Har skolan anmälningsplikt till polisen vid misstanke av brott?

2021-10-16 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej!Jag arbetar inom socialtjänsten med barn och familjer. Vi (socialtjänsten) får in många orosanmälningar från skola/barnomsorg då barnet berättat om att de varit utsatta för brott, inte sällan från en närstående. På mitt kontor är det då så att vi (socialtjänst) bedömer och tar beslut om brottet ska polisanmälas eller inte. Jag har inte arbetat så länge inom socialtjänst och känner mig inte helt bekväm i detta, jag tänker att det är polisen som ska utreda om brott begåtts eller inte. Min fråga till er är: Har skolan anmälningsplikt till polis om ett barn berättar för dem att hen blivit utsatt för ett brott?
Beatrice Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I socialtjänstlagen (SoL) anges det att alla yrkesverksamma inom skolan är skyldiga att genast göra en anmälan till socialnämnden, detta om de inom sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (SoL 14 kap. 1 §). Detta innebär att skolan har anmälningsplikt om ett barn berättar för dom att hen far illa på något vis. Om personalen i skolan inte gör en anmälan vid misstanke av brott mot barnet så kan de dömas till tjänstefel enligt Brottsbalken 20 kap 1 §. Anledningen till att det finns en anmälningsplikt till socialnämnden vid misstanke är för att skolpersonal inte ska göra bedömningen om brott föreligger eller ej, utan det är upp till socialnämnden att avgöra. Så sammanfattningsvis; ja det finns en anmälningsplikt för skolpersonal men denna är som huvudregel till socialnämnden. Skillnad blir det om ett brott sker i eller i anknytning till skolan, då ska skolan (som huvudregel rektorn) göra en polisanmälan till polisen. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att skicka in en till.Med vänliga hälsningar

Frånvaro på lektion på grund av mobiltelefon

2021-10-14 i Skola och utbildning
FRÅGA |Min fråga är följande: Får en lärare ge dig frånvaro ifall mobilen ligger på bänken avstängd utan att den stör?
Ibrahim Halwachi |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Det framgår inte av din fråga på vilken nivå du studerar, men jag utgår ifrån att det är på gymnasienivå. Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga om det är en annan nivå! Skolplikten och närmare om närvaros innebördEftersom din fråga berör skolväsendet och mer specifikt närvaro så blir skollagen tillämplig. Av 7 kap. 17 § första stycket skollagen framgår din skolplikt och att en elev ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. För att du skall ges närvaro framgår det av 15 kap. 16 § första stycket skollagen att en elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om inte du har ett giltigt skäl att utebli.FrånvaroSjälva begreppet frånvaro är inte specifikt reglerat. Skollagen säger alltså inte ordagrant eller tydligt nog vad det betyder. Det innebär att det är upp till skolan och den lärare som undervisar en elev att avgöra om hen ska anses ha varit närvarande eller frånvarande.I ditt fall har din lärare gjort en bedömning som landat i att du varit frånvarande i undervisningen. Det är dock svårt för mig att göra en mer djupgående bedömningen utan fler omständigheter, såsom exempelvis om läraren bad dig lägga ner den i väskan. Mitt tips till dig är att prata med läraren och fråga varför denne bedömt att du varit frånvarande i lektionen.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Myndighetsutövande i skolan

