Begära någon häktad.

2020-10-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min bror har blitt tagen av polisen för ett rån säger de men den dagen de snackar om har han mossor med vittnen som säger att han inte har något me de att göra. De har pratat med alla gjort min mammas lägenhet upp og ner og inte hittat något ändå så er han kvar i häktet. Han har vart där i 3 veckor och nu vill de göra de längre han er 19 år och har aldrig haft något med polisen att göra. Er de ens lov og göra så här?
Aya Alwan |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst bör nämnas att kraven för häktningen inte är lika höga som för en fällande dom. Av 24 kap 1 § Rättegångsbalken framgår att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket det är föreskrivet fängelse ett år eller däröver får häktas. Enligt rånparagrafen i 8 kap 5 § Brottsbalken kan man dömas till fängelse lägst 1 år eller högst 6 år. Därför kan den som på sannolika skäl misstänkt för rån häktas på begäran av åklagaren. Domstolen ska vidare bedöma om det finns risk för att den misstänkte Avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff Undanröja bevis eller på något annat sätt försvåra sakens utredning eller fortsätter med sin brottslighet Om något av dessa ovanstående förutsättningar föreligger, finns det anledning att häkta personen. I 24 kap 4 § Rättegångsbalken finns det en undantagsregel som säger att den som på grund av ålder, hälsotillstånd, eller någon annan liknande omständighet kan befaras att häktning skulle komma att medföra allvarligt men för den misstänkte, får häktning ske endast om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. Med ålder avses såväl hög som låg ålder. Dock är jag inte säker på om denna undantagsregel kommer att aktualiseras med tanke på de höga krav som ställs. I häktningsbeslutet ska det även anges grunden för häktningen i enlighet med 24 kap 5 § Rättegångsbalken. Vidare framgår av 24:9a Rättegångsbalken att den som häktas har rätt att ta del av de omständigheter som ligger till grund för beslutet om häktning Rätten skall omedelbart häva ett häktningsbeslut om det inte längre finns skäl för beslutet (24:20 RB) Det finns möjligheter till ersättning för den som har varit oskyldigt häktad enligt 24 kap 24 §. Sammanfattningsvis kan sägas att häktning får ske så fort det finns en misstanke om att en person kan ha begått brottet. Häktningstiderna tenderar också att vara hyfsat långa. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.

Videolänk - i strid med "Rättvis rättegång"?

2020-10-18 i Domstol
FRÅGA |Hej.Om en person som är misstänkt för brott, där utredning pågått i över 4½års tid, men där det påstådda brottet ska ha begåtts för snart 9år sen, bor utomlands men inom Europa, blir kallad till rättegång nu i Pandemitider, inte har möjligheten att få närvara på plats tillsammans med sin försvarare pga restriktioner, Är det att anses som en "Rättvis rättegång" ? Alltså; X är anklagad och åtalad för brott, preliminära datum för rättegång är satt, men kan inte närvara i Sverige pga restriktioner i landet där X bor. X , som är den åtalade har fått chans att närvara via videolänk, medans försvarare förväntas vara på plats och kan således inte kommunicera med sin klient som alla andra åtalade har möjligheten till för att bygga sitt försvar, är det att klassas som en Rättvis rättegång?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga har jag använt mig av reglerna i både rättegångsbalken och reglerna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, vilket jag härefter kommer förkorta till EKMR. Omfattas närvaro/deltagande av kravet på rättvis rättegång? Art. 6 i EKMR säger att alla människor har rätt till en rättvis rättegång. Trots att den tilltalades närvaro inte tas upp som ett krav i artikeln, omfattas rätten att delta och tala på sin egen rättegång vilket framgår av ett mål i Europadomstolen (Colozza v. Italy, no 9024/80, ECHR 1985, p. 27). Vad säger svensk lag om videolänk under rättegång? Huvudregeln inom svensk processrätt är att alla parter ska vara närvarande i domstolen under rättegången (5 kap. 10 § st. 1 rättegångsbalken). Det finns dock vissa undantag som gör det tillåtet att en part får delta genom videolänk istället. Skäl som kan göra det mer lämpligt att en part deltar via videolänk istället är bland annat om det uppkommer stora kostnader och olägenheter om den tilltalade ska infinna sig fysiskt i domstolen eller om det är nödvändigt av säkerhetsskäl (5 kap. 10 § st. 3 p.1 och 4 rättegångsbalken). Om den tilltalade deltar genom videolänk kommer hen anses ha inställt sig inför rätten och därmed varit närvarande under rättegången (5 kap. 10 § st. 5 rättegångsbalken). I fallet med X bör det anses uppkomma stora kostnader och olägenheter om den tilltalade ska infinna sig fysiskt; särskilt med tanke på att målet hittills har utretts under flera års tid. Vad säger Europadomstolen om videolänk under rättegång?I Augusti 2020 publicerade/uppdaterade Europadomstolen en guide angående Art. 6 om rätten till en rättvis rättegång inom brottmålsförfaranden. Här diskuteras bland annat användandet av videolänk under rättegången. Europadomstolen menar att videolänk inte är oförenligt med kravet på en "rättvis och offentlig förhandling/fair and public hearing". Europadomstolen menar dock att en förutsättning för videolänk är att man kan säkerställa att det inte kan förekomma några tekniska hinder och att en effektiv och konfidentiell kommunikation med sin försvarare ges den tilltalade, vilket motiverats i fallen Marcello Viola v. Italy §§ 63-67 och Sakhnovskiy v. Russia [GC] § 98 (Guide on Article 6 of the European Convention of Human Rights, s. 31 p. 141). Sammanfattning Med hänsyn till det jag angivit ovan får det sägas att den tilltalades deltagande genom videolänk under rättegången inte strider mot art. 6 om en rättvis rättegång enligt EKMR. X ska ha möjlighet att delta under sin rättegång; dock omfattas deltagande av att tala via en videolänk, inte uteslutande att vara fysiskt närvarande under rättegången. Inom svensk rätt anses man till och med att infunnit sig i domstol när man deltar genom videolänk. Att Europadomstolen i sin guide dessutom förklarar att videolänk är acceptabelt förutsatt att det inte förekommer tekniska hinder och att en försvarare tilldelats X fastslår att deltagande via videolänk inte bryter mot rätten till en rättvis rättegång.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

när kan man få veta var en person finns som blivit frihetsberövad på grund av brott?

2020-10-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej.Min bror har blivit o händertagen av polis. Han va på väg hem från sitt jobb långt upp i landet. Det var en slump att vi fick veta att polis tagit sig in i hans hus nere i skåne. Mamman till hans dotter har försökt ta reda på var han befinner sig och varför, ringde polisen men fick bara veta att han va hos dom.. Finns det någon möjlighet att få reda på detta? Vi är ju klart oroliga. Förstår det är sekretess, men något livstecken önskar vi såklart.Vänliga hälsningar
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din bror har blivit omhändertagen av polisen med anledning för att han har blivit misstänkt för brott, och nu undrar du hur du kan få kontakt med honom eller få reda på vart han finns. Omhändertagen - gripen - anhållen – häktad En person kan omhändertas och medföras av polisen till förhör (23 kap. 7§ rättegångsbalken). Han kan därefter ha blivit gripen och kan hållas kvar för förhör i längst 12 timmar (23 kap. 9§ rättegångsbalken). Därefter måste han anhållas om de ska hålla kvar honom. Han får vara frihetsberövad under högst 96 timmar totalt, sedan måste tingsrätten hålla en häktningsförhandling där han kan begäras häktad för att han ska fortsätta vara frihetsberövad (24 kap. 6§ samt 13§ 2st. rättegångsbalken). Häktning sker på obestämd tid, men får omprövas var 14e dag. Detta innebär att ni sannolikt vi detta lag fått reda på om personen har begärts häktad, för den uppgiften är en offentlig uppgift och täcks inte av sekretessen. Den som har frihetsberövats genom gripande, anhållande eller häktning har rätt att så snart som möjlig underrätta sina anhöriga om detta. Men polisen får besluta att skjuta upp detta om det är nödvändigt för sakens utredning, exempelvis ska den misstänkte inte kunna undanröja bevisning eller påverka utredningen (24 kap. 21a§ rättegångsbalken). Den misstänkte får dock också begära att underrättelse till anhöriga inte ska ske, och då får polisen inte göra detta såvida det inte finns synnerliga skäl för det. När kan ni får mer informationSannolikt kommer ni inte kunna få mer information om var din bror finns, förrän han begärts häktad, vilket bör vara väldigt snart om inte redan den tiden har gått ut. Då lär han nog ha blivit frisläppt redan. Det är polisen som avgör om man kan häva sekretessen på vissa uppgifter, då det inte får vara till men för utredningen eller personen som är misstänkt. Jag kan tyvärr inte ge er ett mer specifikt svar, då det är en bedömning som polisen gör i varje enskilt fall. Men om han begärs häktad kommer uppgifterna om vart han förs att bli offentliga.Hoppas ni ha fått någon vägledning i era frågor!Vänligen,

Kan målet prövas igen om käranden återkallat sin talan?

2020-10-16 i Domstol
FRÅGA |En tvist kan enligt svensk och europisk rättstillämpning bara prövas en gång i en domstol. Om käranden återkallar sin talan och begär att tingsrätten avskriver målet, har käranden då möjlighet att senare inge ny stämningsansökan avseende samma tvist, eller har käranden förbrukat denna rätt genom att vid första tillfället begära att målet avskrivs?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Principerna du skriver om i din fråga kallas res judicata eller litispendens. Res judicata innebär att den rättsliga saken redan är avgjord och att det finns en lagakraftvunnen dom om saken. Rättsförhållandet har då redan prövats genom dom vilket innebär att samma sak inte kan tas upp igen. Litispendens innebär att det redan finns ett pågående mål om samma sak. Om frågan redan står under prövning i ett annat mål kan saken alltså inte prövas på nytt.Kan käranden återkalla sin talan och sedan på nytt inge stämningsansökan om tingsrätten avskrev målet?Vad som sker när käranden återkallar sin talan i dispositiva tvistemål beror till viss del på hur långt processen kommit. Om svaranden hunnit gå i svaromål innan käranden återkallar sitt käromål har svaranden rätt att få målet prövat i sak utan hinder av återkallelsen.Om återkallelsen görs innan svaranden hunnit gå i svaromål ska målet istället skrivas av. Till skillnad från en dom så utgör ett avskrivningsbeslut inget hinder för en ny talan om samma sak och käranden kan väcka talan på nytt (13 kap. 5 § och 17 kap. 11 § RB). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur länge får man sitta häktad? Hur fungerar restriktioner?

2020-10-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Kan jag som mamma få veta hur länge min son sitter häktad .Han har suttit häktat 5 veckor nu.Kan jag som mamma få hjälp av polis med mer stöd .Om häktning och hans restriktioner. MWH En ledsen mamma.
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som mamma är det självklart att man känner stor oro när ens barn sitter häktad, särskilt när det har pågått under en längre tid. Därför kommer jag börja med att gå igenom de allmänna grunderna för häktning, för att du ska få insyn i varför din son har blivit häktad och hur detta går till. När får en person häktas?Inom svensk rätt finns vissa krav som måste vara uppfyllda för att en person ska få häktas. Till att börja med måste brottet som personen misstänks ha begått ha ett föreskrivit fängelsestraff på minst ett års tid (24 kap. 1 § st. 1 rättegångsbalken). Jag kan förstås inte veta vad din son är misstänkt för, men brottet måste kunna leda till ett års fängelse. Hur långt fängelsestraff som kan utdömas står alltid i lagtext, vilket återfinns i brottsbalken. Utöver kravet på att brottet i sig ska ha ett straff på minst ett år finns ytterligare tre förutsättningar, varav minst en måste vara uppfylld för att häktning ska kunna aktualiseras. Dessa är om det "med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han…"1. avviker eller undandrar sig lagföring/straff (s.k flyktfara).2. undanröjer bevis eller försvårar utredningen (s.k kollusionsfara). 3. fortsätter sin brottsliga verksamhet (s.k recidivfara).(24 kap. 1 § st. 1 p. 1-3 rättegångsbalken). Om det finns risk för att något av ovanstående situationer uppstår finns det grund för häktning. Vidare får man även häkta en person som är misstänkt för ett brott som har fängelsestraff på två år eller mer, förutsatt att det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas (24 kap. 1 § st. 2 rättegångsbalken). Det måste ta ett officiellt beslut av rätten att häkta en person. I detta beslut ska det anges vad för brott som den häktade misstänks för och vad grunden för häktning är (24 kap. 5 § rättegångsbalken). Detta är därför en allmän handling vilken du har rätt att begära ut från domstolen som beslutat om häktningen. Beroende på brott kan detta vara sekretessbelagt, men för att du ska få en bättre bild av vad det är som pågår rekommenderar jag att du begär ut handlingen. Domstolen i fråga får göra en sekretessprövning om de kan lämna ut belsutet eller inte. Hur länge kan din son sitta häktad?Det finns ingen tidsgräns för hur länge din son kan sitta häktad. Däremot de krav som skrivit om ovan bestå för att din son ska få fortsätta hållas häktad. För att säkerställa att dessa krav fortfarande föreligger sker en häktesförhandling var senast var fjortonde dag under häktestiden (24 kap. 18 § st. 3 rättegångsbalken). När domstolen har beslutat om häktning måste en tid för åtal också bestämmas. Tiden får åtal får inte bestämmas längre än vad som är oundgängligen nödvändigt (24 kap. 18 § st. 1 rättegångsbalken). Om åtal kan väckas tidigare än den beslutade tiden får detta dock ske. Domstolen får häva ett häktningen om det inte längre finns skäl för beslutet eller om åtalet inte väckts inom den tid som angetts och förlängning inte begärts. Även åklagaren har rätt att häva häktningsbeslutet innan åtal har väckts (24 kap. 20 § rättegångsbalken). Dessa möjligheter till att avsluta en häktning finns, men det finns ingen maxgräns för hur länge din son får sitta häktad. Vad gäller hans restriktioner?Om din son häktats med restriktioner innebär detta att åklagaren måste pröva om din sons kontakter med omvärlden får inskränkas (24 kap. 5 a § rättegångsbalken). Dessa restriktioner får meddelas endast om det finns risk för undanröjande av bevis eller att din son på annat sätt kan försvåra sakens utredning. Restriktionerna kan innebära att din son inte får ta emot besök, umgås med andra häktade, att åklagaren läser hans post eller att han inte får se på TV eller lyssna på radio vilket du kan läsa mer om på Kriminalvårdens hemsida >här<. Det finns inte heller någon tidsgräns för hur länge en person får sitta häktad med restriktioner, men huvudregeln är att restriktioner ska användas sparsamt. Åtgärden med restriktioner måste stå i proportion till syftet. Därför kan brottet han är misstänkt för påverka huruvida restriktioner krävs eller ej. Det går dock att överklaga beslutet om häktning med restriktioner (49 kap. 5 § p. 6 rättegångsbalken).Sammanfattande svar Det går tyvärr inte att säga hur länge din son kommer sitta häktad, men förhoppningsvis har du fått lite mer förståelse kring situationen och gällande regler på området häktning. Du nämner restriktioner i din fråga; om det är så att din son exempelvis inte får träffa dig kan det vara en god idé att överklaga beslutet. Du undrar också över möjlighet till hjälp och stöd; förutsatt att det inte föreligger sekretess bör polis/åklagare besvara de frågor du har, eftersom dessa myndighetsutövning har krav på att vara behjälpliga (6 § förvaltningslagen). Vidare finns det bra information och stöd för anhöriga på Kriminalvårdens hemsida, vilket du kan läsa om >här<Hoppas du fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Vad innebär det att vara kallad till en bevisupptagning?

2020-10-18 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vad innebär det att vara kallad till en bevisupptagning? Varför är någon kallad till det? Det gäller ett brottmål och huvudförhandling är satt längre fram.
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag kommer att börja med att förklara vad en bevisupptagning är för något, innan jag beskriver varför en person blir kallad till en sådan och vad det innebär.Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar.Vad är en bevisupptagning?När parterna i brottmålet presenterar bevisning för domstolen så kallas det för bevisupptagning. Som huvudregel ska det ske vid själva huvudförhandlingen, på grund av omedelbarhetsprincipen (30 kap. 2 § första stycket och 35 kap. 8 § RB). Enligt principen ska domstolen bara grunda sin bedömning av målet på det som har lagts fram under rättegången (30 kap. 2 § första stycket RB).I undantagsfall kan bevisningen dock tas upp vid ett särskilt möte i domstolen, istället för vid huvudförhandlingen. Det kallas då för bevisupptagning utom huvudförhandling (35 kap. 8 § och 35 kap. 9 § RB).Det kan till exempel bli aktuellt om målet är omfattande och en separat bevisupptagning därmed kan göra att själva huvudförhandlingen går att genomföra mer effektivt (45 kap. 13 § första stycket RB).Det kan bland annat också ske om ett vittne inte kommer att kunna närvara vid rättegången (36 kap. 19 § RB).Varför blir en person kallad till en bevisupptagning utom huvudförhandling?En person kan bli kallad till en bevisupptagning utom huvudförhandling om hen är part i brottmålet (45 kap. 13 § första stycket och 45 kap. 15 § RB). Parter är åklagaren, den tilltalade och eventuellt målsäganden. En person kan också bli kallad om hen ska uttala sig som vittne eller expertvittne vid bevisupptagningen. Det finns alltså flera möjliga anledningar till att en person blir kallad. Vad innebär det att vara kallad till en bevisupptagning utom huvudförhandling?Personen som har blivit kallad bör ha fått information om vad som händer om personen inte dyker upp vid bevisupptagningen. Till exempel kan personen få betala ett vite om hen inte kommer dit. Personen kan också bli hämtad av polisen.SammanfattningNär parterna presenterar bevis för domstolen vid ett annat tillfälle än vid huvudförhandlingen så kallas det för bevisupptagning utom huvudförhandling. En person kan bli kallad till en sådan om hen är part, vittne eller expertvittne i brottmålet. Vad kallelsen innebär beror på vad anledningen är till att personen har blivit kallad.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Brottsmisstänkts rätt till insyn

2020-10-17 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har frågor om hur det fungerar kring när en person är brottsmisstänkt. Vad är det för skillnad på termen åtalsanmälan och inte polisanmälan?Om en person blir brottsmisstänkt, får denne information det på något sätt? Via polis/åklagare? Det råder förundersökningssekretess men vilken information har den brottsmisstänkte rätt att ta del av? Vad gäller kring att få information om anmälningsnummer, när anmälan inkom och /eller vilken kontakt som finns hos polis/åklagare?
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar. Termen åtalsanmälan rör främst kontrollmyndigheters skyldighet att anmäla brott till polis eller åklagare. Polisanmälan innebär att en person anmäler ett brott till polisen, det kan vara den som utsatts för brottet men även en annan utomstående person. En polisanmälan kan leda till att en förundersökning startas kring det misstänkta brottet. Vilken rätt till insyn har den brottsmisstänkte?Så fort misstankegraden når upp till "skäligen misstänkt" ska den som misstänks för brottet underrättas om misstanken när denne hörs (23 kap. 18 § Rättegångsbalken). Den misstänkte har också rätt att få reda på innebörden av misstanken och grunden för denna. Ofta sker det i förhör med polis. Innan misstankegraden når upp till skäligen misstänkt finns alltså ingen skyldighet att underrätta den misstänkte. När underrättelse om misstanke skett har den misstänkte rätt till löpande insyn i förundersökningen (23 kap. 18 § 2 stycket Rättegångsbalken). Rättigheten kommer med begränsningen att uppgiftslämningen till den misstänkte inte får vara till men för utredningen ( 10 kap. 3 § Offentlighets- och sekretesslagen). Det måste alltså kunna motiveras av förundersökningsledaren (som kan vara polis eller åklagare) varför ett uppgiftslämnande skulle vara till men för utredningen. Exakt vilken information som ska och inte ska lämnas ut till den misstänkte innan förundersökningen är avslutad beror alltså på fall till fall. Som du förstår blir det därför svårt för mig att besvara den frågan med ingående. Efter åklagare eller polis känner sig klara med förundersökningen ska en sk. slutdelgivning ske (23 kap. 18a § Rättegångsbalken). En slutdelgivning är till för den misstänkte och dennes försvarare ska kunna förbereda sitt försvar. Den misstänkte har du en fullständig rättighet att ta del av allt förundersökningsmaterial och begränsningar genom sekretess kan bara ske i en väldigt liten utsträckning, om alls (10 kap. 3a § Offentlighets- och sekretesslagen). Hoppas att du har fått svar på dina frågor. Återstår några frågetecken är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Hälsningar,

Överklaga ett beslut gällande tomtgräns vid en koloniträdgård.

2020-10-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är i tvist om tomtgräns vid en koloniträdgård.Styrelsen har fattat ett beslut. Kan man överklaga el liknande ?
Orysia Sich |Hej och tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är svårt att svara på din fråga eftersom det finns ganska lite information. Jag ska ändå försöka att ge generella råd om hur man kan agera i din situation.Jag antar att det är en ideell förening och du är medlem av föreningen. Det finns tyvärr ingen särskild civilrättslig lagstiftning som reglerar ideella föreningar. Varje förening bestämmer själv sina regler och ansvarar för fördelningen av lotter till föreningsmedlemmar. Däremot arrenderar de flesta föreningarna mark från kommunen och det kan vara värd att vända sig till kommunen med ett klagomål.En annan väg är att klandra styrelsens beslut. Det finns många faktorer som kan påverka din rätt att klandra beslutet. En av de viktigaste faktorer som måste beaktas är tidsfristen (RH 20212:33). Jag kan tyvärr inte ge dig ytterligare vägledning i den delen eftersom jag måste ha mer information. Jag skulle rekommendera dig att förbereda föreningens stadgar, föreningens regler gällande koloniträdgård, ditt avtal med föreningen, hämta ut detaljplan från Lantmäteriet om en sådan finns och återkomma till Lawline. Du kan antingen boka en tid med en av våra jurister här (de kan även hjälpa dig med stämningsansökan) eller ställa en ny fråga med lite mer information här.Med vänliga hälsningar,