När man kan åberopa nya vittnen i tvistemål

2020-09-20 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Kan man i efterhand tillägga vittnen till ett tvistmål?Mvh
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i Rättegångsbalken (RB). Svaret beror på vad du menar med "i efterhand". Till att börja med kommer jag därför redogöra för hur länge under processens gång man har möjlighet att åberopa vittnen. Därefter kommer jag redogöra för möjligheten till resning av en redan lagakraftvunnen dom.När man ska åberopa vittnen i ett tvistemålI ett tvistemål kan man åberopa vittnen fram till dess att domstolen beslutar om så kallad preklusion (42 kap 15-15a § RB). Det innebär att tingsrätten beslutar om en tidpunkt under processen då alla omständigheter och bevis, inklusive vittnen, ska vara åberopade. Efter denna tidpunkt får man endast i undantagsfall lägga till nya vittnen. Undantagen tar sikte på situationer då man inte kunnat åberopa till exempel ett vittne tidigare, eller då åberopandet av det nya vittnet inte innebär att rättegången inte i väsentlig mån fördröjs.ResningOm din fråga rör situationen att en dom redan har meddelats och inte längre går att överklaga, det vill säga att domen vunnit laga kraft, är huvudregeln enligt den så kallad orubblighetsprincipen att domen ska stå fast. Det finns dock en möjlighet att begära så kallad resning om vissa förutsättningar är uppfyllda. Resning kan bland annat beviljas om det framkommit nya omständigheter eller bevis, till exempel vittnen, som inte tidigare har åberopats, om detta sannolikt innebär att målet får en annan utgång (58 kap 1 § p.3 RB). Vill man åberopa ett nytt vittne måste man också göra sannolikt att det inte var möjligt att lägga fram vittnet vid första rättegången eller ha en annan giltig ursäkt (58 kap 1 § 2 stycket RB). Resning beviljas dock mycket sällan. Om man vill begära resning ska man, om den tidigare domen är meddelad av tingsrätten, lämna in en skriftlig resningsansökan till hovrätten (58 kap 4 § RB). Du kan om du vill använda dig av denna blankett.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Kan man neka drogtest?

2020-09-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Kan man neka till drogtest om man blir stoppad av polis när man är ute och går
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Skydd mot kroppsliga ingreppDet är en grundlagsskyddad rättighet att inte utsättas för påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kapitlet 6 § regeringsformen). Denna rättighet är dock inte absolut, utan får begränsas genom lag (2 kapitlet 20 § regeringsformen). En av dessa begränsningar är reglerna om kroppsbesiktning vid misstanke om brott. Undantag för skyddet mot kroppsliga ingreppDrogtest, genom att lämna blod eller urin räknas som kroppsbesiktning, ett typ av tvångsmedel som polisen får använda sig av (28 kapitlet 12 § rättegångsbalken). För att polisen ska få begära ett test av dessa slag krävs det "skälig misstanke" för ett brott som har fängelse i straffskalan. Det finns förstås många olika brott som har fängelse i straffskalan, men här omfattas såklart bruk av narkotika och försäljning av narkotika (1 § narkotikastrafflagen). Skälig misstanke är ett lågt ställt krav som innebär att det ska finnas konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att en brottslig handling har begåtts. Om man är ute och går och polisen tycker att man uppvisar ett beteende som framstår som att man är under narkotikapåverkan kan detta räcka för att kravet på skälig misstanke ska vara uppfyllt. Kan man neka drogtestet? Förutsatt att dessa två krav är uppfyllda har polisen därmed rätt att kräva ett drogtest. Då kan man inte neka till drogtestet. Polisens befogenheter vid vägran är långtgående. Exempelvis får polisen använda visst våld för att verkställa drogtestet, om personen i fråga vägrar att följa med/lämna frivilligt (10 § stycke 2 punkt 4 polislagen). Vidare har polisen rätt att kvarhålla den misstänkte i sex timmar om det så krävs för ändamålet (28 kapitlet 13a § rättegångsbalken). Hoppas du fick svar på din fråga. Vänlig hälsning,

Vad händer när åklagaren överklagar till hovrätten?

2020-09-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag har blivit frikänd från rattfylleri , men åklagaren har överklagat till hovrätten!? Vad kommer hända nu? Vad behöver jag göra? Kommer jag åka för det? Dömas om?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i rättegångsbalken (RB). Att åklagaren överklagat till hovrätten innebär att han anser att tingsrätten dömt fel och tror att hovrätten kommer fälla istället för fria dig. Eftersom det högsta straffet för rattfylleri av normalgraden är 6 månader krävs s.k prövningstillstånd - dvs vissa krav måste uppfyllas för att hovrätten ska ta upp målet igen (RB 49:13 1st 2p j. TBL 4§ 1st). Något av följande krav måste vara uppfyllda: (1) det finns anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens dom, (2) man kan inte avgöra riktigheten utan att ta upp målet igen, (3) det finns en fråga i målet som är intressant att besvara för att vägleda framtida rättstillämpning eller (4) det finns något annat synnerligt skäl (RB 49:14). Jag kan såklart inte säga ifall något av dessa är uppfyllt i ditt fall. Eftersom du själv inte vill att tingsrättens dom ändras behöver du inte göra något särskilt. Vad som kommer hända ifall prövningstillstånd meddelas är att du får ett brev från hovrätten där åklagarens överklagande står med. Du ska svara på detta genom att säga varför du anser att tingsrättens dom inte bör ändras - dvs motargument till vad åklagaren tar upp - samt säga vilka eventuella bevis du vill åberopa och för vad du vill åberopa dem (RB 51:8-9). Denna skriftväxling kan fortsätta ett tag ifall hovrätten finner det lämpligt (RB 51:10 2st). Det kan även bli så att du kallas personligen till hovrätten för ett "sammanträde", dvs ett sorts möte om målet (RB 51:10 3st). Till slut kommer antingen hovrätten frikänna dig eller fälla dig. Detta kan ske vid en s.k huvudförhandling där du och åklagaren kommer till hovrätten och lägger fram era "case" (något du nog upplevde under processen hos tingsrätten). Det finns även viss möjlighet för hovrätten att döma utan huvudförhandling, t.ex ifall det är säkert att det inte finns anledning att fälla dig (RB 51:13) Jag kan omöjligt svara på exakt hur det kommer gå för dig eller exakt hur denna process kommer se ut men jag hoppas att det jag berättat ger dig lite klarhet. Se det mer som en skiss över hur processen kommer se ut eftersom det inte går att säga med säkerhet. Jag hoppas det svarar på dina frågor, självklart får du ställa fler frågor till oss på Lawline.

Vad är skillnaden på straffvarning och åtalsunderlåtelse?