2021-09-29 i Skola och utbildning
FRÅGA |Vad innebär myndighetsutövande i skolan?
Roman Szuter |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer först att förklara vad myndighetsutövning är och därefter kommer jag att redogöra för när myndighetsutövning kan bli aktuell i skolan och vad det innebär. Vad är myndighetsutövning? Myndighetsutövning är ett rättsligt begrepp som brukar definieras såhär: "utövning av en befogenhet att bestämma för en enskild om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande." Med myndighetsutövning avses alltså beslut och åtgärder som medför rättsverkningar för en enskild person. Dessa rättsverkningar kan antingen vara gynnande (t.ex. beviljande av bidrag) eller betungande (t.ex. beslut att ta ut en avgift). Myndighetsutövning kan således beskrivas som ett uttryck för statens makt över den enskilda individen. Vanligtvis är det offentliga verksamheter som utövar myndighetsutövning men ibland kan det även röra sig om vissa privata aktörer. Myndighetsutövning i skolan Skolor, kommunala såväl som privata, utövar myndighetsutövning gentemot elever och i vissa fall gentemot deras vårdnadshavare. Skolornas rätt att utöva myndighetsutövning härrör från skollagen och skolförordningen. För högskolor och universitet gäller emellertid andra bestämmelser, vilka finns främst i högskolelagen och högskoleförordningen. Den mest framträdande formen av myndighetsutövning som skolor ägnar sig åt är förmodligen betygsättning. (3 kap. 13 § skollagen; SkolL) Förutom betygsättning kan myndighetsutövning inom skolväsendet även te sig i form av beslut om ledighet för en elev (7 kap. 18 § SkolL), befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen (7 kap. 19 § SkolL), samt disciplinära åtgärder för trygghet och studiero (5 kap. 6 § SkolL) med mera. Skolor behöver beakta offentligrättsliga principer i sin verksamhet. Principerna innebär att skolorna bland annat måste vara sakliga och opartiska. (1 kap. 9 § regeringsformen) Detta är minst lika viktigt när det kommer till skolornas myndighetsutövning. Värt att notera är att skolor också måste följa särskilda regler vid handläggning av ärenden som avser just myndighetsutövning. (29 kap. 10 § SkolL) Vid myndighetsutövning tillkommer dessutom ett straffansvar. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften kan dömas för tjänstefel. (20 kap. 1 § brottsbalken) Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Hjälp med skolarbete

2021-08-31 i Skola och utbildning
FRÅGA |hej, *** heter jag och går på gymnasiet och har fått en fråga som jag inte kunde hitta information och åsikter om därför ber jag efter rean hjälp!! frågan: B) Att skapa en ny lag är en lång och ganska komplicerad process. Borde det bli lättare och snabbare att skapa nya lagar? Motivera ditt svar, gärna genom att ge både fördelar och nackdelar med båda alternativen.
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På Lawline arbetar vi dagligen med att hjälpa både privatpersoner och företag med juridiska frågor. Men vi har en policy som innebär att vi tyvärr inte besvarar skoluppgifter.Jag hoppas att du finner svaret på din fråga på annat håll.Vänligen,

Vad krävs för att komma in på juristprogrammet?

2021-10-15 i Skola och utbildning
FRÅGA |Jag undrar om jag behöver ha A i alla ämnen under hela gymnasiet för att komma in på juridik med enbart betyg? Tacksam för svar
Fatma Nasser Ali |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det krävs ofta höga betyg för att komma in på juristprogrammet, jämfört med andra universitetsutbildningar. Antagningspoängen varierar också beroende på vilket universitet du vill läsa utbildningen på. I din fråga framgår det att du vill komma in med enbart betyg. Antagningspoängen varierar då beroende på urvalsgrupp. Gällande urvalsgrupperna för betyg finns det två stycken:Betygsgrupp I, BII den här urvalsgruppen ingår sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan, och vuxenutbildningen. Den brukar kallas direktgruppen, då sökande inte behövt komplettera i efterhand, utan kommer "direkt" från utbildningen. Betygsgrupp II, BIIDen som kompletterat för behörighet eller för att höja sitt meritvärde (genom utbyte eller genom att läsa kurser för meritpoäng) deltar i kompletteringsgruppen BII. Den gäller även de sökande som klarat av många kurser i gymnasiet, men inte slutfört sina studier i gymnasieskolan. I ditt fall skulle jag tipsa dig att gå in på uhr.se och titta på de tidigare terminers antagningsstatistik för de universitet som du är intresserade av. Idag varierar antagningspoängen beroende på universitet. För HT21 var den lägsta antagningspoängen för betyg efter andra urvalet 20.31. Betyg A i alla ämnen i gymnasiet motsvarar 22,5 poäng inklusive 2,5 meritpoäng. De senaste årens statistik visar på att det krävs höga betyg, men inte A i alla ämnen. Kom dock ihåg att antagningsstatistiken bara är ungefärlig. Antagningskraven kan både minska och öka från termin till termin. Ett stort lycka till! Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Ger en kandidatexamen i sociologi behörighet till myndighetsutövning?

