Vad händer under en rättegång?

2018-02-04 i Domstol
FRÅGA |Hej, jag skriver ett gymnasiearbete om brott och straff, med fokus på mord. Det jag nu undrar över är hur processen ser ut från rättegång till domslut. Jag menar, från det att all fakta är framlagd och till att domen är satt.Tacksam för svar!
Isac Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Efter att rätten har kallat in alla parter i rättssalen kontrollerar rättens ordförande, domaren, att alla har kommit och bedömer om det föreligger något hinder mot att hålla huvudförhandlingen. Det som i dagligt tal brukar kallas rättegång heter på en domstol alltså huvudförhandling.Åklagarens yrkandeSedan lämnar ordföranden ordet till åklagaren, som kort begär att domstolen ska döma den tilltalade (den som misstänks för brottet i fråga) för det eller de brott som åklagaren anser att hen har gjort sig skyldig till.Den tilltalade får svaraOrdföranden frågar den tilltalade om hen erkänner eller förnekar brottet(n) som åklagaren beskrivit. Den tilltalade har oftast en försvarsadvokat vid sin sida som biträder denne under rättegången.Åklagaren och försvarsadvokaten gör sakframställningÅklagaren redogör för vad hen påstår har inträffat, dvs. vilket brott som begåtts och hur det har gått till, i sin s.k. sakframställan. Åklagaren ska bevisa att den åtalade är skyldig, men åklagaren måste vara objektiv och även lägga fram sådant som kan tala till den misstänktes fördel. Försvarsadvokaten eller den tilltalade får därefter möjlighet att kortfattat berätta vad hen har för uppfattning om det som hänt. Förhör med målsägandenSedan förhörs eventuella målsäganden.Den tilltalade får svaraDen tilltalade lämnar därefter sin berättelse om vad som skett och får svara på frågor.Eventuella vittnesförhörEventuella vittnen kallas in och förhörs ett i taget. Vittnena får nämligen oftast inte vara med inne i rättssalen innan de hörs, eftersom de annars riskerar att påverkas av vad andra säger i rättssalen (det vill man såklart undvika).Den tilltalades personliga förhållandenDen tilltalades personliga förhållanden behandlas sedan. Detta kan få betydelse vid valet av påföljd för den tilltalade. Ex. påverkar den tilltalades ekonomiska ställning storleken på eventuella böter denne döms till.SlutanförandenParterna slutför sedan sin talan. Det vanligaste är att åklagaren först sammanfattar sina synpunkter. Därefter gör försvarsadvokaten, eller den tilltalade själv, en sammanfattning av den tilltalades ståndpunkt. Åklagaren och försvarsadvokaten talar till exempel om vad de anser vara bevisat och vilken påföljd de anser att den tilltalade bör få. ÖverläggningEfter förhandlingen diskuterar domarna målet och bestämmer hur de ska döma genom s.k. överläggning. Varje domare har en röst. Ingen utomstående har rätt att vara med vid överläggningen, dvs. övriga lämnar rättssalen vid överläggningen.Avkunnande av domEfter överläggningen berättar rättens ordförande kortfattat om innehållet i domen (avkunnar domen) och förklarar hur den som är missnöjd med domen ska bära sig åt för att överklaga den.Ibland avkunnas domen inte vid rättegången utan meddelas först vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som detta kommer att ske.I en doms domskäl anger domarna varför de har dömt som de har gjort.Hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga, annars är du välkommen att återkomma. Lycka till med ditt gymnasiearbete!Med vänlig hälsning,

Har jag rätt till offentlig försvarare?

2018-02-04 i Rättshjälp
FRÅGA |170317 kört rattfull i sömnen. Bakomliggande orsak är akut sjukdom i form av Giftstruma som lett till stora sömnsvårigheter bla inte sovit på 70 timmar och som triggade igång min sömnbrist. På kvällen 170317 druckit 4 st folköl, kl 23:30 tagit 1 st Zolpidem o minns inget därefter förrän jag kört av vägen. Blåste 0,4, av polisen angetts som rattfylleri/vårdslöshet. Fått avslag om offentlig försvarare. Nu har åklagaren lämnat en stämningsansökan om grovt rattfylleri som ju är ett artbrott o som ger fängelse i upptill 2 år. Kan jag nu ha rätt till offentlig försvarare? Hur går jag till väga? Kommer själv för min del begära att min behandlande läkare hörs som sakkunnig läkare samt att personer som har personlig erfarenhet av min somnambulism ska höras. Känns märkligt om jag själv i rätten ska agera som någon sorts försvarare för mig själv och ställa frågor till dem som jag åberopar till vittnesförhör.
Louise Sundström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Rätten till offentlig försvarare regleras i 21 kap 3a § Rättegångsbalken. Där räknas det upp olika grunder som kan ge en person rätt till en offentlig försvarare. Till att börja med har du rätt till offentlig försvarare om du är anhållen eller häktad misstänkt för ett brott och samtidigt begär en offentlig försvarare. Vad jag förstår är du varken anhållen eller häktad i detta fall, och har därför inte rätt till offentlig försvarare på den grunden. En annan grund som kan ge rätt till offentlig försvarare är om det brott som du är misstänkt för har en straffskala där lägsta straffet är fängelse sex månader och du samtidigt begär en offentlig försvarare. Det aktuella brottet ska alltså ha ett straffminimum på fängelse sex månader. Grovt rattfylleri uppfyller inte kravet på ett sådant straffminimum (se här) och du har därför inte rätt till en offentlig försvarare på den grunden. Det finns tre andra grunder som talar för att offentlig försvarare ska utses oavsett om du begär det eller inte. Dessa grunder är: om du är i behov av en försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, om en försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom, eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till dina personliga förhållanden eller till vad målet rör. Det är rätten som bedömer om du har rätt till en offentlig försvarare enligt någon av dessa tre sistnämnda grunder. Vid bedömningen tar rätten bl.a. hänsyn till målets karaktär (om det är ett enklare eller svårare mål), vad själva målet handlar om (om det exempelvis finns några komplicerade bevis- eller rättsfrågor) och vad du har för möjligheter till att själv föra din talan. Om du själv vill göra en ansökan om en offentlig försvarare behöver du inte iaktta några särskilda formkrav utan det räcker att du muntligen framställer din begäran till åklagaren eller rätten. Du kan då använda dig av de ovan nämnda grunderna för att motivera varför du är i behov av en offentlig försvarare. Rätten kommer då att pröva om du har rätt till en offentlig försvarare. Du har alltid rätt att anlita en privat försvarare som kan hjälpa dig med försvaret, enligt 21 kap 3 § Rättegångsbalken. Detta är inget som rätten kan neka dig. Däremot kommer du själv få stå för kostnaderna för den privata försvararen, till skillnad från när du har en offentlig försvarare då staten står för kostnaderna. Hoppas att detta besvarar din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad krävs för att åklagaren ska väcka åtal?

2018-02-04 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Vad betyder det att åklagaren gör hela en 9 månader lång förundersökning för ekobrott? Troligt att det blir åtal?
Lisa Naudot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Under en förundersökning ska det utredas vem som är skäligen misstänkt för brottet samt om det finns tillräckliga skäl för att väcka åta. Det är också under förundersökningen som bevis samlas in (23 kap 2 § rättegångsbalken). För att åklagaren ska kunna väcka åtal krävs det alltså att det finns tillräckliga skäl, vilket i princip betyder att åklagaren, vid en objektiv bedömning, förväntar sig en fällande dom. Det finns ingen bestämmelse om att åta ska väckas inom viss tid. Är det ett komplicerat brott som kräver en omfattande utredning kan därför förundersökningen pågå under lång tid. Det är svårt att säga vad en 9 månader lång förundersökning innebär, men enligt min uppfattning bör det kunna leda till åtal. En lång förundersökning bör indikera på ett med omfattande brott som kräver större utredning, med det är som sagt svårt att avgöra utan att ha mer information. Vänligen,

Rätt till kontakt med en häktad person

2018-02-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om nån anhörig blir häktad utan att någon vet om det utan bara "försvinner" kontaktar häktet e advokaten till den häktade anhöriga? Hur går det till
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som huvudregel kontaktar inte Kriminalvården dig med information om att en anhörig till dig har blivit häktad. Inte heller har advokaten någon sådan skyldighet. En häktad person har dock alltid rätt att ha kontakt med sin advokat och kan därför naturligtvis be advokaten att kontakta den häktades anhöriga om att han/hon är häktad. För vidare kontakt med sina anhöriga kan den häktade personen söka telefon- och besökstillstånd för att få prata med eller träffa sina anhöriga. Kriminalvården prövar då ifall det kan göras utan att säkerheten åsidosätts. Sammanfattningsvis kan man säga att ifall din anhöriga vill att du ska veta att han/hon är häktad lär personen be sin advokat att kontakta dig.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Kan man dra tillbaka en rättegång?

2018-02-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan man dra tillbaka en rättegång?
Stina Jansson |Hej,Tack för din fråga!På polisens hemsida går det att läsa att polisen är skyldig att utreda alla brott som anmälts och att man därför inte kan ångra en gjord anmälan. Avseende en rättegång gäller samma princip. Det är åklagaren som ansvarar för brottsutredningen och denne driver även ärendet framåt. Åklagaren har som regel en absolut åtalsplikt vilket innebär att åklagaren måste väcka åtal om det finns tillräckliga skäl för det. Detta betyder att även om du tar tillbaka din anmälan kommer polisutredningen fortgå och den misstänkte kan komma att åtalas för brottet. Huruvida åtal väcks eller inte beror ofta på om det finns tillräcklig bevisning för att styrka brottet. I den mån det saknas bevisning eller om det framkommer att den misstänkte är oskyldig kan åtalet och förundersökningen läggas ner.Med vänlig hälsning,

Erkännande är inte tillräckligt för fällande dom

2018-02-04 i Bevis och bevisning
FRÅGA |HEJ! Har efter många års lidande äntligen fått ett erkännande av en person som vandaliserat vårt barnbarns grav . Personen har erkänt så att flera har hört det, vi i familjen har gjort minst 25 polianmälnigar under åren men dom har blivit nerlagda varje gång, min fråga är räcker ett erkännande för fällande dom för griftefridsbrott. Tacksamma för svar med vänlig hälsning XX
Louise Bergstrand | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag har anonymiserat din fråga i enlighet med personuppgiftslagen (PUL). Fri bevisföring För att en person ska kunna dömas till brott krävs att det i domstolen visas att det är ställt utom rimligt tvivel att personen har gjort sig skyldig till brottet. Åklagaren har bevisbördan för att personen har gjort sig skyldig till brott mot griftefrid enligt brottsbalken 16 kap 10 §, rättegångsbalken (RB) 35 kap 1 §. Endast ett erkännande är inte tillräckligt för fällande dom, men ett erkännande kan dock väga tungt i bevisningen. Det är domstolen som avgör vilken verkan erkännandet ska få. Omständigheterna kring hur erkännandet gjordes kan påverka vilken vikt domstolen lägger vid erkännandet, RB 35 kap 3 §. Om ni kan bevisa att personen har erkänt sig skyldig till brottet så väger det tungt vid bevisningen, dock är ett erkännande inte i sig själv tillräckligt för en fällande dom.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Rätt för polisen att genomsöka husvagn - regler om husrannsakan

2018-02-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag äger en husvagn som jag hyr ut å undrar om polisen har rätt att gå dit och genomsöka den utan min tillåtelse
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Polisens rätt att bereda sig tillträde till låsta eller slutna utrymmen (t.ex. en husvagn) aktualiserar främst reglerna om husrannsakan i 28 kap. rättegångsbalken. Det finns två typer av husrannsakan; reella och personella. En reell husrannsakan tar sikte på när polisens syfte är att söka efter föremål att ta i beslag eller söka och säkra bevisning, 28 kap. 1 § rättegångsbalken. En personell husrannsakan är som namnet kanske avslöjar en husrannsakan där polisen har som syfte att eftersöka en person som är misstänkt för brott eller en person som ska hämtas till förhör, 28 kap. 2 § rättegångsbalken. För att kunna företa en reell husrannsakan krävs att polisen har anledning att anta att ett brott har förövats. Beviskravet anledning att anta är ett lågt ställt beviskrav, i juridisk litteratur sägs det till och med att detta är det lägsta beviskravet i svensk rätt. Vidare krävs att det brott som misstänks ha förövats har fängelse i sin straffskala. Att brottet har fängelse i sin straffskala behöver inte betyda att den förväntade påföljden kommer bli fängelse, utan det krävs endast att det högsta straffet för brottet kan bli fängelse. Detta framgår av 28 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken. Finns det någon som är skäligen misstänkt för brott kan polisen få företa en reell husrannsakan även hos annan än den som är misstänkt, men då måste vissa krav enligt 28 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken vara uppfyllda. Antingen ska brottet vara begånget hos denna tredje person eller så ska den misstänkte ha blivit gripen på den platsen. Polisen får även företa en reell husrannsakan hos tredje person om det finns synnerlig anledning att tro att det kommer anträffas föremål som kan tas i beslag eller bevisning som kan säkras. Beviskravet synnerlig anledning vid en reell husrannsakan innebär att det ska föreligga en faktisk omständighet som påtagligt visar att man med fog kan förvänta sig att anträffa föremålet eller vinna annan utredning om brottet, se mer härom i bland annat JO 1965 s. 159 och JO 1988/89 s. 70. Även i lagens förarbeten kommer detta till uttryck. En personell husrannsakan får företas hos den som eftersöks. En personell husrannsakan får även företas hos någon annan om det finns synnerlig anledning att anta att den eftersökta uppehåller sig där. Synnerlig anledning är ett betydligt högre beviskrav än anledning att anta. Justitieombudsmannen har sagt att beviskravet synnerlig anledning vid personell husrannsakan innebär att det ska föreligga en faktisk omständighet som påtagligt visar att man med fog kan förvänta sig att den eftersökte finns på platsen, se bland annat JO 1985/86 s. 123 och JO 1997/98 s. 170. Viktigt att framhålla är att proportionalitetsprincipen spelar en viktig roll när det gäller husrannsakan. En husrannsakan får endast utföras om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse, detta framgår av 28 kap. 3 a § rättegångsbalken. Även 28 kap. 6 § rättegångsbalken kan vara av visst intresse där det framgår att polisen har rätt att bruka våld för att bereda sig tillträde till låst eller slutet utrymme. De ska dock försöka begränsa den olägenhet och de eventuella skador de orsakar. Vidare ska en husrannsakan ske mellan klockan 06.00 på morgonen och klockan 21.00 på kvällen. Finns det särskilda skäl får en husrannsakan genomföras mellan dessa tidpunkter. Polisen får alltså genomsöka husvagnen utan tillåtelse om de krav som uppställs ovan är uppfyllda. Eftersöker t.ex. polisen bevis så får de då endast företa en husrannsakan om det finns anledning att anta att ett brott har förövats samt att det aktuella brottet har fängelse i sin straffskala. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

Kan det finnas flera tilltalade under en och samma rättegång?

2018-02-02 i Parter i rättegången
FRÅGA |Kan det vara två som är dömda under samma rättegång (tror att det heter tilltalad). Eller är det två olika rättegångar?
Michaela Ådén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det kan finnas två, eller fler, tilltalade under samma rättegång. Vanligast är att så är fallet när de tilltalade är åtalade för medverkan till samma brott. De kan antingen ha begått brottet tillsammans, som medgärningsmän, eller kan det vara så att en av dem endast har medverkat som till exempel medhjälpare. För att ta ett exempel: När två personer har begått ett inbrott tillsammans så är det vanligast att åtal mot båda personerna handläggs i en rättegång. (19 kap. 3 § RB första stycket.).Men även i fall då det inte rör sig om sådan medverkan som ovan kan det finnas flera tilltalade i en rättegång. När åtalen har ett sådant samband med varandra att det är lämpligt att de handläggs tillsammans kan det finnas flera tilltalade i samma i en och samma rättegång (19 kap. 3 § RB andra stycket). Det kan vara att det finns gemensam bevisning, att målsäganden är densamma eller andra omständigheter som gör att det är lämpligt att åtalen handläggs i samma rättegång. I det sista fallet krävs dock att domstolen finner att det är lämpligt. Finner domstolen inte att det är lämpligt att handlägga målen tillsammans kommer åtalen handläggas i två separata rättegångar. Hoppas du fick svar på din fråga!