer att inte säga till personnummer till polis vid en kontroll kan de straffa en? Om de misstänker brott och man ändå inte uppger sitt personnummer vad kan hända då?Mvh
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om polisen kan straffa någon om hen väljer att inte uppge sitt personnummer vid en kontroll. Även om vad som händer om de misstänker någon för brott och denna person ändå inte uppger sitt personnummer. Först och främst vill jag säga att det ofta beror på situationen och vad för slags kontroll det handlar om. I Sverige finns det ingen allmän skyldighet att uppge sitt personnummer om man befinner sig på allmän plats. Dock, om det finns särskild anledning för en polisman att anta att en person är efterspanad eller efterlyst för brott, får personen omhändertas för identifiering om personen själv vägrar lämna information om sin identitet. (14 § polislagen) Vilket innebär att polisen kan ta med personen till en polisstation eller annan plats för att hämta in information om personens identitet. Sammanfattningsvis, i allmänhet har man ingen skyldighet att uppge sitt personnummer till vem som helst på allmän plats. Sedan finns det undantag och ett av dessa är det du nämner, ifall polisen misstänker brott. Då har de rätt att omhänderta den misstänkta för identifiering ifall personen själv vägrar att identifiera sig. Hoppas du fick svar på din fråga! Annars är det bara att höra av dig till oss på Lawline igen. Vänliga hälsningar,

Får polisen göra en husrannsakan utan att erbjuda närvaro av en advokat?

2020-07-28 i Polis
FRÅGA |får polisen göra husrannsakan utan att erbjuda närvaro av advokat?
Sanna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Polislag (1984:387), nedan kallad PolisL och till Rättegångsbalk (1942:740), nedan kallad RB. Det korta svaret på din fråga är ja. Polisen kan göra en husrannsakan utan att erbjuda närvaro av advokat. Lite om när polis får göra husrannsakan Husrannsakan får göras av polisen för att söka efter person eller föremål som ska omhändertas (20 § PolisL). Ytterligare bestämmelser om husrannsakan finns i 28 kapitlet RB.Husrannsakan får genomföras för att leta efter föremål/bevis om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts som kan leda till ett fängelsestraff. Husrannsakan får genomföras hemma hos den person som är skäligen misstänkt för brottet (vilken är den lägre misstankegraden) eller på den plats brottet har begåtts, där den misstänkte har gripits eller på en plats där det annars finns stark anledning att tro att man vid en husrannsakan skulle hitta föremål/bevis för att brottet har begåtts (28 kapitlet 1 § RB). Husrannsakan får också genomföras för att leta efter en person som ska gripas, anhållas, häktas, hämtas till förhör, inställas vid rätten eller bli kroppsvisiterad. Husrannsakan får då genomföras på den plats där det är troligt att den person polisen letar efter befinner sig (28 kapitlet 2 § RB). Viktigt att komma ihåg är att husrannsakan endast får genomföras om skälen för husrannsakan uppväger det intrång som sker då husrannsakan genomförs. En husrannsakan får alltså inte genomföras om det inte är proportionerligt jämfört med det intrång som sker då en husrannsakan genomförs (28 kapitlet 3a § RB). Förordnande om att husrannsakan ska genomföras får bestämmas av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Dock så kan polisman/polismyndigheten ensam besluta om husrannsakan då polisen letar efter en person som ska häktas eller inställas vid rätten (28 kapitlet 4 § RB). En polisman får också ensam besluta om husrannsakan om det är brådskande och husrannsakan inte hinner beslutas av rätten (28 kapitlet 5 § RB).Om det är möjligt ska dock ett vittne närvara vid husrannsakan. Om det kan ske till utan men för utredningen har den som bor i huset där husrannsakan genomförs rätt att ha ett vittne som är med under husrannsakan (28 kapitlet 7 § RB). När du har rätt till en advokatDu har alltid rätt att ha privat förvarare/advokat, denna måste du dock själv betala. Du har rätt till en offentlig försvarare/advokat om du sitter anhållen eller häktad. Det är staten som står för kostnaderna för den offentliga försvararen så länge du inte blir dömd i rätten. Du har också rätt till en offentlig försvarare om du är misstänkt för brott där det lägsta möjliga straffet är fängelse i sex månader eller mer. Du kan även ha rätt till en offentlig försvarare om du med hänsyn till utredningen av brottet är i behov av en försvarare, om det är tveksamt vad straffet skulle bli vid en eventuell dom eller om det finns särskilda skäl för att du bör ha en försvarare. Det är du själv som måste begära att få en försvarare (21 kapitlet 3a § RB). För att begära en försvarare kan du vända dig till förundersökningsledaren. Sammanfattning och svar på din fråga Polisen får göra en husrannsakan utan att först erbjuda närvaro av en advokat. Husrannsakan genomförs ju dock oftast då en person är misstänkt för brott och när en person är misstänkt för brott har denna oftast rätt till en offentlig försvarare, alltså en advokat. Men om en husrannsakan görs för att till exempel anhålla en person så har denna person rätt till en advokat först när denna har blivit anhållen, inte före själva husrannsakan och anhållandet. Hoppas du har fått svar på din fråga! Vid fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss här på Lawline. Mvh

