Krävs ett flertal vittnen för tillräcklig bevisning?

2020-11-08 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Är enbart många vittnen, som ett tiotal som uppger samma sak i ett rättsfall tillräckligt med bevis, oavsett brott?
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor om processföring i domstol, bland annat bevis, regleras i Rättegångsbalken (RB). I rättegångsbalken 35 kap 1 § stadgas att vi i Sverige har så kallad fri bevisvärdering. Det betyder att det är upp till domstolen att värdera hur mycket ett bevis är värt, och om det är tillräckligt för att uppfylla lagens beviskrav i varje enskilt fall. Det finns alltså inga krav på exempelvis ett visst antal vittnen för att något ska anses vara bevisat.Det är alltså inte enbart många vittnen som kan vara tillräckligt med bevis. Det kan räcka med ett eller ett par vittnen, eller annan bevisning exempelvis teknisk. I vissa fall anses omständigheterna i ett fall vara bevisade helt utan vittnen, och istället genom annan bevisning. Allt beror på hur domstolen värderar bevisen i det enskilda fallet.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan en lagakraftvunnen dom ändras?

2020-11-07 i Domstol
FRÅGA |Hej! Kan en dom som redan vunnit laga kraft rivas upp och ogiltigförklaras om det visar sig att den dömda blivit oskyldigt dömd? Dvs. på falska eller bristfälliga grunder?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att en dom som vunnit laga kraft inte längre kan överklagas eller ändras, utan domen ska då stå fast. Det finns dock möjlighet att ett mål beviljas resning vilket innebär att man bryter upp den gamla domen och prövar målet igen utifrån de omständigheterna som nu frambringats. För att beviljas resning krävs särskilda omständigheter, så som exempelvis att det framkommit ny bevisning som inte tidigare åberopats men att den nya bevisningen troligen skulle lett till ett frikännande eller mildare straffbestämmelse (58 kap. 2 § RB). En brottmålsdom som vunnit laga kraft kan alltså upphävas om en resningsansökan beviljas, exempelvis för att det framkommit ny bevisning som inte tidigare varit känd. Målet prövas sedan igen vilket kan leda till att den tidigare dömde blir frikänd. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du vill kan du läsa mer om resning på Åklagarmyndighetens hemsida här.Med vänliga hälsningar

Att vittna som närstående

2020-11-05 i Vittna
FRÅGA |Kan man få rättshjälp vid resning. Varför vart syster avrådd att vittna till sin bror? Hon var där o såg allt som hände. Istället var det bara offrets vittnen som kom till talan trots att dom inte var där vid aktuella tidpunkten.
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I svensk rätt är utgångspunkten att det föreligger en allmän vittnesplikt, vilket innebär att en är skyldig att vittna i domstol om åklagare, eller den misstänkta personen och dess försvarare anser att det behövs. Undantag till vittnespliktenI 36 kap. 3 § rättegångsbalken finns dock vissa undantag från denna vittnesplikt. Ett av de undantagen inkluderar personer som är närstående till part i rättegången. Du nämner i din fråga att det handlar om en syster och en bror, syskon räknas naturligtvis som närstående, vilket innebär att systern i detta fallet omfattas av undantaget. Syftet bakom detta undantag är det lätt kan uppkomma en friktion mellan plikten att berätta sanningen och den naturliga viljan att hjälpa en anhörig. Vanligtvis ska den som vittnar, avlägga en vittnesed. Även här finns dock undantag. Enligt 36 kap. 13 § 2 stycket rättegångsbalken ska en närstående inte avlägga en ed. Detta just för att personen är närstående och det anses finna ett personlig och naturlig vilja att hjälpa en anhörig som hamnat i en svår situation.Jag har tyvärr inte tillräckligt med information för att veta varför systern i ditt fall blev avrådd från att vittna, och jag kan därför inte heller besvara just den frågan utan ytterligare information. ResningFör att en ansökan om resning ska kunna beviljas krävs i princip att det är sannolikt att utgången av målet hade blivit en annan om det som är nytt hade varit känt för domstolen när målet avgjordes. En resning är ett extraordinärt rättsmedel, och det krävs väldigt mycket för att en ansökan om resning ska beviljas. Om du vill läsa på mer om resning och vad det innebär, så tipsar jag dig om att kika i 58 kap. 2 § rättegångsbalken!Jag hoppas att du känner att du fått din fråga besvarad så gott det går.Lycka till och tveka inte att höra av dig om du skulle ha ytterligare frågor eller behöva något förtydligande!Allt gott,

Får polisen kroppsvisitera en person, enligt polislagen, som de ska ta med för kroppsbesiktning?

2020-11-04 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag undrar om polisen får kroppsvisitera en person enligt PL 19 §, som de ska ta med för kroppsbesiktning i form av urinprovtagning? I PL 19 § står det ju "med laga stöd griper, eller annars omhändertar eller avlägsnar"
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kroppsbesiktning får ske i enlighet med rättegångsbalken och i förhållande till person som är skäligen misstänkt. Jag utgår därför från att den aktuella personen är misstänkt för brott. Kroppsbesiktning enligt rättegångsbalken Det som framgår av 19 § polislagen tar sikte på de befogenheter som poliser har i sitt dagliga arbete. Regeln är alltså inte relevant när det handlar om kroppsbesiktning och personer som är misstänkta för brott. För att kroppsbesiktning ska vara tillåtet krävs det att en person är skäligen misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse (28 kap. 12 § rättegångsbalken). Vidare krävs det att kroppsbesiktningen har ett visst syfte. För att urinprovtagning ska vara tillåtet krävs det att syftet med åtgärden är:- att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar,- att annars utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen av det aktuella brottet,- att utreda förutsättningar för förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken eller,- att utreda personens ålder, i det fall att det har betydelse för om påföljd får dömas ut eller för påföljdsfrågan i övrigt (28 kap. 12 § RB).Kroppsvisitation enligt rättegångsbalkenKroppsvisitation får ske om det finns anledning att anta att brott, som kan leda till fängelse, har begåtts (28 kap. 11 § RB). Kroppsvisitationen får då ske i förhållande till den person som anses vara skäligen misstänkt för brottet. Det innebär alltså att när en person är skäligen misstänkt får även kroppsvisitation ske i syfte att exempelvis söka efter föremål som kan tas i beslag. Proportionalitet är viktigtNär det gäller tvångsmedel såsom kroppsbesiktning och kroppsvisitation måste proportionalitetsprincipen alltid beaktas. Detta innebär att åtgärden bara får vidtas om skälen för att göra det uppväger det intrång eller men som åtgärden innebär för den misstänkte (28 kap. 13 § och 28 kap. 3 a § RB). Man får alltså inte använda sig av dessa om det skulle vara oproportionerligt. Sammanfattning19 § polislagen tillämpas inte när en person är misstänkt för brott. Då är det RB som istället blir tillämplig. Som nämnt framgår det där att kroppsvisitation och kroppsbesiktning är tillåtet i förhållande till en person som är skäligen misstänkt för brott som kan komma att leda till fängelse. Om du har fler frågor är det varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline! Vänligen,

Kontrollants rätt att hålla kvar resenärer

2020-11-07 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Förra året åkte jag buss utan biljett, när sedan kontrollant undersökte om jag hade betalat så svarade jag med att jag hade tappat biljetten. Efter det så frågade han om legitimation och då svarade jag med att jag ej hade med det och hade glömt mitt personnummer. Sa sedan att jag hade tänkt gå av och då valde kontrollanten att hålla fast mig så att jag ej kunde smita.Som jag har tolkat lagen så har han ej rätt till detta då kontrollanten ej har sett mig begå brottet, finns det därför något jag kan göra?Tack på förhand!Mvh,
Leo Pizarro Vargas |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det kontrollanten gör utifrån dina omständigheter är ett envarsgripande enligt rättegångsbalken (24 kap. 7 § 2 st. RB). Detta får ske om du tas på bar gärning, som jag tolkar dina omständigheter framgår det som otänkbart. Envarsgripande ger individer rätten att gripa den som begår ett brott som har fängelse i straffskalan, aktuellt vore ringa bedrägeri (9 kap. 2 § BrB). Förutsatt om du inte hade köpt en biljett från första början. Du har ingen skyldighet av att utge din identitet genom legitimation eller genom att berätta ditt personnummer för kontrollanten. Anledningen till att kontrollanten frågar om dessa är för lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Den lagen blir aktuell eftersom du inte kunde uppvisa en giltig biljett. Frihetsberövande framgår inte som en möjlig påföljd, således har kontrollanten inte stöd för att göra det genom denna lag. Kontrollanten har alltså agerat felaktigt genom att hålla kvar dig. Det du kan göra är att föra talan om olovligt frihetsberövande i domstol. Kommer således bli en bevisfråga, kanske inte är optimalt om det nu verkar ha gått en tid sedan händelsen. Hoppas detta svarar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!Hälsningar,

Hur kan man bevisa uppsåt?

2020-11-06 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Hur gör åklagaren när de utreder ifall den anklagade hade uppsåt till brottsliga gärningen eller inte? Vilka faktorer behöver vara uppfyllda för att bevisa det?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppsåt kan vara svårt att bevisa eftersom det faktiskt rör sig om vad en annan person har tänkt sig. Jag ska försöka ge dig lite klarhet i din fråga genom att beskriva de olika uppsåtstyperna som finns och hur dessa kan bedömas. En gärning består av en handling, en följd och omständighet. Det måste föreligga uppsåt i förhållande till samtliga delar för att det ska dömas för ett uppsåtligt brott. Vad innebär uppsåt?Det finns tre olika former av uppsåt; avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt. Avsiktsuppsåt innebär att gärningspersonen utför gärningen med avsikt att åstadkomma följden. Gärningspersonen har som avsikt att viss följd ska ske, därför genomförs gärningen. Som exempel på avsiktsuppsåt kan man säga att A skjuter B för att A vill att B ska dö. Det klandervärda med avsiktsuppsåt är gärningspersonens attityd till en rättskränkning.Insiktsuppsåt innebär att gärningspersonen inser, eller är praktiskt taget säker på, att en viss omständighet föreligger eller att viss följd kommer att inträffa med anledning av gärningen. Det klandervärda med insiktsuppsåt är att man handlar trots att man har insikt om en viss följd eller omständighet. Insiktsuppsåt är en lägre form av uppsåt än avsiktsuppsåt. Likgiltighetsuppsåt är den lägsta formen av uppsåt och är oftast lättast att bevisa. Bedömningen av likgiltighetsuppsåt görs i två steg:- gärningspersonen inser att det finns en risk för att handlandet kommer att orsaka viss effekt- och gärningspersonen förhåller sig likgiltig till riskens förverkligande. Gärningspersonen kanske inser att det finns en risk för att personen avlider men genomför gärningen ändå eftersom man är likgiltig till följden, dvs det spelar ingen roll om personen avlider eller inte. Uppsåt kan vara vilken uppsåtstyp som helst, så är en uppsåtsform uppfylld behöver man inte prova fler. När lagen föreskriver att det krävs uppsåt för att döma till brottet är alltså alla tre grunderna för uppsåt godtagbara. Hur kan man bevisa uppsåt?För att se om en handling var uppsåtlig kan man se om gärningen utgör en så kallad kontrollerad gärning. En gärning är kontrollerad om gärningspersonen på order kan avsluta eller hejda det kausala förlopp som handlandet innebär. En kontrollerad gärning är automatiskt uppsåtlig. Som exempel kan nämnas att gärningspersonen skjuter en annan person. Om gärningspersonen kan hindra förloppet genom att inte trycka på avtryckaren föreligger en kontrollerad gärning. För att se om gärningspersonen hade uppsåt till följden av den kontrollerade gärningen bedömer man om gärningen utgjorde ett otillåtet risktagande. Om utförandet av den kontrollerade gärningen innebär en risk att följden inträffar och denna risk är sådan att det finns goda skäl att avstå från gärningen men gärningspersonen ändå utför gärningen kan den bedömas vara uppsåtlig. I bedömningen utgår man från aktsamhetsnormer, dvs man utgår från att en person normalt sett handlar rationellt. Exempelvis utgår man från att en rationell person förstår att ett slag kommer leda till smärta. I fråga om gärningen varit av relevant orsakande utgår man från gärningspersonens synvinkel. Då ska orsaksförbindelsen mellan den kontrollerade gärningen och följden vara så trolig och plausibel att hen borde avstått från gärningen. Det kan alltså vara krångligt att bevisa uppsåt, men rätten måste göra en bedömning av de objektiva omständigheterna som föreligger kring brottet, både omständigheterna före, under och efter gärningen. Det finns en tankemässig utgångspunkt att vårt sätt att handla säger något om vad vi förstår och vad vi försöker göra. Det går alltså inte att säga exakt vad åklagaren måste lyfta fram för att bevisa uppsåt i alla fall, utan det krävs en bedömning i varje enskilt fall. Det finns flera fall där domstolen resonerat kring olika uppsåtsformer, bl.a. i NJA 2016 s. 763, RH 2008:90 och RH 2013:59. Jag hoppas du fick lite guidning i din fråga!Med vänliga hälsningar

Polisens möjligheter att frysa ditt bankkonto om du är efterlyst

2020-11-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan polisen fysa ditt bankkonto om du är efterlyst?
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om polisens rätt att specifikt frysa bankkonton finns i penningtvättslagen. Frysning av bankkonto vid penningtvätt eller finansiering av terrorismPolisen har rätt att frysa bankkonton om det finns skäl att misstänka att egendom, exempelvis pengar, är föremål för penningtvätt eller är avsedd för finansiering av terrorism (penningtvättslag 4 kap. 11 §). Polisen meddelar då ett så kallat dispositionsförbud, som innebär att bankkontot ska frysas. Därutöver krävs det att egendomen finns hos den misstänka personen och att det finns en risk att egendomen skaffas undan av den misstänka personen. Det måste även göras en proportionalitetsbedömning så att skälen för frysningen av bankkontot väger upp det intrång som den misstänkte får utstå. Egendomens värde kan exempelvis få betydelse. Definition av penningtvätt och finansiering av terrorismPenningtvätt definieras som åtgärder med pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet och där åtgärden innebär att egendomens samband med brott eller brottslig verksamhet döljs, eller om möjligheterna för att någon ska kunna tillgodogöra sig egendomen eller dess värde ökar (penningtvättslag 1 kap. 6 §). Eller om åtgärden innebär att möjligheterna för någon att undandra sig rättsliga påföljder främjas, eller att åtgärden innebär att någon förvärvar, innehar, hävdar rätt till eller brukar egendomen. Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av pengar eller annan egendom i syfte att egendomen ska användas eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terroristbrott (penningtvättslag 1 kap. 7 §). Frysning av bankkonto om du är efterlyst?Polisen bör alltså endast möjlighet att frysa ditt bankkonto om du är misstänkt och efterlyst för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Penningtvätten eller finansieringen av terrorism ska passa in i någon av definitionerna för att polisen ska kunna meddela ett dispositionsförbud, dvs. att du inte kan använda ditt bankkonto. Det måste alltså finnas en koppling till penningtvätt eller finansiering av terrorism för att bankkontot ska kunna frysas. Jag kan dock tyvärr inte svara på om polisen har rätt att göra det i detta fall, då jag inte har några omständigheter om varför personen är efterlyst. SammanfattningPolisen bör endast ha möjlighet att meddela ett dispositionsförbud som innebär att de fryser ditt bankkonto, om efterlysningen har en koppling till penningtvätt eller finansiering av terrorism. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Sekretess för intagen inom kriminalvården

2020-10-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Kan man på något sätt ta del av information gällande brev,samtalslista för en intagen på häktet? denne har ej några restriktioner kvar och även fått sin dom i väntan på att bli förflyttad till anstalt. kan den intagne i häktet begära själv ut sin samtalslista där det framkommer vilka som intagen får ringa? ellerKan intagen ge fullmakt så man kan ta del av dessa handlingar på något sätt?MvhT.L
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Information om häktade och intagna i Kriminalvården omfattas av sekretess, enligt 35 kap. 15 § OSL. I lagrummet framgår det "sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs". Sekretessen gäller även för anhöriga. Klienten kan dock själv ge tillåtelse att information lämnas ut till en viss person, varpå en sekretessprövning får göras. Jag vet faktiskt inte om klienten kan begära ut sin samtalslista. Det känns dock som en möjlig åtgärd. För att få mer klarhet i frågan rekommenderar jag att kontakta kriminalvården direkt.Med vänliga hälsningar,