Arbeta inom grundskola trots dömd för misshandel

2020-08-05 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Jag har tänkt börja studera till grundskolellärare till våren. Det enda som gör mig fundersam om jag kan göra det är att jag för 6 år sedan blev dömd för misshandel, inte grov utan bara misshandel. Hur går det hand i hand? Kan jag arbeta som lärare eller är det kört eftersom jag har denna dom?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig Lawline med din fråga!Skyldighet att visa upp utdrag ur belastningsregistretDen som erbjuds anställning inom grundskola ska lämna ett utdrag ur belastningsregistret till arbetsgivaren (2 kap 31 § skollagen). Det finns även en särskild lag där det framgår att den som erbjuds anställning som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn ska visa upp ett sådant utdrag på begäran av arbetsgivaren (1 § lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn). Alla brott visas ejEn enskild som behöver ett sådant utdrag om sig själv med anledning av detta har däremot rätt att få ut ett begränsat utdrag ur belastningsregistret (9 § lag om belastningsregister). Alla brott som finns registrerade tas då inte med i utdraget som lämnas till arbetsgivaren. De brott som ska tas med är mord, dråp, grov misshandel, människorov, alla sexualbrott, grovt rån och barnpornografibrott (22 § förordning om belastningsregister).Att du blivit dömd för misshandel kommer alltså inte att synas i registret du är skyldig att lämna till din arbetsgivare. Därmed ska dina chanser till jobb inom grundskolan inte påverkas av domen mot dig.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Hur överklagar jag beslut om skolskjuts?

2020-08-03 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Jag har fått avslag på ansökan om skolskjuts och vill överklaga. Vilken lag stödjer att detta kan/ska göras genom förvaltningsbesvär? Jag har fått till mig att det ska göras genom laglighetsprövning, och att jag då inte har rätt att överklaga pga att jag bor i en annan kommun (dottern är skriven hos sin pappa, i den kommun där hon går i skolan). Men det känns som att jag borde ha rätt att överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I ditt fall har jag inte så mycket bakgrund mer än att du fått avslag på skolskjuts och att barnet är folkbokfört hos sin pappa i en annan kommun. Min utgångspunkt är att det rör förskola, grundskola, grundsärskola eller gymnasiesärskola då det är dessa skolformer som regleras i skollagen. För elever i gymnasieskolan finns det inte någon rätt till skolskjuts, som det gör för exempelvis elever i grundskolan. Elevens hemkommun ska dock stå för kostnaderna för elevens dagliga resor mellan bostaden och skolan, om färdvägen är minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt. Skyldigheten för kommunen att ansvara för kostnader för elevresor gäller bara för elever som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen. Jag kommer inledningsvis att redogöra generellt om vilka regler som finns, vad som gäller vid växelvis boende och vid boende i olika kommuner. Avslutningsvis besvarar jag din fråga om till vilken instans beslutet ska överklagas.Barn har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det finns skäl för detEn elev som går i grundskola med offentlig huvudman (t.ex. kommunen) har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Rätten till skolskjuts är beroende av om den behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens ev. funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet (10 kap. 32 § första stycket Skollagen). Enligt förarbetena till lagen ska förutsättningarna prövas individuellt i varje enskilt fall och