När har polisen rätt att begära legitimation? När har polisen rätt att begära urinprov eller blodprov?

2020-11-21 i Polis
FRÅGA |Hej !Vad gäller för mig om jag blir tillsagd av polis att lämna drog prov , urin, blod. Har jag rätt att neka till att lämna ?På vilka kriterier kan polis , misstankar , anhålla om, be, tvinga mig att lämna drogtest.Obs frågan gäller inte vid trafikkontroll . Då lämnar man prov ? Det är självklart ! Och jag inser också att polis måste kunna stoppa bilar och kontrollera ! Det är som med legitimation , När är jag tvungen och när kan jag säga nej ? Måste inte polis förklara sig , tala om varför ? Sry , det blev mycket det här !! Självklart ska "man sätta åt buset osv ....."! Det kan också bli för mycket av kontroll ! Om jag framför fordon blir stoppad och får blåsa och det är ok kan jag dessutom bli tillsagd att lämna drogtest. Om jag frågar varför ? På vilka grunder begär ni det ? .Om jag blir transporterad till sjukhus alternativ någon mottagning för att lämna blodprov har jag då rätt att kräva anonymitet vid sjukhusbesök? Lab. mottagningar ligger ju i regel öppet och är oftast befolkade av andra som ska lämna prov. Skillnaden blir att jag transporteras in tillsammans med 2 polis och har ingen möjlighet till anonymitet . Tanken slog mig när jag själv satt i väntrum och 3 poliser var där i sällskap med 2 för provtagning. Tänkte det är inte riktigt ok, borde finnas möjlighet till anonymitet för personer som ska lämna prov. Det går bra att lämna en länk !Var finns lagrum ,bestämmelser om det här att läsa ! Tack ! Mhv
Josefine Lovborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga berör flertalet delar och jag har därför nedan uppdelat svaret under olika rubriker. Frågor som besvaras nedan är: Får man vägra lämna urinprov / blodprov? När kan du blir tvingad att lämna urinprov / blodprov? När får polisen begära legitimation? Får jag vägra att lämna urinprov samt blodprov?Tagning av blodprov eller urinprov är ett påtvingat kroppsligt ingrepp. Varje medborgare är skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp enligt 2kap 6§ regeringsformen. Begränsningar av dessa rättigheter får endast göras genom lag, detta framgår i 2kap 20 regeringsformen. I lagen framgår det att kroppsbesiktning är en undersökning av människokroppens yttre och inre samt provtagning från människokroppen och undersökning av sådana prov, därmed inkluderas blodprov och urinprov.När kan jag bli tvingad att lämna urinprov och blodprov?Polisen har laga stöd för påtvingade kroppsliga ingrepp om kraven i 28 kap rättegångsbalken är uppfyllda. Den som är skäligen misstänkt för brott på vilket fängelse kan följa får kroppsbesiktigas för att bland annat utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen av brottet. Vägrar man urinprov som blodprov kan polisen använda tvång. Vad betyder skäligen misstänkt?För att en person ska vara skäligen misstänkt för ett brott krävs det i regel att det föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen ifråga har begått gärningen som misstanken rör. I ett beslut från justitieombudsmannen från 2013 står det att den omständigheten att en person är påverkad av annat än alkohol och "i övrigt varit känd i narkotikasammanhang" inte utgör konkreta omständigheter av sådan beskaffenhet att grunda en skälig misstanke om narkotikabrott.Får man välja vilken form av prov som tas?Justitieombudsmannen har uttalat att om en person nekar till urinprov, och istället ber om blodprov, så får inte Polismyndigheten tvinga personen till urinprov genom ingrepp med kateter. Proportionalitet vid tvångsmedelNär det gäller tvångsmedel såsom kroppsbesiktning och kroppsvisitation måste proportionalitetsprincipen alltid beaktas. Detta innebär att åtgärden bara får vidtas om skälen för att göra det uppväger det intrång eller men som åtgärden innebär för den misstänkte, detta står i 28 kap. 13 § och 28 kap. 3 a § rättegångsbalken. Man får inte använda sig av tvångsmedel om det skulle vara oproportionerligt. När får polisen begära legitimation? I Sverige finns det ingen allmän skyldighet att legitimera sig när man befinner sig på allmän plats. Polisen kan begära din legitimation om du till exempel misstänkts för ett brott se 14§ polislagen. Polisen kan därmed stöd i lag för att en polis kan omhänderta privatpersoner för identifiering om man vägrar att lämna legitimation. Det finns ett krav på att polisen ska ha särskild anledning att anta. Om du inte är misstänkt för något brott saknas lagstöd och då saknar polisen rätt att begära att få se din legitimation. Är det något ytterligare du funderar på är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Tack för din fråga!Hälsningar,

