Kan butikspersonal kräva att man visar upp innehållet i sin väska?

2020-09-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!ICA-butiken (där jag är stamkund sedan 15 år) kräver nu att samtliga kunder skall visa upp medhavd väska, ryggsäck, kasse eller påse. De säger att de har stora problem med stölder. De säger att det inte är något personligt att jag måste öppna min ryggsäck och visa att jag inte har stulit något i butiken. Jag anser att det är mycket personligt att tvingas visa att min ryggsäck är tom. Jag hävdar att de inte har rätt att kräva att få titta om jag har något i min ryggsäck. Enligt vad jag har lärt mig så krävs det beslut om husrannsakan för att tvinga mig att visa innehållet i min tomma ryggsäck. Till saken hör att jag är en ärlig människa som inte har stulit eller snattat något (med undantag för en glass för 60 år sedan).Tacksam för svar så jag vet om jag har rätt när jag vägrar att visa innehållet i min ryggsäck.
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att gå igenom någons väska eller ryggsäck räknas som kroppsvisitation, och regleras i rättegångsbalkens (RB) 28 kap. 11 § 3 st. Regeringsformen, som är en av Sveriges grundlagar och reglerar fri- och rättigheter, stadgar i 2 kap. 6 § att var och en är skyddad mot kroppsvisitation. Däremot finns det undantag från denna rättighet, vilket återfinns i RB 28 kap. 11 §.När och hur kroppsvisitation är tillåten:RB 28 kap. 11 § säger att en kroppsvisitation endast får göras av en polisman, samt att det måste finnas en anledning att anta att ett brott har begåtts där påföljden är fängelse (exempelvis vid stöld). Kroppsvisitation får endast göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet, och då för att kunna söka efter föremål som kan tas i beslag. Skälig misstanke innebär att det måste finnas konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att den misstänkte har begått brottet. I en butik skulle det till exempel vara om någon i personalen har sett en kund stoppa något i sin väska.Får butikspersonal gå igenom en privatpersons väska?Butikspersonal har därmed ingen laglig grund för att gå igenom en kunds väska utan att denne godkänner detta. Personalen måste fråga kunden om den kan tömma och visa upp väskan, men de får alltså inte titta själva utan att kunden samtycker till detta. En kund har därmed rätt att säga nej om butikspersonalen frågar, men personalen har i så fall rätt att tillkalla polis om de misstänker att ett brott har begåtts.Sammanfattning:Du har alltså rätt att vägra visa upp innehållet i din ryggsäck när du handlar i butiken. Personalen har dock rätt att tillkalla polis om de misstänker att du har stulit något från deras butik.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Måste mina föräldrar närvara under rättegången där jag är målsägande?

2020-09-22 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är 15 år och ska på rättegång, jag är målsägande och undrar vad lagen säger om att föräldrarna närvarar under huvudförhandlingen. Vill inte att de ska närvara men finns de någon lag som säger att de måste närvara i rättssalen?? Dom själv har inget behov utav att närvara utan att jag får bestämma, men vad säger lagen?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du kan få stöd från BrottsofferjourenTill att börja med vill jag beklaga att du har blivit utsatt för ett brott. Jag vill tipsa dig om att du kan få gratis stöd från Brottsofferjouren om du behöver det. Du kan vara anonym när du kontaktar dem och de har tystnadsplikt. Du kan också få information om hur rättegången kommer att gå till genom Brottsofferguiden. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du om det finns någon lag som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången där du är målsägande.Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar. Det är en lag som innehåller regler om hur en rättegång ska gå till i Sverige.Dina föräldrar måste inte närvaraSvaret på din fråga är nej – det finns inte någon lag eller någon lagregel som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången. Så länge de inte har blivit kallade till rättegången behöver de alltså inte närvara under den.Rättegången ska vara öppen för allmänhetenEnligt offentlighetsprincipen ska rättegången som utgångspunkt vara öppen för allmänheten (5 kap. 1 § första stycket RB). Det innebär att vem som helst får lov att närvara vid den. Dina föräldrar får alltså vara närvarande om de vill det, men de är inte tvungna. Det finns ingen regel som säger att de måste sitta med under rättegången eftersom de är dina föräldrar.Har dina föräldrar däremot blivit kallade till att närvara vid rättegången så måste de komma dit.Du får ta med dig en stödpersonDu får ta med dig en stödperson till rättegången om du vill det (20 kap. 15 § första stycket RB). Det kan till exempel vara en kompis eller en släkting. Hen ska inte delta i själva rättegången, men får lov att sitta bredvid dig i rättssalen. Domstolen kan besluta om stängda dörrarI undantagsfall kan domstolen bestämma att rättegången ska ske bakom stängda dörrar (5 kap. 1 § andra stycket RB). Då har varken allmänheten eller din eventuella stödperson någon rätt att sitta med under rättegången. Det kan vara bra att du känner till det. Så långt som det är möjligt ska rättegången dock hållas offentligt.SammanfattningDet finns inte någon lag eller lagregel som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången där du är målsägande. Rättegången ska som huvudregel vara offentlig, så dina föräldrar får lov att komma dit om de vill. De är dock inte tvungna så länge de inte har blivit kallade till rättegången av domstolen. Tänk på att du får lov att ha med dig en stödperson till rättegången om det känns bra. Du kan också få gratis stöd från Brottsofferjouren.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Olovlig körning och bevisvärdering

2020-09-20 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!vad gäller vid olovlig körning ?Krävs det att man blir stoppad av polis för att åka dit för olovlig körning?Vi säger att någon ringer och anmäler en olovlig körning över telefon, och man sen nekar i förhör.Leder det då till ett åtal ?
Sara Pedersen |Hej!Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Olovlig körning och bevisvärderingOlovlig körning innefattar att uppsåtligen föra ett fordon som kräver körkort, utan att man är behörig att köra det (3§ lag om straff för vissa trafikbrott). Det innebär att först och främst måste polisen och åklagaren bevisa vem som har fört fordonet, och att denna person saknar behörighet att göra det. Det måste även bevisas att personen hade uppsåt att köra bilen utan körkort. Det är åklagaren som har hela bevisbördan, och den misstänkte har ingen skyldighet att bevisa sin oskuld. I Sverige har vi något som kallas fri bevisvärdering och fri bevisprövning, vilket innebär att det inte finns några specifika begränsningar eller krav på bevisningen. Det krävs alltså inte nödvändigtvis att en polis ser körningen, men det krävs att någon eller något kan bekräfta att det är en specifik person som har kört bilen. Polisen kan lättare i efterhand plocka fram uppgifter om körkort och liknande för att styrka den delen. Generellt skulle jag säga att vid den absoluta majoriteten av olovliga körningar är det poliser som vittnar då de också stoppat personerna, och en polis vittnesmål väger tungt bevismässigt. Men det utesluter inte att det skulle räcka med ett annat ögonvittne, kameraövervakning eller liknande, som på samma sätt kan identifiera personen och att denna körde bilen. Även om det nog skulle vara mer vanskligt att bevisa uppsåtet om man inte blir tagen på bar gärning. Så även om lagen inte kräver att det är en polis som ser det, är det osannolikt att en privatpersons vittnesmål skulle räcka för fällande dom. Det lär krävas mer stödbevisning än endast ett vittnesmål, speciellt om föraren nekar det. Om gärningspersonen identifieras, och sedan nekar till körningen, krävs det för att bli fälld att något vittne, privatperson eller polis, kan peka ut personen och att den personen körde bilen, samt att den personen saknade körkort vid det tillfället och visste om det. Det finns alltså inget lagstadgat krav att det måste vara en polis som bevittnar körningen, men med största sannolikhet skulle jag säga att det är svårt att döma någon med endast en privatpersons vittnesmål och föraren nekar. Det krävs i sådana fall mer bevisning, men jag kan inte säga detta med någon säkerhet. Det är i slutändan domstolen som avgör om bevisen räcker och om vittnet är tillförlitglit nog för en fällande dom. Hoppas du har fått något svar på dina frågor!Vänligen,

misstänkt för narkotikabrott, vad får polisen göra?

2020-09-20 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag blev anhållen och misstänkt för narkotika innehav och sen blev jag misstänkt för narkotika missbruk.Jag sat själv på en bänk och lyssnade på musik sen kom poliser och började ställa massa frågor. De misstänkte att jag hade narkotika på mig och frågade om jag har något vilket jag nekade. De började visitera mig men polisen hittade inte något. Efter det blev jag indragen och blev tvungen att ge blod test. Jag har rökt tidigare och testet kommer nog bli positivt. Efter det hela sa polisen att jag är misstänkt för narkotika missbruk. Min fråga/ frågor ärfår polisen göra så här? Att gå och fråga vem som helst och börja tulla mm?Kan de ändra sig från misstänkt för narkotika innehav till misstänkt av missbruk? Och hur kommer det se ut för mig nu framöver?Kommer Jag bli registrerad i brottregistret och kan det överklagas?Mvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har blivit misstänkt för ringa narkotikabrott, eget bruk, och att misstanken om innehav har lagts ned. Nedan ska jag försöka besvara alla dina frågor så gott jag kan. "Får polisen göra såhär?" Polisen har ganska vidsträckt befogenhet i sin verksamhet när de misstänker någon för brott. När de letar efter narkotika på dig, har de genomfört en kroppsvisitation. En kroppsvisitation får göras när det finns anledning att anta att brott har begåtts, som har fängelse i straffskalan. Då får kroppsvisitation göras på en person som är skäligen misstänkt för brottet, i syfte att leta efter föremål som kan tas i beslag eller användas för att utreda brott (28 kap. 11§ rättegångsbalken). Misstankegraden "skäligen misstänkt" är en väldigt lågt ställd grad, och det ska inte till så mycket för att komma upp i denna misstankegrad. Det räcker exempelvis att polisen fått vittnesuppgifter om att någon liknande dig säljer narkotika, att de sett något misstänksamt runt bänken, att platsen och tiden i sig väcker misstanke eller att du svarat avvikande på frågor och liknande. De får inte göra en kroppsvisitation på grund av att du ser narkotikapåverkad ut, eller tidigare dömts för narkotikabrott. De får dock göra en skyddsvisitation, för att kolla så att du inte har något på dig som skulle kunna skada dem (19§ polislagen). Att de sedan tagit med dig för blodprov innebär en kroppsbesiktning, och det får göras å samma grund som kroppsvisitationen ovan (28 kap. 12§ rättegångsbalken). Det är alltså samma misstankegrad, "skäligen misstänkt" som krävs här, vilket kan vara att man har ett avvikande beteende, blodsprängda ögon eller liknande som ger tecken på att man har intagit narkotika. Polisen får (och ska) inleda förundersökning om det finns anledning att anta att brott har begåtts, och då är de också fria i att bestämma rubricering och ändra den (23 kap. 1§ rättegångsbalken). Det är svårt för mig att säga hur polisen resonerat i ditt fall, men generellt krävs det inte mycket för att polisen ska få lov att starta en förundersökning, vare sig om innehav av narkotika eller om missbruk. Jag förstår det om du upplever det som att de "ändrat" misstanke först efter de visiterat dig, och inte hittat något. Men polisen kan ju ha haft båda misstankarna från början, eller under samtalet med dig under visitationen fått en uppfattning om att du är narkotikapåverkad, och därmed valt att undersöka även detta. "Hur kommer det se ut för mig framöver?"Om jag förstått dig rätt så har misstanken om innehavet blivit nedlagd. Om ditt blodprov visar att du har narkotika i blodet, kommer du bli misstänkt för ringa narkotikabrott, eget bruk (1§ 6p. narkotikastrafflagen). Eget bruk, oberoende av vilken substans och mängd provet visar, klassificeras alltid som ett ringa brott, och straffet för det är böter eller fängelse högst sex månader. (2§ narkotikastrafflagen). För eget bruk blir det nästan uteslutande böter. Du kommer i sådana fall att bli kontaktad av polisen antingen per telefon eller brev, för att bli underrättad om analysresultatet och eventuellt kallas till förhör om det finns något polisen vill utreda vidare. Sedan kommer ärendet gå vidare till åklagare som fattar beslut om de ska väcka åtal i tingsrätt, eller utfärda strafföreläggande. Mest sannolikt kommer du få ett strafföreläggande där du får möjlighet att erkänna eller förneka brottet. Erkänner du inte, eller inte betalar böterna, går ärendet vidare till tingsrätten. Böterna bestäms mellan 30 - 150 st, och för dig hamnar det mest sannolikt på 30st. Detta multipliceras med en summa mellan 50-1000kr som baseras på dina ekonomiska förhållanden (25 kap. 2§ brottsbalken). Tjänar du ingenting får du det lägsta här med, alltså 50, och då blir ditt totala bötesbelopp 1500 kr (30stx50kr=1500 kr). Om du inte erkänner brottet så ska du välja att inte acceptera strafföreläggande, och begära förhandling i tingsrätten. "Kommer jag bli registrerad i brottsregistret och kan det överklagas?"Under tiden du är misstänkt för brott kommer du registreras i misstankeregistret. Om det sedan går vidare till åtal eller strafföreläggande, så du blir lagförd för brottet, kommer det registreras i belastningsregistret. När det sker försvinner misstanken ur misstankeregistret (13§ lag om misstankeregister). Registreringen kommer då finnas kvar i belastningsregistret i fem år från beslutet (17§ 9p. lag om belastningsregister). Det är i sig inget du kan överklaga, och inte heller polisens beslut att inleda förundersökning, eller åklagaren beslut att utfärda strafföreläggande/ väcka åtal. Men du kan överklaga en eventuell dom i tingsrätten. Du kan även göra en anmälan hos Justitieombudsmannen om du känner att polisen behandlat dig felaktigt. Du kan hitta mer om detta på JO's hemsida. Hoppas att du har fått svar på dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,

Kommer målet automatiskt att handläggas som ett förenklat tvistemål?

2020-09-23 i Domstol
FRÅGA |Jag har en tvist med Telia. De har aviserat betalning på ca 5000:- Om de stämmer mig kommer då målet automatiskt att gå som Förenklat tvistemål oberoende av hur Telia utformar stämmningen dvs som ett "vanligtmål"utan förenklat tvistemål.
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att tvisten rör en betalning om 5 000 kronor som Telia anser att du ska betala till företaget.Om jag har förstått dig rätt så undrar du om målet automatiskt kommer att handläggas som ett förenklat tvistemål i tingsrätten, oberoende av hur Telia utformar sin eventuella stämningsansökan.Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar.Handläggningsformen är inte oberoende av hur stämningsansökan utformasDet korta svaret på din fråga är nej – målet kan komma att handläggas som ett vanligt tvistemål om Telia begär det i sin stämningsansökan och tingsrätten sedan beslutar att det ska ske. Formen av handläggning i tingsrätten är alltså inte oberoende av hur Telia utformar sin stämning. Som huvudregel ska målet dock handläggas som ett förenklat tvistemål.Förenklat tvistemål vid tvister om låga värdenMålet ska enligt huvudregeln handläggas som ett förenklat tvistemål så länge värdet som det rör uppenbart inte överstiger hälften av årets prisbasbelopp (1 kap. 3 d § första stycket RB). Prisbasbeloppet är för närvarande 47 300 kronor (år 2020) och hälften av det är därmed 23 650 kronor. Den tvist som du beskriver borde därmed handläggas som ett förenklat tvistemål, förutsatt att den även i fortsättningen kommer att röra ett värde som uppenbart inte överstiger 23 650 kronor. I undantagsfall kan de vanliga reglerna för tvistemål användas iställetTelia har dock möjlighet att begära att tvisten ska handläggas enligt de vanliga reglerna för tvistemål istället (1 kap. 3 d § andra stycket RB). Företaget måste ta med sin begäran i stämningsansökan, annars har det förlorat sin chans att begära att de vanliga reglerna ska användas (1 kap. 3 d § andra stycket RB).För att Telias begäran ska beviljas behöver företaget övertyga domstolen om att tvisten egentligen rör ett värde som är högre än 5 000 kronor, eller att tvisten har en synnerlig betydelse för rättsförhållandet mellan dig och företaget. En sådan begäran ska dock bara beviljas av domstolen i undantagsfall, så det är förmodligen osannolikt att Telia skulle nå framgång med den.Du ska inte behöva resa till en tingsrätt i en annan stad om du blir stämdTelia ska som utgångspunkt stämma dig vid den tingsrätt som ligger på orten där du är folkbokförd (10 kap. 1 § första och andra stycket RB). Du kan kontrollera vilken tingsrätt som det rör sig om på Sveriges Domstolars hemsida, där du kan söka efter rätt tingsrätt med hjälp av ditt postnummer.Du ska alltså inte behöva acceptera att resa till en annan stad för att delta i domstolsförhandlingen om du blir stämd. Skulle du trots detta bli stämd vid en annan tingsrätt så måste du invända mot valet av tingsrätt när du för första gången för talan i målet, vilket troligtvis blir i samband med ditt svaromål (10 kap. 18 § RB). Gör du ingen invändning kommer målet att tas upp i den tingsrätt som Telia har valt.SammanfattningFormen av handläggning i tingsrätten är inte oberoende av hur Telia utformar sin stämning. Blir du stämd av Telia kan målet alltså komma att handläggas som ett vanligt tvistemål om företaget begär det i sin stämningsansökan och domstolen beviljar det. Domstolen borde dock bara bevilja en sådan begäran i undantagsfall. Som huvudregel ska målet handläggas som ett förenklat tvistemål på grund av det värde på omkring 5 000 kronor som tvisten rör. Företaget ska som utgångspunkt stämma dig i en tingsrätt på orten där du är folkbokförd. Du ska alltså inte behöva resa till en annan stad för att delta i domstolsförhandlingen. Var noga med att invända mot valet av tingsrätt i tid om Telia stämmer dig på en annan ort. Avslutningsvis vill jag tipsa dig om att ta hjälp en konsumentvägledningstjänst, inte minst om ärendet med Telia går vidare till domstol. Du kan till exempel kontakta Hallå konsument. På deras hemsida kan du även kontrollera om din kommun erbjuder konsumentvägledning. Du kan också vända dig till Lawlines juristbyrå om du vill ha kvalificerad juridisk rådgivning med anledning av tvisten. Du kan boka en tid med våra jurister via hemsidan eller kontakta byrån via mail på info@lawline.se.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Rättegång bakom lyckta dörrar

2020-09-21 i Domstol
FRÅGA |Vad innebär det när en rättegång sker under lyckta dörrar?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i svensk rätt är att rättegångar ska vara offentliga, enligt 5 kapitlet 1 § rättegångsbalken (RB) Detta innebär att vem som helst kan sitta med som åhörare i en rättegång.I vissa situationer kan man istället ha rättegången bakom stängda (lyckta) dörrar. När en rättegång hålls inom lyckta dörrar har allmänheten alltså inte tillträde till den. Det är inte den åtalade som bestämmer detta, utan det är rätten som tar det här beslutet. Detta kan bli relevant när det kan antas att det kommer läggas fram en uppgift som är belagd med sekretess (5 kapitlet 1 § 2 st RB). Det kan även vara relevant när det är förhör med någon under femton år eller med någon som är psykiskt sjuk (5 kapitlet 1 § 3 st RB). Vidare kan rättegång bakom stängda dörrar bli relevant när det är särskilt föreskrivet (5 kapitlet 1 § 4 st RB). Det är exempelvis särskilt föreskrivet i Lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid.Vänligen,

Kan man få frivård som alternativ till häktet?

2020-09-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min kille blev häktad för misstänkt stöld, han och en till blev båda häktade för samma misstanke. Oklart i dagsläget vad min kille kommer bli dömd för just nu då jag inte hört nått. Men han har suttit häktad i snart 1 vecka och Min fråga är då hur stor är chansen att han får frivården istället för fängelse eller hur stor är chansen att han blir släppt tills rättegången efter som det inte är så allvarligt brott? och får ställa in sig senare? Vad låter troligt.
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. HäktningHäktning är en frihetsberövande åtgärd som sker under förundersökningen, dvs. innan en rättegång. För att en person ska kunna häktas måste flera förutsättningar vara uppfyllda. För det första ska personen i fråga vara på sannolika skäl misstänkt. Det är en väldigt hög misstankegrad som i regel förutsätter att det finns något konkret som binder den misstänkte till brottet, såsom vittnen eller teknisk bevisning. För det andra ska brottet kunna leda till ett års fängelse eller mer. Du nämner i din fråga att din pojkvän är misstänkt för stöld. Brottet stöld kan ge upp till två års fängelse och man kan därför konstatera att detta krav är uppfyllt, se 8 kap. 1 § BrB.För det tredje ska det finns risk för att den misstänkte kommer (1)hålla sig undan, (2) försvåra utredningen eller (3) fortsätter begå brott. För det fjärde ska häktning framstå som proportionerlig, där skälen för frihetsberövandet uppväger det intrång som häktet innebär för den misstänkte, se 24 kap. 1 § RB. Om samtliga krav är uppfyllda i din pojkväns fall eller inte kan jag inte bevara då det förutsätter en mängd mer information. Hur länge kan man sitta häktad? I Sverige, tillskillnad från många andra länder finns det ingen gräns för hur länge en person kan hållas häktad. Detta innebär att man kan sitta häktad allt från några dagar till flera år utan rättegång. Dock, om åtal inte väcks inom 2 veckor ska domstolen att med högst 2 veckors mellanrum att hålla en ny förhandling i häktningsfrågan. Detta görs för att bedöma om häktningsskälen fortfarande finns, och framförallt om det kan anses vara proportionerligt, se 24 kap. 18 § RB. Alternativ till häktning? Till häktning finns andra icke- frihetsberövande alternativ. Det är framförallt reseförbud eller anmälningsskyldighet. Bedömningen om den misstänkta ska vara häktad eller inte görs med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållanden eller om det föreligger några andra omständigheter. Vid reseförbud eller anmälningsskyldighet bedömer man att de finns risk att den misstänkte undrar sig lagföring men, att det trots risken inte finns tillräckligt med skäl för att häkta personen samt att det är tillräckligt med reseförbud eller anmälningsskyldighet för att hantera risken, se 25 kap 1 § RB. Frivård Frivården blir först aktuell när den misstänkte döms till någon påföljd, alltså efter en rättegång, och kan därför inte vara ett alternativ till häktning. Frivården är vidare ett samlingsbegrepp till en icke- frihetsberövande påföljder. Till frivården hör skyddstillsyn, samhällstjänst, kontraktsvård, villkorlig frigivning eller fotboja. Kriminalvården ansvarar för frivårdens genomförande, och har till uppgift att ansvara för de personerna som fått frivård som påföljd. Målet är att förändra livet för den som begått brottet med förhoppningen om att personerna ska sluta begå brott. Du kan läsa mer om påföljderna här. Hur ser det ut i ditt fall? Det är väldigt många faktorer som kan påverka både häktningsfrågan liksom vilket påföljd din pojkvän kan tänkas få. Jag har ovan enbart redogjort för huvudprinciperna inom häktning, alternativ till häktning och vad frivård innebär. Dock kan många andra faktorer påverka situationen för den misstänkte, allt från ålder, brottets beskaffenhet och tidigare brottslighet kan få en viss påverkan. För att kunna svara på din fråga, eller i vart fall presentera en prognos över hur domstolen kan tänkas döma i din pojkväns fall förutsätts en gedigen utredning vilket jag inte kan göra med den informationen som har framkommit i din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Arbeta inom grundskola efter bötesbrott

2020-09-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag åkte fast för körning utan bälte, erkände detta och fick böter. Poliserna på plats sa att detta inte skulle hamna i belastningsregistret, men jag har uppfattat det som att det tydligen gör det ändå.Jag pluggar till mellanstadie lärare och behöver med jämna mellanrum utdrag ur belastningsregistret, så min fråga är nu om denna böter på något sätt kommer påverka det utdrag jag behöver när jag ska jobba som lärare?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra för om brottet du begått syns i belastningsregistret. Därefter kommer jag redogöra för om detta kan påverka dina chanser till arbete på skola.Syns brottet i belastningsregistret?Belastningsregistret innefattar alla brott som du fällts för. Brotten syns dock endast i belastningsregistret under en begränsad tid innan de gallras. När det gäller brott med påföljden böter gallras dessa efter fem år (17 § p.9 lag om belastningsregister).Kommer brottet påverka dina chanser till arbete på skola?När du erbjuds en anställning inom grundskola ska du lämna ett utdrag ur belastningsregistret till din arbetsgivare (2 kap 31 § skollagen). Detta gäller för samtliga som erbjuds anställning som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn (1 § lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn).Däremot har du rätt att begära ut ett begränsat utdrag ur belastningsregistret (9 § lag om belastningsregister). Alla brott som finns registrerade tas då inte med i utdraget som lämnas till arbetsgivaren. Här framkommer endast om du blivit dömd för mord, dråp, grov misshandel, människorov, något sexualbrott eller grovt rån (22 § förordning om belastningsregister).Att du fått böter för att du kört utan bälte kommer alltså inte att påverka dina chanser till jobb på skola.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar