"Hur kan åklagaren inte väcka åtal?"

2020-10-11 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har sedan i mars blivit trakasserad av en nära granne som är besatt av mig. Egentligen sedan i dec förra året men är från mars det finns tydliga sms där det står klart och tydligt att jag vill bli lämnad ifred. Ingen respons alls från mig efter det. Finns efter det 60-70 sms, samtal, foton på lappar som satts upp på dörren, saker som lämnats på altanen, han har otaliga gånger verbalt tagit kontakt, otaliga gånger tittat in i mitt vrums fönster (har 3 av ggr på video och några foton från i juli). Det är d som finns bevisade, utöver det har han trakasserat mig på många olika sätt och mitt psykiska mående har försämrats rejält och mitt liv begränsats! Genom lögner har han fått mig känna otrygghet genom att ge sken av att ha både mördat människor, ha vapen, mkt kontakter mm. Tog i augusti hem en manlig bekant för 1a gången på ett halvår. Varit rädd för vad han skulle göra om han blev svartsjuk. Han riktade ett gevär (visade sig vara luftgevär) mot hans huvud som finns på film och frihetsberövade i säkert 40min tills polis ankom. Samlat på mig bevis men inte lämnat till polis innan denna händelse då jag var rädd att han skulle göra nåt riktigt allvarligt han inte fick ett ordentligt straff. Men efter denna händelse (som polis tydligen inte ansett haft med nåt ofredande mot mig att göra) lämnade jag alla bevis och polisen drog igång ärendet. Nu har jag fått veta från åklagare att åtal inte kommer väckas! Hur är det möjligt??!
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar hur åklagaren kan välja att inte väcka åtal. Nedan kommer jag redogöra för de överväganden som åklagaren har att förhålla sig till vid åtalsbeslutet. Därefter övergår jag till vilka åtgärder som du kan vidta om du inte är nöjd med beslutet. Varför väcker åklagaren inte en talan? Åklagaren har en skyldighet att väcka åtal i mål där hon eller han bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts, men även att det går att bevisa vem som har begått gärningen. Alltså, åklagaren har en skyldighet att väcka åtal, men enbart i de fallen där man kan förvänta sig en fällande dom, 20 kap. 6 § RB. Jag uppfattad din situationen som sådan att förundersökningen var avslutad, vid detta skede har åklagaren att bedöma det färdigställda protokollet och besluta om åtal ska väckas eller inte. Det är i detta stadium som åklagaren bedömer om materialet är tillräckligt för en fällande dom. Att åklagaren som i ditt fall fattar ett negativt åtalsbeslut och alltså inte väcka åtal kan bero på en rad omständigheter. I regel beror det på bristande bevisning, där det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom. Den bristande bevisningen kan sin tur utgöras av att den misstänkte förnekar brott, att det inte finns någon teknisk bevisning eller något vittne, 23 kap. 20 § RB. Vad kan brottsoffer göra? Är du inte nöjd med åklagarens beslut och upplever att det föreligger tillräckliga bevis för en fällande dom, finns det framförallt två åtgärder som du kan vidta. Du kan överklaga beslutet. Detta gör du genom att skriftligen begära att beslutet överprövas. Överklagan skickar du till den åklagarkammare där beslutet fattas. Du kan lättast göra detta genom att fylla i följande blankett här. Det bör i sammanhanget framhållas att du bör ta hjälp av en juridiskt skolad person om du väljer att överklaga beslutet. Detta eftersom en erfaren jurist eller advokat har en bättre uppfattning av rättsläget och har därför bättre förutsättningar för att bedöma om den bevisningen som du framfört till polisen under förundersökningen är tillräcklig eller inte. Ett annat alternativ är att väcka enskilt åtal. För detta förutsätts att åklagaren valt att inte väcka åtal, eftersom åklagaren i ditt fall har fattat ett negativt åtalsbeslut kan kravet konstateras vara uppfyllt, 20 kap. 8 § RB. Väljer du att väcka enskilt åtal ska en skriftlig ansökan om stämning göras hos tingsrätten. Ansökan måste innehålla en rad uppgifter såsom vem gärningspersonen är, vilken brott det rör sig om liksom den bevisning som åberopas, se 47 kap. 1- 2 §§ RB. Även i detta fall rekommenderar jag att du tar hjälp av en juridiskt skolad person. Slutord Sammanfattningsvis har åklagaren en åtalsplikt, denna gäller dock för de mål där man kan förvänta sig en fällande dom, bedömer åklagaren att det råder bristande bevisning behöver denna inte väcka åtal. Är du inte nöjd med åtalsbeslutet rekommenderar jag dig att överklaga beslutet alternativt väcka enskilt åtal. I båda fallen råder jag dig att ta kontakt med en jurist eller advokat. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Beslag av vittnes mobil och advokatens uppgift

2020-10-11 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Min vän har anmält sitt ex för övergrepp, våldtäkt etc. Min fråga är, jag blir vittne o gäller min bästa vän. Hon o jag har varit vänner länge.Får hans advokat begära in min mobil o så för att kolla vår konversation och så?El vad gäller det för den åtalades advokat. Vad får han göra? Kolla mig o så?Tacksam för svar
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar. Dina funderingar rör vilka utredningar som den tilltalades advokat kan företa. Du undrar också särskilt huruvida det finns möjlighet att din mobil blir beslagtagen. En brottsutredning utförs främst av polis och åklagare. Åklagare har en skyldighet att under utredningen betrakta omständigheter som talar både till den tilltalades för- och nackdel. Möjligheten finns alltså att beslag av mobiltelefoner och liknande åtgärder kan ske även från åklagarens sida.Kan vittnes mobil beslagtas?Beslag är ett av få tvångsmedel som kan användas även mot vittnen. Ett beslag innebär att din mobil tillfälligt skulle tas omhand av polis för att säkra bevis i form av era konversationer (27 kap. 1 § Rättegångsbalken). Beslut om att använda tvångsmedel ska föregås av en bedömning om hur nödvändig åtgärden är i relation till hur ingripande åtgärden är. I ditt fall kanske ditt vittnesmål räcker, men i fall av exempelvis grov kvinnofridskränkning där brottet består av upprepade kränkningar kan en konversation under längre tid vara av stort bevisvärde. Du eller din brottsutsatta vän kan även välja att visa upp konversationen självmant om ni anser att den kan vara till fördel för din väns fall. Advokatens uppdragEn advokat ska med nit och omsorg ta tillvara på sin klients rätt (21 kap. 7 § Rättegångsbalken). Bland annat kan advokaten begära komplettering av åklagarens utredning om den inte anses vara tillräckligt. En sådan begäran ska beviljas om det kan antas vara av betydelse för utredningen, ett sådant beslut tas av åklagaren eller domstolen(23 kap. 18b och 19 § Rättegångsbalken). Advokaten kan alltså begära in ny utredning vilket kan innefatta beslag, men det förutsätter att åklagaren eller domstolen godkänner det. Som jag förklarar ovan måste en sådan åtgärd anses proportionerlig. När du vittnar under en rättegång kan det hända att advokaten försöker undergräva din trovärdighet för att ge ditt vittnesmål så lågt bevisvärde som möjligt. Ibland kan det innebära ifrågasättande av din personliga karaktär. För att kunna göra det kanske utredning görs kring dig som person, om det är vad du menar med att "kolla" dig. Hoppas att du har fått svar på dina funderingar och lycka till! Hälsningar,

Är dueller lagliga i Sverige?

2020-10-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är dueller, så kallad envig i hedersfrågor, lagliga i Sverige? I sådana fall, i vilket mån?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dueller är inte lagligt i Sverige.Envig, tvekamper som används för att avgöra rättstvister, har varit förbjudet i Sverige sedan 1662 i olika former.Med vänliga hälsningar!

Kan undantag från häktning göras?

2020-10-08 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min kille är häktad för synnerligt grovt narkotikabrott och jag är väldigt sjuk med cancer och döv på ena örat och gruvhörselnedsatt på andra örat jag klarar inte livet ensam på grund av sjukdomen själv, min fråga är om man kan ansöka om att han får vara inlåst i hemmet eller fotboje i väntan på rättegång för att kunna ta hand om mig ?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst så är det inte möjligt för en häktad person att ansöka om fotboja. Enligt 1 § i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll framgår det att fotboja endast är tillämplig vid verkställighet av dom på fängelse. Personen i fråga måste alltså ha blivit dömd av rätten och påföljden måste dessutom bestämmas till fängelse (dock i högst sex månader). Av 3 § andra stycket Narkotikastrafflagen framgår det att straffskalan för synnerligen grovt narkotikabrott är fängelse i lägst sex år och högst tio år. När minimistraffet för ett brott inte är lindrigare än två års fängelse så ska den misstänkte häktas enligt 24 kap. 1 § andra stycket Rättegångsbalken. Det går dock att göra undantag ifall det är uppenbart att skäl till häktning saknas. Då åsyftas dem tre häktningsgrunderna som räknas upp i första stycket samma paragraf, dvs flyktfara, kollusionsfara (försvårande av utredningen) eller fara för återfall i brott. Det är alltså när det är uppenbart att ingen av dessa tre häktningsgrunder föreligger som man i vissa fall kan göra ett undantag. Exakt hur uppenbarhetsrekvisitet ska tolkas kan jag inte säga säkert då jag inte hittar någon närmre förklaring, men av ordalydelsen så tolkar jag det som att det måste finnas synnerligen starka skäl som talar för att samtliga tre häktningsgrunder verkligen kan uteslutas för att domstolen ska underlåta att häkta den tilltalade. Det vore därför högst otroligt att göra ett undantag för att den misstänkte måste ta hand om en närstående. Ifall du har svårt att klara av vardagen på egen hand så skulle jag rekommendera att du tar kontakt med socialförvaltningen. Det är nämligen så att landstingen, regionerna och kommunerna i Sverige är skyldiga att erbjuda dig hjälpmedel om du behöver det. Du behöver därför kontakta en förskrivare som kan utreda ditt behov av hjälpmedel. Om du inte vet vem du ska kontakta så kan du börja med att ta kontakt med din vårdcentral så hjälper dem dig. Jag hoppas att mina svar var till någon hjälp, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Fastställelsetalan om äganderätt till hund.

2020-10-11 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej övertog en hund som skulle avlivas för ca 14månader sen då ägaren inte kunde ha kvar honom pga olika anledningar, vi skrev tyvärr aldrig något avtal. Hon ville vänta med att skriva över äganderätten då hon ville vara säker på att jag skulle behålla honom. I sommars börja vi bråka & sedan dess har vi minst sagt haft kommunikations problem. Jag har 1 vittne som var med & vet att han skulle avlivas det var även hon som tipsa mig om hunden. Sen har jag screenshots från ägaren Facebook sida där det står att Bentley flyttat till mig i kumla att det var ett tufft beslut men att det va rätt för hundens skull. Nu vill ägaren hämta tillbaka honom. Jag har pratat med jordbruksverket & de sa att jag kan starta en rättsprocess & använda vittnet & screenshotten som bevis till min fördel i rätten. Det jag undrar är om jag startar en rättsprocess får jag behålla hunden under tiden eller kommer jag vara tvungen att lämna ifrån mig honom?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret på din fråga är att du inte behöver lämna över hunden under tiden en fastställelsetalan förs om äganderätten.Vems är hunden?Hundar betraktas enligt lag som "lös egendom". Vid överlåtelse av lös egendom behövs inget särskilt avtal för att överlåtelsen ska vara bindande. Muntliga överenskommelser är alltså lika bindande som skriftliga avtal, skillnaden är att skriftliga avtal är av högre värde som bevis. Vad jag kan bedöma utifrån dina omständigheter så har du fått hunden som en gåva då den förra ägaren inte hade möjlighet att ta hand om den. Att hunden dessutom har varit hos dig under en längre tid är något som talar för att så är fallet.Hundar ska enligt lag finnas i ett särskilt hundregister hos Jordbruksverket (3 § Lagen om tillsyn över hundar och katter). Vem som står som ägare där är ett starkt bevis för vem som är ägare. Det är emellertid inte avgörande i och med att det inte finns särskilda kriterier för att en överlåtelse ska vara giltig. Enligt min bedömning har du med vittne, facebookinlägg och faktumet att du haft hunden i över ett år goda chanser att vinna en tvist angående äganderätten. Kan jag behålla hunden under rättegången?Den tvist du vill starta i tingsrätten är en fastställelsetalan om vem som ska betraktas som ägare till hunden. Under en sådan talan har du ingen skyldighet att lämna över hunden till den förra ägaren, enligt dig är ju hunden din. Endast om rätten fastslår att hunden inte tillhör dig har du en skyldighet att lämna över hunden. Inte heller om den förra ägaren ansöker om handräckning hos Kronofogdemyndigheten kan hunden tas ifrån dig eftersom äganderätten är tvistig. Hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till!Hälsningar,

Räcker ett erkännande för fällande dom i brottmål?

2020-10-10 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, det är såhär att jag satt som passagerare i en bil som blev misstänkta för kört rundor med blåljus. Polisen fick tips om en vit Volvo som kör rundor som bluff poliser. Polisen fick sedan syn på vår bil och vi blev stoppade. I ingripandet var sirenen bortkopplad samt att den låg nere vid sidodörren. Jag trodde att min vän hade erkänt brottet när dem förhörde honom utanför bilen då han berättade för dem att han hade maskinen samt vart den låg. De ledde till att jag erkände brottet senare som passagerare. Han nekade till att blåljuset använts då de inte fanns bevis på den har använts. Räcker mitt erkännande som bevis för att vi ska bli dömda för föregivande av allmän ställning? Trotts att de ej finns tydliga bevis på att den används?
Frida Deivard |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I brottmål är ett erkännande inte bindande för domstolen (35 kap. 3 § 2 st. rättegångsbalken), utan domstolen måste utifrån alla bevis som åklagare och försvarare lagt fram bedöma om det är ställt utom rimligt tvivel att en viss person begått påstådd brottslig gärning. Det är ett högt ställt beviskrav och ett erkännande kan inte på egen hand leda till fällande dom. Ett erkännande kan emellertid användas som ett av många bevis, men värdet kan variera avsevärt. Som regel värderas det som framkommit i polisförhör under förundersökning med försiktighet då rättssäkerhetsgarantier inte kan garanteras där i lika stor utsträckning som i domstol. Om det gäller bötesbrott vilka ej behöver leda till huvudförhandling i domstol då strafföreläggande är möjligt är ett erkännande tillräckligt. Men strafföreläggandet ska godkännas av den tilltalade, vilket är frivilligt. Sammanfattningsvis är svaret på din fråga att ditt erkännande inte på egen hand kan leda till att ni blir döma för brott i domstol. Det behövs fler bevis för att nå upp till beviskravet ställt utom rimligt tvivel. Hoppas du är nöjd med svaret, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline! Vänligen,

Hur länge kan man sitta häktad med restriktioner?

2020-10-08 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Min man sitter häktad utan restriktioner och han var på en gemensam avdelningar där han fick vistas med andra intagna, men han blev flyttad till ett restriktions häkte igen efter en dispyt med en vårdare. Ingen har hört på hans del av händelsen, han har inte fått yttra sig någonting, dom har bara gått på vårdarens ord. Vår fråga är hur länge kan dom som max sätta han i avskildhet på detta restriktionshäkte innan dom måste ta tillbaka han till ett gemensamt häkte igen? För nu sitter han isolerad trots att han inte har några restriktioner.
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad gäller ang restriktioner i häktet?Huvudregeln är att häktning med restriktioner endast får meddelas om det finns risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning (24 kap. 5a § rättegångsbalken). Fråga om restriktioner ska prövas av undersökningsledaren eller av åklagaren enligt 6 kap. 3 § häkteslagen. Det finns ingen fastlagd tidsgräns för hur länge en person kan sitta häktad eller hur länge man kan ha restriktioner, men utgångspunkten är att restriktioner ska användas sparsamt och inte gå utöver vad som är nödvändigt för ändamålet. Här talar man om att åtgärden ska stå i proportion till syftet. Det innebär att man gör en avvägning mellan de olägenheter som restriktionerna innebär för den häktade, gentemot risken för intrång samt brottets allvar. Jag tolkar situationen som att en sådan risk inte föreligger, och därför tycker jag att det låter ofattbart att din man sitter häktad med restriktioner pga en dispyt med en vårdare (med reservation för att jag inte vet hur hela situationen ser ut eller inte har tillgång till samma information som åklagaren har). Det framgår dessutom av riksåklagarens riktlinjer att åklagaren måste motivera skälen till varje enskild restriktion, samt göra en noggrann proportionalitetsprövning i varje enskilt fall innan beslut om restriktioner får medges. Du kan läsa mer om det här. Vad kan du göra?Först och främst kan den häktade överklaga tingsrättens beslut om att bevilja restriktioner enligt 9 kap. 5 § 6 p. rättegångsbalken. Det uppställs vissa formkrav på överklagan, tex ska den vara skriftlig och man ska även ange vilket beslut man vill överklaga och varför ( 52 kap. 1 och 3 §§ rättegångsbalken). Jag skulle rekommendera att din man tar kontakt med sin försvarare, ifall han inte har har tilldelats någon försvarsadvokat så kan han begära en enligt 21 kap. 3 a § rättegångsbalken. Det är även möjligt för dig eller din man att göra en JO-anmälan avseende kriminalvårdens/åklagarens hantering. Där kan ni argumentera för att restriktionerna inte varit proportionerliga eller nödvändiga, samt bristen på information som ni borde ha delgivits. Jag hoppas att mina svar har varit till hjälp och att du känner mer klarhet i din situation, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra om man är åtalad för brott?

2020-10-08 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En dotter har anklagat sin mamma för misshandel och dottern är 20 år gammal och det har gått till åtal. Enligt mamman så är det lögn alltihop. Vad gör mamman? Detta har pågått sedan hon var liten, säger hon men varför har hon inte sagt något, inget till sina syskon eller till någon skolkamrat eller anhöriga. Man kan ju undra
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag tolkar din fråga, så har en mamma åtalats för misshandel mot sitt barn, och nu undrar du vad mamman kan göra.Om åklagaren har väckt åtal innebär det att åklagaren anser att det föreligger tillräckliga skäl att väcka åtal, och att åklagaren tror att mamman kan bli dömd för brottet. Detta betyder dock inte att mamman kommer bli dömd, då det är en högre ribba för att dömas (bortom rimligt tvivel) än för att bli åtalad. Har åtal väckts så är det viktigt att mamman kommer till huvudförhandlingen och berätta sin historia av vad hon är åtalad för. Det är domstolen som avgör vad som är bevisat i ärendet (35 kap. 1§ rättegångsbalken). I Sverige har vi vad som kallas fri bevisprövning och fri bevisföring, vilket innebär att parterna i målet får i princip använda vilken bevisning som helst för att styrka sin talan. Mamman kan alltså åberopa vittnesförhör och liknande med folk som kan tala för hennes sida av historien och annan bevisning om det finns. Men utgångspunkten i brottmål är att det är åklagaren som har bevisbördan, alltså att åklagaren ska bevisa att gärningspersonen gjort sig skyldig till gärningen som hen åtalas för, och att detta står bortom rimligt tvivel. En gärningsperson har generellt ingen bevisbörda, alltså skyldighet att motbevisa detta men det är såklart alltid en fördel om man kan. Domstolen gör slutligen bedömningen om värdet på bevisen, vittnens trovärdighet och liknande och om det räcker för att bevisa brottet bortom rimligt tvivel. Detta är en väldig hög ribba, och i princip ska det vara uteslutet att andra rimliga händelseförlopp har kunnat föreligga. Men denna del är en expertis som i princip endast domare besitter, och inget jag kan besvara mer specifikt här. Jag vet inte om mamman i sammanhanget har fått en offentlig försvarare, men hon har rätt att hos tingsrätten begära detta annars. En försvarare kan hjälpa henne att föra hennes talan och besvara eventuella frågor i just hennes fall. Ansökan måste komma från henne, och bra är då att ange till tingsrätten varför hon anser sig behöva offentlig försvarar om hon vill ha det. Dock ska betonas att om hon blir dömd för brottet riskerar hon att få betala delar eller hela kostnaden för den offentliga försvararen. Om hon blir missnöjd med domen kan hon överklaga den till hovrätten. Information om hur man ska göra då kommer hon få tillsammans med att domen meddelas. SammantagetMer konkret finns det inte mycket mamman kan göra i detta läge. Det går inte att överklaga ett beslut om att väcka åtal. Hon får helt enkelt gå på rättegången och eventuellt begära försvarare om hon känner att det behövs, samt berätta sin version av händelserna, åberopa vittnen och liknande som kan tala för hennes sak. Är hon sedan missnöjd med domen har hon rätt att överklaga beslutet till hovrätten. Jag hoppas att du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,