kan tidigare misstanke vara til min nackdel om jag misstänks igen?

2020-11-07 i Polis
FRÅGA |Hej,För ca 5 år sedan genomfördes en husrannsakan hos mig då jag misstänktes för dopningsbrott. De hittade inget och åtalet lades ner. Sparas denna informationen i några register och kan då vara mig till nackdel om jag misstänks för nytt brott?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns du i något register?De huvudsakliga registerna jag misstänker att du tänker på är belastningsregistret och misstankeregistret. I belastningsregistret registrerar man bara om man blir dömd för brott (3§ lag om belastningsregister). I misstankeregistret finns man om man varit skäligen misstänkt för brott (3§ lag om misstankeregister) och där finns man kvar tills åtal väckts eller tills misstanken lagts ned (13§ lag om misstankeregister). Så omedelbart skulle jag vilja säga att om din misstanke lagts ned, och du inte är misstänkt för något annat, så finns inget registrerat på dig i något av dessa register. Sen har polisen flera andra register, vilka jag bedömer inte verkar vara av vikt för dig med anledning av det brottet. Men det är exempelvis vapenregister, DNA register och liknande, och du kan läsa mer om dessa register på polisens hemsida.Kommer det påverka dig om du misstänks för nya brott?Det korta svaret är nej, det ska inte kunna påverka dig negativt. Du kommer som sagt inte finnas med i något register om du inte misstänks för nya brott. Generellt är det ganska fritt för polisen hur de får fatta misstanke om nya brott, det räcke med anledning att anta att brott har begåtts, och det är en väldigt låg ribba. Man får se till de enskilda omständigheterna i varje konkret fall, men tidigare misstanke om brott ska inte generellt vara ensamt nog för att fatta misstanke om nya brott. Om misstankarna lagts ned ska du behandlas som oskyldig, och detta ska inte påverka dig negativt. Men det finns många omständigheter i det enskilda fallet, där tidigare misstanke kan vara en byggsten för polisen vid en ny misstanke. Hade du dock varit dömd hade tidigade dom kunnat påverka din påföljd om du misstänks för samma typ av brott igen. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Filma polisingripanden? (police audits)

2020-11-07 i Polis
FRÅGA |Hej,Jag har nu ett tag tänkt på att starta en YouTube kanal där jag ska granska svensk polis. På det vis att jag kommer filma ingripande av polis osv. Precis som de gör mycket i USA - Police Audits.Så ville bara dubbelkolla lite lagar då jag vet att de inte riktigt stämmer med USAs lagar.1. Får jag filma med min kamera, på säkert avstånd, alla polis ingripande jag ser?2. Får jag filma vad jag än kan se från en allmän plats? Poliskontor och byggnader ägda av staten. Självklart förutom skyddsobjekt.3. Är ett polis kontor ett skyddsobjekt, eller får jag stå utanför t.ex. och filma hur mycket jag vill, då det är allmän plats?4. Om någon ringer 112 på mig och säger att jag ser "misstänkt ut" för jag filmar (observera så är jag av utländskt härkomst så jag ser redan misstänkt ut för många poliser), måste jag identifiera mig själv om polisen ber om det? Om jag inte begått något brott utan endast filmat.5. När måste jag identifera mig?6. Får jag filma privat människor utan deras tillåtelse på allmän plats?Ja, du kanske förstår vad jag vill komma fram till. Tanken med hela grejen är att granska och visa att en väldigt stor del av våran poliskår INTE kan lagen och ofta missbrukar sin makt. Jag har personligen blivit utsatt för polisbrutalitet och poliser som inte kan lagen så det är inte något nytt för mig. Jag vill inte begå några brott men jag vill ändå kunna "provocera" fram rötäggen inom poliskåren utan att identifiera mig själv. Mvh,En snäll medborgare
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor! Jag besvarar dem inte i tur och ordning utan ifrån hur nära kopplade det är.1. Filmning på allmän plats, särskilt polisingripanden (fråga 1-2 & 6)Jag kan se vissa hinder med att filma polisingripanden, dock inte alla. Det är nämligen olagligt att göra intrång i någons privatliv genom sprida bilder/videos där en person befinner sig i en mycket utsatt situation. Ett exempel på detta är just när någon blir utsätts för ett tvångsomhändertagande. Det måste dock vara relativt detaljerade bilder på personen eftersom spridningen ska innebära "intrång i personens privatliv". Det är också olagligt att sprida bilder/videos som visar att någon utsatts för vissa brott. Spridningen måste även typiskt sett kunna innebära allvarlig skada för personen som filmas. T.ex psykiskt lidande i form av rädsla, obehag, otrygghet, kränkthet eller ångest. Därmed bör det inte vara olagligt om du ser till att de utsatta personerna är anonyma.Straffet ifall man begår detta brott (olaga integritetsintrång) är böter eller fängelse i högst två år (BrB 4:6c 3-4p). Det finns även utrymme att göra en försvarlighetsbedömning som innebär att du går fri från ansvar. Eftersom du gör detta i syfte att visa när poliser gör fel är det inte omöjligt att det ändå anses försvarligt ifall du begår brottet. Jag vågar dock inte spekulera på denna punkt och om jag vore du skulle jag inte förlita mig på att den gör det okej.Det finns även två andra brott du möjligen kan göra dig skyldig till som jag vill belysa. Det första är "ofredande". Det skulle kunna bli aktuellt ifall du ombeds att sluta filma men fortsätter och på så vis "kränker dennes frid". Enligt min bedömning lär detta endast bli aktuellt ifall personen som blir gripen säger ifrån, inte om polisen gör det. Jag är dock osäker på den bedömningen. Straffet för detta brott är böter eller fängelse i högst ett år (BrB 4:7).Det andra är "kränkande fotografering". Den som olovligen med i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme döms till detta brott. Att det ska ske i hemlighet innebär att personen som filmas inte får veta om att så sker. Straffet för detta är böter eller fängelse i högst två år (BrB 4:6a). Utifrån din beskrivning finner jag det dock osannolikt att du skulle råka begå detta brott.2. Skyddsobjekt (fråga 3)Många poliskontor utgör skyddsobjekt vilket, som du själv verkar veta, innebär en begränsad rätt att filma (Skyddslag 7§) . Dessvärre finns ingen lista över vilka poliskontor som är skyddsobjekt men oftast är det tydligt markerat med skyltar. Var alltså försiktig när du filmar poliskontor.3. Identifikation (fråga 4-5)Utgångspunkten är att polisen inte får kräva din legitimation. De har endast rätt till dessa under vissa specifika förutsättningar. För ditt fall är de relevanta förutsättningarna ifall du är skäligen misstänkt för brott eller ifall det finns särskild anledning anta att du är efterspanad eller efterlyst och ska berövas friheten (RB 24:2 1p & Polislagen 14§). Dessa grunder lär inte aktualiseras särskilt ofta. Skulle polisen anse att förutsättningarna är uppfyllda kan de häkta/omhänderta dig.4. SammanfattningSom utgångspunkt bör det vara tillåtet att filma så länge du gör detta på rätt sätt. Beakta helt enkelt det jag skrivit ovan under rubrik 1. Det viktigaste är att filmen inte är kränkande för den som grips och att polisens verksamhet inte störs.Det finns dock viss risk med att filma just polishus varför du bör vara extra försiktig med detta.Polisen kan som utgångspunkt inte kräva att du identifierar dig men om de anser att förutsättningarna är uppfyllda bör du lyda dem. Annars riskerar du att häktas eller omhändertas.Jag hoppas du fått svar på dina frågor, du är självklart varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline. Lycka till!

Kan en utländsk person anmäla ett brott som börjat i utlandet med fortsätter när personen befinner sig i Sverige?

2020-10-31 i Polis
FRÅGA |Om en utländsk person trakasseras av svensk medborgare via mail och fortsätter att trakasseras när hen kommer till Sverige, kan brotten då polisanmälas i Sverige eller kan man enbart göra det landet där brottet påbörjades?
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns inget som hindrar en utländsk person från att anmäla ett brott som sker mot hen i Sverige. Det spelar ingen roll när och i vilket land trakasserierna började, sker det i Sverige då personen befinner sig här kan hen polisanmäla. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Tillstånd för försäljning på allmän plats

2020-11-17 i Polis
FRÅGA |Hej! Jag och mina vänner har startat företag och undrar ifall vi får sälja produkter på allmänna platser utan tillstånd, vi har själva läst på lite och då kommer vi fram till att det krävs tillstånd för att ha ett stånd eller stå på torg men vi kommer endast att möta upp folk som skrivit till oss eller att vi säljer på plats till någon som är intresserad. Kan ni ge oss ett förtydligande på vad som gäller angående försäljning på allmän plats och alternativt på en högskolas skolgård.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Enligt 3 kap. 1 § ordningslagen får en offentlig plats inte utan tillstånd av Polismyndigheten användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget. Tillstånd behövs dock inte, om platsen tas i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd. Tillstånd att utnyttja en offentlig plats krävs alltså om användandet inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för. Vägar, gator och torg är i regel upplåtna för allmän trafik. Kravet på tillstånd för markutnyttjande motiveras av att ett obegränsat användande av marken för något annat ändamål än det för vilket den i första hand är avsedd kan orsaka påtagliga störningar i trafiken eller av den allmänna ordningen eller säkerheten. Tillstånd behövs därför inte om ianspråktagandet sker i enlighet med det ändamål för vilket den offentliga platsen har upplåtits genom beslut i detaljplan. Detaljplaner är allmänna handlingar som var och en kan begära ut genom principen om handlingsoffentlighet (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Här finns mer information om att begära ut detaljplaner och andra allmänna handlingar i Stockholms kommun. Om tillståndet gäller någon annanstans, kan handlingen begäras ut hos er respektive kommun.När krävs tillstånd? Tillstånd krävs i allmänhet när offentlig plats utnyttjas för tillfälliga försäljningsstånd såsom flyttbara korv- eller glasstånd liksom mer permanenta försäljningsstånd såsom kiosker. Som ytterligare exempel på när tillstånd i regel krävs kan nämnas användande av offentlig plats för serveringar, annonspelare, s.k. vippskyltar, montrar, containrar, soffor och cykelställ. Enligt bestämmelsen följer vidare att tillstånd inte behövs, om platsen tas i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd. Allmänt kan sägas att ju mera omfattande och till sin karaktär trafik- eller ordningsstörande ett ianspråktagande är desto snävare blir utrymmet för ett tillståndsfritt ianspråktagande av platsen. Angående tillfällig omfattning: ett nyttjande av platsen som sträcker sig längre än någon timme kan som regel inte anses vara ett tillfälligt ianspråktagande. Inte heller blir det tillfälligt om platsen används endast under någon timme men nyttjaren efter ett kortare uppehåll återkommer till platsen och återupptar sin verksamhet. Som ytterligare krav på att ianspråktagande av offentlig plats inte ska kräva tillstånd uppställs att det ska anses som obetydligt. Avgörande här blir storleken på ytan av den offentliga platsen. Är det fråga om en begränsad yta kan ett mycket blygsamt ianspråktagande komma att omfattas av krav på tillstånd. Vad gäller försäljning på en gård utanför en högskola är det oftast så att försäljning kräver avtal med högskolan i fråga. Det bästa i ert fall är att kontakta skolan i fråga för att ordna med ett försäljningsavtal/tillstånd. Vad som gäller i ert fall Jag tolkar ditt fall som att ni inte kommer använda er av något försäljningsstånd eller liknande. Det som kräver tillstånd är utnyttjande av platsen. Att möta upp folk och sälja till dessa torde därmed vara okej. Det är svårare att svara på det du nämner om att sälja till någon på plats som är intresserad. Beroende på hur ni ställer upp försäljningen i det fallet kan det vara så att försäljningen kräver tillstånd. För att passa in på undantaget för försäljning krävs i regel ett utnyttjande av mycket mindre omfattning. I rättsfall har en filt på 60 cm x 60 cm på allmän plats ansetts inte passa in på undantaget. Det lättaste vore att kontakta er kommun för att begära ut detaljplan eller göra en förfrågan om huruvida tillstånd krävs för just er verksamhet. Vänligen,