det står kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt med beaktande av bl.a. trafikförhållanden (prop. 2009/10:165 s. 381).Regleringen innebär kortfattat att om det finns skäl för det har barnet rätt till kostnadsfri skolskjuts. Det ska göras en bedömning i det enskilda fallet; sådant som vägs in i bedömningen är hur långt barnet har till skolan, hur tung trafik det är på vägen till skolan och om barnet har någon funktionsnedsättning. Det är upp till kommunen att göra bedömningen och att organisera skolskjutsen.Det finns en rätt till skolskjuts vid växelvis boende inom samma kommunI RÅ 2002 ref. 91 prövades huruvida ett barn har rätt till kostnadsfri skolskjuts när det växelvis bor varannan vecka hos föräldrarna. Föräldrarna i målet bodde inom samma kommun. Prövningen skedde mot 1985 års skollag, dock motsvarar nuvarande reglering i stort vad som gällde enligt dåvarande skollagen varför bedömningen blir densamma.I målet ville kommunen bara bevilja ersättning för busskort för resa till skolan från det hem där barnet var folkbokfört. Domstolen underkände dock kommunens beslut med motiveringen att systemet med växelvis boende är förankrat i föräldrabalken och då det tillämpas får barnet anses ha två likvärdiga hem. Att begränsa rätten till kostnadsfri skolskjuts till resor mellan den bostad där barnet är folkbokfört och skolan, skulle enligt domstolen strida mot principen om kostnadsfri grundskoleutbildning. Enligt praxis finns det således en rätt till kostnadsfri skolskjuts till och från båda hemmen, om båda hemmen är inom samma kommun.Det finns ingen rätt till skolskjuts vid växelvis boende i olika kommunerI HFD 2014 ref. 34 prövades rätten till kostnadsfri skolskjuts då hemmen är belägna i olika kommuner. I målet bodde barnet varannan vecka hos sin far, där det var folkbokfört och gick i skolan. Varannan vecka bodde barnet hos sin mor i grannkommunen. Kommunen avslog föräldrarnas ansökan om kostnadsfri skolskjuts från moderns bostad som var belägen i en annan kommun.Målet prövades av domstol och hamnade slutligen i Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen uttalade att skollagen anger på ett uttömmande sätt under vilka förutsättningar en kommun är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts. Endast i några fall är en kommun enligt skollagen skyldig att stå för kostnaden för skolskjuts utanför den egna kommungränsen. Sådana fall är undantagsfall och inga av undantagen var tillämpliga i målet.Domstolens bedömning blev att kommunens ansvar för skolskjuts enligt skollagen inte omfattar situationen att en elev bor växelvis i olika kommuner. Därav avslogs föräldrarnas överklagande och det fastslogs att det som utgångspunkt inte finns en rätt till kostnadsfri skolskjuts när eleven bor växelvis i olika kommuner.Beslut om skolskjuts får överklagas till förvaltningsrättenI skollagen regleras om rätten till skolskjuts för förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Beslut av en kommun eller region avseende skolskjuts för någon av dessa skolformer får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 5 § skollagen). Möjligheten att överklaga genom förvaltningsbesvär infördes i samband med nu gällande skollag. I den gamla skollagen saknades särskilda överklagandebestämmelser vilket innebar att beslut endast kunde bli föremål för laglighetsprövning enligt kommunallagen. I ditt fall, och utifrån gällande bestämmelser, kan du överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär.Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister att överklaga det beslut som gått emot dig är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man utbilda sig efter avtjänat straff?

2020-07-29 i Skola och utbildning
FRÅGA |Efter ett avtjänat straff på ca 3 år för väpnat rån, kan man därefter utbilda sig till och arbeta som högstadielärare?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Studier i fängelseNästan alla som sitter i fängelse blir en dag fria och återvänder till samhället. Därför har Kriminalvården en egen utbildningsorganisation, Lärcentrum, med utbildningschef, rektorer och lärare. De intagna kan gå en yrkesutbildning, till exempel svetsutbildning, truckutbildning, verkstadsmekanisk utbildning och trädgårdsutbildning. Det finns också många teoretiska kurser (vuxenutbildning) på grundskole- och gymnasienivå. Några få läser på högskole- och universitetsnivå. Det syns inte i betyget att man har pluggat i fängelse.Studier efter avtjänat straffDu kan utbilda dig efter att ha avtjänat ett straff. Det som krävs är att du har grundläggande behörighet. Den kan du till exempel skaffa dig genom fullständigt betyg från gymnasieskola, gymnasieexamen, komvux eller folkhögskola.

Uppehållstillstånd vid högre utbildning.

2020-06-29 i Skola och utbildning
FRÅGA |En kvinna med Iranskt medborgarskap har blivit antagen på ett universitet i Sverige. Hon skall göra sin doktorand där och har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige.Hon har nu väntat i 4 månader.Vilka anledningar kan Sveriges regering ha för att neka hennes ansökan?
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka krav som ställs för att en utländsk medborgare ska kunna erhålla uppehållstillstånd i Sverige pga. studier.Om en icke svensk medborgare vill studera på universitet, högskola, yrkeshögskoleutbildning eller folkhögskola på eftergymnasial nivå i Sverige under längre tid än tre månader så ska denna ansöka om ett uppehållstillstånd för s.k. högre utbildning. I detta fall då kvinnan avser att göra sin doktorand i Sverige räknas hon till till kategorin ''forskarnivå/doktorandstudier''. De krav som ställs för att få uppehållstillstånd är att man ska 1) ha ett giltigt pass, 2) blivit antagen till en forskarutbildning på heltid som kräver din närvaro vid en högre utbildning i Sverige), 3) kunna försörja sig under den tid man ansöker uppehållstillstånd för eller ha ansökts om en heltäckande sjukförsäkring, se migrationsverkets hemsida. Motsatsvis har alltså regeringen rätt att neka kvinnan uppehållstillstånd om hon ej uppfyller någon av de ovannämnda tre kriterierna. Till exempel kan försörjningskravet orsaka problem om kvinnan och hennes familj har tillgång till samma bankkonto där de ekonomiska medel finns. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad innehåller ett belastningsregisterutdrag som ska skickas till skola, och varför innehåller det inte samma som vanliga utrdrag?

2020-08-05 i Skola och utbildning
FRÅGA |HejJag skulle vilja veta om brottet "förskingring" ( uppsåt), påföljd strafföreläggande/böter syns på det belastningsregister man beställer hem för "skola, förskola" eller ej? Vet att en sådan dom ligger kvar i 5år från utfärdande och att detta syns i "vanliga" utdraget ur belastningsregistret och undrar också om det INTE syns, varför dessa utdrag inte visar samma saker..?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!"Syns brottet förskingring i belastningsregisterutdraget som beställs för skola och förskola?"Som du själv skriver så har en enskild person rätt att begära ut ett begränsat utdrag ur belastningsregistret enligt bestämmelser i skollagen (9§ andra stycket 2p. lag om belastningsregister). Den som erbjuds anställning inom förskola, grundskola och liknande, ska lämna ett utdrag ur belastningsregistret (2 kap. 31§ skollagen). Detta registerutdrag är alltså inte lika omfattande som ett "vanligt" belastningsregisterutdrag. Dessa begränsade utdrag ska endast innehålla uppgifter om domar, beslut, åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande beträffande mord, dråp, grov misshandel, människorov, samtliga sexualbrott i 6 kap brottsbalken, grovt rån och barnpornografibrott (22§ 3st förordning om belastningsregisterutdrag). Dock kan även andra brott än ovan nämnda komma med i registerutdraget, om brottet förekommer under samma lagföring som dessa ovan nämnda brott. Således kommer brottet förskingring inte komma med i det begränsade belastningsregisterutdraget som skolan kräver att du lämnar in, såvida det inte förekommer tillsammans något av ovan nämnda brott. "Varför visar dessa utdrag inte samma saker?" Belastningsutdraget är en del av den information som ska ligga till grund för en skola vid en anställning, vid bedömningen om personen är pålitlig eller lämplig att anställa på en sådan arbetsplats. Dessa regler finns för att skydda barn mot att personer anställs som dömts för vissa typer av brott. I förarbetena till lagen framgår bland annat att endast de brott som kan vara av betydelse för lämplighetsprövningen ska finnas med, för att kunna förebygga övergrepp mot barn och ungdomar. Då blir främst våldsbrott och sexualbrott av intresse, då dessa brott präglas av brist på likgiltighet och hänsyn till offret, och är ett angrepp på deras personliga integritet Den anställda har också visst skydd här, att inte bli utsatt dubbel bestraffning i situationer där detta inte är befogat (Prop 1999/2000:123, främst s.26-28). Detta är en rättspolitisk åsikt som generellt präglar det svenska rättssystemet, och därför ska en person som tidigare dömts inte utsättas för repressalier för brott de redan försonat. Dessa krav på belastningsregisterutdrag för vissa arbetsplatser och myndigheter är undantag från denna princip, då det skyddet för unga och barn är av större intresse än skyddet för enskildas rätt att inte bli utsatt för dubbel bestraffning. Det är regeringen i slutändan som beslutat om vilka brott som bör finnas med i registret till skolor, för att skolor ska kunna göra en tillräckligt bra lämplighetsbedömning. Du kan läsa mer om tankarna bakom dessa regler i propositionen till lagen. Du kan även läsa mer om de begränsade registerutdrag på polisens hemsida, och på skolverkets hemsida.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur blir man jurist?

2020-07-30 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, jag undrar hur man kan bli jurist, är det möjligt att studera rättsvetenskaps programmet och sedan byta till juristprogrammet med tanke på att dessa program delar kurser. Vill verkligen höra från någon som redan är färdig utbildad.
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att bli jurist måste man läsa juristprogrammet på 4,5 år som ges vid högskolor eller universitet. Det går tyvärr inte att kombinera kurser eller byta från ett program till juristprogrammet. Du måste komma in antingen med dina gymnasiebetyg, högskoleprovet eller betyg du har fått läsa upp/förbättra på komvux/folkhögskola. Det finns dock andra vägar att komma in på juristprogrammet i Lund och Uppsala. För att komma in i Lund kan du läsa en distanskurs som heter Utvidgad Juridisk Introduktionskurs (UJIK). Utbildningen går ut på att man på distans läser juridik på grundnivå och sedan får chans att skriva ett prov. Får du högsta betyget AB på slutprovet får du en plats på första terminen i Lund. Uppsala har en liknade kurs som kallas för Juridiskt grundår. Skillnaden är att detta inte är en distanskurs utan man går första och andra terminen av juristprogrammet antingen i Uppsala eller Gotland. Får man betyget AB sammanlagt på de båda terminerna får man fortsätta på tredje terminen av Juristprogrammet i Uppsala, klarar man inte det avslutas utbildningen. Du kan läsa mer om UJIK och Juridiskt Grundår på universitetens hemsidor. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jobba som gymnasielärare efter ha begått ringa narkotikabrott

2020-07-02 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, Jag funderar på att studera till gymnasielärare och undrar ifall man kan bli nekad jobb som gymnasielärare ifall man har ringa narkotikabrott i sitt register?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig Lawline med din fråga!Arbetsgivaren kan kräva att du visar upp ett registerutdragEn arbetsgivare kan kräva att den som ska anställas som lärare på en gymnasieskola visar upp ett registerutdrag. Till skillnad från inom till exempel förskola och grundskola är det dock frivilligt för arbetsgivaren om denne vill kräva ett sådant eller ej (2 kap 31 § skollag och 1 § lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn). Alla brott visas ej i registerutdragetAlla brott som finns registrerade ska dock inte tas med i utdraget som lämnas till arbetsgivaren. Du har nämligen rätt att få ett begränsat utdrag ur registret (9 § lag om belastningsregister). De brott som då visas är mord, dråp, grov misshandel, människorov, sexualbrott, grovt rån och barnpornografibrott (22 § förordning om belastningsregister). Att du dömts för ringa narkotikabrott kommer alltså inte att synas. Att du dömts för ringa narkotikabrott ska alltså inte påverka dina möjligheter att jobba som gymnasielärare.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Ogiltig frånvaro trots överenskommelse med lärare och rektor

2020-05-30 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej. Har en liten snabb fråga här baraJag går i 8an och har anpassad skolgång. Jag ska bara vara i skolan tisdagar och fredagar från kl 10:20 till 15:00.När jag inte är i skolan använder jag min dator hemma och pluggar genom en viss hemsida. Men min klasslärare ger mig ändå ogiltig frånvaro dom tiderna jag inte är där.Min fråga blir. Är det fel att ge ogiltig frånvaro på en elev även om det är överenskommet (med lärare och rektor) att jag ska vara hemma. Har hänt ett par gånger. Tack för hjälpen
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar frågan som att du bara ska vara i skolan specifika dagar och tider efter överenskommelse med lärare och rektor. Denna överenskommelse torde gälla som ett avtal och alla inblandade ska då följa den. Det innebär att din lärare inte ska ge dig ogiltig frånvaro så länge du gör vad som stadgas i er överenskommelse. Jag rekommenderar dig därför att prata med din lärare och rektorn för att lösa problemet på bästa sätt.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,