Ta reda på vilka som ska vittna under en rättegång

2021-09-29 i Vittna
FRÅGA |hej, har en målsägande rätt att få reda på vilka som kommer vara vittnen under en rättegång innan rättegången äger rum?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att väcka åtal så måste åklagaren lämna in en stämningsansökan till tingsrätten (45 kap. 1 § rättegångsbalken). Så fort stämningsansökan har lämnats in till domstolen så blir den en allmän handling och kan begäras ut av vem som helst, detta framgår även här. i en stämningsansökan ingår bland annat information om vilka bevis som ska användas, ett typ av bevismedel är vittnesförhör (45 kap. 4 § rättegångsbalken).Svar på din fråga är således att genom att begära ut stämningsansökan så kan du ta reda på vilka vittnen som är aktuella.Vänliga hälsningar,

Boka tid med jurist

2021-09-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag skall stämma Telenor Enl bifogat brev
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Om du behöver hjälp med ditt ärende eller vidare rådgivning kan du boka en tid med någon av våra jurister, här. Vänligen,

Kan man dömas för ett annat brott än det man åtalats för?

2021-09-28 i Domstol
FRÅGA |Om det vid en rättegång visar sig att jag inte begått brottet jag står åtalad för, men vittnet påstår jag har begått ett annat brott jag INTE står åtalad för, kan jag då dömas för DET brottet istället för det ursprungliga? I domen framgår att jag INTE begått brottet, men ändå anser åklagaren det bevisat att jag begått det iaf, anser då åklagaren att jag begått det andra brottet istället och dömer mig för det trots att det inte står med i åtalet. Mvh friad och fälld i samma dom
Linda Khalid |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att du undrar om man kan dömas för ett brott som inte omfattas av åtalet.Svaret på frågan finner vi i rättegångsbalken (1942:740) (RB). Inför en huvudförhandling ska åklagaren ha formulerat en kortfattad och precis gärningsbeskrivning. I gärningsbeskrivningen ska åklagaren ange den brottsliga gärningen med uppgift om tid och plats och de övriga omständigheter som behövs för dess kännetecknande (45 kap. 4 § RB). Domstolen får inte döma en person för något som inte ryms inom åklagarens gärningsbeskrivning, men däremot är inte domstolen bunden av själva brottsrubriceringen eller det lagrum som åklagaren angett (30 kap. 3 § RB).För att förtydliga vad som menas kan vi ta ett exempel. Ponera att åklagaren har yrkat att den tilltalade ska dömas för grov misshandel och att åklagaren formulerat gärningsbeskrivningen enligt följande: "X har den 20 augusti 2021 vid Stureplan i Stockholm misshandlat Y genom att tilldela honom flera slag och sparkar när han legat ner på marken. Y tillfogades därigenom smärta och blödningar. Brottet bör bedömas som grovt eftersom att X visat särskild hänsynslöshet och råhet genom att sparka på Y när han låg ner på marken och var försvarslös. X begick gärningen med uppsåt." I gärningsbeskrivningen återfinns samtliga omständigheter för att brottet grov misshandel ska vara uppfyllt. Om domstolen skulle komma fram till att målsägande har blivit misshandlad men att det inte varit frågan om särskild hänsynslöshet eller råhet, kan domstolen döma den tilltalade för misshandel av normalgraden även fast åklagaren har yrkat ansvar för grov misshandel. Detta beror på att samtliga omständigheter för brottet misshandel också ryms i gärningsbeskrivningen, se 3 kap. 5 och 6 § brottsbalken (1962:700) (BrB). Om det däremot skulle framkomma att den tilltalade har begått till exempel stöld, kan domstolen inte döma personen för det eftersom att det som står i ovanstående gärningsbeskrivning inte täcker upp kraven för att brottet stöld (8 kap. 1 § BrB) ska aktualiseras. Sammanfattningsvis kan det sägas att domstolen får döma den tilltalade för något annat brott än det som åklagaren har yrkat på, men då krävs det att även det brottet ryms inom åklagarens gärningsbeskrivning. Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Får part ut ljudupptagning av vittnesförhör efter slutdelgivning?

