Nekas telefonsamtal?

2020-10-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Tack för ditt svar. Min son advokat har förmedlats att jag nekats till telefon samtal. Pg av stöld u belastningen registret. Jag tycker det är konstigt att det skulle påverka samtal mellan oss. Mvh teresia
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag tolkar det som att du nekats telefonsamtal med din son på grund av en stöld och att du tycker det är konstigt. Kan du beskriva mer utförligt vad som hänt och specificera frågan så hjälper vi gärna till med att svara!Vänliga hälsningar,

Vad gäller vid ett förhör?

2020-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Får polis ha förhör med dement 99årig kvinna på äldreboende utan att ha någon annan person vid sin sida?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I detta fall framgår det inte av frågan om den dementa kvinnan är misstänkt för ett brott, om hon själv blivit utsatt för ett brott, eller om polisen håller ett förhör med henne av någon annan anledning, exempelvis ett vittnesförhör. När polisen utreder ett brott blir det aktuellt att förhör hålls med de misstänkta, målsäganden och vittnen. Är man misstänkt för ett brott har man alltid rätt att ha med sig ett ombud under förhöret. I praktiken idag, ser man att det finns en tendens för att polis och åklagare väljer att hålla förhör med den misstänkte utan att något ombud är närvarande. Poliser har alltså möjlighet att hålla förhör med en person ensam, även om denna person är dement. Skulle den dementa kvinnan i detta fall vara misstänkt för ett brott så har hon rätt att vid sin sida under förhöret ha ett ombud, exempelvis en advokat. Detta handlar om en mycket viktig princip som innebär att alla misstänkta ska ha en advokat vid sin sida. Det är viktigt att polisen ser till så att den person som polisen håller förhör med ges en rätt att tillvarata sina rättigheter. Ett ombud, såsom en advokat har inte till syfte att på något sätt förstöra utredningen. Utan ombudet ska enbart se till så att förhöret hålls på ett korrekt sätt och att inga påtryckningsmetoder används mot den misstänkte. Att det finns någon vid den misstänktes sida kan även vara bra för den misstänkte, då denne vet att det finns någon vid dennes sida som tillvaratar hans eller hennes intressen. Är det så att den dementa kvinnan skulle vara ett målsägande, det vill säga själv blivit utsatt för ett brott så kan det under vissa omständigheter vara så att hon har rätt till skyddsåtgärder. I vissa fall kommer polisen fram till att ett brottsoffer ska ha vissa skyddsåtgärder under en förundersökning. Skyddsåtgärder brukar ges om målsägande är under 18 år, eller om det rör sig om upprepat våld i en nära relation. Vilka som erbjuds skyddsåtgärder brukar dock variera eftersom polisen i varje fall gör en individuell skyddsbedömning. De skyddsåtgärder som erbjuds är att förhöret hålls i en särskild lokal som är avsedd för att hålla förhören, att förhör hålls av samma förhörsledare hela tiden och att målsägande själv får välja om förhörsledaren ska vara en man eller en kvinna. Skyddsåtgärden innebär således inte någon rätt att ha någon annan vid sin sida under förhöret. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline! Vänligen,

Kan åtal för ofredande väckas om målsäganden själv inte anmäler brottet?

2020-10-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan det väckas åtal och bli fråga om en dom där en person/vittne anser att ett brott begåtts men målsägande säger att hen inte utsatts för det påstådda brottet och den misstänkte nekar till anklagelserna? Finns flera vittnen som stöttar den misstänkte men "vittnet"/anmälaren har en film där hen anser att målsägande blir utsatt för ofredande. Målsägande är minderårig men inte så liten att hen inte kan föra egen talan och säga hur situationen var.
Erica Rinaldo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förundersökning och åtalFör att ett åtal ska kunna ske krävs det att en förundersökning om brott har upptagits. En förundersökning om brott inleds då en polisanmälan gjorts eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). Det krävs på så vis inte att det är målsäganden som själv har anmält brottet, och inte heller krävs det att en polisanmälan har gjorts överhuvudtaget. Om det istället finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats så kan polisen inleda en förundersökning. Av din fråga framgår att det finns en film som visar att målsäganden har blivit utsatt för ett ofredande. Brottet "ofredande" hör under allmänt åtal och kan på så vis föranleda att en förundersökning inleds (4 kap 7 § Brottsbalken och 20 kap. 2 § Rättegångsbalken).Under förundersökningen ska polisen utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det föreligger tillräckliga skäl för att väcka åtal mot honom (23 kap. 2 § Rättegångsbalken). Det ska likaså finnas bevisning som kan läggas fram i ett sammanhang (23 kap. 2 § Rättegångsbalken). Detta innebär att åklagaren kan besluta om att väcka åtal om det är så att förundersökningen visar på att en person kan anses vara skäligen misstänkt för brottet och att åtalet presumeras (antas) leda till en fällande dom. I en tidigare dom har en åklagare utan angivelse av målsäganden beslutat att väcka åtal för ofredande. Beslutet har i detta fall antagits ha grundats på att åklagaren har funnit att åtalet var påkallat ur allmän synpunkt, trots att detta angivits i åtalsbeslutet (NJA 1994 s. 555). Det är viktigt att ha i åtanke att det är endast ett ofredande som skett på allmän plats som kan åtalas av åklagaren. Om ofredandet inte sker på allmän plats krävs på så vis att målsäganden själv anmäler händelsen (4 kap. 11 § Brottsbalken). Bevissvårigheter Problemet i fall där brottsoffret själv inte vill anmäla brottet eller vara delaktig i utredningen är att det kan vara svårt för åklagaren att prestera tillräckligt med bevisning. På grund av de rådande bevissvårigheterna kan åtalet på så vis komma att återkallas, eller att förundersökningen läggs ned. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Fråga om beviskrav

2020-10-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kört fast med bil. Började dricka efteråt då det va min pappas årsdag då han dog jag skulle åka till hans sommarstuga och va där sista gången innan den skulle säljas och började dricka i förvirring och ledsen för att ej kunna åka dit. Vid blodprov några timmar senare 2 promille och vid det andra sjönk det. Inga urinprov gjorda och läst att det krävs för att säkert säkerställa när alkohol intogs. Jag började dricka efter att bilen va fast och är nu rädd att inte bli betrodd. Vittne kom efter 25 minuter efter jag kört fast ingen som sett mig köra. Flaskorna gjorde jag mig av med i skogen Inte heller lagt fram i förhör om vem som kört men frågan är hur stark är chansen att tingsrätten inte kommer tro min historia att jag drack efter. Och vilka bevis har de för det Tack för svar Mvh
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om beviskrav En rättegång i domstol syftar till att skipa rättvisa. I svenska domstolar gäller fri bevisvärdering och fri bevisprövning. Det innebär att rätten efter en samvetsgrann prövning av allt som förekommit i målet ska avkunna dom efter vad som i målet är bevisat (35 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken).I rättegångsbalken finns ingen uttrycklig regel om åklagarens bevisbörda, men den i (Europakonventionen) stadgade oskyldighetspresumtionen i artikel 6 punkt 2 medför att det är åklagaren som bär bevisbördan. Oskyldighetspresumtionen är en grundläggande princip som innebär att den anklagade ska behandlas som om han eller hon vore oskyldig, även om det vid första anblick verkar som att personen är skyldig.I brottmål bär därför åklagaren bevisbördan för samtliga de omständigheter som måste föreligga för att den tilltalade ska kunna fällas till ansvar. Det innebär att om den tilltalade förnekar åklagarens påståenden åligger det på åklagaren att motbevisa dessa. Att bevisbördan ska vila på åklagaren motiveras av att en felaktigt fällande dom anses betydligt allvarligare än en felaktigt friande dom. Åklagarens bevisbörda och det höga kravet för fällande dom minskar därför risken för att en oskyldig person ska dömas.Samtidigt finns det undantag till oskyldighetspresumtionen. Den tilltalade kan ha en viss förklaringsbörda vilket ibland benämns som "den falska bevisbördan" eller "det omvända beviskravet". När åklagarens bevisning är så pass stark att det kräver en förklaring av den tilltalade, är det enligt Europadomstolen förenligt med det sunda förnuftet att dra slutsatsen att den tilltalade är skyldig om han eller hon inte lämnar en förklaring.Enligt Högsta domstolen gäller att om bevisningen är så pass stark att den i sig är tillräcklig för att beviskravet ska anses uppfyllt, måste den tilltalades berättelse och bevisning som stödjer denna granskas. Enligt HD kan den tilltalade då avkrävas en förklaring till åklagarens gärningsbeskrivning. Den tilltalade har visserligen rätt att tiga men vid situationer som uppenbarligen kräver en förklaring kan den tilltalades tystnad tillmätas betydelse.I (35 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken) framgår att "rätten ska efter en samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat." De beviskrav som utarbetats i rättspraxis vidhåller att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" för fällande dom.Även om syftet med det höga beviskravet å ena sidan är att undvika att en oskyldig person fälls till ansvar för brott, kräver rättstryggheten å andra sidan att det finns en reell möjlighet att få till stånd en fällande dom mot den som begått ett brott. Om beviskravet sattes för högt skulle detta underminera brottsbekämpningen eftersom det skulle ställa alltför stora krav på bevisningen för fällande dom. Det finns därmed en viss acceptans för oriktigt fällande domar även om det hårda kravet på åklagarens bevisning ska minimera dessa.Bevisprövning har i brottmål varit förknippat med stora problem. Inte minst på grund av att det är oklart vad "ställt utom/bortom rimligt tvivel" egentligen innebär i det enskilda fallet. En del domare har fäst allt för stor vikt vid den egna övertygelsen, andra har inte granskat bevisutsagor i tillräckligt stor utsträckning på grund av man inte velat ifrågasätta vittnets eller målsägandens hederlighet.Problematiken har dels att göra med hur högt "bevisribban" ligger för att det ska anses "ställt utom/bortom rimligt tvivel", dels hur man ska värdera bevisningen i det enskilda fallet och därefter avgöra om bevisningen når över "ribban". Man kan säga att man nått över denna "ribba" när "det praktiskt sett framstår som uteslutet att den åtalade är oskyldig". SummeringI brottmål gäller som huvudregel att åklagaren har bevisbördan. Samtidigt kan den tilltalade ibland avkrävas en förklaring om åklagarens bevisning når upp till beviskravet för fällande dom. Enligt Europadomstolen är det förenligt med det sunda förnuftet att dra slutsatsen att den tilltalade är skyldig om han eller hon då inte kan lämna en förklaring till åklagarens bevisning. Om den tilltalade däremot motbevisar det som ligger honom eller henne till last ska åtalet ogillas.Bevisprövning innebär att domstolen ska fråga sig om den bevisning som åklagaren har är tillräcklig, eller om det finns rimligt tvivel kring den tilltalades skuld. Vid bevisprövning ska varje bevis värderas var för sig. Endast rationella skäl får inverka på bedömningen. Analysen ska vara objektivt grundad och utföras strukturerat och ingen hänsyn ska tas till ovidkommande omständigheter. Vid bevisprövning bör domstolen fråga sig om det finns en möjlighet att det har gått till på annat sätt. Domaren bör inte låta sin personliga övertygelse styra utan ska företa en samvetsgrann prövning av den presenterade bevisningen.Att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" innebär att det praktiskt sett ska framstå som uteslutet att den åtalade är oskyldig. Om bevisen mot den tilltalade är så pass starka att det som talar till hans eller hennes förmån endast är en långsökt möjlighet som kan avfärdas med frasen "det är visserligen möjligt, men det är inte det minsta troligt" är saken visad bortom varje rimligt tvivel.Hoppas du fick svar på din fråga!

Anmälan mot en person som är död

2020-10-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Undrar fall man kan göra en anmälan mot en person som är död? Min dotter blev hotad och var tvungen att ta banklån m,m och har inte fått tillbaka det personen är skyldig henne hur går man till väga med detta finns det en chans att hon kan få tillbaka pengarna personen var skyldig henne och vad ska hon göra så fall? Det handlar om ca 100-300 tusen kronor! Eller är det helt kört eftersom personen är död? Tack på förhand!
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Utgångspunkten för polisens arbete vad gäller anmälningar, är att varje anmälan bör ha potential för att utredas för att den ska kunna gå vidare. Det går alltid att göra en anmälan mot en person som är död, men frågan är huruvida denna anmälan kommer utredas eller läggas ner. Hur det blir beror på hur mycket bevis som finns i målet eller om polisen har några spår att följa. I detta fall finns det alldeles för lite omständigheter angivna i frågan för att jag ska kunna besvara den. Omständigheter som kan vara av betydelse är när denna händelse inträffade? Om din dotter upprättat ett avtal med personen som nu är avliden, om att att hon ska få tillbaka pengarna? Om personen gått bort nyligen eller för länge sedan? Jag råder dig därför att ta kontakt med polisen så att de kan undersöka vilka möjligheter din dotter har. Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline. Vänligen,

Kan jag delbetala rättegångskostnader?

2020-10-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om en part har förlorat i ett tvistemål och det är ett komplicerat mål som pågått under flera års tid och rättegångskostnaderna blir stora miljonbelopp som den förlorade parten i målet ska betala. Finns det då en möjlighet att göra en avbetalningsplan för att betala detta eller hur går det till i verkligheten?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Allmänt om rättegångskostnaderNär det gäller tvistemål så är huvudregeln att den tappande parten ska ersätta såväl egna som motpartens rättegångskostnader (RB 18 kap. 1 §). Det finns två syften bakom den bestämmelsen: dels ska den som gjort sin rätt gällande få sina kostnader ersatta (det sk rättsskyddsintresset), och dels vill man avskräcka folk från att inleda obefogade rättegångar. Den här huvudregeln är stark, men i vissa fall kan undantag göras. Hur indrivningen går tillNär domstolen har beslutat vilken part som ska stå för rättegångskostnaderna så hanteras kravet därefter av Rättshjälpsmyndigheten. Rättshjälpsmyndigheten skickar en faktura och då brukar den tappande parten få en månad på sig att betala, görs inte det så måste Rättshjälpsmyndigheten överlämna kravet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Är det möjlighet att göra en avbetalningsplan?Det är mycket ovanligt, men det kan förekomma i särskilda fall om kravet rör sig om ett väldigt stort belopp. Detta ska isåfall tas upp med Rättshjälpsmyndigheten så fort du fått hem kravet från dem (observera att det här endast är möjligt i tvistemål). Du kan läsa mer om det här på Rättshjälpsmyndighetens hemsida. Ifall du inte beviljas anstånd att delbetala beloppet så finns den möjligheten hos Kronofogden, det förutsätter dock att Rättshjälpsmyndigheten överlämnat fordran till dem vilket naturligtvis har sina konsekvenser. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp och att du känner mer klarhet i din situation, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Måste man delta i polisförhör och vittnesförhör?

2020-10-30 i Vittna
FRÅGA |
Fawzia Hassoun |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna beträffande din fråga finns i rättegångsbalken (RB). Polisen har rätt att hålla förhör med vilken person som helst som kan antas kunna lämna uppgifter som är av vikt för utredningen, enligt 23 kap 6 § RB. Detta innebär att om polisen anser att det kan antas att du kan lämna uppgifter som är av vikt för utredningen så får dem hålla förhör med dig. Man behöver dock inte svara på det frågor under förhöret.Vidare tolkar jag det som att du undrar om du måste delta som vittne i en rättegång. Var och en som inte är en part i rättegången får höras som vittne i en rättegång, enligt 36 kap 1 § RB. Det finns dock undantag från denna regel. Man behöver inte vittna i en rättegång om den misstänkte är en närstående, enligt 36 kap 3 § RB. Detta innebär att en närstående kan själv välja om den vill vittna eller inte i en rättegång. Det är dock relativt stränga krav som uppställs för få räknas som närstående, varför du antagligen inte kan undantas från vittnesplikten.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på dina frågor, i annat fall är du alltid välkommen åter. Med vänliga hälsningar

Hur går man tillväga om domaren är jävig?

2020-10-29 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag är uppe i en vårdnadstvist Med barnets pappa, vi har haft en muntlig förberedelse och ska ha en till i februari. Vi upplever domaren väldigt partisk, Otrevlig och osaklig. går det att begära ett byte av domare och hur går man till väga då?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Man kan vända sig till domstolen med synpunkter på domarens beteende, och tingsrätten kan då ibland vara tillmötesgående och byta domare. Men det som främst finns lagstöd för är domarens jäv, alltså opartiskhet. En domare som är jävig får inte handlägga ett sådant ärende. De flesta grunderna för jäv har att göra med domarens relation till parter i målet, om man är närstående, besläktad eller likande, eller om man tidigare företrätt en part eller liknande. Du kan läsa mer om jäv för domare i rättegångsbalken (4 kap. 13§ rättegångsbalken). Den punkt som skulle kunna vara aktuell i ert fall är punkt 10 i lagen, som säger att om särskilda omständigheter föreligger som är ägnat att rubba förtroendet för dennes opartiskhet i målet. Denna bedömning ska göras objektivt, och det spelar ingen roll om domaren anser sig jävig eller inte. Domarens person kan här spela roll, exempelvis om domaren gjort uttalande som är rasistiska eller sexistiska. Dock är det väldigt svårt för mig att säga om någon jävssituation skulle kunna föreligga. Spontant skulle jag säga att domaren är otrevlig är inte grund för att byta domare.Önskar ni att påkalla jäv ska ni göra det till tingsrätten senast första gången ni för talan i målet sedan dess att ni uppmärksammade jävssituationen (4 kap. 14§ andra stycket rättegångsbalken). Ni bör alltså göra det så snart som möjligt, senast nästa gång ni har förhandling. Annars går er talan förlorad. Jag kan tyvärr inte säga om ni skulle få framgång i er framställning, men försökt att betona sakliga grunder för jäv, och inte att domaren bara är otrevlig. Sätt fokus på om domaren givit uttryck för åsikter som inte är så sakliga, egna känslor eller åskådningar som strider mot att vara objektiv (rasism, sexism eller liknande). Hoppas ni har fått någon vägledning i era frågor! Vänligen,