Vem vänder man sig till vid klagomål på polisen?

2020-07-22 i Polis
FRÅGA |Min mobiltelefon beslagtogs av polis pga känsligt material. Blev sexuellt ofredad på min mobiltelefon. Nu När jag fått tbk min tfn funkar den RJ dom den gjorde innen. Vem vänder jag mig till för klagomålen
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår dig som att du undrar vart du kan vända dig med klagomål på polisen, då din telefon inte längre fungerar som den ska efter att polisen beslagtagit den. Rätt till skadestånd Då det inte framgår av din fråga vad som är fel på din telefon eller ytterligare omständigheter kring beslaget, är det svårt för mig att säga om det finns någon chans för dig att få ersättning eller liknande för skadorna. Men enligt skadeståndslagen har du rätt till ersättning från staten, om polisen i sin myndighetsutövning orsakar dig sakskada (3 kap. 2§ skadeståndslagen). Sakskada är i ditt fall ersättning för telefonens värde, värdeminskning eller reparationskostnader (5 kap. 7§ skadeståndslagen). Beslagtagandet av mobilen är en myndighetsutövning från polisens sida. Du kan kontakta din närmaste tingsrätt om du undrar mer kring hur du inleder ett ärende om skadestånd, eller en advokat, men jag ska dock poängtera att kostnaderna för en sådan process kan bli förhållandevis höga om du inte vinner ärendet. Var kan man vända sig med klagomål?Om du allmänt vill klaga på polisens agerande i sammanhanget kan du huvudsakligen vända dig till Justitieombudsmannen (JO) eller i vissa fall Justitiekanslern (JK). En anmälan hos JO kan göras på deras hemsida. Du kan läsa om möjligheterna att göra en anmälan till JK på deras hemsida.Innan du går vidare i ditt ärende, rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Jag hoppas du har fått någon vägledning i din fråga! Vänligen,

Polisen misshandlade mig i samband med gripande

2020-07-31 i Polis
FRÅGA |Hej, jag blev stoppad tre gånger för två nätter sedan av väldigt otrevliga poliser som ville inget annat än att fråga om min legitimation. Jag var på väg hem gåendes och fick ingen förklaring varför jag blev stoppad. Dem fick min legitimation och jag frågade samtidigt varför jag blev stoppad. Första polisbilen som stoppade mig insåg att jag inte var det dem sökte efter för den andra polismannen som satte kvar i bilen ropade på polisen som kollade min legitimation att jag inte var den dem sökte efter. Så polismannen som tog mitt körkort gick snabbt tillbaka till polisbilen. Detta hände två gånger och andra gången sa jag att jag inte är den dem söker efter och pekade åt vilket håll deras kollegor som stoppade mig tidigare åkte.Jag hann promenera i en halv minut då körde polisen som kollade på min legitimation tidigare långsamt vid en korsning och jag valde att peka fingret åt dem för man stoppar inte folk utan förklaring, speciellt två gånger och är otrevliga. Jag betalar skatt, så i slutändan går mina pengar till deras lön, och då ska dem inte göra så som dem gjorde.Hursomhelst bestämde dem sig för att köra snabbt framför mig och det var kanske 4-5 polisbilar runt om mig och jag blev gripen för att ha pekat finger åt dem. I polisbilen tyckte polisen att jag hotade honom och misshandlade mig och tryckte ner min hals på mitt sätet och ströp mig. Jag blev insatt på en LOB cell och jag gav samtycke mot alla tester dem kunde ta då polisen ansåg jag var även full och hög.
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag vill börja med att beklaga det som hänt dig. Jag ser inte någon tydlig fråga i din fråga till oss men tolkar den som att du är missnöjd med polisernas agerande (fullt förståeligt), och möjligen undrar vad du kan göra. Det är därför just det jag kommer svara på nedan.Polisen ville se min legitimation utan förklaringI Sverige finns ingen allmän skyldighet att visa sin legitimation för polisen, vilket du verkar känna till. Det finns dock undantag, varav ett kan ha varit förklaringen till varför polisen bad dig visa legitimation. Undantaget är att om polisen träffar på en okänd person och det finns särskilda skäl att anta att personen är efterspanad eller efterlyst och med stöd i annan lag kan berövas friheten (t.ex. gripas). Vid ett sådant tillfälle ska man visa legitimation och om man inte gör det så kan polisen ta med en till stationen för legitimering (14 § polislagen).Nu har du ju visat legitimation så att gripa dig för den anledningen är ju utesluten, men där har du åtminstone en trolig förklaring till varför de bad om legitimation trots att du bara promenerade hem.Polisen misshandlade mig i samband med gripandeNär man har blivit utsatt för något av polisen så är det såklart möjligt att anmäla. I ditt fall rör det sig om en misshandel, vilket är ett brott och något du kan anmäla. När man anmäler polisen gör man det till polisen genom en polisanmälan. En polisanmälan kan antingen göras via polisens hemsida, på en polisstation, eller via telefon på nr: 11414. Det kan kännas jobbigt att behöva anmäla till samma myndighet men det är en särskild del av polismyndigheten som hanterar anmälningar mot polisen själva. Om du gör en anmälan är det bra att säga att det är en polis du vill göra en anmälan mot, det är för att få prata med en person som är behörig att ta emot din anmälan.Jag vill kort bara påpeka att det inte nödvändigtvis är okej att peka finger åt polisen, det kan få konsekvenser. Jag har dock valt att inte gå in på det då du inte tagit upp något som antyder på att polisen har gått vidare med att du pekade finger åt dem.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag anmäla ett brott trots att polisen inte tror att det kommer leda någonstans?

2020-07-29 i Polis
FRÅGA |Hej, får en polis försöka neka ett brottsoffer att välja vad man vill anmäla något som, när man anmäler ett brott? Jag ville anmäla tydliga olaga hot men polisen ville skriva av det som "ofredande" och "ej olagligt" och lägga ner det direkt. Polisen sa att hoten var tomma ord trots att jag uppfattar hoten som riktiga och har god anledning till att göra det. Efter lite tjat och att jag fick hänga kvar i luren (114 14) gick hon med på att skriva en anmälan om hot.
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan alltid göra en anmälanDu har rätt att göra en polisanmälan när du anser dig ha blivit utsatt för något brottsligt. Därefter är det dock polisen som bestämmer om de anser att det finns anledning att utreda brottet eller inte, det beror till stor del på hur stor chans de anser det finnas att brottet kan uppklaras. Det ligger alltså på dem att avgöra om din anmälan kommer att läggas ner p.g.a. exempelvis bristande bevisning eller om de ska inleda en förundersökning/brottsundersökning. (Mer om förfarandet kan du läsa här). Polisens agerandeJag uppfattar det som att du har ringt 114 14 och velat göra en anmälan om olaga hot, efter att du har återberättat händelseförloppet för polisen ska denne ha uppmanat dig att istället göra en anmälan om ofredande (alt. inte göra någon anmälan alls - "ej olagligt"). Du har, som tidigare nämnt, alltid rätt att göra en anmälan om det brott du anser dig själv ha blivit utsatt för. Min misstanke är att polisen inte trodde att du skulle kunna nå framgång med en anmälan om olaga hot, utifrån det du återberättade för henne, och att hon därför ville leda dig i en annan riktning som kanske skulle innebära mer praktiska möjligheter för dig att nå framgång med din anmälan.SlutsatsHur som helst har du rätt att göra en anmälan om olaga hot om det är det brott du anser att du blivit utsatt för! Det är först efter att du gjort denna anmälan som det faller på polisen att bestämma om utredningen ska dras igång eller inte.Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga. Och om du behöver mer juridisk rådgivning rekommenderar jag dig att boka en tid med någon av våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Avgifter vid begäran av kopia på polisanmälan

2020-07-24 i Polis
FRÅGA |Jag gjorde en polisanmälan som sedan blev nerlagd i februari 2020 . Jag har bett att få kopior på mina handskrivna brev och min mejl . jag betalar för kopior och brevporto i förskott . Har jag inte rätt att få kopior på det jag själv har skrivit ?
Andrea Vrcic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En polisanmälan anses vara en offentlig handling och därmed även en allmän handling enligt 2 kap 3 och 6 §§ tryckfrihetsförordningen (TF). Som huvudregel kan du begära ut handlingarna för att ta del av de förutsatt att de inte är sekretessbelagda. När du sedan ska begära ut kopior av en offentlig handling tar polisen ut en avgift vilket följer av 15 § avgiftsförordningen. Det gäller oavsett om det är du som har gjort en polisanmälan eller någon annan. - I normalfallet är kopior på handlingar gratis upp till nio sidor. - Därefter kostar 10 sidor 50 kr och varje extra sida efter det kostar två kronor till, vilket följer av 16 § avgiftsförordningen. - En kostnad för att skicka handlingarna brukar även tillkomma, vilket framkommer avn 15 § 2 st avgiftsförordningen. Du kan läsa mer om vilka avgifter som gäller för kopior i särskilda format och avskrifter i avgiftsförordningen.Vänligen,

Finns jag kvar i något av polisens register?

2020-07-14 i Polis
FRÅGA |För ca. 35 år sedan blev jag dömd för förskingring till villkorlig dom och böter. Efter det finns inget på mej.Finns jag i något av polisen register?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilka register kan du förekomma i och hur länge stannar uppgifterna där?Polisen för en rad olika register i syfte att kunna förebygga, förhindra och utreda brott. De olika registerna kan du bland annat läsa om på polisens hemsida. Det är svårt för mig att säga vilka register du förekommer i, men utifrån vad du uppgivit i din fråga kan följande bli aktuella:Belastningsregistret: Här registreras man när man har blivit lagförd för ett brott, alltså mottagit strafföreläggande, fått åtalsunderlåtelse eller ordningsbot, samt vid fällande dom. Om du har blivit dömd till villkorlig dom med böter försvinner denna uppgift efter tio år om inga nya brott begåtts (17§ första stycket, fjärde punkten, lag om belastningsregister; 18§ lag om belastningsregister).Misstankeregistret: Här registreras man om man är skäligen misstänkt för ett brott. En sådan misstanke ska tas bort bland annat om förundersökningen lagts ned (13§ lag om misstankeregister). Man kan förekomma i misstankeregistret utan att man själv vet om det. Register över DNA-profiler från misstänkta och dömda, samt register över fingeravtryck och signalementsuppgifter: både dessa register regleras genom polisdatalagen. Man kan läsa mer om DNA-registret på hemsidan för nationellt forensiskt centrum. Polisdatalagen ska bland annat hjälpa polisen i sin brottsbekämpande verksamhet (1 kap. 1§ polisdatalagen). Utgångspunkten är att dessa typer av personuppgifter inte får sparas längre än nödvändigt (2 kap. 12§ första stycket, polisdatalagen). Vad gäller uppgifter i DNA-registret, ska dessa i huvudregel tas bort senast när uppgifterna om den registrerade, tas bort i belastningsregistret (4 kap. 7§ första stycket polisdatalagen). Uppgifter i spårregistret (register över spår när gärningsmannen är okänd) gallras vanligtvis efter 30 år (4 kap. 7§ andra stycket polisdatalagen). Vad gäller uppgifter i fingeravtrycks- och signalementsregistret, ska dessa som huvudregel tas bort senast tre månader efter att uppgifterna tagits bort ur misstankeregistret (4 kap. 14§ polisdatalagen).Svar på din frågaDet är som sagt svårt för mig att uttala mig om vilka register du förekommer i hos polisen, och av utredningsskäl kan nog polisen inte heller ge dig något direkt svar på detta vad avser bland annat misstankeregistret. Men om du enbart lagförts för förskingring för 35 år sedan, kan jag med ganska god säkerhet säga att den uppgiften inte längre finns i ditt belastningsregister. Inte heller lär du då förekomma i DNA-registret. Om du inte heller varit misstänkt för något, eller denna misstanke lagts ned, borde du inte heller förekomma i vare sig misstankeregistret eller fingeravtrycks- och signalementsregistret. Men återigen, det är inget jag kan säga med någon säkerhet. Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,