När försvinner registrering i belastningsregistret?

2020-11-07 i Polis
FRÅGA |Hej. Jag har tagit del av strafföreläggande för förskingring under november månad 2010 och vet att det skall komma att försvinna under november månad i år men vet ej vilket datum. Hur ska jag gå till väga för att se om det har försvunnit? Och kan jag lita på att det kommer försvinna ur mitt belastningsregister automatiskt?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du skrev under ett strafföreläggande för 10 år sedan beträffande förskingring, och att du nu undrar när detta kommer försvinna ur ditt belastningsregister. Gallringstiden för när registreringar i belastningsregistret försvinner beror på vilket straff man har fått. Om du har fått strafföreläggande tolkar jag det som att du har fått antingen böter eller villkorlig dom (48 kap. 4§ rättegångsbalken). För böter är gallringstiden 5 år från datumet du godkände strafföreläggandet, och om du fick villkorlig dom gallras det efter tio år (17§ lag om belastningsregister). Om du inte vet när du skrev på strafföreläggandet kan du också kontakta polisen eller Åklagarmyndigheten som borde kunna kolla upp detta till dig!Du behöver inte göra något för att uppgifterna ska gallras, utan detta gallras automatiskt. Du kan kontrollera ditt belastningsregister genom att kontakta polisen och begära ut ett utdrag av ditt belastningsregister kostnadsfritt. Du kan läsa mer om det på deras hemsida och även där hitta blankett för att begäran. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor! Vänligen,

Behöver poliser legitimera sig och bära uniform?

2020-11-02 i Polis
FRÅGA |Hejsan, blev för några dagar sedan stoppad av en polis på vägen (med påslagna blåljus), en civilbil och i civila kläder. Jag stannade, och där kommer en man fram och säger att jag har kört 15 km/h över tillåtna hastighet. Han visade mig på mobil vad böter ligger på och att jag körde 15 km/h över. Han vill ha mitt tel.nummer så jag gav honom, och sen så sa han att han kommer ringa mig och s släppta han mig. En dag senare så inger han (ej dold nummer) där han säger att han inte tänker att anmäla mig för fortkörning och allt var bra.Nu känner jag mig oroad om det verkligen var en polis som stoppade mig. De gånger som polisen har stoppat mig så har de aldrig gjort såhär som denna man. Vet ni om man kan få reda på om det var verkligen en polis eller inte tex ringa till polismyndigheten? Vad tycker ni, snälla hjälp!
Line Skaugrud Landevik |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att kunna besvara din fråga kommer jag använda mig av polisförordningen och polisens egna föreskrifter i enlighet med polisförordningen (20 § polisförordningen). Jag kommer även använda mig av polislagen.Polisens legitimeringDet som inledningsvis kan sägas är att en polisman under tjänstgöring ska kunna legitimera sig med polislegitimation om inte särskilda skäl talar emot det (11 § polisförordningen). Eftersom bestämmelsens formulering enbart stadgar att en polisman "ska kunna legitimera sig" innebär detta inget tvång för polismannen att göra vid kontakter med allmänheten. En polis som däremot är civilklädd och ska utföra en handling i sin tjänsteutövning där någon form av legitimation bör användas för att minska allmänhetens misstankar, är just husrannsakan. Då skulle det vara klokt av polisen att ta med sig legitimation alternativt ha på sig uniform för att minska allmänhetens tvivel.Vidare ska anställda vid Polismyndigheten i kontakt med allmänheten med beaktande av omständigheterna och situationen agera så hänsynsfullt som möjligt, visa behärskning och uppträda på ett sätt som inger förtroende (10 § polisförordningen). Värt att här tillägga är att en polisman får stoppa ett fordon om det finns anledning att anta att någon som färdas i fordonet har gjort sig skyldig till brott (22 § punkt 1 polislagen). Fortkörning är ett trafikbrott varför en polis har rätt att stoppa ett fordon där föraren kört över hastighetsgränsen, vilket har skett i ditt fall.Polisens uniformVad gäller just polisuniformer så stadgas det i 3 kap. 1 § polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om polisens uniformer, att personal som tilldelats uniform ska bära uniform i tjänsten, om inte civil klädsel är lämpligare med hänsyn till arbetsuppgiften. En civilpolis som arbetar med trafikbrott, i synnerhet fortkörningar, torde av ovanstående bestämmelse ha en legitim grund att kunna bära civilkläder för att inte bli "upptäckt" av trafikanter.SammanfattningDet som sammanfattningsvis kan sägas är att du högst troligt har blivit stannad av en polis. Polisen kan nämligen ringa från ett synligt nummer och ringer inte alltid från ett dolt sådant. Eftersom det just var en civilpolis som du blev stoppad av så torde det vara legitimt för polisen att bära civila kläder istället för uniform.Är du däremot fortsatt osäker skulle jag råda dig att kontakta 114 14 och i samtalet ange det telefonnummer som polisen ringde dig ifrån för att kontrollera om det verkligen var polisen eller inte. Jag kan dock inte med säkerhet lova att de kommer kunna ge dig ett korrekt svar. Polisen utfärdade heller ingen bot till dig, vilket gör att du har än mindre anledning att oroa dig.Jag hoppas dock detta gav svar på dina funderingar. Du är välkommen att höra av dig igenom du skulle ha ytterligare frågor.Vänligen,

Vad händer efter att en polisanmälan upprättas?

2020-10-31 i Polis
FRÅGA |hej! Jag undrar vad som händer med en polisanmälan efter den upprättas?
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som sker med en polisanmälan, steg för steg, efter att den upprättas. Finns det tillräckliga utredningsmöjligheter?Efter det att en polisanmälan upprättas ska polis eller åklagare bedöma möjligheterna för att utreda brottet. Anser man att det finns tillräckliga utredningsmöjligheter beslutar man om att inleda en förundersökning, detta innebär att polisen utreder polisen vad som har hänt och vem som kan vara skyldig En förundersökning inleds dock bara om det bedöms finnas möjligheter att klara upp brottet. I de fall det saknas tillräcklig bevisning eller om det är uppenbart att brottet inte går att utreda kan förundersökningen läggas ned, 23 kap. 1 § RB. Förundersökningen ska bedrivas objektivt, och förundersökningsledaren ska ta till vara och beakta omständigheter och bevis som talar såväl till den misstänktes fördel som till hans eller hennes nackdel. Det framgår även att förundersökningen ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger, 23 kap. 4 § RB. Förundersökning inledsFörundersökningen leds av en förundersökningsledare, det kan antingen vara en polis eller åklagare, som till sin hjälp har brottsutredare från polisen.Efter det att en förundersökning inleds ska förhör hållas med de personer som kan antas lämna upplysning som har betydelse för utredningen, 23 kap. 6 § RB. Detta kan vara alltifrån misstänkta gärningsmän, den som blivit utsatt för brott, eventuella vittnen osv. Allt som har relevans för att driva utredningen framåt.Det kan, under utredningens gång, visa sig att brott inte har begåtts eller att brottet inte kommer kunna bevisas. I sådana fall läggs förundersökningen ned. I annat fall utreds brottet tills förundersökningsledaren insamlat all bevisning och bedrivit förhör.När förundersökningen är klar fattar åklagaren beslut om att väcka åtal eller inte. Om åtal väcks innebär det att en domstol kommer att pröva målet vid en rättegångDet här är en övergripande bild av vad som sker efter att en polisanmälan upprättas.Med vänliga hälsningar,