Preskriptionstid vid förundersökning

2020-10-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag lämnade in en anmälan till polisen i oktober 2019 för ett brott som begicks under våren 2019. Ärendet har ännu inte handlagts. Preskriptionstiden går ut under våren. Kan jag göra något för att påskynda processen så ärendet inte bara kommer läggas till handlingarna när tiden gått ut
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om preskription finns i 35 kap Brottsbalken, mer specifikt 35:1 Brottsbalken som reglerar åtalspreskription. Åtalspreskription innebär att någon påföljd inte får dömas ut om den misstänkte inte häktas eller får ta del av åtal inom viss tid från det att brottet har begåtts. Preskriptionstiden skiljer sig för olika brott. Åtalspreskription avbryts enligt bestämmelsen genom att den misstänkte häktas eller tar del av åtal för brottet. Endast ett beslut om häktning är inte tillräckligt för att hindra preskription. Det krävs att häktningsbeslutet verkställs. Att gärningspersonen häktas i sin frånvaro utgör inte heller grund för preskriptionsavbrott. Åklagare och polis ska vid en förundersökning bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. Ju allvarligare brottslighet, desto högre prioritet. Förundersökningen brukar ta lång tid vid mer komplicerade brott. Regler om hur skyndsamt en förundersökning ska bedrivas regleras bland annat i förundersökningskungörelsen (FUK). I 2 a § FUK framgår exempelvis att en förundersökning där målsäganden vid tiden för anmälan inte fyllt 18 år skall bedrivas särskilt skyndsamt, om brottet riktats mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet i mer än sex månader. Förundersökningen skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske och inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet. Sammanfattningsvis är det polis och åklagare som avgör hur brottet ska prioriteras med hänsyn till brottslighetens allvar och övriga omständigheter. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.

Lägga ned åtal efter att åtal väckts?

2020-10-26 i Domstol
FRÅGA |Kan ett åtal läggas ned efter att det blev väckande av åtal innan? Hur går processen isåfall?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan om åtal besvaras enligt rättegångsbalken (RB). Nedan kommer jag att förklara vad som krävs för att ett åtal ska väckas och om det går att lägga ned ett åtal. Kraven för att väcka åtalFör att ett åtal ska väckas ska det finnas tillräckliga skäl mot den åtalade samt att den bevisning som ska presenteras är tillräcklig och kan läggas fram i ett sammanhang under rättegången (23 kap. 2 § RB). Åklagaren ska objektivt sett kunna förvänta sig en fällande dom. Om det finns tillräckliga skäl för ett åtal lämnar åklagaren in en stämningsansökan till domstolen och det är åklagarens uppgift att bevisa för domstolen att ett brott har begåtts. Åklagaren väcker alltså åtal och det blir rättegång. I detta skede läggs åtalet vanligtvis inte ned, även om exempelvis målsäganden skulle ändra sig och inte vill fullfölja målet till rättegång. Anledningen till det är att åklagaren har rätt att föra talan om brott som hör under allmänt åtal och eftersom att åklagaren har åtalsplikt för nästan alla brott (brott som hör under allmänt åtal) betyder det att åklagaren är skyldig att väcka åtal om det finns tillräckliga bevis för att någon har begått ett brott (20 kap. 2 och 6 § RB). I vissa fall kan åtal dock "återkallas" eller läggas ned om det finns grund att anta att tillräckliga skäl inte föreligger för den misstänktes skuld (20 kap. 9 § RB). Exempel på detta kan vara att åklagaren på grund av ändrade förhållanden finner att bevisningen är otillräcklig mot den tilltalade eller att den tilltalade är klart oskyldig eller att gärningen inte är ett brott. Åklagaren måste ange vilka grunder det finns för denna åtgärd. Rätten överväger då inte om åklagarens uppfattning om åtalsskälens otillräcklighet är välgrundad eller inte. Om inte målsäganden övertar åtalet (enligt enskilt åtal) kan åtal därefter inte väckas för brottet och om den tilltalade yrkar det, ska frikännande dom meddelas av domstolen. Svar på din frågaVanligtvis läggs ett åtal inte ned om processen har gått så långt att åklagaren efter en avslutad förundersökning väckt åtal och därmed lämnat in stämningsansökan till domstolen. Det kan dock finnas situationer när ett väckt åtal kan läggas ned, om nya uppgifter skulle dyka upp som resulterar i att åklagaren inte finner att det finns tillräckliga skäl mot den misstänkte. I sådana fall kan målsägande överta åtalet, men görs inte detta förlorar målsäganden rätten att väcka åtal för brottet och den tilltalade kan då yrka på en frikännande dom, vilket domstolen ska meddela.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Kan ett mål tas upp på nytt om det tillkommer nya omständigheter efter domen vunnit laga kraft?

