Jag har blivit utsatt för ett hot, hur gör jag för att ta bort mina personuppgifter från internet?

2020-07-27 i Sekretess
FRÅGA |Jag är nämndeman, har nyligen fått ett hot, har nu dolt nummer, kan ni ta bort mig?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis vill jag beklaga att du blivit utsatt för hot, och hoppas att du har kontaktat polisen med anledning av hotet. Jag drar slutsatsen att du kan ha blivit utsatt för olaga hot, se 4 kap 5 § 1 st Brottsbalken (här). Jag tolkar din fråga som att du efter hotet inte vill att andra ska kunna hitta ditt telefonnummer och andra personuppgifter. Uppgifter i folkbokföringen är allmänna handlingar. Allmänna handlingar kan dock beläggas med sekretess. 22 kap Offentlighets- och sekretesslag (här) innehåller sekretessregler rörande folkbokföring. Jag kommer att gå igenom hur man ska göra om man vill ta bort sina personuppgifter från internet, samt hur man gör för att ansöka om skyddade personuppgifter. Därefter kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Hur ska man gå tillväga om man vill ta bort sina personuppgifter från sidor på internet?Det är bra att du nu har skaffat dolt nummer. Lawline har inte möjlighet att ta bort folks personuppgifter från internet. Om du vill att dina uppgifter inte ska finnas på Hitta.se och liknande sidor rekommenderar jag att du tar kontakt med respektive sida. Här finns en länk till Hitta.se där man kan kontakta sidan om man vill ta bort vissa av sina uppgifter. Hur gör man om man vill ansöka om skyddade personuppgifter?Om du vill ansöka om skyddade personuppgifter gör du det via Skatteverket. Länk till information om skyddade personuppgifter finns här. Vad du kan göra nu Om du inte redan har varit i kontakt med polisen angående hotet du blev utsatt för rekommenderar jag att du kontaktar polisen. Om du vill att ditt telefonnummer och andra uppgifter ska tas bort från Hitta.se och liknande sidor rekommenderar jag att du kontaktar dessa sidor. Vill du ansöka om skyddade personuppgifter gör du det hos Skatteverket. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Sekretess inom sjukvården och framtidsfullmakt

2020-06-30 i Sekretess
FRÅGA |Framtidsfullmakt. Kan den som har fullmakten inte tala med läkare eller liknande då fullmaktsgivaren har hamnat på sjukhus. Kan jag som fullmakts havare inte få information eller be om information av läkare etc.
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till oss på Lawline.Framtidsfullmakter regleras av Lagen om Framtidsfullmakter (FFL). Det finns ett undantag i Lagen om Framtidsfullmakter som stadgar att sjukvård är undantagen från framtidsfullmaktshavarens behörighet (2 § 2 stycket FFL). Det gäller då i första hand frågor om medicinsk behandling.Din fråga kanske snarare berör frågan kring sekretess inom sjukvården. Regler kring sekretess finns i Offentlighet och Sekretesslagen (OSL). Huvudregeln är att sekretess gäller inom sjukvården och att uppgifter bara kan lämnas ut om det står klart att den enskilde eller dess anhöriga inte lider men av utlämnandet (25 kap. 1 § OSL). Några sekretessbrytande regler för framtidsfullmaktshavare finns inte. Om det framgår av framtidsfullmakten att framtidsfullmaktshavaren ska ta hand om framtidsfullmaktgivarens personliga angelägenheter så skulle det enligt mig kunna vara nödvändigt i vissa situationer att få ut uppgifter från sjukvården för att kunna fullgöra sitt uppdrag som framtidsfullmaktshavare. Om sjukvården vägrar lämna ut så finns det möjlighet att överklaga till Kammarrätten (6 kap. 7 § OSL). Viktigt att tänka på är att du behöver beslutet att inte lämna ut uppgifterna i skriftlig form från sjukvården för att kunna överklaga. Hoppas du fick svar på din fråga.

När är en läkaren skyldig att lämna sekretessbelagda uppgifter?

2020-06-14 i Sekretess
FRÅGA |Jag har en fråga om anmälningsplikt till socialnämnden enligt 14:1 SoL. Ett barn är mellan 15-18 ålder och söker vård pga kropp smärta efter sexuellt övergrepp. Hen berättar om övergreppet till läkaren själv men vill inte anmäla något till polis. Är läkaren fortfarande skyldig att anmäla eller ska barnets bästa sälskilt beaktas enligt 5:6 HSL?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Vad är problemet?Jag tolkar det som att du undrar om läkaren är skyldig att underrätta polisen om ett brott (i detta fall sexuellt övergrepp) till polisen, trots att brottsoffret (ett barn) inte vill göra någon polisanmälan. I detta fall aktualiseras, precis så som du påpekar, bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), brottsbalken (BrB) samt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Barnets bästaHuvudregeln är att när hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas (5 kap. 6 § HSL). Vad som just utgör barnets bästa är en bedömning som avgörs utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Dock finns det vissa omständigheter där ett ingripande alltid anses ligga i barnets bästa. Sexuella övergrepp omfattas här.Sekretessen i frågaLäkaren har klarlagt smärtorna efter det sexuella övergreppet mot barnet. Huvudregeln är att sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (25 kap. 1 § första stycket första meningen OSL). Utgångspunkten är således att både skadorna efter övergreppet som har dokumenterats samt barnets berättelse till läkaren om övergreppen, är sekretessbelagda.Kan sekretessen brytas?I detta fall finns det två bestämmelser där sekretessen som diskuterats ovan bryts. Så som du påpekade i din fråga så har läkaren en anmälningsplikt till socialnämnden eftersom denne har fått kännedom om att barnet far illa i samband med berättelsen om de sexuella övergreppen (14 kap. 1 § första stycket andra punkten SoL). Socialnämnden har i sin tur en skyldighet att utan dröjsmål inleda en utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt (11 kap. 1 § SoL).Sekretessen enligt 25 kap. 1 § OSL hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller Polismyndigheten, om uppgiften angår misstanke om brott som riktats mot någon som inte har fyllt arton år och det är fråga om brott som avses i 3, 4 eller 6 kap. BrB (10 kap. 21 § första punkten OSL). Sexuellt övergrepp regleras i 6 kap. 2 § BrB och således kan sekretessen brytas här. Här är det dock inte fråga om en anmälningsplikt för läkaren till polisen, utan bestämmelsen stadgar enbart att ifall en anmälan till polisen görs, är sekretessen inte något hinder. Vad detta innebär är att socialnämnden har frihet att själva bedöma vad som är lämpligast i varje särskilt fall med hänsyn till barnets bästa.SammanfattningTrots att uppgifterna är känsliga och sekretessbelagda har läkaren en skyldighet att lämna uppgifterna vidare till socialnämnden och möjligheten för att en polisutredning kan inledas kan komma att bli aktuell. Detta eftersom det anses ligga i barnets bästa. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan.Med vänliga hälsningar,

Är en patientjournal sekretessbelagd?

2020-05-24 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Får en statlig myndighet i egenskap av arbetsgivare begära att få se ens sjukvårdsjournal? Frågan är altså inte om dom själva kan gå in och se utan om, de kan begära att du som anstäld lämnar ett utdrag? Samt av i lagen är dewtta reglerat?Tack på förhand!
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som huvudregel har alla rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kapitlet 1 § tryckfrihetsförordningen). Vad som anses som handling är en framställning i skrift eller bild eller en upptagning som kan avläsas eller avlyssnas med hjälp av tekniskt hjälpmedel, dvs. digitala handlingar (2 kapitlet 3 § tryckfrihetsförordningen). Handlingen är vidare allmän om den förvaras hos en myndighet och är inlämnad eller upprättad där (2 kapitlet 4 § tryckfrihetsförordningen). En sjukvårdsjournal är en skriftlig handling som förvaras hos myndighet och är upprättad där. En handling anses upprättad hos myndighet när den expedierats. I ditt fall med en sjukvårdsjournal anses den upprättad när själva journalen färdigställts för anteckning. (2 kapitlet 10 § tryckfrihetsförordningen). En sjukvårdsjournal är således en allmän handling som alla har rätt att ta del av. Däremot finns det givetvis offentlighets- och sekretssprövningar som måste göras. Inom hälso- och sjukvård gäller sekretess för uppgifter om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden (25 kapitlet 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Din sjukvårdsjournal är alltså belagd med sekretess. Sekretessen innebär att ingen sjukvårdspersonal får avslöja uppgifterna i journalen, varken muntligt eller genom en skriftlig handling. Detta gäller om det är en offentligt bedriven hälso- och sjukvård. Skulle detta bedrivas som ett privat företag så gäller inte offentlighets- och sekretesslagens regler. Däremot rådet det fortfarande tystnadsplikt även för dessa enligt patientsäkerhetslagen. Detta innebär som sagt att ingen får röja en uppgift där det rådet sekretess (8 kapitlet 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Däremot gäller inte sekretessen för den enskilde själv. Du får givetvis ta del av din egen sjukvårdsjournal trots att den är belagd med sekretess (12 kapitlet 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Sammanfattningsvis kan man säga att en sådan journal anses som en allmän handling. Däremot är uppgifter inom hälso- och sjukvård om en enskilds hälsotillstånd belagda med sekretess som innebär att detta inte får spridas till allmänheten på något sätt. Detta hindrar dock inte att du själv får ta del av din journal. En arbetsgivare kan som huvudregel således inte kräva att få ta del av ens sjukvårdsjournal. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Hur söker man efter en person om man vet personens för- och efternamn?

2020-07-15 i Sekretess
FRÅGA |Jag söker en person, vet inte om det finns flera i Sverige med samma för- och efternamn. Jag misstänker att personen har skyddat boende. Kan jag söka efter honom? Vill bara veta att han är ok.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom hur man kan gå tillväga för att söka efter en person, och ge råd om vad du kan göra nu. Hur gör man för att söka efter en person? Skatteverket registrerar personuppgifter i Folkbokföringsregistret. Jag skulle rekommendera att du ringer till Skatteverket och frågar om de har uppgifter om var personen ifråga bor. Om det finns flera i Sverige med samma för- och efternamn är det bra om du har några andra uppgifter, exempelvis vilket år personen är född. Du skriver att du misstänker att personen har skyddat boende. Som huvudregel får Skatteverket lämna ut uppgifter om var en person är folkbokförd, men om personen har skyddade personuppgifter kan det vara så att Skatteverket inte får lämna ut några uppgifter. På Skatteverkets hemsida (länk här) kan du läsa mer om skyddade personuppgifter. Här finns en länk till Skatteverkets hemsida med kontaktuppgifter till Skatteverket. Vad du kan göra nuJag skulle rekommendera att du ringer till Skatteverket och frågar var personen är folkbokförd, men om personen har skyddade personuppgifter kan det hända att Skatteverket inte får lämna ut de uppgifterna. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Brott mot tystnadsplikt?

2020-06-15 i Sekretess
FRÅGA |Hej Lawline, det är såhär att jag fick reda på från min syster att min familj har varit på möte tillsammans med någon läkare och tydligen har läkaren berättat om min diagnos lindrig utvecklingsstörning, min fråga lyder hur mycket sekretess har läkarna? Och har denne läkaren begått ett stort brott?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!HuvudregelnLagregleringen för sekretess och tystnadsplikt i vården återfinns främst i sekretesslagen (OSL), men även patientsäkerhetslagen (PSL). Den lag som blir aktuell är beroende på huruvida ärendet sker i offentlig eller privat regi. Då det inte framgår i din fråga vart vården utövas, kommer jag i mitt svar utgå ifrån att du vårdats av den offentliga vården.Som huvudregel gäller tystnadsplikt inom vården för olika uppgifter om patienter. Sekretessen gäller för uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står helt klart att uppgiften kan lämnas ut utan att patienten eller någon närstående lider skada (25 kap 1 § OSL). Så länge du inte har lämnat samtycke till att uppgifterna lämnas ut, föreligger således sekretess som utgångspunkt.UndantagSom ovan nämnt kan det finnas situationer där uppgifter får lämnas om det står helt klart att du som enskild inte kommer ta skada. Det finns även andra undantag för när sekretessen inte gäller, eller när den kan brytas utan personens samtycke. Dessa situationer anger att uppgifter får lämnas i beslut kring- ärende om psykiatrisk tvångsvård,- ärende om rättspykistrisk vård,- ärende om smittskyddslagen,- ärende om klagomål mot häls- och sjukvården eller dess personal,- ärende om omhändertagande av patientjournal och- ärende enligt patientsäkerhetslagen, (25 kap 10 § OSL)Dessa undantag gäller även ifall uppgiften i fråga skulle lämnas till en enskild person (25 kap 11 § OSL).SammanfattningSammanfattningsvis så omfattas uppgifter som din diagnos av sekretess, däremot är det i flera situationer detta kan brytas. Eftersom din fråga inte beskriver mer ingående omständigheter om vad som hänt, är det svårt att svara på om någon av undantagssituationerna föreligger i ditt fall. Du bör se över mina beskrivningar kring när sekretessen kan brytas och fundera om det kan gälla i ditt fall. Är det så att du tror vårdpersonal har brutit mot tystnadsplikten och att undantagssituationerna inte gäller, så bör du höra av dig direkt till vårdgivaren. Man kan också ta kontakt med patientnämnden i din region för att få stöd. Detta är givetvis ett brott som man kan anmäla till polisen.Hoppas det var svar på din fråga, annars får du återkomma med en nyVänligen

En bostadsrättsförening har inte rätt att begära ut uppgifter ur belastningsregistret om en presumtiv andrahandshyresgäst

2020-05-30 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Får vi i egenskap av bostadsrättsförening begära in utdrag ur belastningsregistret från presumtiv hyresgäst vid andrahandsupplåtelse?Med vänlig hälsning, Emma
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nej det får ni inte.Det är i princip endast den enskilde själv samt vissa särskilda myndigheter som har rätt att begära ut uppgifter ur belastningsregistret, se Lag (1998:620) om belastningsregister 6–10 §§. Till exempel Säkerhetspolisen och Skatteverket, se 6 §. Således finns det ingen rätt för en bostadsrättsförening att begära ut uppgifter om en presumtiv andrahandshyresgäst. Även om ni försöker att begära ut uppgifter så kommer Polismyndigheten att säga stopp eftersom ni inte har någon rätt att veta sådana uppgifter om den presumtiva andrahandshyresgästen.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Vem prövar frågor om utlämnande av förundersökning hos polisen?

2020-05-11 i Sekretess
FRÅGA |Hej jag har fastnat vid tentaplugget och har en fråga.Vem prövar/beslutar i frågor om utlämnade av hela eller delar av en förundersökning hos Polismyndigheten? ni får gärna ta med lagrum. mvh
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Först och främst måste det fastslås att det är en allmän handling och det görs genom att ställa sig tre frågor; 1. Är det en handling? 2. Är den allmän? 3. Är den offentlig eller belagd med sekretess? För att reda ut det börjar man med att titta på tryckfrihetsförordningen (TF) 2:1 som säger att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Fråga 1: En handling är enligt TF 2:3 en framställning i skrift eller bild som kan läsas eller tillgodogöras på annat sätt, vilket vi kan säga att en förundersökning är. Fråga 2: Enligt TF 2:4 så är en handling allmän om den förvaras och enligt 9 eller 10 § kan anses inkommen eller upprättad på myndighet. Polisen är en myndighet så vi kan klart säga att en förundersökning kan anses vara upprättad och förvarad på myndigheten. Däremot anses inte en handling vara upprättad (och allmän) enligt TF 2:10 förrän den är expedierad. Det innebär att myndigheten måste ha färdigställt förundersökningen och på något sätt skilt sig från den. Den ska alltså vara slutbehandlad vilket i fallet med en förundersökning sker antingen då ärendet läggs ner eller om det leder till åtal. Fråga 3: Begäran att få ta del av en allmän handling ska göras till den myndighet som förvarar handlingen enligt TF 2:17, alltså ska polismyndigheten handha begäran om utlämnande av allmän handling. Rätten att få ta del av allmänna handlingar får endast inskränkas till skydd för något av de intressen som finns listade i TF 2:2, i fallet med en förundersökning kan flera punkter komma ifråga men den mest uppenbara torde vara 4 p. I 2 st. står även att begränsningen noga ska anges i särskild lag och med särskild lag avses offentlighet och sekretesslagen (OSL) eller den lag vilken OSL hänvisar till. Eftersom polisen är en myndighet så blir OSL tillämplig genom 1:1 eftersom den handhar myndigheters utlämnande av allmänna handlingar. Enligt OSL 18:1 så är förundersökningar belagda med sekretess. Skaderekvisitet enligt den här bestämmelsen är rakt, vilket innebär att det föreligger en presumtion för offentlighet. Sekretess gäller alltså enbart om ett offentliggörande av uppgifterna kan antas leda till skada för den brottsbekämpande verksamheten/för att förhindra att en brottsutredning inte hindras eller försvåras, vilket man kan anta att polismyndigheten kommer att tycka att det finns risk för om man lämnar ut uppgifterna. Det Inns även aspekten att andra intressen kan behöva skyddas. Enligt OSL 6:3 så ska ansökan om utlämnande hanteras av den som ansvarar för vården av handlingen, det kan skilja sig lite grand beroende på vad arbetsbeskrivningen säger och vem som ansvarar för vården och i vilket läge. Det kan vara en polisiär förundersökningsledare, en registrator eller en åklagare beroende på vart ärendet befinner sig och vem arbetsbeskrivningen pekar ut som ansvarig. En pågående förundersökning kommer alltså inte att lämnas ut innan den är avslutad om det inte handlar om en partsinsyn enligt förvaltningslagen 10 §. I så fall har part rätt att ta del av allt som rör förundersökningen med de begränsningar som följer enligt OSL 10:3. Släng även ett öga på vad som gäller för vårdnadshavare i OSL 12:3 som hänvisar till föräldrabalken 6:11 och även samtycke enligt OSL 10:1. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till med pluggandet!