2021-09-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min son är misstänkt för brott och har i samband med s.k. slutdelgivning fått en kopia av förundersökningsprotokollet. Protokollet innehåller bl.a. utskrift av ljudupptagningar av förhör med vittnen. Min son vill gärna lyssna på ljudupptagingarna får att förvissa sig om att allt det vittnena sagt har skrivits ut korrekt. Har han rätt att få ta del av ljudupptagningarna?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Se slutet för en sammanfattning av vad som framkommer nedan samt varför det egentligen inte har en betydelse för din son att få ut de faktiska ljudinspelningarna av förundersökningsförhören. Alla har en grundlagsskyddad rätt att ta del av allmänna handlingar enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF). En allmän handling kan exempelvis vara en text, bild, film eller ljudinspelning. För att ljudinspelningen ska vara en allmän handling ska den vara förvarad hos polisen och antingen ha kommit in till myndigheten eller skapats där, (2 kap. 3-4 §§ TF).Begränsning av rätten att få ut allmänna handlingarRätten att få ta del av allmänna handlingar får dock i undantagsfall begränsas i lag bland annat med hänsyn till intresset av att förebygga eller lagföra brott, (2 kap. 2 § TF). Pågående förundersökningar är med hänsyn till detta intresse i princip hemliga och omfattas av förundersökningssekretess enligt främst 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL), till skydd för det allmännas intresse av att förebygga och lagföra brott, samt 35 kap. 1 § OSL till skydd för enskilda i brottsutredande myndigheters brottsförebyggande och lagförande verksamhet.Det är dock av betydelse för den som misstänks för brott att kunna få fortlöpande kännedom om resultaten av olika utredningsåtgärder, med anledning av dennes möjligheter att göra sina synpunkter gällande. Den misstänkte måste få en möjlighet att i ett tidigt skede kunna förhindra ett obefogat åtal, (SOU 1926:32 s. 72).Rätten för den misstänkte att få ut utredningsmaterialTrots att en förundersökning är hemlig kan den som misstänks för brott ändå ha rätt att ta del av utredningsmaterial enligt regler och principer om partsinsyn. Regleringen av rätten att ta del av vad som förekommit vid förundersökningen (insynsrätten) är central för den enskildes rättssäkerhet och möjlighet för att kunna försvara sig mot misstankarna.Den misstänktes rätt till insyn inträder dock först när denne i samband med förhör underrättas om skälig misstanke om brott, (23 kap. 18 § rättegångsbalken, RB). Den misstänkte får då såsom part gentemot åklagaren insyn i utredningen och möjlighet att påkalla utredningsåtgärder (se SOU 1926:32 s. 48). Som framgår av 23 kap. 18 § RB varierar emellertid insynsrätten beroende på i vilket skede en förundersökning befinner sig. Rätten till insyn i vad som kommer fram under en pågående förundersökning gäller även endast i den mån den kan ske utan skada för utredningen. Begränsningen innebär att den misstänkte inte ska få del av utredningsmaterial som gör att denne kan anpassa sina uppgifter, förstöra bevisning eller på annat sätt sabotera utredningen om den misstänkta brottsligheten. De brottsutredande myndigheternas intresse av att kunna bedriva utredningen effektivt väger därmed tungt.Bedömningen av rätten att få ut en handlingBedömningen blir i normalfallet beroende av i vilket skede en förundersökning befinner sig. Det är förundersökningsledaren som under en pågående förundersökning har, med beaktande av objektivitetsprincipen, att pröva om uppgifter kan lämnas till den misstänkte i det enskilda fallet. Någon skyldighet att motivera varför ett röjande av en viss uppgift skulle vara till nackdel för utredningen finns inte enligt rättegångsbalken. Justitieombudsmannen (JO), har dock ansett att ett avslag om att få del av uppgifter bör motiveras, (JO 1992/93 s. 202).Under pågående förundersökning anses insynsrätten inte innebära en rätt att läsa eller på motsvarande sätt få tillgång till primärmaterial, förhörsutsagor, undersökningsprotokoll eller annat förundersökningsmaterial. Det är alltså inte fråga om någon rätt till aktinsyn. Inte heller kan den misstänkte göra gällande någon rätt att få kopior av materialet, (Regeringens lagrådsremiss - Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar s. 34). Vid slutdelgivningen, när åtal har beslutats, har den misstänkte eller försvararen enligt 23 kap. 21 § fjärde stycket RB rätt att på begäran få en papperskopia av förundersökningsprotokollet (NJA 2015 s. 693). Om en offentlig försvarare är förordnad ska denne få förundersökningsprotokollet utan särskild begäran. Det är alltså först i och med att åtal väcks som den misstänkte får en rätt enligt rättegångsbalken till egna kopior av förundersökningsmaterial, se NJA 2008 s. 650, (Regeringens lagrådsremiss - Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar s. 37).Hela utredningsmaterialet omfattas av insynsrätten vid slutdelgivningen, vilket är anledningen till att din son fick ta del av utskrifterna för vittnesförhören. Detta har betydelse för den misstänktes möjligheter att enligt 23 kap. 18 § andra stycket RB avgöra om ytterligare utredningsåtgärder behövs eller om andra vittnen än de som redan hörts behöver höras (JO 2007/08 s. 87). Däremot kan den misstänktes och försvararens rätt till insyn fortfarande begränsas genom sekretessbestämmelser.Ljudupptagningar av förhör ska dock bevaras till dess att förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller målet slutligt har avgjorts, (23 kap. 21 § c RB). Sammanfattning av det ovan angivnaDen misstänktes fortlöpande rätt till insyn i förundersökningen inträder vid den tidpunkt då denne underrättas om skälig misstanke om brott. Det är förundersökningsledaren som bedömer hur den misstänktes rätt till fortlöpande insyn i förundersökningen lämpligen ska tillgodoses i det enskilda fallet. Förundersökningen bedrivs dock på ett objektivt sätt och innebär att omständigheter både till fördel och nackdel för den misstänkte beaktas. Vid slutdelgivning, det vill säga väckandet av åtal, får den misstänkte en rätt till egna kopior av förundersökningsmaterialet. Ljudupptagningar av förhör bevaras dock tills målet är avgjort. Den faktiska betydelsen av att få ut ljudupptagningen är dock inte storDet spelar dock inte någon större roll huruvida det skulle kunna förekomma fel i transkriberingen av vittnesförhören i förundersökningsprotokollet som din son har fått. Anledningen till detta är att domstolarna i Sverige dömer enligt muntlighetsprincipen, vilken framkommer i 46 kap. 5 § RB. Enligt bevisomedelbarhetens princip ska all bevisning och annat material läggas fram muntligen vid huvudförhandling i domstolen, (35 kap. 8 § RB). I huvudförhandlingen ska alltså förundersökningsledaren lägga fram all bevisning inför rätten. Det innebär att vittnesutsagor får läggas till grund för domstolens dom om dessa hörs direkt inför domstolen vid personlig inställelse. I normalfallet kan alltså berättelser ur förundersökningen inte användas som bevis vid rättegången i domstol, (36 kap. 16 § RB). Hoppas att du fick svar på din fråga och lite hjälp på vägen! Är det så att du inte hr fått svar på frågan får du gärna återkomma med mer specifik information för ett bättre svar. Med vänliga hälsningar,

Får man välja sin försvarare?

2021-09-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Är det i ett brottmål tillåtet att kunna välja bort en försvarare pga. kön, etnicitet, läggning, funktionshinder, trosuppfattning, könsidentitet eller ålder?
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den misstänktes rätt till försvarDen misstänkte i ett brottmål ska själv få föra sin talan (21 kap. 1 § Rättegångsbalken [1942:740] [RB]). Vid talans förberedelse och utförande får emellertid den misstänkte biträdas av en försvarare (21 kap. 3 § RB). Huvudregeln är att försvararen utses av den misstänkte själv (21 kap. 3 § 2 st. RB).Offentliga försvarareI vissa fall ska offentlig försvarare förordnas den tilltalade. Det gäller om den misstänkte blir anhållen, häktad, om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som kan bli gällande (21 kap. 3a § RB). Vid mer ringa brott tillförordnas ingen offentlig försvarare, utan då får den misstänkte själv stå för en privat försvarare.ValbarhetTill offentlig försvarare förordnas en advokat som är lämplig för uppdraget (21 kap. 5 § RB). Den misstänkte kan dock själv föreslå en offentlig försvarare. Förutsatt att den föreslagna försvararen är behörig så ska denne förordnas förutsatt att det inte finns särskilda skäl emot det (21 kap. 5 § 2 st. RB). Att personen är behörig är att denne är medlem i advokatsamfundet och därmed innehar titeln "advokat" (8 kap. 1 § 2 st. RB). Som svar på din frågaInnebörden av valbarheten är således att den misstänkte kan "välja bort" en försvarare oavsett anledning. Tillvägagångssättet är emellertid inte ett direkt bortval av försvarare, utan istället att föreslå någon annan. Den misstänktes önskan ska då enligt huvudregeln beaktas. Det är dock viktigt att ha i åtanke att även om den misstänkte får önska vem som helst, så får advokaten i fråga själv välja att acceptera eller neka uppdraget.Med vänliga hälsningar

Förundersökning där målsäganden är underårig

2021-09-29 i Förundersökning
FRÅGA |X blir polisanmäld i december 2020 för sexuellt utnytjande av barn samt barnponografibrott. Målsägande är två tjejer 12 respektive 14 år. Den misstänkte en man i lägre 20 års åldern. Det går 9 månader och utan att den misstänkte får något kallelse till förhör. Som jag förstår det ska polisen prioritera detta då det rör sexualbrott mot barn samt att målsägande är under 18 år vilket också ska vara en skyldighet för polisen att påskynda utredningen. Betyder detta att polisen lagt ner utredningen? Och i sådan fall kan man överklaga det beslutet? Obsavera att polisen fick tillgång til lteknisk bevis ifrom av konton på sociala medier samt skärmdumpar. SKa detta påverka utredningstiden?
Yodit Eshete |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I fall där målsäganden är under 18 år ska förundersökningen bedrivas särskilt skyndsamt om brottet riktas målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än sex månader, 2 a § 1 st Förundersökningskungörelsen (FK). Förundersökningen ska avslutas och beslut ska fattas gällande åtal så snart kan ske och inom tre månader om det finns någon som är skäligen misstänkt, men tidsfristen kan överskridas i vissa fall, 2 a § 2 st FK . Målsäganden ska bli tillfrågad om denne vill bli underrättad om att förundersökning ska inledas, läggas ned, åtal inte ska väckas m.m, 13 b § FK.Det är inte säkert att polisen har lagt ned utredningen, såsom du anger finns det en misstänkt men personen kanske inte uppfyllt beviskravet "skäligen misstänkt" eller så kan tidsfristen har förlängts till följd av utredningens beskaffenhet. Målsäganden bör ta kontakt med polisen för att bli underrättade om utredningen. Utredningstiden varierar från fall till fall och det kan vi inte uttala oss om. Är det så att förundersökning lagts ned och man är missnöjd med detta kan man begära överprövning av beslutet och detta görs hos den lokala polismyndigheten eller åklagarkammaren där beslutet fattades.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Vad har ett erkännande för betydelse i brottmål?

2021-09-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, det är så att min flickvän troligtvis kommer bli åtalad för ett brott, om hur nu blir åtalad och jag erkänner brottet, läggs åtalet ner för henne då?.
Sara Djogic |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!I brottmål utgör ett erkännande endast ett bevis. Domstolen har enligt 35 kap. 3 § rättegångsbalken skyldighet att utifrån aktuella omständigheter avgöra vilket betydelse erkännandet har. Du kan med andra ord inte vara säker på att bli dömd endast på grund av att du erkänner ett brott. Ett erkännande kan emellertid användas som ett av många bevis, men värdet kan variera avsevärt.Sammanfattningsvis är svaret på din fråga att ditt erkännande inte på egen hand kan leda till att ni blir döma för brott i domstol. Det behövs fler bevis för att nå upp till beviskravet ställt utom rimligt tvivel.Hoppas du är nöjd med svaret, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Vad gäller om man blivit frihetsberövad av väktare i butik och väntar på polis?

2021-09-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Vad gäller om man blivit frihetsberövad pga snatteri av väktare i butik och väntar på polis?- fick inte svar på frågan hur länge man kan vara frihetsberövad/inte veta hur länge jag skulle sitta där- fick inte stå upp, måste sitta på en pall 'annars kastar vi ner dig på golvet'- fick inte gå på toalettenVänliga hälsningar
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ringa stöld (det brott som förr kallades snatteri) är enligt brottsbalken (BrB) 8 kap. 2 § belagt med böter eller fängelse i högst sex månader. När någon begår ett brott som man kan få fängelse för i straffskalan (såsom detta brott) har vem som helst – alltså även en väktare – rätt att "envarsgripa" (som det kallas) bl.a. den som ertappas på bar gärning eller flyende fot. Detta framgår av rättegångsbalken (RB) 24 kap. 7 § andra stycket och det är detta lagstöd som väktaren i ditt fall lutat sig mot.Av bestämmelsen framgår därtill att den gripne "skyndsamt" ska överlämnas till närmaste polisman, alltså i princip direkt (eller åtminstone så snabbt det är möjligt). Frihetsberövandet som väktaren stått för får alltså i regel inte vara särskilt länge alls, utan denne är skyldig att snabbt överlämna ärendet till polisen som prövar gripandet och avgör om du antingen ska släppas på plats eller delges misstanke om brott.Under den tid som du är gripen och under övervakning av väktaren (eller av vem som helst för den delen, t.ex. en vanlig person eller en polis) har denne rätt att vidta de åtgärder som krävs – med våld om nödvändigt – för att se till att du inte flyr. Lagstödet i det läget finns i BrB 24 kap. 2 § och anger kort sagt att ifall den som t.ex. på något sätt gör motstånd mot någon som denne står under uppsikt av, när denne ska "hålla [den frihetsberövade] till ordningen", får det våld användas som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att rymningen ska hindras eller ordningen upprätthållas. Att vara tvingad att sitta ner för att den som genomfört gripandet ska kunna säkerställa att man t.ex. inte flyr eller gör motstånd kan alltså vara en åtgärd som i lagtextens mening är "försvarlig". Även att vägra toalettbesök kan vara en nödvändig säkerhetsåtgärd för att förhindra flykt, motvärn eller liknande, vilket framgår av t.ex. JO:s beslut nr 4945-2016 och 5864-2016. Utifrån den relativt knapphändiga beskrivningen av det här fallet kan jag tyvärr inte göra någon mer exakt bedömning huruvida åtgärderna du beskriver varit försvarliga eller inte.Om du av någon anledning anser dig ha blivit orättvist/oförsvarligt behandlad under detta händelseförlopp (detta kan jag dock som sagt inte bedöma) t.ex. om du tycker att väktaren frihetsberövat dig alltför länge och låtit bli att lämna över dig till polisen i tid, kan du vända dig till polisen och be att få göra en anmälan om (utifrån vad som lär vara relevant här) olaga frihetsberövande enligt BrB 4 kap. 2 §. Brottet aktualiseras när någon för bort eller spärrar in någon annan eller på annat sätt berövar honom eller henne friheten, alltså exempelvis när någon griper en person utan att ha haft lagstöd för det eller ha gått utanför det lagstöd som använts.Jag hoppas min information varit till hjälp för dig!Med vänlig hälsning,