2020-10-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |"Wilmafallet"Tishko fick idag sitt livstidsstraff från Tingsrätten sänkt till 18 år istället.Detta bland annat för att åklagaren INTE närmare kunnat preciseras omfattningen av våldet och den direkta dödsorsaken.Hovrätten bedömer att det finns en hel del försvårande och besvärande omständigheter, men Hovrätten anser inte att omständigheterna är synnerligen försvårande.Mycket pga dödsorsaken, avsiktsuppsåt, likgiltighetsuppsåt mm mm.Ni har kanske läst domen (den kom idag fre 23/10)Min Fråga.OM man nu hittar Wilmas kropp och det visar sig att man hittar en sol-klar dödsorsaksom visar på att Tishko medvetet har "exempelvis hugg ihjäl henne" med 20 knivhuggoch som skulle ändra omständigheterna till Synnerligen försvårande...….Kan man då ta om rättegången ännu en gång, i så fall ?Alltså, om man, låt säga hittar henne om 6 månader och det inte finns en tvekan utan man uppenbarligen kan påvisa synnerligen försvårande omständigheter.Får man / Kan man pröva målet ännu en gång då ??
Matilda Hamner |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt vill du veta om en dom som vunnit laga kraft kan tas upp på nytt om det tillkommer nya omständigheter eller bevis. En dom vinner laga kraft En dom från Hovrätten vinner laga kraft efter fyra veckor från att den meddelats enligt 55 kap. 1 § Rättegångsbalken (1942:740) (RB). Domen kan alltså inom fyra veckor överklagas till Högsta domstolen. Högsta domstolen tar enbart upp mål som bedöms kunna bli vägledande som prejudikat. Om Högsta domstolen beslutar att inte meddela prövningstillstånd vinner domen laga kraft direkt. Möjlighet att pröva en lagakraftvunnen dom på nyttHuvudregeln i svensk rätt är att en dom som vunnit laga kraft gäller. Polis och åklagare får efter en dom vunnit laga kraft inte vidta ytterligare utredningsåtgärder i målet. Däremot kan en dom som vunnit laga kraft prövas på nytt om resning beviljas. Resning är ett extraordinärt rättsmedel som innebär att den gamla domen upphävs och målet prövas på nytt i domstolen som senast prövade målet. Den som hade rätt att överklaga en dom har även rätt att begära resning när domen vunnit laga kraft. Det som krävs för att en ansökan om resning ska beviljas är att nya omständigheter eller nya bevis har tillkommit efter det att dom meddelats. Det krävs även att sökande kan göra sannolikt de nya omständigheterna eller bevisen inte hade kunnat åberopas vid den domstol som meddelade domen eller genom att överklaga domen, eller att sökanden annars har haft en giltig ursäkt för att inte göra det. För att ansökan om resning ska beviljas krävs det även att sökande inte dröjt med ansökan längre än ett år från det att sökande fick kännedom om det som ansökan grundas på enligt 58 kap. 4 § RB.Om alla dessa förutsättningar är uppfyllda kan en lagakraftvunnen dom prövas på nytt och den gamla domen upphävs. WilmafalletMen det sagda innebär det att om nya omständigheter eller nya bevis tillkommer efter domen vunnit laga kraft har både åklagaren och den dömde möjlighet att ansöka om resning. Däremot kommer inte åklagare eller polis få vidta ytterligare utredningsåtgärder efter att domen vunnit laga kraft. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Polis möjlighet att utföra kroppsvisitation/besiktning

2020-10-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag blev inplockad utav polis, dom sa att jag ska hänga med dom på pisseprov för att jag såg drog påverkad ut, jag åkte med dom till polis station dom gjorde kropps visitering o tog urin prov på mig, jag hade absolut ingenting på mig sen skulle jag gå o pissa i en plastmugg o där visade de säg även negativt o dom sa att de var bra osv o att dom inte behöver skicka in mitt piss på analys, får dom göra så? O vad är de polisen gör när man är misstänkt för Narkotika innehav?
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån din fråga verkar det som att polisen har utfört en kroppsvisitation och en kroppsbesiktning på dig. En kroppsvisitation får enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken (RB) göras på den som är skäligen misstänkt för brott på vilket fängelse kan följa. En visitation utgör en undersökning av kläder, väskor m.m. som den misstänkte har på sig. Kroppsbesiktning enligt 28 kap. 12 § RB innebär tagande av prov från människokroppen och får göras under samma förutsättningar som en kroppsvisitation. För narkotikabrott kan fängelsestraff följa enligt narkotikastrafflagen, vilket betyder att den första förutsättningen är uppfylld. Den andra förutsättningen, skäligen misstänkt, innebär enligt ett uttalande från JO (JO 1992/93 s. 204) att det finns "konkreta, objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser". Polisen i fråga kan mycket väl tyckt att det fanns tillräckliga skäl för att anse att du varit skäligen misstänkt och då är handlingarna som företogs av polisen okej att genomföra. Men detta kriteriet är svårt för mig att analysera utifrån omständigheterna i frågan. Om du anser att polisen inte alls haft förutsättningar för att misstänka dig för brott, och därmed begått ett fel kan du göra en anmälan till JO som granskar myndigheter. Anmälan kan du göra här: https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/ . Sammanfattningsvis betyder det ovan anförda att kroppsvisitation och kroppsbesiktning är något som polis får göra om de skäligen misstänker person för narkotikabrott, och det är också vanligt att polisen gör just detta. Om polis misstänker att personen i fråga har ett större innehav i till exempel sin lägenhet eller bil kan polisen även genomföra en husrannsakan (28 kap. 1 § RB) för att söka efter föremål som kan vara av betydelse för utredning. Det under samma förutsättningar som kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Det kan här även nämnas att poliser måste beakta polislagens (PL) bestämmelser och allmänna principer. Bland annat 8 § PL som föreskriver att en polis ingripande inte får vara mer ingående än vad som är nödvändigt. Allmänna principer föreskriver att ingripanden och tvångsmedel endast ska företas om de är proportionerliga, nödvändiga och utifrån lagen ändamålsenliga. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varm välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänligen,

Vad händer efter polisanmälan?

2020-10-26 i Förundersökning
FRÅGA |polisen fick ett paket med mycket droger i som matchar min adress och efternamn men inte förnamnet. De kallar mig till förhör. Är jag redan polisanmäld? vad ska jag göra i det här fallet?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När polisen får kännedom om ett brott inleds en förundersökning. Ett brott kan komma till polisens kännedom genom exempelvis en polisanmälan, men det kan också ske genom tips eller allmänna kontroller. Syftet med förundersökningen är att utreda brottet och se om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal. När kan man bli kallad till förhör?Polisen kan hålla förhör med den misstänkta, med vittnen eller andra som kan ha uppgifter om gärningen. Förhör kan också hållas upplysningsvis med envar vilket innebär att man inte är misstänkt för brottet (23 kap. 6 § RB). Om man är kallad till förhör är man skyldig att inställa sig. När förundersökningen kommit till ett stadie där någon skäligen kan misstänkas för brottet ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs i förhör (23 kap. 18 § RB). Vad ska jag göra?Du är skyldig att inställa dig till förhöret du kallats till. Väl på plats kommer du få kännedom om varför du hörs, om det är upplysningsvis eller om du är misstänkt för brott. Under förhöret kommer förhörsledaren ställa frågor och om du vill kommer du att få förklara din sida av händelsen och vad du känner till om det som polisen lägger fram vid förhöret. Du har även en rätt att vara tyst och inte yttra dig om du inte vill. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Varför lägger åklagaren ned förundersökningen?

2020-10-25 i Förundersökning
FRÅGA |Hej det har uppenbarligen begåtts en rad grova brott utom allt rimligt tvivel där den misstänkta personen är känd. Trots detta har åklagaren under mycket lång tid hela tiden lagt ner förundersökningarna med motiveringen att åtal inte är påkallat ur allmän synvinkel. Detta trost att det finns väldigt mycket bevismaterial mot den misstänkte för en rad grova brott tex. mordhot, hordförsök, skadegörelse för över 300 000 kr.VAd betyder åklagare ytterst oklara besked och kan /får en åklagare jobba på detta sättet att hela tiden lägga ner förundersökningarna mot personer misstänkte för grov organiserad brottslighet som pågått nu i över 4 års tid och ett mycket stort antal anmälda brott ? Jag måste även fråga om detta sätt som åklagaren jobbar på är helt ok och om det är någon ide att anmäla grova brott om åklagaren ändå hela tiden meddelar att åtal inte är påkallat ur allmän synvinkel ???
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ska åtal väckas?Åklagaren har rätten att väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal, och kan även väcka åtal för brott som vanligtvis faller under enskilt åtal (20 kap. 6§ rättegångsbalken). Åklagaren får även besluta att underlåta att väcka åtal, om inget allmänt intresse åsidosätts, och om det kan antas att brottet inte skulle föranleda andra påföljder än böter eller villkorlig dom, om åtalet inte antas kunna påverka påföljden då misstänkt är misstänkt för andra brott (20 kap. 7 § rättegångsbalken). Åklagaren får då underlåta att väcka åtal om det inte finns särskilda skäl för att det är uppenbart att det inte krävs annan påföljd för att misstänkt ska avhålla sig från brottslighet. Annars har alltså åklagaren åtalsplikt, men att endast väcka åtal om den tror att målet kan leda till en fällande dom. När ska förundersökning läggas ned?Förundersökning ska bedrivas objektivt och utreda om det begåtts ett brott, och ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för misstanke eller orsakar kostnad eller olägenheter (23 kap. 4§ rättegångsbalken). Förundersökningen får läggas ned om den fortsatta utredningen skulle kräva stora kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse, eller om inget väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts genom nedläggningen (23 kap. 4a§ rättegångsbalken). Åklagaren beslutar om detta. Ovan är alltså lagstöden för åklagaren ansvar och skyldighet att väcka åtal respektive lägga ned förundersökningen. Jag kan tyvärr inte svara för i det enskilda fallet varför åklagaren lägger ned förundersökningen som du talar om, men de måste ha stöd i lag för detta. jag kan därför inte svara på om åklagarens beslut är förenligt med lag, då ja inte vet något om omständigheterna kring beslutet. Om du lidit skada av åklagarens beslut, kan du överklaga detta. Då kollar en annan åklagare på beslutet och ser om det finns skäl att fatta ett annat beslut. En sådan överklagan kan göras obegränsat i tid, och ska göras till den åklagarmyndighet som fattade beslutet. Du kan läsa mer om detta på Åklagarmyndighetens hemsida. Om du anser att åklagaren har begått ett tjänstefel kan du anmäla detta till Justitieombudsmannen. Det kan du läsa mer om på deras hemsida. Jag är ledsen för att det dröjt innan du fått svar, och att jag inte kan ge dig ett bättre svar än detta, men det är omöjligt för mig att säga i det enskilda fallet varför och om åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen är rätt. Du får istället vända dig till JO som beslutar om att utreda det vidare. Hoppas ändå mitt svar har varit till någon hjälp!Vänligen,

När vinner en dom laga kraft

2020-10-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fundering om laga kraft. Om en dom som utgivits från tingsrätten där åtalade frikännes från ett brottmål sedan döms för brottet i hovrätt (efter överklagande från åklagaren), när inträder i sådana fall laga kraft på domen? Är det från det datum då tingsrätten dömde i frågan eller när hovrätten tog beslut utan huvudförhandling? Detta är aktuellt för när detta försvinner ur belastningsregistret. Mvh Isak
Aya Alwan |Hej Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. En dom vinner laga kraft när den inte går att överklaga. Överklagandefristen är på 3 veckor, vilket framgår av 50:1 Rättegångsbalken. En part som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål skall göra detta skriftligen. Skrivelsen skall ges in till tingsrätten. Den skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades. I ditt fall vinner domen laga kraft om hovrättens dom inte överklagas inom den angivna fristen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga .

Vad menas med skäligt i och för sig?

2020-10-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag driver ett förenklat tvistemål i tingsrätten mot min hyresvärd. Jag har yrkat på ett belopp om 3938 plus ansökningsavgiften om 900 kr kr, sammanlagt 4838 kr i nedsatt hyra. I sitt svaromål skriver hyresvärden "Hyresvärden medger 1640 kr i nedättning av hyra till NN. Resterande krav på nedsättning av hyra bestrids. Ett belopp om 4838 vitsordas såsom skäligt i och för sig." För mig framstår detta svar som motsägelsefull juridiklingo. Först bestrider man, men i nästa menig är 4838 kr skäligt. Vad menar man uttryckt på vanlig svenska?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad menas med skäligt i och för sig?Svaranden menar att hen går med på att ge en hyresnedsättning på 1 640 kronor. Svaranden bestrider dock den resterande summan. Att vitsorda ett belopp så som skäligt i och för sig innebär att man inte anser sig skyldig att utge summorna, men för det fall rätten trots invändningen skulle komma fram till att man blir betalningsskyldig godtar man beloppen som skäliga på sättet de är beräknade på. Det innebär att rätten vid en prövning inte behöver pröva beloppens storlek utan endast om det föreligger en betalningsskyldighet eller ej. Svaranden ifrågasätter alltså inte sättet beloppen beräknats på men bestrider att det föreligger en betalningsskyldighet till de fulla beloppen. Endast för det fall domstolen skulle finna att det föreligger en betalningsskyldighet för svaranden accepterar hen att utge hela beloppet. Det kan låta aningen märkligt, men det är en metod som ofta används av processekonomiska skäl. Vilka mål prövas av rätten?I dispositiva tvistemål, som även ditt mål är, behöver rätten inte alltid pröva målet vid en huvudförhandling. Parterna har möjlighet att på avtalsmässig väg komma överens om en lösning som accepteras från båda sidor. Många gånger kan parterna i dispositiva mål mötas någonstans på mitten och komma överens på avtalsmässig väg och på så sätt slippa resterande del av domstolsprocessen. Endast för det fall parterna inte kan komma överens går målet vidare till huvudförhandling och rätten dömer utifrån den framlagda bevisningen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar