Åklagare lägger aldrig ned åtal

2021-02-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hejsan!Om en person blir åtalad för grov kvinnofridskränkning men det framkommer efter åtalet är väckt att kvinnan ljugit ihop allting, vilket hon själv erkänner stämmer det att åklagaren ändå måste driva målet mot mannen vidare eftersom åtal redan är väckt?Att åklagaren enligt lag inte får lägga ner åtalet mot den misstänkte trots att målsäganden erkänner att hon ljög för att hon var i ett missbruk vid tidpunkten och hon va bara ute efter pengar
Oscar Rudén |Åklagare lägga ned åtalHej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om en åklagare kan lägga ned ett åtal som har väckts. Jag kommer i mitt svar att utgå från Rättegångsbalken (RB) för att besvara din fråga. En åklagare har åtalsplikt för nästan alla brott (brott som hör under allmänt åtal) betyder det att åklagaren är skyldig att väcka åtal om det finns tillräckliga bevis för att någon har begått ett brott (20 kap. 2 och 6 § RB). I vissa fall kan åtal dock "återkallas" eller läggas ned om det finns grund att anta att tillräckliga skäl inte föreligger för den misstänktes skuld (20 kap. 9 § RB). Exempel på detta kan vara att åklagaren på grund av ändrade förhållanden finner att bevisningen är otillräcklig mot den tilltalade eller att den tilltalade är klart oskyldig eller att gärningen inte är ett brott. Åklagaren måste ange vilka grunder det finns för denna åtgärd. Rätten överväger då om åklagarens uppfattning om åtalsskälens otillräcklighet är välgrundad eller inte. Det ska dock poängteras att det sällan avbryts rättegångar av denna anledning och att lägga ned åtalet får samma effekt som att det kommer fram att inget bevis är sant. Rätten kommer att fria den åtalade. Så svaret på din fråga är därmed att en åklagare faktiskt kan häva ett åtal, men mycket troligen inte när åtalet har kommit så långt. Hoppas att de var svar på din fråga!

Kan jag ansöka om äktenskapsskillnad i Sverige om min fru bor utomlands?

2021-02-16 i Domstol
FRÅGA |Hej, jag är en svensk kille som är gift med en filipinsk tjej. Vi är gifta i Filipinerna och giftermålet är registrerat i Sverige. No vill jag skilja mig från henne. Hon har bara varit här i Sverige en gång, på en två veckors semester. Nu undrar jag om jag kan söka skilsmässa i Sverige eller måste jag åka till fillipinerna. Ett annat problem är att det går inte att skilja sig om man är gift där. Deras lag förbjuder skilsmässa. Finns det några möjligheter att lösa mitt problem ? Hon är inte svensk medborgare och har inte något födelse nummer.Vi har inte några gemensamma barn.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga aktualiserar internationell privaträtt, mer specifikt val rätt val av domstol och av lag, och är relativt komplicerad. Jag kommer att svara på din fråga relativt grundligt då ett fullständigt svar behöver betydligt mer personlig information från dig. Jag rekommenderar därför redan nu att du vänder dig till våra duktiga jurister som vidare kan hjälpa dig. Baserat på vad du skrivit i din fråga tolkar jag det som att du bor i Sverige och din fru i Filippinerna och kommer därför svara utifrån dessa frågor. Val av domstolSverige är anslutna till Bryssel-II förordningen och den ska användas vid skilsmässa med internationell karaktär (art 1). Om du har bott i Sverige i minst ett år omedelbart innan du lämnat in ansökan om äktenskapsskillnad i tingsrätten, ska svensk domstol ha behörighet (art 3a). Du kan ansöka om äktenskapsskillnad vid den domstol som tillhör den ort du bor i (14 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Val av lagBryssel-II förordningen saknar regler om vilken lag man ska välja. Lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap har däremot lagvalsregler och huvudregeln är att svensk rätt ska tillämpas på äktenskapsskillnaden (3 kap. 4 §). Vad som komplicerar sakenEn domstols behörighet och lagval är beroende av ett par saker. Bland annat var ni har bott, om ni har bott tillsammans under äktenskapet eller på olika håll m.m. Beroende på om ni exempelvis bott tillsammans i Filippinerna i samband med äktenskapet kan det nämligen behörig domstol och lagvalsregler förändras. Exempelvis så kan filippinsk rätt gälla för vissa delar av äktenskapsskillnaden, som när förmögenhetsförhållandena ska avgöras. Detta var problemet i Burma-fallet (RH 2010:31) då Hovrätten stod inför vilket val av lag som skulle göras för parets bodelningen. HandlingsplanBaserat på den information jag fått av dig borde du kunna ansöka om äktenskapsskillnad i Sverige samt svensk lag borde vara tillämplig. Med det sagt, så behöver en grundligare utredning göras med mer personlig information från dig. Jag rekommenderar därför att du bokar tid med en av våra duktiga jurister för att se till att du verkligen kan väcka talan i svensk domstol, samt att svensk lag ska tillämpas. Med vänliga hälsningar,

Överprövning av ett åklagarbeslut?

2021-02-14 i Domstol
FRÅGA |Hej. Min minderåriga dotter har blivit utsatt för grova sexuella övergrepp och man har valt att efter minst 5 st förundersökningsledare samt 10 månaders "utredningstid" valt att lägga ner ärendet. Det finns stora brister som att exempelvis inte hört viktiga personer i min dotters närmsta krets. Jag har gjort en JO anmälan. Men behöver även överklaga åklagarens beslut. Vart kan jag få hjälp med detta? Min dotters advokat säger att enl juridiska regler får de inte vara behjälpliga med detta. Jag är redo att lägga ner fler åt av mitt liv på detta så min dotter på något sett kan få upprättelse. Uppskattar alla tips och råd jag kan få.
Maryam Naqqar |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en utredning har lagts ned gör inte polis och åklagare något mer med utredningen. Om ny bevisning framkommer kan en nedlagd förundersökning återupptas.Är man missnöjd med en polis eller åklagares beslut att lägga ned en förundersökning kan man begära så kallad överprövning av beslutet. En begäran om överprövning skickas till den lokala polismyndigheten eller åklagarkammaren där beslutet fattades. En överprövning innebär att ett åklagarbeslut granskas av en högre åklagare (överåklagare/vice överåklagare). En överprövning kan leda till att ett beslut ändras eller att det bedöms vara korrekt och därför inte ändras. Alla människor har inte rätt att begära överprövning av beslutet utan det ska vara någon med ett berättigat intresse av att få saken prövad, såsom målsäganden. Det finns inga särskilda tidsfrister för överprövning.Hur gör jag om jag vill begära överprövning av ett åklagarbeslut?En begäran om överprövning bör vara skriftlig. Den kan skickas in via e-post. En muntlig begäran om överprövning granskas normalt inte.En begäran om överprövning ska vara tydlig och fullständig när den skickas in. Ärendet granskas normalt inte om begäran om överprövning är bristfällig. Det är vanligtvis inte möjligt att komplettera begäran senare. Se därför till att begäran är komplett när den skickas in.En begäran om överprövning ska skickas eller lämnas in till den åklagarkammare där beslutet har fattats. Adresser finns på kontaktsidan.Använd gärna den blankett för begäran om överprövning som finns på denna sida. Blanketten kan användas både för överprövning av åklagarbeslut och prövning av polisbeslut.Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig med dina funderingar. Om du tror att du behöver mer hjälp så kan jag varmt rekommendera dig att kontakta våra duktiga jurister på Lawlines JuristbyråHälsningar,

Är dom, domslut och domskäl synonyma begrepp?

2021-02-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är dom, domslut och domskäl synonyma begrepp?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begreppen tar sikte på olika saker. Det är därför inte synonymer.Dom är en domstols slutliga, formella avgörande i saken. I domen finns domslut och domskäl.Domslut är det formella beslutet som fattas av en domstol efter en rättegång. Domslutet ingår i domen. Det är domstolens avgörande i frågan. Det kan till exempel vara att domstolen beslutar att döma den tilltalade till straff.Domskäl är domstolens motivering till ett domslut, och ingår i domen. I domskälen redogör domstolen för sin bedömning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Går det att överklaga ett strafföreläggande efter godkännande?

2021-02-17 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!Jag godkände ett strafföreläggande för vårdslöshet i trafik. Men nu i efterhand känner jag mer att det var en olycka och polisen pressade mig till att godkänna brottet genom att säga att de blir stora kostnader om man förlorade i rätten. Kan jag överklaga domen?
Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du fått ett strafföreläggande, det vill säga ett brev där du informerats om att du är misstänkt för vårdslöshet i trafik och att du kan erkänna brottet. Jag förstår det även som att du har accepterat strafföreläggandet genom att erkänna brottet. Eftersom din fråga rör strafföreläggande blir rättegångsbalken (RB) tillämplig. StrafföreläggandeVid mindre allvarliga brott kan strafföreläggande ersätta en rättegång. Ett strafföreläggande är ett meddelande om att du är misstänkt för ett brott och du kan antingen välja att erkänna brottet och godkänna strafföreläggandet eller inte godkänna det (48 kap 2 § RB). Ett strafföreläggande ska innehålla ett flertal uppgifter bland annat information om åklagaren, den misstänkte, brottet och straffet (48 kap 6-7 §§ RB). När du godkänner strafföreläggandet får det samma kraft som en dom utfärdad av en domstol (48 kap 3 § RB). Går det att överklaga ett strafföreläggande efter godkännande?Möjligheterna att överklaga och häva ett strafföreläggande efter att man godkänt det är tyvärr mycket begränsade. De tre möjligheter som finns är följande (59 kap 6 § RB): 1) Om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring. Kan till exempel vara att det rör sig om en person som är under 15 år eller om den som undertecknat föreläggandet inte förstått att det rör sig om just ett strafföreläggande.2) Om det vid ärendets behandling har förekommit sådant fel, att föreläggande bör anses ogiltigt. Här rör det sig främst formella fel till exempel att viss information inte funnits med på föreläggandet.3) Om föreläggandet av annan anledning inte överensstämmer med lag. Detta är när felaktig lagstiftning tillämpats. Utifrån din fråga framgår det inte hur långt tid det gått sen du accepterade strafföreläggandet. Överklagandet måste nämligen ske inom ett år från att du fått ditt straff, exempelvis betalat en bot (59 kap 7 § RB). Överklagan ska göras skriftligen och hos tingsrätten i den ort där vårdslösheten i trafik ägde rum. För att du med framgång ska kunna överklaga ett strafföreläggande krävs alltså att något fel har begåtts vid behandlingen av det. Alla möjligheter att överklaga som jag listat ovan är alltså svåruppnåeliga och utifrån den information som finns i din fråga tyder inget på att någon av dessa omständigheter föreligger. I sådana fall kan strafföreläggandet inte hävas. Sammanfattning och mina råd till digSom jag konstaterat ovan är det ofta i princip omöjligt att få ett godkänt strafföreläggande upprivet. Det krävs som sagt att något fel har begåtts vid behandlingen av föreläggandet och utifrån den information jag fått ser jag inget som tyder på att något fel begåtts. I sådana fall kan du tyvärr inte förvänta dig att strafföreläggandet hävs. Det går såklart fortfarande att överklaga föreläggandet. Jag har dock svårt att se att föreläggandet skulle hävas och det är viktigt att komma ihåg att processer i domstol kan bli både dyra och psykiskt påfrestande.Hoppas du fått svar på den fråga! Skulle du ha fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen!Med vänliga hälsningar,

Kan jag använda en fastställelsetalan för att upphäva en bouppteckning?

2021-02-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |RB Kap 13 : 2 om fastställelse Är den tillämplig å följande;Bouppteckning mars - 15 enkel måste göras omgående antog ej slutgiltig behövde inte närvara muntligt inga konsekvenser av de. Nekas utkast i förväg. Nekas tillställt direkt efter. Besked först när registrerad skickas den till mig. Upptäcker förvånad att jag dödsbodelägare ställt krav om 1200000 nr till dödsbo i en att sats och att bestrider av andra dödsbodelägare. Å. Krav existerar inte B. Om hade existerat kan väl inte avgöras i en bouppteckning eller andra delägare C. Boutredningsman en advokat kan väl inte vara domstol om krav hade existerat.Utstående fordringar kan en avliden inte ha eftersom är avliden inte heller el eller teleräkningar förfallna. Ställde krav direkt (inom en månad) att uppgiften skulle tas bort men inget svar. O sedan dess x flera.Rättelse ska göras genom tilläggsbouppteckninga har jag nu lärt enligt RB men inom en månad.Nu 2021 o advokaten haft en del mer gör sig men boutredningsman entledigas aldrig om ej sjuk el avliden.Går RB Kap 13 par 2 använda att upphäva rättsförhållande att sedan om beslut upphäva begära fullgörelse?Ska bouppteckningen kallas rättsförhållandet att upphäva eller uppgiften om krav av mig endast som rättsförhållandet begärt upphävt. Av betydelse; en fordran helt annat belopp som är en mors rätt rad förfoga egendom när i livet förvägrad av en god man utan skäl ska sedan bli mot dödsbo av borgenär och advokaten ska komma välja blanda ihop pga samma namn som d bo deläg
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån din text och utifrån den korrespondens vi haft per e-post undrar du om det är möjligt att upphäva en bouppteckning genom en fastställelsetalan (13 kap. 2 § rättegångsbalken, RB). Ovissheten gäller ett krav över en miljon på ett dödsbo. En fastställelsetalan om huruvida ett rättsförhållande består eller inte består får tas upp till prövning om ovisshet råder om rättsförhållandet och denna länder käranden till förfång.När någon avlider ska dödsbodelägarna gemensamt förvalta den avlidnes egendom, göra en boutredning och förrätta bouppteckning. Bouppteckningen ska göras senast tre månader efter dödsfallet. Delägarna ska skicka handlingen till Skatteverket inom en månad efter att den upprättas. När dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna måste de vara överens om de åtgärder som vidtas. Ibland fungerar inte detta på grund av dödsboets omfattning eller för att dödsbodelägarna inte är överens. Boutredningen kan då i stället anförtros åt en boutredningsman. Tingsrätten utser en boutredningsman. En boutredningsman tar över de flesta av dödsbodelägarnas gemensamma uppgifter.När boutredningen är slutförd ska arvet delas mellan arvingarna, det s.k. arvskiftet. En dödsbodelägare som är missnöjd med arvskiftet kan begära att tingsrätten ska ändra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna. Det kallas klander av arvskifte. Det ska göras inom fyra veckor från att delägaren fått del av arvskiftet. Tingsrätten kan då ompröva arvskiftet och eventuellt skifta på annat sätt. Tingsrätten kan också återförvisa till skiftesmannen.I ditt fall är inte en fastställelsetalan möjlig; det föreligger i praktiken ingen ovisshet om bouppteckningen består eller ej. Bouppteckningen är upprättad av bouppteckningsförrättare. Hade du velat klandra arvskiftet skulle så skett inom fyra veckor. Om du däremot anser att du har en fordran kan det vara skäl för att arvskiftet ska gå åter. Sker arvskifte innan den dödes och boets andra skulder har betalts ska skiftet gå åter (21 kap. 4 § ÄB). Anser du att du har en fordran på dödsboet, trots att det är avslutat, får du helt enkelt tillställa arvingarna skulden och väcka talan i domstol för att få fastställt att det finns en skuld. Beslutar domstolen att du kan visa att skulden finns kan det innebära att arvskiftet ska gå åter för att betala skulden. Du kan således inte använda fastställelsetalan för att upphäva bouppteckningen. Däremot kan du nå framgång i domstol om du kan visa att det finns en skuld (under förutsättning att du inte redan väckt talan och fått det prövat utan framgång).Tyvärr kan jag inte göra någon närmre analys av dina förutsättningar utan mer information i fallet. Om du önskar hjälp av en av våra jurister att utreda ärendet vidare är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Indrivning av rättegångskostnader

2021-02-14 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Är föremål för ett brottsmål. Om jag förlorar i rättegången och ska betala rättegångskostnad och inte kan detta pga låg/ingen inkomst då jag även blivit uppsagd. Har de då rättighet att ta huset eller någon annan tillgång som jag och mitt ex äger ihop för att betala summan?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Som jag förstår det, undrar du vad som händer om du inte kan betala rättegångskostnader vid en eventuell förlorad rättegång. Bestämmelserna i rättegångsbalken (RB) och utsökningsbalken (UB) aktualiseras. AllmäntPrecis som du nämner innan, kan en person som förlorar en rättegång bli skyldig att betala den vinnande partens rättegångskostnader och detta finner du i 18 kap 1 § RB. Syften bakom bestämmelsen är att: den som gjort sin rätt gällande ska få sina kostnader ersatta (det s.k. rättsskyddsintresset), och för att man vill avskräcka folk från att inleda obefogade rättegångar. Den här huvudregeln är stark, men i vissa fall kan undantag göras! Rättegångskostnader Vad som igår i kostnader beror på om det rör en s.k. småmål eller en vanlig. Ett småmål är ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp. I småmål är ersättning inte alls lika mycket som i övriga mål vilket innebär att motparten får stå en större del av kostnaderna själv. I dessa mål kan man endast få ersättning för rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde, vittnesbevisning samt för översättning av handlingar (18 kap 8a § RB). Ersättningen för rättegångskostnaderna i övriga mål motsvarar däremot kostnaden för rättegångens förberedande, talans utförande, arvode till ombud/biträde (så länge kostnaden är skälig för att tillvarata partens rätt). I dessa fall kan den förlorade parten alltså behöva betala hela motpartens rättegångskostnader, 18 kap 8 § RB. Betalning När domstolen har beslutat vilken part som ska stå för rättegångskostnaderna så hanteras kravet därefter av Rättshjälpsmyndigheten. Rättshjälpsmyndigheten skickar en faktura och då brukar den tappande parten få en månad på sig att betala. Har du en hemförsäkring kan såväl motpartens kostnader som dina täckas av något som heter rättsskyddsförsäkring som ingår i hemförsäkringen. Denna försäkring täcker normalt 80% av kostnaderna. Om betalning inte är möjligt därifrån och motparten inte kan betala måste Rättshjälpsmyndigheten överlämna kravet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Indrivning En dom är enligt 3 kap 1 § UB en exekutionstitel. Detta innebär att Kronofogdemyndigheten kan verkställa domen å den vinnande partens vägnar. Dom får enligt huvudregeln verkställas när den har vunnit laga kraft, alltså när den inte längre kan överklagas (3 kap 3 § UB) – vilket vanligtvis är tre veckor efter att domen kommit. Vid indrivningen kan kronofogden göra en utmätning av den förlorade partens tillgångar, 4 kap 1 § UB. Kronofogden letar efter och tvångs-säljer personens tillgångar för att täcka skulderna. Kronofogden följer dock en viss ordning, i första hand utmäts det som orsakar minst kostnad och besvär för personen vilket i vanliga fall är kontanta medel och löneinkomst. I andra hand är det värdepapper, lös egendom och fast egendom som utmätts. Med hänsyn tagen till personens behov av försörjning för sig och eventuell familj, kan viss egendom undantas från utmätningen (5 kap 1 § UB). Händer det att den förlorande parten har omfattande skulder och saknar utmätningsbara tillgångar som kan täcka skulderna riskerar denne att försättas i personlig konkurs (se 1 kap 2 § konkurslagen). En lösning till detta problem är skuldsanering som kan bli aktuellt i ett sådant fall. Det krävs bl.a. att oförmågan att betala skulderna väntas bestå under överskådlig tid, vilket i tidigare avgöranden har tolkats som upp mot 10–15 år (7 § skuldsaneringslagen). Ditt fall Som ovan nämnts kan kronofogden behöva tvångs-sälja dina tillgångar för att täcka dina skulder om du inte kan täcka dem på annat sätt. Hursomhelst tar de det som orsakar det minsta besväret först och tar även hänsyn till din och din familjs försörjningsbehov. Allt beror således på din ekonomiska situation och dina tillgångar. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får jag väcka åtal mot någon?

2021-02-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Om en polisanmälan har blivit nerlagd, kan jag ändå anlita en advokat och "stämma" den misstänkte (alltså i samma ärende som polisanmälan)?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det är möjligt för dig att väcka åtal mot någon om polisen lagt ned ärendet och att åklagare således inte har valt att väcka allmänt åtal. Det korta svaret på din fråga är att det är möjligt genom något som kallas för enskilt åtal. I det följande kommer jag utveckla vad det innebär och förklara vad som krävs för att få väcka enskilt åtal. Reglerna om rätten att väcka åtal finner du i rättegångsbalken (hädanefter RB). Allmänt åtalFör att förstå vad enskilt åtal innebär är det en bra utgångspunkt att börja med att fastställa att de flesta brotten som finns i brottsbalkens hör under kategorin av allmänt åtal. Det innebär att det för de flesta brotten är allmän åklagare som äger rätten att väcka åtal, inte den mot vilket brottet är begånget (målsägande). Att de flesta brotten som begås hör under allmänt åtal följer av att alla brott som inte är uttryckligen undantagna därifrån hör dit (20 kap. 3 § första stycket RB).Att det är just allmän åklagare som då äger rätten att väcka åtal följer av 20 kap. 2 § första stycket RB.Enskilt åtalDe undantagen som görs i brottsbalken för när åklagare inte får väcka talan utan när det istället är upp till dig som målsägande att göra det är vid brotten förtal och förolämpning (5 kap. 5 § brottsbalken).Därutöver får du som målsägande även väcka åtal för de övriga brotten (som normalt sett hör under allmänt åtal) om det är du som har angivit brottet och åklagaren beslutat att inte väcka något åtal (20 kap. 8 § första stycket RB).I ditt fallSom jag förstår ditt beskrivna scenario har åklagaren beslutat att inte väcka åtal i ditt fall, det beror vanligtvis på bristande bevisning. Utifrån vad jag har beskrivit ovan är det således möjligt för dig att kontakta en advokat om du vill det för att väcka ett enskilt åtal.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,