2021-10-08 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, Jag läser just nu en Sociologi kandidat utbildning. Som jag förstår det så leder inte utbildningen till rätt att jobba med myndighetsutövningar. Finns det någon kurs man kan välja för att få rätt att arbeta med myndighetsutövningar eller vad kan man göra. Måste man helt byta program om det är något man vill jobba med?
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur definieras myndighetsutövning?Först och främst kan det vara bra att definiera vad termen myndighetsutövning betyder. Myndighetsutövning avser beslut eller åtgärder som är ett uttryck för samhällets rätt att utöva makt över medborgarna. Karaktäristiskt är att den enskilde står i ett beroendeförhållande till myndigheten som bestämmer över den enskildes rättigheter och skyldigheter på ett sätt som inte förekommer i andra sammanhang mellan privatpersoner och företag (NJA 2013 s. 1210 punkt 29 i HD:s domskäl). Denna maktutövning kan ta sig uttryck i både gynnande (positiva) och betungande (negativa) beslut för den enskilde. Allt en myndighet sysslar med är dock inte myndighetsutövning, utan man får gå tillbaka och tänka om handlandet ger uttryck för statens maktutövning mot en enskild. Ett exempel på myndighetsutövning är då en socialsekreterare på socialtjänsten beslutar om försörjningsstöd (4 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen). Men det finns såklart massor av andra exempel på myndighetsutövning.Rent generellt finns ingen speciell kurs som ger behörighet till myndighetsutövningDet finns ingen viss speciell kurs eller liknande som ger dig behörighet att arbeta med myndighetsutövning rent generellt. Kandidatprogrammet i sociologi är en bred utbildning och det finns många sociologer som arbetar inom den offentliga sektorn med myndighetsutövning, till exempel som handläggare/utredare inom kommunal och statlig förvaltning, inom socialtjänsten och kriminalvården.Krav eller meriterande med vissa kurser?Gällande just socialtjänsten (som ju är en tänkbar arbetsplats för sociologer) kan nämnas att det krävs socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå för att utöva vissa uppgifter som innefattar barn och ungdomar (3 kap. 3 a § andra stycket socialtjänstlagen). Uttrycket "annan relevant examen på grundnivå" borde inkludera en kandidatexamen i sociologi. Socialstyrelsen har här utfärdat närmare föreskrifter på det området. Socialstyrelsen har föreskrivit att det i dessa fall krävs att en person med annan examen än en svensk socionomexamen har läst högskolekurser på områdena: socialt arbete, socialrätt, förvaltningsrätt och psykologi (3 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård). Vad jag har läst mig till så ingår inte förvaltningsrätt i sociologutbildningen. Det kan därför vara bra att komplettera med en sådan utbildning som en fristående kurs. Här finns en sådan fristående kurs på distans vid Lunds universitet. När jag läser jobbannonser där kommuner söker socialsekreterare finns det antingen krav på socionomexamen eller "socionomexamen eller liknande utbildning". Även här bör en kandidatexamen i sociologi vara en sådan liknande utbildning som avses.Även om du inte har tänkt jobba inom socialtjänsten som socialsekreterare eller annat kan du få en stor konkurrensfördel om du har läst förvaltningsrätt när arbetet innefattar myndighetsutövning. SlutsatsDu behöver alltså inte byta program om du vill jobba med myndighetsutövning. Men det kan däremot i vissa fall krävas eller vara meriterande att komplettera med en kurs i förvaltningsrätt vid sidan av eller inom ramen för kandidatprogrammet i sociologi.Jag hoppas att du fick ett tillfredsställande svar och jag vill önska dig ett stort lycka till med dina framtida studier! Med vänliga hälsningar,

Betydelse av att skolans app äger materialet

2021-09-15 i Skola och utbildning
FRÅGA |Fått hem ett brev hem från skolan "Komplettering till allmänna villkor"Det är en app som skolan använder utav sig, där barnets namn/adress/sjukdom/allergi samt personnummer och bild på sig själv samt föräldrarna finns.I brevet står då "Allt material i appen så som bild och text ägs utav skolan"Vad menas egentligen med detta, att skolan äger detta? Får de använda informationen hur som, i marknadsföring/sälja vidare eller vad?Kan jag "skita" i detta och inte använda appen bara i så fall ?
Felix Höglund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill jag berättar vad det kan betyda rättsligt att det står att skolan "äger" allt material i appen.Äga som i att lagraÄga kan betyda att du samtycker till att de har informationen och lagrar den på sina servrar eller på annat sätt. Att lagra och ha tillgång till informationen är en förutsättning för att systemet ska fungera. Man kan likna det vid att lagra informationen i en pärm där det står vilka barn som har allergierÄga som i att använda i appenÄga kan betyda att de får använda datan i appen. Det kan vara att sortera den på vissa sätt, exempelvis eller dela information mellan anställda på skolan. Det kan röra sig om att skapa en lista på alla kontaktuppgifter till föräldrarna i en specifik klass, eller en lista på antalet elever med glutenallergi.Äga som i att ansvara för säker hanteringÄga kan betyda att skolan är ansvariga för att informationen hanteras på ett säkert sätt och enligt svensk och europeisk lagstiftning, som GDPR. Precis som pappersjournaler inte ligger framme hur som helst ska information om verksamheten förvaras digitalt på ett säkert sätt.Tredje partEtt uttryck som ofta används i avtal för att beskriva att skolan i det här fallet skulle dela materialet med någon annan är "tredje part". Du och skolan är parterna i avtalet om att använda appen, och en annan aktör skulle då vara tredje part. Det låter mycket osannolikt att skolan skulle ha intresse eller annan anledning att dela informationen med tredje part.Fråga om du är osäkerNär man använder en app får man ofta godkänna villkoren. Villkoren kan handla om det jag beskrivit ovan. Eftersom skolan är ansvarig kan du säkert vända dig till skolan för att få förtydligande om vad de menar. Om du väljer att inte använda appen finns det risk att du försvårar skolans verksamhet i onödan.SammanfattningAtt äga material i en app kan betyda att ägaren har rätt att använda informationen i appen och ansvar för att informationen förvaras på ett säkert sätt. I avtal kan det beskrivas som att ägaren har rätt att dela materialet med tredje part när man ger ägaren rätt att dela materialet med någon annan än dig och internt. Min bedömning är att det är mycket osannolikt att skolan skulle ha intresse eller anledning att dela informationen med tredje part. Om du fortfarande känner du dig osäker rekommenderar jag dig att vända dig till skolan med dina frågor. Om du väljer att inte använda appen finns det risk att du försvårar skolans verksamhet i onödan.Utifrån uppgifterna i din fråga är det vad jag kan säga just nu. Du är välkommen att höra av dig igen om du fortfarande har frågor utifrån just dina omständigheter.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att ta del av betyg som utfärdats av en kommunal eller privat gymnasieskola?

2021-08-29 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, jag undrar om man som utomstående rätt att ta del av betygen till elever i kommunala och privata gymnsieskolor?
Zacharias Glavå |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Har jag rätt att ta del av betyg som utfärdats av en kommunal gymnasieskola?Den kommunala gymnasieskolan är en myndighet och omfattas därför av den så kallade offentlighetsprincipen. Betyg som utfärdas i gymnasieskolan är offentliga handlingar vilket innebär att betygen som utgångspunkt kan begäras ut av vem som helst (2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen). Notera att vissa uppgifter i ett betyg, exempelvis vissa personliga data, kan omfattas av sekretessbestämmelser. Om betyget exempelvis innehåller information av personlig karaktär som kan skada barnets integritet om den sprids så kan informationen komma att censureras för dig (23 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen). Oavsett eventuell sekretess har du alltid rätt att få ut den del av betyget som avser studieresultatet. SammanfattningDu har rätt att kräva ut ett betyg som är utfärdat av en kommunal gymnasieskola.Har jag rätt att ta del av betyg som utfärdats av en privat gymnasieskola?Privata gymnasieskolor undantas från offentlighetsprincipen, och betyg som utfärdas av dessa blir inte heller offentliga handlingar. Detta innebär att du inte har någon rätt att kräva ut betyg från en privat skola. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,