2020-09-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Är nyfiken på skillnaden mellan "straffvarning" och "åtalsunderlåtelse". Har förstått att pricken i registret är kvar i 3 respektive 10 år men vad är då skillnaden på besluten? Räknas en straffvarning som att personen har blivit dömd för brott eller går det i en underkategori till åtalsunderlåtelse? Tacksam för hjälp :D
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!StraffvarningStraffvarning är precis som det låter, en typ av varning om straff, som personer under 18 år kan få istället för att åklagaren väcker åta. Man får då ingen påföljd, eller straff, för brottet, utan man får träffa åklagaren och prata med dem istället (16§ lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL). Straffvarning får beslutas om den unge istället vid föremål för någon typ av vård via socialtjänsten eller liknande som är tillräckligt och lämpligt för att den unge ska få stöd och hjälp. Straffvarning får också beslutas om det är uppenbart att brottet begåtts av så kallad ungdomlig omognad (okynne eller förhastande). Straffvarning får inte beslutas om det finns något särskilt eller allmänt intresse som lider skada av att åtal inte väcks, exempelvis om det finns målsägande med anspråk eller om ungdomen tidigare gjort sig skyldig till britt. (17§ LUL). Den unge får i sådana fall istället ett möte med åklagaren, där åklagaren förklarar innebörden av beslutet och att den unge måste sköta sig (19§ LUL). Åtalsunderlåtelse Åtalsunderlåtelse är en typ av åtgärd som åklagaren kan besluta om som också innebär att åtal inte väcks, och att man inte får något straff. Det krävs att man erkänner brottet för att kunna få åtalsunderlåtelse och det förutsätter inte någon specifik ålder på den misstänkte. Likadant här som för straffvarning ska inget enskilt eller allmänt intresse åsidosättas genom åtalsunderlåtelsen. Den får meddelas om straffvärdet inte är mer än böter eller villkorlig dom, eller om den misstänkte begått ett annat brott som i sig innebär att det aktuella brottet straffvärde inte kommer göra något skillnad i det totala straffet (20 kap. 7§ rättegångsbalken).BelastningsregistretBåde straffvarning och åtalsunderlåtelse registreras i belastningsregistret. I teorin försvinner både åtalsunderlåtelse och straffvarning från belastningsregistret efter 10 år från beslutet, eller 3 år om personen är under 18 år (17 § 11p. lag om belastningsregister). I praktiken blir dock skillnaden den, att då straffvarning endast får användas för ungdomar under 18 år, och åtalsunderlåtelse av den anledningen mer sällan döms ut till ungdomar under 18 år, så får straffvarningen en tid på 3 år i belastningsregistret, och inte 10 år. Sammanfattningsvis Skillnaderna är helt enkelt i stort att straffvarning är en åtgärd som endast kan vidtas mot ungdomar, medan åtalsunderlåtelse inte har någon åldersbegränsning. I praktiken innebär det samma sak, att åklagaren underlåter/låter bli att väcka åtal. Åtgärderna är väldigt lika, får samma resultat, och tjänar också ganska lika syften. Straffvarning är dock mer inriktad på "uppläxning" av en ungdom, att man har ett möte med åklagaren som försöker få ungdomen att förstå allvaret i brottet. Åtalsunderlåtelse har inget liknande åsyftat möte, och används i praktiken också antingen vid förstagångsförbrytelser av väldigt ringa brott, eller när en person är misstänkt för några grova brott, och ett åtal för ett ynka bötesbrott (ex. hastighetsöverträdelse) inte gör någon skillnad i det stora hela. På grund av straffrabatterna som ungdomar får, är det också möjligt att i större utsträckning underlåta åtal för unga, än för vuxna. Straffvarningen fokuserar också mer på ungdomen och dennes beteende, medan åtalsunderlåtelsen fokuserar på straffvärdet på brottet. Men Ingen av åtgärderna får användas om det åsidosätter enskilda (ex. målsägandes) eller det allmänna intresset. Hoppas du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Inspelade samtal- olagligt eller bevisning?

2020-09-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om jag spelar in varje samtal jag har haft med min chef, då det sker så mycket ändringar i mitt arbete att det är omöjligt att ha koll annars.Är det olagligt att spela upp det som bevis ifall de skulle försöka bryta ett muntligt avtal? T.ex " Dennis. Du ska få 1000 kronor per kund som går in i butiken" - dagen efter sägs det något annatHur länge får jag, ha en inspelning på mina chefer och övriga i rummet i användning för att bevisa att något har sagts? De andra personerna i rummet vet inte att jag har spelat in och ingen annan än jag har hört inspelningarna. Men ifall det blir konstigt. Får jag hänvisa att jag har spelat in samtal utan deras tillåtelse ifall deras advokat är i rummet vid en eventuell uppsägning? Återigen. Samtalen finns på min mobil och det är enbart jag som har hört dem. Vad kan jag göra med de här inspelningarna utan att bryta mot någon lag?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Får man spela in samtal? Huvudregeln är att man inte får spela in samtal. Då kan man göra sig skyldig till brottet olovlig avlyssning (4 kapitlet 9a § brottsbalken). Lagen säger dock att det endast är brottsligt om man inte själv deltar i samtalet. Om du är en aktiv part i samtalen med chefen och/eller med arbetskollegor har inget brott skett, även om dem inte känner till att du spelar in samtalet. Kan inspelningar användas som bevis vid avtalsbrott?I Sverige har vi "fri bevisprövning" och "fri bevisvärdering". Detta innebär att vad som helst får presenteras som bevis inför domstolen i en rättegång (35 kapitlet 1 § rättegångsbalken). Du kan därför använda inspelningarna som bevis, oavsett om du har deltagit i samtalen eller ej. Det finns dock inget som hindrar motparten för att anmäla dig för olovlig avlyssning, om du redovisar samtal där du själv ej aktivt deltagit. Därefter är det upp till rätten att avgöra bevisets styrka genom en bevisvärdering. Det finns inga klara regler på hur länge du har haft inspelningarna på mobilen, men detta skulle kunna påverka bevisvärderingen. Är inspelningen gammal kan det väcka invändningar om att man i efterhand bestämt något annat/hävt det muntliga avtalet. I det fall att du hänvisar till advokaterna att du har dessa inspelningar är den kvarstående risken att de anmäler dig för olovlig avlyssning (återigen: om du ej deltagit aktivt i det inspelade samtalet). Vad kan du göra med inspelningarna utan att bryta mot någon lag?Det är svårt att säga vad du kan göra med dessa utan att egentligen veta vad som sägs i samtalen. Några allmänna förslag är dels att vara vaksam över informationen som finns i samtalen; kan det exempelvis vara sekretessbelagd information som gör dig skadeståndsskyldig, alternativt orsakar lidande för någon annan, i det fall samtalen kommer ut? Detta kan innebära juridiska komplikationer för dig. Det är dina inspelningar och du har i stort sett rätt att använda dem. Men det kan vara en god idé att vara försiktig med att spela upp dem för andra för att undvika att göra dig skyldig för exempelvis förtal. SammanfattningDu kan göra dig skyldig till brottet olovlig avlyssning, om du inte själv deltagit i samtalet. Oavsett om du gör dig skyldig till brott eller inte kan inspelningarna fortfarande användas som bevis vid tvist eller avtalsbrott. Vad du kan göra med inspelningarna påverkas av dess karaktär och innehåll. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

När kommer uppgiften om påföljden in i belastningsregistret?

2020-09-19 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej. Efter jag blivit dömd eller betalat (godkänt) mitt strafföreläggande, hur lång tid tar det tills detta syns i belastningsregistret? Handlar det om dagar, veckor eller månader? Jag betalade mitt strafföreläggande igår, och undrar alltså när detta kommer dyka upp i belastningsregistret.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 17 § 9 punkten lagen om belastningsregister framgår det att böter gallras fem år efter domen, beslutet eller godkännandet av straffföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot. Eftersom det inte finns någon uttrycklig lagregel som besvarar din fråga får jag utifrån en tolkning av ovan lagregel besvara frågan på så sätt att strafföreläggandet visas i ditt belastningsregister i samband med den dagen då beslutet kom eller när du godkände det, och inte i samband med när du betalar det. Av den anledningen kan du förvänta dig att den står kvar i fem år från det datum du fick beslutet eller godkände strafföreläggandet. Detta gäller dock endast om du inte döms för ny påföljd (som inte är penningböter) inom dessa fem åren. Döms du till ny påföljd kommer den gamla påföljden att stå kvar så länge den nya påföljden står kvar, (18 § lagen om belastningsregister).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en huvudförhandling skjutas upp i tiotals år?

2020-09-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan huvudförhandling skjutas upp i tiotals år om tilltalad bedöms aldrig kunna närvara och närvaro är krav enligt kallelse?Kan det finnas annan lösning för avslut och dom?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tolkning av din frågaMöjligheterna för rätten att döma i ett mål utan att en part närvarar beror på om det är ett tvistemål eller ett brottmål. I många fall är det möjligt att döma i tvistemål även om en part inte infinner sig vid huvudförhandlingen. Vid brottmål är det däremot svårare. Eftersom du omnämner den ena parten som tilltalad utgår jag från att det är ett brottmål saken gäller och jag kommer därför att rikta in mitt svar på det.Skjuta upp en huvudförhandling En huvudförhandling ska hållas så snart som möjligt. (45 kap. 14 § rättegångsbalken) En huvudförhandling ska ställas in och flyttas till ett annat datum i vissa särskilda situationer. Sådana situationer kan vara till exempel om åklagaren uteblir, om den tilltalade uteblir fast hen blivit kallad, om den tilltalades lagstadgade försvarare uteblir, om målsägande, vittne eller sakkunnig som ska höras inte är på plats, om en part vill åberopa ny bevisning som motparten behöver få tid på sig att bemöta eller om domstolen bedömer att någon annan omständighet gör så att huvudförhandlingen måste skjutas upp. (46 kap. 2 § rättegångsbalken) Av både grundlag och europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) framgår dock att en rättegång ska hållas inom skälig tid. (2 kap. 11 § regeringsformen och artikel 6 EKMR) Vad som är skälig tid beror på omständigheterna i övrigt, men man kan inte skjuta upp en huvudförhandling "för evigt". Att närvara vid huvudförhandlingen i brottmål Den tilltalade måste först och främst kallas till rättegången. I kallelsen ska det framgå om personen ska infinna sig personligen eller om det räcker att ett ombud (vanligen en offentlig försvarare eller advokat) är närvarande. (45 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken) Huvudregeln är att den tilltalade ska infinna sig personligen. Om det inte behövs för att utreda eller avgöra frågan kan domstolen döma i frågan om den tilltalades ombud är närvarande. (21 kap. 2 § rättegångsbalken) Krävs det att den tilltalade är på plats för att domstolen ska kunna döma i frågan ska kallelsen kombineras med ett vite, det vill säga om den tilltalade inte infinner sig personligen kommer hen behöva betala en avgift. (45 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken) Undantaget är om den tilltalade haft laga förfall, till exempel sjukdom som gjort det omöjligt för den tilltalade att infinna sig. (32 kap. 6 § rättegångsbalken och 32 kap. 8 § rättegångsbalken) I värsta fall kan domstolen begära att den tilltalade hämtas till huvudförhandlingen, mot dennes vilja. (45 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken)Sammanfattning Huvudförhandlingen i ett brottmål kan skjutas upp i en rad olika situationer. Föreligger laga förfall kan den skjutas upp en längre tid. Föreligger inte laga förfall kan domstolen ta till tvång för att få den tilltalade att inställa sig. En rättegång ska avgöras inom skälig tid och en huvudförhandling lär därför inte skjutas upp i tiotals år. Med vänliga hälsningar,

Slutdelgivning - Vad innebär det?

2020-09-18 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag undrar om det per automatik eller generellt innebär att åklagarens avsikt är att väcka åtal om en misstänkt blir kallad till delgivning? När tar åklagaren beslut på att åtal skall väckas?I samband med delgivning, har man som misstänkt rätt att kalla ytterligare vittnen som är till den misstänktes fördel?Tack på förhand.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag antar att den delgivning du avser är den s.k. slutdelgivningen som sker när en förundersökning är färdigställd.Sammanfattningsvis tas slutdelgivning innan beslut om åtal för att den misstänkte ska kunna förbereda sitt försvar. Slutdelgivning innebär dock inte automatiskt att åtal kommer att väckas. Vad innebär slutdelgivning?Innan åklagare kan väcka åtal görs en så kallad slutdelgivning. Det är först vid slutdelgivningen som den misstänkte får ta del av samtligt förundersökningsmaterial om det tidigare har förelegat förundersökningssekretess. Syftet med slutdelgivning är alltså att den misstänkte ska kunna förbereda sitt försvar. Den misstänkte och dess försvarare har då möjlighet att begära kompletteringar eller påkalla ytterligare utredningsåtgärder. Sådana kompletteringar till materialet kan vara omständigheter som talar till din fördel men som ännu inte har beaktats, till exempel nya vittnen. Skäligt rådrum ska ges den misstänkte att komma med synpunkter på förundersökningsmaterialet innan åtal väcks (23 kap. 18a § Rättegångsbalken). Hur länge "skäligt rådrum" är beror helt på fallets komplexitet och huruvida försvaret löpande har fått ta del av information.Innebär slutdelgivning att åtal kommer att väckas? Beslut om åtal tas först efter slutdelgivning och möjliga invändningar från försvaret, först då är förundersökningen avslutad (23 kap. 20 § Rättegångsbalken). Att slutdelgivning sker innebär inte per automatik att åtal kommer att väckas.Man kan dock tänka sig att åklagaren ofta redan tagit ställning i åtalsfrågan då förundersökningen från dennes sida är färdigställd. Förutsättningarna för att åklagare ska väcka åtal är att hen på objektiva grunder kan emotse en fällande dom. Rubbar emellertid försvarets kompletteringar denna uppfattning så ska ett negativt åtalsbeslut tas, vilket innebär att åtal inte väcks. Hoppas att du har fått svar på det du undrat över!Hälsningar,