Förundersökning fram till rättegång

2020-09-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev här om natten ordentligt slagen med öppen handflata över kinden och ögat. Vilket jag har förstått faller under kategorin ringa misshandel. Min fråga är om det är sannolikt att fallet kommer gå till rättegång? Polisen anlände till platsen kort efter händelsen, förhörde mig, tog bilder av mitt ansikte och förhörde min kompis som bevittnade hela händelseförloppet en meter bort. Mannen som slog samt hans flickvän blev också förhörda. Polisen förklarade att de tänkte göra en anmälan om ringa misshandel och att jag skulle få mer information per post.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vägen från att en förundersökning inleds till att målet eventuellt tas upp i en rättegång kan tyckas lång. För att nå fram till en tingsrätt krävs i regel att en åklagare anser sig ha tillräckliga bevis för att kunna fälla den misstänkte. På vägen finns det flera risker att förundersökningen dels läggs ned eller att åklagaren inte väljer att åtala. Det du nämner om att polisen snabbt var på plats och förhört de misstänkte talar dock för att de samlar på sig de bevisen som krävs för att kunna väcka åtal. Från förundersökning till åtal När en konkret misstanke om brott föreligger ska en förundersökning inledas (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). En förundersökning inleds dels för att utreda om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot någon misstänkt i målet (23 kap. 2 § Rättegångsbalken).Om en åklagare efter att förundersökningen avslutas anser sig tillräckligt säker på den misstänktes skuld att denne av bevisen i målet kan se en fällande dom kan åklagaren väcka åtal mot denne (23 kap. 20 § Rättegångsbalken). Huvudregeln är att förundersökning ska inledas om det inte är uppenbart att brottet inte kan utredas (23 kap. 1 § 2 stycket. Rättegångsbalken). En förundersökning kan vidare läggas ned i s.k. "disproportionsfallen", där eventuell påföljd inte är strängare än böter och utredningen anses för dyr (23 kap. 4a § Rättegångsbalken). Detta är inte aktuellt i ditt fall. Om det vid förundersökningen inte går att få mer bevis men åklagaren anser bevisen som otillräckliga för en fällande dom kan åklagaren vidare meddela att åtal inte kommer att väckas (23 kap. 20 § Rättegångsbalken). Sammanfattningsvis Huruvida just ditt fall kommer leda till en rättegång är svårt att svara på. Av vad jag kan bedöma låter det som att Polisen ska ha tillräckliga fakta för att utreda ärendet. Här kan du hitta mer information angående hur en brottsutredning går till och de olika stegen i processen. Du kan även alltid kontakta handledaren i just ditt fall för att få information i hur det går i ditt ärende. Vänligen,

Hur får man tillbaka beslagtagen egendom?

2020-09-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag träffade på en annan mansperson där som var utan pengar så jag bjöd på några öl och vi satte oss sedan på tåget till en annan stad och gick till en restaurang och satt på uteservering där och jag fick fortsätta och bjuda honnom på ett par öl då denne bad om det .glömde ta med mig min mobil 2 ggr när jag skulle in på serveringen för att beställa mer öl åt oss 1:avgången var det en snäll annan person som tog hand om min mobil under tiden jag var inne,2:a ggr. Jag kom ut så var min mobil borta liksom den personen jag hade med mig,polis mejlade mig om att dem hade min mobil men att personen har fått köpa denna i god tro av mig ,jag hittade inte IMEI nr förän långt senare och då gjorde jag polisanmälan.nu är det förundersökning och Nin mobil är beslagtagen och ord mot ord enl. åklagarn jag vill ha tillbaka min mobil den blev stulen den 22/7-20 vad hur ska jag få tillbaka min mobil tingsrätt kan komma att avgöra vem som ska ha tillbaka mobilen enl.åklagaren personen ifråga är misstänkt för häleri .tacksam för lösning.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår dig så har din mobiltelefon blivit beslagtagen av polisen med anledning av en brottsutredning om häleri, och du undrar nu hur du ska få tillbaka den. Beslag Polisen får beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för en brottsutredning, eller om föremålet använts för att begå brott (27 kap. 1§ rättegångsbalken). Jag misstänker att polisen har beslagtagit din mobil i väntan på att ärendet avgörs, för att den utgör ett föremål som har betydelse för polisens utredning. Det verkar dessutom som att polisen utreder vems telefonen egentligen är, då en person är misstänkt för häleri. Hur får du tillbaka denJag är lite osäker på var i processen ni befinner er just nu, men mest sannolikt kommer du inte få tillbaka din mobil förrän tingsrätten har dömt i ärendet. Då kommer tingsrätten även ta beslut om vem som har bättre rätt till telefonen och vem den ska återgå till. Då jag inte vet mer om ärendet, och vad grunderna är för misstankarna, så skulle jag gissa på att du får vänta tills tingsrätten dömt. Beslaget kan yrkas att det ska förverkas, återlämnas till dig, eller till den som har bättre rätt till det. Om frågan gäller vem som har bättre rätt till den, gäller det att åklagaren och du bevisar att den tillhör dig och att den tagits från dig på brottsligt sätt. Om ärendet fortfarande är hos polisen, finns det en möjlighet att mobilen återlämnas när polisen är färdig med den, beroende på skälen till att den är beslagtagen. Du har rätt att hos tingsrätten begära en prövning under förundersökningen om beslaget, där de kan besluta om beslaget ska bestå eller inte (27 kap. 6§ rättegångsbalken). Om du frågar utredaren hos polisen kan de säkert hjälpa dig vidare med en sådan begäran, annars får du vända dig till din lokala domstol.Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Kan butikspersonal kräva att man visar upp innehållet i sin väska?

2020-09-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!ICA-butiken (där jag är stamkund sedan 15 år) kräver nu att samtliga kunder skall visa upp medhavd väska, ryggsäck, kasse eller påse. De säger att de har stora problem med stölder. De säger att det inte är något personligt att jag måste öppna min ryggsäck och visa att jag inte har stulit något i butiken. Jag anser att det är mycket personligt att tvingas visa att min ryggsäck är tom. Jag hävdar att de inte har rätt att kräva att få titta om jag har något i min ryggsäck. Enligt vad jag har lärt mig så krävs det beslut om husrannsakan för att tvinga mig att visa innehållet i min tomma ryggsäck. Till saken hör att jag är en ärlig människa som inte har stulit eller snattat något (med undantag för en glass för 60 år sedan).Tacksam för svar så jag vet om jag har rätt när jag vägrar att visa innehållet i min ryggsäck.
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att gå igenom någons väska eller ryggsäck räknas som kroppsvisitation, och regleras i rättegångsbalkens (RB) 28 kap. 11 § 3 st. Regeringsformen, som är en av Sveriges grundlagar och reglerar fri- och rättigheter, stadgar i 2 kap. 6 § att var och en är skyddad mot kroppsvisitation. Däremot finns det undantag från denna rättighet, vilket återfinns i RB 28 kap. 11 §.När och hur kroppsvisitation är tillåten:RB 28 kap. 11 § säger att en kroppsvisitation endast får göras av en polisman, samt att det måste finnas en anledning att anta att ett brott har begåtts där påföljden är fängelse (exempelvis vid stöld). Kroppsvisitation får endast göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet, och då för att kunna söka efter föremål som kan tas i beslag. Skälig misstanke innebär att det måste finnas konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att den misstänkte har begått brottet. I en butik skulle det till exempel vara om någon i personalen har sett en kund stoppa något i sin väska.Får butikspersonal gå igenom en privatpersons väska?Butikspersonal har därmed ingen laglig grund för att gå igenom en kunds väska utan att denne godkänner detta. Personalen måste fråga kunden om den kan tömma och visa upp väskan, men de får alltså inte titta själva utan att kunden samtycker till detta. En kund har därmed rätt att säga nej om butikspersonalen frågar, men personalen har i så fall rätt att tillkalla polis om de misstänker att ett brott har begåtts.Sammanfattning:Du har alltså rätt att vägra visa upp innehållet i din ryggsäck när du handlar i butiken. Personalen har dock rätt att tillkalla polis om de misstänker att du har stulit något från deras butik.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Måste mina föräldrar närvara under rättegången där jag är målsägande?

2020-09-22 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är 15 år och ska på rättegång, jag är målsägande och undrar vad lagen säger om att föräldrarna närvarar under huvudförhandlingen. Vill inte att de ska närvara men finns de någon lag som säger att de måste närvara i rättssalen?? Dom själv har inget behov utav att närvara utan att jag får bestämma, men vad säger lagen?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du kan få stöd från BrottsofferjourenTill att börja med vill jag beklaga att du har blivit utsatt för ett brott. Jag vill tipsa dig om att du kan få gratis stöd från Brottsofferjouren om du behöver det. Du kan vara anonym när du kontaktar dem och de har tystnadsplikt. Du kan också få information om hur rättegången kommer att gå till genom Brottsofferguiden. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du om det finns någon lag som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången där du är målsägande.Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar. Det är en lag som innehåller regler om hur en rättegång ska gå till i Sverige.Dina föräldrar måste inte närvaraSvaret på din fråga är nej – det finns inte någon lag eller någon lagregel som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången. Så länge de inte har blivit kallade till rättegången behöver de alltså inte närvara under den.Rättegången ska vara öppen för allmänhetenEnligt offentlighetsprincipen ska rättegången som utgångspunkt vara öppen för allmänheten (5 kap. 1 § första stycket RB). Det innebär att vem som helst får lov att närvara vid den. Dina föräldrar får alltså vara närvarande om de vill det, men de är inte tvungna. Det finns ingen regel som säger att de måste sitta med under rättegången eftersom de är dina föräldrar.Har dina föräldrar däremot blivit kallade till att närvara vid rättegången så måste de komma dit.Du får ta med dig en stödpersonDu får ta med dig en stödperson till rättegången om du vill det (20 kap. 15 § första stycket RB). Det kan till exempel vara en kompis eller en släkting. Hen ska inte delta i själva rättegången, men får lov att sitta bredvid dig i rättssalen. Domstolen kan besluta om stängda dörrarI undantagsfall kan domstolen bestämma att rättegången ska ske bakom stängda dörrar (5 kap. 1 § andra stycket RB). Då har varken allmänheten eller din eventuella stödperson någon rätt att sitta med under rättegången. Det kan vara bra att du känner till det. Så långt som det är möjligt ska rättegången dock hållas offentligt.SammanfattningDet finns inte någon lag eller lagregel som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången där du är målsägande. Rättegången ska som huvudregel vara offentlig, så dina föräldrar får lov att komma dit om de vill. De är dock inte tvungna så länge de inte har blivit kallade till rättegången av domstolen. Tänk på att du får lov att ha med dig en stödperson till rättegången om det känns bra. Du kan också få gratis stöd från Brottsofferjouren.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

När kan polisen genomföra en husrannsakan och beslagta föremål?

2020-09-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har emottagit ett djupt kränkande brev med diverse anklagelser och osanningar (datorskrivet på papper och anonymt!). Jag har en aning om vem/vilka som kan ligga bakom - men helt säker är jag inte. Brevet är inte postat på vare sig deras eller min hemort.Kan polisen göra husrannsakan på mIn begäran? Kan de misstänktas datorer beslagtas? Eller finns det ngn annan metod för att spåra upp dem? Måste jag lämna in ngn form av bevis för mina misstankar först? TACKSAM FÖR SNABBT SVAR!Mvh, Lussan
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Den som blir föremål för en husrannsakan måste vara skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följaEftersom en husrannsakan är en väldigt ingripande åtgärd krävs det att flera krav är uppfyllda för att polisen kan genomföra en sådan. En husrannsakan förutsätter att den som är föremål för åtgärden är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa (28 kap. 1 § första stycket RB). Det är svårt att veta vilken påföljd som kan följa brottet eftersom jag inte kan detaljerna kring brevet, personen som skickade det och omständigheterna i övrigt. Oavsett måste personen vars hus blir rannsakad vara skäligen misstänkt för att ha skickat brevet. Om det inte finns några konkreta bevis som kan grunda en misstanke går det inte att genomföra en sådan åtgärd.Föremål får tas i beslag om det finns konkreta omständigheter som pekar på att föremålet har betydelse för utredningen av ett brottFöremål får tas i beslag om de skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott (27 kap. 1 § första stycket RB). Åtgärden kan företas mot misstänkt som icke misstänkt. Det krävs dock konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att föremålet har betydelse för utredningen. Dessa omständigheter måste alltså bilda en skälig misstanke. Beslagtagandet ska även vara proportionerligt, alltså ska ett föremål beslagtas endast om det uppväger det intrång eller men i övrigt som tvångsmedlet innebär för den misstänkte (27 kap. 1 § tredje stycket RB). I ditt fall krävs det alltså att det finns konkreta bevis som talar för att personernas dator kan ha betydelse för utredningen kring brottet.Sammanfattningsvis måste det finnas vissa konkreta omständigheter som tyder på att en person är skäligen misstänkt för att polisen ska genomföra en husrannsakan och konkreta omständigheter som talar för att ett föremål som ska beslagtas har betydelse för utredningen. Det du kan göra är att anmäla händelsen till polisen och hoppas på att deras utredning leder till att personen som skickat brevet hålls ansvarig! Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Rättegångskostnader och förundersökningssekretess

2020-09-26 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Blev anmäld till Ekobrottsmyndigheten av en konkursförvaltare eftersom han ansåg att det brast i bokföringen. Jag blev då kontaktad av en handläggare på Ekobrottsmyndigheten där hon talar om att jag i framtiden måste komma in på förhör. Hon talar också om att jag har rätt till försvarare men att om jag blir dömd måste betala en del av försvararens kostnader. Stämmer det att jag måste stå för försvararens kostnader fastän jag blivit anmäld?Jag frågar handläggaren om jag kan få ta del av anmälan och hon svarar att jag kan ta del av det när vi träffas. Jag skickar ett mejl till registratorerna på Ekobrottsmyndigheten där jag begär ut alla offentliga dokument inklusive anmälan, de svarar att alla dokument gällande mig äe sekretessbelagda. Jag frågar då om det finns något dokument eller del av dokument som inte är sekretessbelagt, de svarar att de inte får svara på denna fråga eftersom de har sekretess, de ville inte ens svara på vem det var som skrev. Har de rätt att göra så?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret på din fråga är att du kan få stå för en del av kostnaderna för försvaret. Vad gäller sekretessen så kommer du så småningom få ta del av alla för dig relevanta handlingar. Vem står för försvarskostnader?Som misstänkt för ekobrott har du rätt till en offentlig försvarare som ska ta till vara på dina intressen under utredningens gång. En offentlig försvarare tilldelas av rätten (21 kap. 4 § Rättegångsbalken). Nöjer du dig inte med den försvarare som tilldelas av rätten har du all möjlighet att anlita ditt försvar privat, kostnader för ett privat försvar betalar du själv. Kostnaderna för det offentliga försvaret betalas som huvudregel av staten. Döms du för brottet kan domstolen besluta att du ska betala en del av rättegångskostnaderna. Beslutet om hur stor del av kostnaderna som du själv får stå för görs med beaktan av din ekonomiska situation men också din livssituation i övrigt (31 kap. 1 § Rättegångsbalken). Du riskerar alltså endast att bli betalningsskyldig om du blir dömd. Hur påverkar förundersökningssekretess min rätt att ta del av handlingar?När det misstänks att brott har begåtts inleds förundersökning av åklagare eller polis. Huvudregeln är att det under förundersökning råder förundersökningssekretess. För att polis och åklagare ska kunna utreda målet ses måste vissa saker behållas hemliga för att en misstänkt inte ska kunna göra sig av med bevisning, påverka vittnen och så vidare. Förutsatt att inte förundersökningen läggs ned så kommer du att få ta del av den innan ett eventuellt åtal väcks. Tidpunkten då en misstänkt får ta del av samtligt förundersökningsmaterial kallas slutdelgivning (23 kap. 18a § Rättegångsbalken). Syftet med slutdelgivningen är att du ska kunna förbereda ditt försvar. Har du otur kan du med andra ord får vänta tills det att förundersökningen är klar från åklagare och polis sida. Hoppas att du har fått svar på dina funderingar. Hälsningar,

Kommer målet automatiskt att handläggas som ett förenklat tvistemål?

2020-09-23 i Domstol
FRÅGA |Jag har en tvist med Telia. De har aviserat betalning på ca 5000:- Om de stämmer mig kommer då målet automatiskt att gå som Förenklat tvistemål oberoende av hur Telia utformar stämmningen dvs som ett "vanligtmål"utan förenklat tvistemål.
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att tvisten rör en betalning om 5 000 kronor som Telia anser att du ska betala till företaget.Om jag har förstått dig rätt så undrar du om målet automatiskt kommer att handläggas som ett förenklat tvistemål i tingsrätten, oberoende av hur Telia utformar sin eventuella stämningsansökan.Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar.Handläggningsformen är inte oberoende av hur stämningsansökan utformasDet korta svaret på din fråga är nej – målet kan komma att handläggas som ett vanligt tvistemål om Telia begär det i sin stämningsansökan och tingsrätten sedan beslutar att det ska ske. Formen av handläggning i tingsrätten är alltså inte oberoende av hur Telia utformar sin stämning. Som huvudregel ska målet dock handläggas som ett förenklat tvistemål.Förenklat tvistemål vid tvister om låga värdenMålet ska enligt huvudregeln handläggas som ett förenklat tvistemål så länge värdet som det rör uppenbart inte överstiger hälften av årets prisbasbelopp (1 kap. 3 d § första stycket RB). Prisbasbeloppet är för närvarande 47 300 kronor (år 2020) och hälften av det är därmed 23 650 kronor. Den tvist som du beskriver borde därmed handläggas som ett förenklat tvistemål, förutsatt att den även i fortsättningen kommer att röra ett värde som uppenbart inte överstiger 23 650 kronor. I undantagsfall kan de vanliga reglerna för tvistemål användas iställetTelia har dock möjlighet att begära att tvisten ska handläggas enligt de vanliga reglerna för tvistemål istället (1 kap. 3 d § andra stycket RB). Företaget måste ta med sin begäran i stämningsansökan, annars har det förlorat sin chans att begära att de vanliga reglerna ska användas (1 kap. 3 d § andra stycket RB).För att Telias begäran ska beviljas behöver företaget övertyga domstolen om att tvisten egentligen rör ett värde som är högre än 5 000 kronor, eller att tvisten har en synnerlig betydelse för rättsförhållandet mellan dig och företaget. En sådan begäran ska dock bara beviljas av domstolen i undantagsfall, så det är förmodligen osannolikt att Telia skulle nå framgång med den.Du ska inte behöva resa till en tingsrätt i en annan stad om du blir stämdTelia ska som utgångspunkt stämma dig vid den tingsrätt som ligger på orten där du är folkbokförd (10 kap. 1 § första och andra stycket RB). Du kan kontrollera vilken tingsrätt som det rör sig om på Sveriges Domstolars hemsida, där du kan söka efter rätt tingsrätt med hjälp av ditt postnummer.Du ska alltså inte behöva acceptera att resa till en annan stad för att delta i domstolsförhandlingen om du blir stämd. Skulle du trots detta bli stämd vid en annan tingsrätt så måste du invända mot valet av tingsrätt när du för första gången för talan i målet, vilket troligtvis blir i samband med ditt svaromål (10 kap. 18 § RB). Gör du ingen invändning kommer målet att tas upp i den tingsrätt som Telia har valt.SammanfattningFormen av handläggning i tingsrätten är inte oberoende av hur Telia utformar sin stämning. Blir du stämd av Telia kan målet alltså komma att handläggas som ett vanligt tvistemål om företaget begär det i sin stämningsansökan och domstolen beviljar det. Domstolen borde dock bara bevilja en sådan begäran i undantagsfall. Som huvudregel ska målet handläggas som ett förenklat tvistemål på grund av det värde på omkring 5 000 kronor som tvisten rör. Företaget ska som utgångspunkt stämma dig i en tingsrätt på orten där du är folkbokförd. Du ska alltså inte behöva resa till en annan stad för att delta i domstolsförhandlingen. Var noga med att invända mot valet av tingsrätt i tid om Telia stämmer dig på en annan ort. Avslutningsvis vill jag tipsa dig om att ta hjälp en konsumentvägledningstjänst, inte minst om ärendet med Telia går vidare till domstol. Du kan till exempel kontakta Hallå konsument. På deras hemsida kan du även kontrollera om din kommun erbjuder konsumentvägledning. Du kan också vända dig till Lawlines juristbyrå om du vill ha kvalificerad juridisk rådgivning med anledning av tvisten. Du kan boka en tid med våra jurister via hemsidan eller kontakta byrån via mail på info@lawline.se.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Rättegång bakom lyckta dörrar

2020-09-21 i Domstol
FRÅGA |Vad innebär det när en rättegång sker under lyckta dörrar?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i svensk rätt är att rättegångar ska vara offentliga, enligt 5 kapitlet 1 § rättegångsbalken (RB) Detta innebär att vem som helst kan sitta med som åhörare i en rättegång.I vissa situationer kan man istället ha rättegången bakom stängda (lyckta) dörrar. När en rättegång hålls inom lyckta dörrar har allmänheten alltså inte tillträde till den. Det är inte den åtalade som bestämmer detta, utan det är rätten som tar det här beslutet. Detta kan bli relevant när det kan antas att det kommer läggas fram en uppgift som är belagd med sekretess (5 kapitlet 1 § 2 st RB). Det kan även vara relevant när det är förhör med någon under femton år eller med någon som är psykiskt sjuk (5 kapitlet 1 § 3 st RB). Vidare kan rättegång bakom stängda dörrar bli relevant när det är särskilt föreskrivet (5 kapitlet 1 § 4 st RB). Det är exempelvis särskilt föreskrivet i Lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid.Vänligen,