Vårdsekretess - måste föräldrarna få veta?

2020-11-21 i Sekretess
FRÅGA |OM man är läkare och har en underårig flicka som patient som kommer ifrån Afghanistan, flickan har haft relation med en kille och har blivit gravid och fått abort..asså hon kommer till sjukhus med mamman som vill veta vad som är fel med sin dotter, men dottern säger: om hennes familj får veta om sitt tillstånd ska de kanske döda henne eftersom intimitet före äktenskap är tabu i deras kultur.frågan är: finns det nån lag som stödjer att läkaren kan ljuga med föräldrarna om diagnosen, för att skydda patienten från att lida men? Tack på förhand
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler som berör sekretess finns i Offentlighet- och sekretesslagen, vilket jag kommer förkortad till OSL. Har barn sekretess gentemot sina föräldrar?Sekretess för ett barn gäller även mot barnets föräldrar (12 kap. 3 § OSL). Det finns ingen fullständig rätt för föräldrar att ta del av patientjournaler, samtal hos psykolog eller liknande trots att barnet i fråga är underårig. Däremot har föräldrarna under vissa omständigheter rätt till insyn. Föräldrar har nämligen en rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, exempelvis i frågor som gäller sjukvård. Föräldrarna måste dock anpassa sin inblandning i barnets liv efter barnets ålder och utveckling och därmed ta större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål ju äldre barnet är (6 kap. 11 § föräldrabalken). Detta innebär att jag inte kommer kunna garantera ett korrekt svar på din fråga, då jag inte vet hur gammal flickan är. Men ju äldre hon är, desto mindre möjlighet har föräldrarna till insyn och vetskap om läkarbesöket. Hur ser sekretessen ut inom sjukvården?Som huvudregel föreligger sekretess inom sjukvården, såvida uppgiften inte kan röjas utan att den enskilde eller närstående till denne lider men (25 kap. 1 § OSL). Detta innebär att flickans läkare inte får berätta för någon om vad som framkommit under läkarbesöket, såvida flickan inte godkänner det om det inte är uppenbart att ingen kommer skadas av att läkaren berättar om vad som har hänt. Detta innebär att det uppstår en krock; som huvudregel bör flickan omfattas av sekretessen men hur ska då föräldrarna kunna bestämma i frågor som rör barnet? Detta är en fråga som är svår att besvara. Till att börja med är flickan ålder avgörande. Om flickan är 17 år kommer hon mycket möjligen anses vara så pass vuxen att föräldrarna inte har något behov av att ta del av hennes läkarbesök. Även i det fall att flickan är yngre kan det fortfarande vara så att föräldrarna inte behöver ta del av hennes läkarbesök. Om det är så att aborten resulterat i att flickan inte mår bra och kommer behöva läkarvård för detta kan det finnas behov av att föräldrarna känner till vad det är som orsakar flickans fysiska problem. Å andra sidan bör läkaren ta hänsyn till att flickan uttryckligt bett om att föräldrarna inte ska få reda på att hon har begått en abort; detta tyder på att läkaren inte kan berätta utan att flickan kan komma att lida skada på det sätt som avses i lagtexten. Sammanfattande svar:Slutsatsen blir helt enkelt att det kan finnas lagstöd för läkaren att inte berätta för föräldrarna, men detta beror på olika omständigheter. Jag kan tyvärr inte ge ett definitivt svar på vad som gäller; men förutsatt att flickan är i äldre tonåren och att den tidigare aborten inte resulterat i att hon behöver mycket läkarvård och stöd hemifrån så borde läkaren inte berätta något för föräldrarna. Det bör även nämnas att det troliga scenariot är att läkaren kommer vägra berätta pga, sekretessen/tystnadsplikten. Inte att läkaren ifråga kommer ljuga och hitta på något annat problem istället för sanningen. Jag vill också passa på att nämna att en läkare har en skyldighet att att göra en orosanmälan till socialnämnden om de misstänker att ett barn far illa (14 kap. 1 § socialtjänstlagen). Att en flicka berättar att det finns risk för att familjen ska döda henne i det fall det uppdagas att hon gjort en abort skulle kunna leda till att läkaren måste göra en orosanmälan. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Kan jag som dödsbodelägare få ut min avlidne mors kontohistorik?

2020-11-14 i Sekretess
FRÅGA |När mamma dog 100 år gammal visade det sig att fyra av sex syskon hade låtit vår 98 år gamla och dementa mamma underteckna gåvobrev, där de fyra syskonen tar hand om den absolut största delen av mammas förmögenhet. Dessa gåvobrev har de fyra syskonen hemlighållit för mig och en bror fram till att mammas bankfack öppnades efter hennes död.Mammas bank vill inte låta mig ta del av hennes bankkonton, eftersom de fyra syskonen motsätter sig detta.I mammas bankkonton vill jag kontrollera om det finns andra oklara uttag än gåvobreven. Jag vill också kontrollera om det större belopp en bror lånat av mamma har betalats tillbaka.Jag behöver få hjälp att få mammas bank att låta mig få ta del av alla transaktioner på hennes bankkonton, från att hon flyttade till ett äldreboende 2012 och fram till hennes död 2018.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din mamma gick bort 2018. Ni är totalt sex syskon varav fyra erhållit ett eller flera gåvobrev, vilket ska ha skett ungefär två år innan er mammas frånfälle. Vad gåvobreven egentligen avser framgår dock inte riktigt av din ärendebeskrivning eftersom du samtidigt uppger att dessa verkar ha lett till att de aktuella syskonen fick förvalta stora delar av er mammas förmögenhet innan hon gick bort (du skriver "tar hand om den absolut största delen av mammas förmögenhet"). Vad som egentligen erhölls i gåva är därför för mig något ovisst, i själva verket kanske det mer handlade om någon sorts fullmakt. Oavsett vilket skulle du vilja granska er mammas kontohistorik, också mot bakgrund av den penningfordran som er mamma hade på ett av dina syskon. Banken har dock nekat dig tillgång till ovanstående eftersom övriga dödsbodelägare inte samtycker till detta. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Ärvdabalken (ÄB).Lagen om bank- och finansieringsrörelse (banklagen, BL).Utifrån din information torde det vidare vara rimligt att utgå ifrån att något arvsskifte ännu inte har ägt rum och att dödsboet därför fortfarande lever i egenskap av juridisk person. Du har även beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge ett någorlunda träffsäkert svar.Bankens ställningstagande och den efterfrågade kontohistoriken, vad gäller?Den så kallade banksekretessen utgör huvudregeln på det här området och denna kommer till uttryck i 1 kap. 10 § BL. Där sägs, i lagrummets (lagparagrafens) första stycke, att enskildas förhållanden till kreditinstitut (exempelvis banker) inte obehörigen får röjas, vilket delvis är förklaringen till att banken inte lämnar ut kontoutdrag hänförligt till tiden innan er mammas frånfälle. Däremot äger dödsboet rätt att få uppgifter om alla hennes banktillgodohavanden vid tidpunkten för dödsfallet eftersom dessa behövs för upprättandet av en bouppteckning. Att lämna ut sådana uppgifter till dödsbodelägarna anses därför inte utgöra ett röjande. Här ska också tilläggas att det i regel krävs ett dödsfallsintyg med tillhörande släktutredning, vilket beställs av Skatteverket (SKV), för att kunna få ut kontoutdragen, men även bouppteckningen fungerar som en fullgod legitimationshandling varför denna ersätter kravet på dödsfallsintyget. Men det förutsätter naturligtvis att bouppteckningen är klar, inskickad och godkänd av SKV, vilket jag utgår ifrån att så är fallet givet den tid som har förflutit sedan er mamma gick bort. En bouppteckning ska nämligen förrättas senast tre månader efter dödsfallet, såvida inte SKV har beviljat anstånd, vilket framgår av 20 kap. 1 § 1 st. ÄB.När det gäller kontouppgifter avseende tiden före er mammas frånfälle kan följande anföras. För att banken ska kunna gå med på att bryta banksekretessen och lämna ut information om tidigare transaktioner krävs det att dödsboet som sådant kan visa godtagbara skäl för sin begäran, vilket kan vara om dödsboet behöver utreda om det exempelvis har förekommit något förskott på arv. Om det istället är en enskild dödsbodelägare (du i det här fallet) som önskar uppgifter om den tidigare aktiviteten på den avlidnes bankkonton måste denne kunna visa sig ha ett befogat ekonomiskt intresse, vilket ofta måste preciseras och framställas genom en skriftlig begäran. Misstanke om oegentligheter kan utgöra just ett sådant befogat intresse hos den ifrågavarande dödsbodelägaren. Brott mot banksekretessen är dock inte straffsanktionerat för den enskilda banktjänstemannen, däremot kan banken bli skyldig att utge skadestånd till den som lidit ekonomisk skada på grund av bankens agerande. Det nu sagda talar naturligtvis för att banken torde kunna lämna ut uppgifterna till dig eftersom det kan ifrågasättas om det överhuvudtaget kommer uppstå någon ekonomisk skada. Under förutsättning att du vidare på objektiva grunder kan göra det sannolikt att det förekommit oegentligheter på er mammas bankkonto (vilket därmed skulle innebära att du har ett befogat ekonomiskt intresse) framstår dina syskons uteblivna samtycke i det här fallet som ett ganska skralt skäl från bankens sida.Avslutande ord och ytterligare rådgivningDet ska slutligen noteras att du och dina syskon gemensamt ska förvalta kvarlåtenskapen efter er mamma. Ni utgör tillsammans, i egenskap av dödsbodelägare, dödsboets företrädare utåt och ska i samråd med varandra förvalta dödsboets egendom (kvarlåtenskapen), vilket uttalas i 18 kap. 1 § 1 st. ÄB. Enighet krävs således vid alla förvaltningsåtgärder (eventuella akuta sådana är undantas dock) och i praktiken innebär detta att varje dödsbodelägare besitter en sorts vetorätt. Du har med andra ord rätt till full insyn i boets verksamhet och din bestämmanderätt väger lika tungt som dina syskons. Notera alltså att majoritetsbeslut och eventuella voteringar helt saknar verkan (blir ogiltiga) i det här fallet. Om konsensus absolut inte kan uppnås får (kan) en boutredningsman förordnas av en domstol (en tingsrätt) och det räcker med att endast en av dödsbodelägarna ansöker om att en sådan ska utses, se 19 kap. 1 § 1 st. ÄB. Det kan förhoppningsvis utgöra ett incitament för dina syskon att försöka nå en överenskommelse med dig eftersom boutredningsmannen ska arvoderas och då främst med hjälp av tillgångsmassan i dödsboet, vilket stadgas i 19 kap. 19 § 2 st. ÄB. Men märk väl att om dödsboets tillgångar inte skulle räcka för att täcka ersättningen till boutredningsmannen kan den eller de som ansökte om förordnandet åläggas en personlig betalningsskyldighet. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Den skriftliga begäran som eventuellt behöver lämnas in till banken är exempelvis något som vi skulle kunna ombesörja om så önskas.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 16/11 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Är socialtjänstens journaler offentliga handlingar?

2020-09-30 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Är socialtjänstens journaler om en person offentliga handlingar?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglering av vad som är sekretessbelagda handlingar finns i Tryckfrihetsförordningen (TF) samt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Vad gäller för socialtjänstens journaler?En väldigt stark princip inom det svenska rättssystemet är offentlighetsprincipen, som finns uttryckt i 2 kap. 1 TF. Prinicipen innebär att enskilda personer har rätt att ta del av handlingar som uppställs inne hos myndigheterna. Rätten gäller endast s.k. allmänna handlingar. Även för dessa får det lov att begränsas till hänsyn för vissa utpekade intressen exempelvis rikets säkerhet, intresset att förebygga och beivra brott eller skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 § TF). Din fråga är lite vag, men det går att säga att i kapitel 26 i OSL beskrivs de begränsningar (alltså när sekretess ska finnas) av offentlighetsprincipen som får lov att göras till skydd för enskild inom bl.a. socialtjänsten. Kapitlets 1 § behandlar att sekretess gäller för sådana uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte är tydligt att uppgifterna får lov att röjas utan att den personen eller dens närstående lider men. Kapitlet beskriver också bl.a att sekretess gäller för uppgifter om en underårigs vistelseort, vad som sägs på familjerådgivningar eller uppgifter som kommer in via anmälan. Det finns också utskrivet att vissa undantag får ske i särskilda situationer. Som svar på din fråga, generellt gäller sekretess på uppgifter som finns inom socialtjänstens verksamhet, dessa är då alltså inte offentliga handlingar. Men kan finnas undantag att få lov att ändå röja uppgifterna men det får i princip aldrig ske till vem som helst som efterfrågar, utan i sådana fall till ex. personer som har en relation till personen information berör. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Om du vill ha svar angående en mer specifik handling/ uppgift får du gärna skicka in en ny fråga eller se om du kan själv läsa 26 kapitlet i OSL. Med vänliga hälsningar,

Råder det sekretess kring dödsorsak?

2020-09-28 i Sekretess
FRÅGA |är dödsorsak sekretessbelagd
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumSekretess regleras i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som förkortas OSL. Sekretess kring avliden patientUtgångspunkten inom vården är att journaluppgifter kring en patient ej skall ges ut (25 kap. 1 § OSL). Även dödsorsaken är skyddad även om personen har avlidit, detta då det rör sig om en enskild persons hälsa. För att lämna ut uppgiften kring dödsorsaken måste man kunna visa att den avlidne och den avlidnes närstående inte påverkas negativt eller tar skada av att uppgiften delas. Det är alltså upp till läkaren att avgöra om du får ta del av den avlidnes journaluppgifter eller inte. Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har man som anmäld för ett brott rätt till insyn när förundersökningen lagts ner?

2020-11-19 i Sekretess
FRÅGA |Blev anmäld för bedrägeri mot min mor av mina bröder. När min mor fick reda på detta skrev hon via sin jurist, till polisen att hon inte ville vara målsägande då inget var fel i hennes ekonomi.Polisen utredde ärendet och la sen ner det med kommentaren "om inga nya bevis inkom i saken" .När jag fick detta besked hade brottsrubriceringen ändrats till grovt bedrägeri.Har jag som anmäld rätt att se förundersökningen ? finns det mer information som jag kan få om ärendet ?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som är skäligen misstänkt har rätt att ta del av FUDen som är skäligen misstänkt för ett brott har rätt att ta del av förundersökningen (FU) i den mån det kan ske utan men för utredningen. Denna rätt gäller med de begränsningar som följer av 10:3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL), 23:18 st. 1-2 Rättegångsbalken (1942:740) (RB). I ditt fall, när FU lagts ner, har däremot den misstänkte inte längre någon ovillkorlig rätt enl. RB att få ta del av FU. Det beror på att den misstänktes insynsrätt inte gäller när det inte längre kvarstår någon misstanke. För dig innebär det att din rätt att ta del av FU kommer enbart att regleras enl. tryckfrihetsförordningens (1949:105) (TF) regler och principen om allmänna handlingars offentlighet. Bestämmelserna om sekretess Sekretess gäller som HR enl 35:1 1 st. p.1 OSL för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållande om uppgiften förekommer i utredning enl. bestämmelserna om FU i brottmål, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till henne lider skada eller men. I 35:8 a OSL görs undantag från HR i 35:1 OSL, där föreskrivs att sekretess inte hindrar att en enskild som varit anmäld eller misstänkt för brott tar del av en uppgift, om han eller hon har beaktansvärda skäl för sin begäran och om det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående att uppgiften inte lämnas ut. Detta gäller bl.a. enl p.1 när uppgiften förekommer i en FU om brottet har lagts ner med ett beslut om att åtal inte ska väckas. SlutsatsDvs, om den FU du förekom i skulle omfattas av sekretess enl. 35:1 OSL finns det ändå en möjlighet att ta del av FU enl 35:8 a OSL. Det förutsätter emellertid att du har beaktansvärda skäl, t.ex. att uppgifterna i den nedlagda FU har betydelse för ett pågående rättsligt förfarande i en domstol. Om det är så att du enbart vill ha tillgång till FU för att du t.ex. vill veta vem som lämnat vissa uppgifter, föranleder det normalt inte att förundersökningssekretessen bryts. Vidare förutsätts att det inte får vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör att uppgiften lämnas ut, med det menas t.ex. allvarlig risk att vittnen som hörts om känsliga förhållanden i FU, tillfogas allvarlig skada om uppgifterna röjs. Mitt råd till dig är således att begära ut FU sen får myndigheten ge dig information om du kan ta del av handling eller inte. Myndigheten kommer alltså att göra en sekretessprövning för att avgöra om FU är sekretessbelagd eller inte. Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Utgör patientjournalen en allmän handling?

2020-10-29 i Sekretess
FRÅGA |jag är 26 år och har haft en del hälsoproblem. Jag bodde inte i Skåne innan så mina uppgifter skickades därifrån till min nya (kommunala) vårdcentral i Skåne. Uppgifterna skickades över mejl där min sjukdomshistorik osv. framgår. För mig är detta känsling info pga den nämner depressioner och narkotikamissbruk. Nu kräver min nya arbetsgivare att göra en kontroll på alla anställda och då undrar jag om hon får begära ut alla mina handlingar hos bl.a Vårdcentralen i Skåne? Är det en allmän handling?Dessutom, kan en forskare begära ut mina handlingar om de utesluter mina personuppgifter, enbart för att kunna forska om statistik som rör hälsan på människor i Skåne? Finns det någon gång detta är tillåtet eller inte tillåtet i forskningssyfte?Tacksam för svar!
Orysia Sich |Hej och tack att du vänder dig till oss på Lawline med dina frågor!Jag antar att med "känslig info" i din berättelse menar du uppgifter från patientjournalen.Är det en allmän handling?Patientjournaler inom den offentliga vården utgör allmänna handlingar (2 kap. 4§ TF). Det råder dock tystnadsplikt inom vården och patientjournaler omfattas av sekretess. Eftersom journaler är allmänna handlingar kan annan än patient själv begära ut dem. I sådant fall ska göras en sekretessprövning (menprövning) enligt 25 kap. 1 § OSL om att utlämnandet av handlingen kan ske utan skada för den enskilde.Nu kräver min nya arbetsgivare att göra en kontroll på alla anställda och då undrar jag om hon får begära ut alla mina handlingar hos bl.a Vårdcentralen i Skåne?Din arbetsgivare har rätt att begära ut dina handlingar med det är ganska osannolikt att han kommer få bifall på sin begäran. Även här måste göras en menprövning enligt 25 kap. 1 § OSL. Jag ser ingen möjlighet, i den här fallet, för din arbetsgivare att ta del av patientjournalen utan ditt samtycke.Dessutom, kan en forskare begära ut mina handlingar om de utesluter mina personuppgifter, enbart för att kunna forska om statistik som rör hälsan på människor i Skåne?Dina uppgifter kan användas för forskning. Däremot omfattas dem av sekretess (24 kap. 8§ offentlighets – och sekretesslag)"Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men" (24 kap. 8§ 3 st. offentlighets – och sekretesslag) Med andra ord får patientjournalen efter godkännande (dvs. menprövning) av verksamhetschefen användas i forskning som godkänts av en etikprövningsnämnd.Finns det någon gång detta är tillåtet eller inte tillåtet i forskningssyfte?Enligt Datainspektionens beslut från den 24 maj 2018 förbjuds studerande direktåtkomst till patientjournaler. Innan Datainspektionens beslutet var det möjligt för studerande på apotekarprogrammet och läkarprogrammet att använda uppgifter från patientjournalen för forskningsprojekt eller inom ramen för praktik.Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Har du vidare funderingar, är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Vem får och kan begära ut ett utdrag från belastningsregistret?

2020-09-30 i Sekretess
FRÅGA |Kan vilken förening som helst begära att man ska visa upp utdrag ur belastningsregistret?
Carl Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ditt belastningsregister är som huvudregel sekretessbelagt, 35 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Därav är utgångspunkten att endast du själv och några få myndigheter kan begära ett utdrag, till exempel arbetsgivare inom vården, skatteverket, åklagarmyndigheten med flera, 6 § Lag (1998:620) om belastningsregister. Med det sagt kan en förening som huvudregel inte självmant begära ut ett utdrag, men det står dem fritt att tillfråga dig att överlämna ett sådant. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Sekretess hos uppgifter om en själv?

2020-09-19 i Sekretess
FRÅGA |Min fråga gäller sekretess om än själv.Det är så att jag sökte in till GU och fick avslag hos psykologen, jag frågade psykologen varför jag fick avslag men fick ett nonchalant svar att det var sekretessbelagt. Spontant känns det konstigt att en myndighet har information om mig som jag själv inte får ta del av.Vad säger lagen om detta? Har jag rätt att veta?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Myndighetens hantering av sekretessSom myndighet, måste GU följa reglerna i förvaltningslagen. Din ansökan till GU får likställas med ett ärende där du är part, vilket innebär att du har partsinsyn i den mån det inte begränsas av offentlighet- och sekretesslagen (10 § förvaltningslagen). Eftersom du har fått avslag på din ansökan till GU innebär detta att beslut har tagits (32 § förvaltningslagen). Ärendet är därför upprättat och avslutat på myndigheten, vilket innebär att detta har blivit en allmän handling (2 kapitlet 4 § tryckfrihetsförordningen). Att det är en allmän handling innebär att den kan begäras ut, förutsatt att den inte är belagd med sekretess. Du har blivit meddelad att den är belagd med sekretess. Därför ska vi nu se hur reglerna för sekretess ser ut när de gäller en själv. Sekretess i förhållande till enskild"Sekretess till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i lag" (12 kapitlet 1 § offentlighet- och sekretesslagen). Detta innebär att du har rätt att begära ut handlingen, då du inte omfattas av någon sekretess gentemot dig själv. Återigen kan det dock finnas en viss sekretess. Huvudregeln är dock att man alltid har rätt att veta om uppgifter som härrör en själv. Det är svårt för mig att göra en bedömning på om det i just ditt fall skulle kunna råda ett sådant specialfall då det föreligger sekretess mot dig själv. Eftersom det är en utbildning du sökt skulle möjlig sekretess kunna föreligga enligt 23 kapitlet offentlighet- och sekretesslagen. Där finns det bl.a bestämmelser som rör avskiljande från utbildning (23 kapitlet 6 § offentlighet- och sekretesslagen). Denna säger att uppgiften inte får lämnas ut om det kan antas att du eller någon närstående till dig kommer lida men om uppgiften röjs. Det råder också en tystnadsplikt enligt patientsäkerhetslagen, gentemot dig själv om det med hänsyn till ändamålet är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till dig (6 kapitlet 12 § stycke 2 patientsäkerhetslagen). Detta skulle möjligen kunna ha en inverkan beroende på vad det är för något du har sökt och skälet till psykolgundersökningen. Slutligt rådReglerna kring sekretess är komplexa och utan tillgång till allt material går det inte att säkert säga att det inte råder sekretess på uppgifterna, men som huvudregel bör du få ta del av informationen om varför du fick avslag. Du har därför möjlighet att återigen höra av dig och begära ut handlingarna. Vidare har du rätt att överklaga beslutet om att handlingarna inte lämnades ut (43 § förvaltningslagen). Hoppas du fick svar på din fråga och en inblick i regelverket kring den enskildes sekretess. Med vänlig hälsning,