Hur tar jag reda på uppgifter från min rättegång?

2018-03-07 i Domstol
FRÅGA |Jag vill kolla upp exakt datum jag blev dömd i hovrätt. Jag tror det är runt 5 år. Hur och var kollar jag upp detta?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns en del databaserade register man kan använda för att hitta domar. Dessa publikationer kostar dock pengar. Jag skulle rekommendera dig att kontakta den hovrätt du dömdes i. Beroende på vilken hovrätt det var, kontaktar du den efter att ha hittat kontaktuppgifter här http://www.domstol.se/Sok/?tab=contact.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Vem får vara försvarare i Lettland?

2018-03-06 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!jag är man 28 år läkarstudent (CSN LÅN), får jag representera en vän i Riga, han är åtalad för misshandel mot någon som är åtalad för misshandel mot en vän har skadats. Jag var aldrig inblandad i misshandeln
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt får man i brottmål, enligt 21 kap. rättegångsbalken, försvara sig själv eller en vän. I brottmål ska dock ofta en offentlig försvarare, som nästan undantagslöst måste vara advokat, förordnas. Huruvida detta gäller för lettisk rätt kan vi dessvärre inte besvara.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Vittnesplikt i brottmål?

2018-03-05 i Vittna
FRÅGA |Hej. Jag har blivit åtalad för misshandel alt vållande till kroppsskada.Händelsen hände på en nattklubb där denna tjejen var väldigt berusad. Hon började bråkade med min vän och försökte höja sin hand så jag drog undan min vän. Därefter hämtade jag mina saker i garderoben och skulle gå hem. Men när jag vänder mig om så kommer hon mot mig, hotfull i sin blick. Så jag ställer upp mina handflator framför mina axlar för jag var rädd att hon skulle vara aggressiv igen som hon var mot min vän, så vi krockar/kolliderar. Hon trillar på nersplilt halt kakelgolv för hon är så full och har höga klackar. Hon fick en bula och var på sjukhuset men hon stannade inte över natten. Nu har hon väckt åtal misshandel med uppsåt alt vållande till kroppsskada med oaktsamhet och påstår att jag har puttat henne. Det är ju ord mot ord men hon var alkoholpåverkad, inte jag. Jag var nykter. Hur är straffskalan angående detta?Har ett vittne som såg allt men hon vill inte vittna i tingsrätten trots att det kan vara avgörande, kan tingsrätten tvinga henne ändå? Eller hur funkar det?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt föreligger det, som huvudregel, vittnesplikt. För att upprätthålla vittnesplikten, regleras den i 36 kap. rättegångsbalken (RB). Lagtexten medför möjlighet att genom tvång få fram bevisning med vittnesmål. Vittnesplikten är dock förenad med undantag. Målsägande och tilltalad (i brottmål) är obehöriga att vittna. Barn och psykiskt störda personer är obehöriga att vittna. Dock gör rätten en bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall om det är skäligt att personen hörs som vittne (36 kap. 4 § RB). Vidare är även vissa personer som är underkastade tystnadsplikt obehöriga att vittna (36 kap. 5 § RB). För de personer som är vittnespliktiga finns det även speciella inskränkningar beroende på omständigheterna. I 36 kap. 3 § st 2 och 13 § st 2 RB, stadgas att den som på något sätt är släkt med den tilltalade (i brottmål) inte är skyldig att avlägga vittnesmål, men om personen skulle vilja det ska det ske utan att ed avläggs. I detta hänseende skiljer sig brottmålen från tvistemålen. I tvistemål är vittnen som är besläktade med någon part inte skyldiga att vittna enligt det förstnämnda lagrummet, men skulle de ändå låta sig förhöras behandlas de som vanliga vittnen och måste avlägga vittneseden.Är personen i detta fall inte besläktad med dig, eller är denne inte barn eller psykiskt störd, ska denne sålunda vittna. Vittnar inte personen kan denne straffas.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!

Gäller vittnesmål upprättade i förtid?

2018-03-01 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Gällande arvstvist. Det finns en bevittnad kopia av ett testamente, kopian arkiverad i riksarkivet. Originalet ej funnet! En av dem som bevittnat testamentet en god vän, idag 83 år gammal vill gärna vittna om det blir en tings förhandling. Kan han göra ett skriftligt vittnesmål i förtid?? Han bekymrar sig över sin höga ålder, och att "tiden rinner iväg".Gäller ett sådant "förtida vittnesmål" i så fall?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 35: kap. 14 § rättegångsbalken gäller enligt huvudregeln, att så kallade vittnesattester (i förtid upprättade berättelser av vittne, exempelvis skriftligt) inte får åberopas som bevis i rättegången. Regeln är emellertid konstruerad som en förbudsregel med undantag. Det finns 4 undantag från förbudet mot vittnesattester.1. 35:14 st. 1 p. 1 – om det är särskilt föreskrivet (denna punkt avser bland annat sakkunnigbevisning). Förbudsregeln hindrar inte att part framlägger skriftligt sakkunnigutlåtande.2. 35:14 st. 1 p. 2 - om förhör med den som lämnat berättelsen inte kan hållas vid eller utom huvudförhandling eller i övrigt inför rätten. Vittnet kan ha avlidit eller drabbats av sjukdom, eller så har man kanske inte lyckats få ett vittne eller en målsägande att inställa sig. Denna punkt är aktuell i ditt fall.3. 35:14 st. 1 p. 3 om det finns särskilda skäl med hänsyn till de kostnader eller olägenheter som ett förhör vid eller utom huvudförhandling kan antas medföra, som kan antas stå att vinna med ett sådant förhör, berättelsens betydelse och övriga omständigheter.4. 35:14 st. 2. Vittnesattester får även användas i tvistemål, om parterna godtar det och det är inte uppenbart olämpligt.SlutsatsJa. Skulle personen avlida innan rättegången, finns det alltså möjlighet att vid rättegången använda en, av personen, i förtid upprättad vittnesattest.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Åtgärd efter att förundersökning lagts ned?

2018-03-06 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Ord mot Ord! Min dotter har blivit sexuellt ofredad vid Polhemsskolan i Gävle hon är 16 år och gärningsmannen 19 år. Gärningsmannen har tillfälligt varit avstängd från skolan vid två tidigare tillfällen b.la. för droger vilket skolans huvudman delgivit min dotter. Min dotter har i skollokalen blivit indragen på en toalett där gärningsman låst hennes handleder samt sagt att hon ska hålla sig lugn. Han har bitit sig fast i hennes hals på båda sidor vilket resulterat i två blodutgjutelser som är dokumenterade av mig som far med digitalkamera och som polisens utredare tagit del av. Vidare förde han handen mot hennes underliv men hann inte komma in med fingrarna, min dotter slog sig fri. Gärningsmannen avslutade gärningen med ett hot; "Nästa gång får Du vara beredd på riktig sex"...slut citat. Polisen har lagt ner förundersökningen det går inte att bevisa brott säger man Ord står mot ord gärningsmannen har helt enkelt sagt att min dotter ville detta. Är svensk lagstiftning verkligen så här uddlös?! Polisens beslut att inte inleda förundersökning kan omprövas av åklagare, hur ska jag göra för att få det prövat är min fråga? Skolan har gjort en internutredning men gärningsmannen finns kvar? Är lagen skriven från gärningsmannens synvinkel eller!? När förundersökningen läggs ner återgår allt då till det "normala" gärningsmannen går fri för att han blåljuger och han får vistas i samma lokaler som min dotter detta är befängt. Hjälp mig snälla!...Vad kan jag göra i detta läge?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÖverprövningVill du begära överprövning så lämnar du in begäran till den åklagarkammare eller polismyndighet som fattade beslutet som du vill överpröva. Tänk på att begäran ska vara skriftlig, tydlig och fullständig. Ytterligare information om överprövning och länk till en överprövningsblankett finns på http://www.aklagare.se/Aklagarens-roll/Atalsbeslutet/Overprovning/. Alla människor har inte rätt att begära överprövningav beslutet utan det ska vara någon med ett berättigat intresse av att få saken prövad, såsom målsäganden. Det finns inga särskilda tidsfrister för överprövning.BevisJag förstår att du känner frustration i detta fall. Lagstiftningen är emellertid utformad såtillvida, att det krävs att något kan bevisas. Förvisso förstår jag att du litar på din dotter. En domstol kan emellertid inte döma någon på grund av att man "enbart" säger att viss sak har hänt. Eftersom det i detta fall inte finns vittnen eller teknisk bevisning, är det förmodligen därför undersökningen lagts ned. Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Kan domstol döma mer/större belopp än vad part yrkat?

2018-03-05 i Domstol
FRÅGA |Kan tingsrätten förplikta någon att betala en högre köpeskilling än vad avtalet säger på grund av dröjsmål med betalning (köp mellan två privatpersoner)?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras i 17 kap. 3 § rättegångsbalken, "dom må ej givas över annat eller mera, än vad part i behörig ordning yrkat"; parterna bestämmer processens omfång. Detta innebär, att parternas yrkanden i en process utgör ramen för processen och domstolen kan inte döma ut mer än vad parterna yrkar. Domstolen är alltså "begränsad" efter yrkandet. Exempelvis: i det fall du yrkar 20 000 kr så kan domstolen endast döma så att du får 20 000 kr eller mindre (och inte mer). Om du yrkar 50 000 kr så kan domstolen endast döma så att du får 50 000 kr eller mindre (och inte mer).Ditt fallStämmer en part en annan part på ett belopp som finns i ett köpeavtal, kan tingsrätten inte döma ut mer än det beloppet (bara beloppet eller mindre). Stämmer emellertid en part en annan part på ett belopp som finns i ett köpeavtal och något mer, exempelvis skadestånd, så kan tingsrätten döma ut mer än vad som står i köpeavtalet. Men då har det utdömda grundats på något annat än köpeavtalet. Så, nej, tingsrätten kan inte, grundat på ett köpeavtal, döma ut mer än vad som står i köpeavtalet.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Skyndsamhetskrav vad gäller unga lagöverträdare

2018-03-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Om jag förstått det rätt ska rättsprocesser där den misstänkta är kvinna eller ung (under 21?) skyndas på. Särskilt om personen är häktad. Var kan jag hitta lagstöd för denna regel?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdareLagstöd för skyndsamhet när det gäller unga lagöverträdare hittar du i Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Lagen är tillämplig i när den misstänkte ännu inte fyllt 21 år (1 § LUL). Det görs dock ingen skillnad på om den unga lagöverträdaren är kvinna eller man. Dessa paragrafer i lagen reglerar specifikt skyndsamhetskravet: - En förundersökning mot den som inte har fyllt 18 år och som gäller brott på vilket fängelse kan följa ska bedrivas med särskild skyndsamhet. Förundersökningen ska avslutas och beslut om personen ska åtalas ska fattas så snart det kan ske och senast inom sex veckor från dagen för delgivning av brottsmisstanke. Det framgår vidare av paragrafen att tidsfristen får överskridas endast om det är nödvändigt med hänsyn till bl.a utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter (4 § LUL)- Mål mot den som inte har fyllt 21 år ska alltid behandlas skyndsamt (29 § LUL).Ingen bestämmelse som reglerar häktning av ungaDet finns ingen bestämmelse som specifikt beskriver ett skyndsamhetskrav när det gäller unga lagöverträdare vid just häktning. Samma regler för häktning gäller som för vuxna, med förbehåll för bestämmelsen om att den som inte har fyllt 18 år endast får häktas om det finns synnerliga skäl (23 § LUL). Det betyder att ett större krav på restriktivitet ställs för häktning av en person som är under 18 år. Har man trots det blivit häktad gäller samma regler som för personer över 18 år. Vad gäller häktning finns dock en allmän bestämmelse i rättegångsbalken (1942:740) som säger att så länge den misstänkte är häktad och tills dess åtal har väckts ska utredningen bedrivas så skyndsamt som möjligt (24 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken).Hoppas att du fick svar på din fråga och att du är nöjd med svaret!Vänligen,

Delgivning i vårdnadstvist

2018-03-01 i Domstol
FRÅGA |Hej,Jag är för tillfället i en vårdnadstvist där jag lämnat in en stämningsansökan mot mitt barns pappa.Pappan har blivit kontaktad av tingsrätten via brev, mail och uppringning för att delges detta men inte svarat. Jag pratade med tingsrätten idag och de förklarade att sista bevakningsdag var idag och att de skulle skicka ut nån delgivningsman eller vad det hette. Min fråga är hur länge kommer de leta efter pappan? Kommer de fatta ett beslut även om de inte får tag på honom eller kommer de vänta på att han svarar?Mvh
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 46 § ärendelagen framgår att tingsrätten har möjlighet att använda sig av "delgivning" för att underrätta motpart om handlingar. Delgivning innebär att handlingen mottas på ett speciellt sätt. Regler om detta finns i delgivningslagen. Detta förfarande kan göra att processen drar ut på tiden, eftersom svarsfristen räknas först från den dag som mottagaren blivit delgiven handlingen. Å andra sidan fyller delgivningsmomentet funktionen att "fungera som ett bevis" för att mottagaren faktiskt har mottagit stämningsansökan och därmed fått tillfälle att yttra sig angående namnbytet. Detta utgör en garanti för att mottagaren i efterhand inte ska kunna invända att han exempelvis inte fått tillfälle att uttala sig i ärendet.Enligt 26 § delgivningslagen anges, att när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt, har handlingen kommit fram inom denna tid. Efter dessa två veckor ska domstolen kunna påbörja avgörandet av ärendet, trots att barnets fader undviker att uttala sig i ärendet.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen