Hur länge är en dom kvar i belastningsregistret? Överklaga utan den andres vetskap?

2021-11-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej.jag har blivit anklagat för något jag ej gjort. Jag orkar ej överklaga då jag är rädd för ytterligare reprisalier. Hur länge sitter en dom kvar? Kan man överklaga utan att den andra personen vet om det?//
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor.Jag är inte helt säker vad du menar med hur länge en dom sitter kvar. Om du menar hur länge den finns i belastningsregistret så beror det på vad straffet är. Brott där straffet är fängelse eller böter är kvar i tio år, du kan läsa 17§ i lag om belastningsregister vad som gäller för de andra straffen.Vad gäller din andra fråga så är det inte möjligt att överklaga utan att den andra personen får reda på det.Jag hoppas detta svarar på dina frågor. Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!

När får polisen avlyssna samtal?

2021-11-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan polisen höra vad jag säger när jag ringer någon?
Elin Holzhausen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Polisen har under vissa förutsättningar rätt att avlyssna samtal som du gör på din mobil. Detta kallas enligt lagen för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Förutsättningar för hemlig avlyssning:För att polisen ska ha rätt att avlyssna din mobil måste du vara skäligen misstänkt för ett brott och det måste vara av synnerlig vikt för utredningen att din mobil avlyssnas (27 kap. första stycket rättegångsbalken). Skäligen misstänkt innebär att det finns konkreta och objektiva omständigheter som talar för att du begått det brott du är misstänkt för. Polisen är skyldig att meddela dig om du skulle vara skäligen misstänkt för ett brott. Då blir du också medveten om att din mobil kan avlyssnas. Det krävs även att det lägsta straffet för det brottet du är skäligen misstänkt för är fängelse i två år eller om det med tanke på omständigheterna kan antas att straffvärdet för brottet kommer bli högre än två år (27 kap. 18 § andra stycket rättegångsbalken). Om polisen tror att det finns en påtaglig risk för att du kommer begå grövre brott, till exempel brott mot Sveriges säkerhet eller terroristbrott, kan du bli avlyssnad även om du inte är skäligen misstänkt för brottet. Ditt samtal kan också bli avlyssnat om du pratar med någon som är skäligen misstänkt för ett brott om den personen blir avlyssnad av polisen. Rätt att bli informerad:Om polisen har avlyssnat dina samtal får du reda på detta i efterhand. Det betyder att om du inte blivit informerad om att du blivit utsatt för avlyssning så har du förmodligen inte blivit avlyssnad. Det finns dock undantag då avlyssning kan ha skett utan att du vet om det. Om uppgifterna som framkommer i samtalet som avlyssnas är sekretessbelagda eller om det handlar om ett mycket allvarligt brott måste polisen inte informera att du blivit avlyssnad. Vet du om att du inte begått något brott och att du inte pratat i telefon med någon som begått ett brott så kan du alltså vara helt säker på att polisen inte lyssnar på dina samtal.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan svensk domstol döma för misshandel utomlands?

2021-11-27 i Domstol
FRÅGA |Hej, jag har en kompis som inte är folkbokförd eller bor i Sverige längre men som hans flickväns/ex syster har anmält han för misshandel när han puttade henne, det sägs att hon ska ha fått ett blåmärke men inget som är säkert! Han ska nu flyga till Sverige och undrar vad som kan hända när han väl landar? Detta ska inte ens ha hänt i Sverige utan utomlands.
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga.I vissa fall kan svenska domstolar döma i fråga om brott som inte har begåtts i Sverige. För att det ska vara möjligt krävs att gärningen är kriminaliserad både i Sverige och i landet där den har begåtts (2 kap. 2 § andra stycket brottsbalken (BrB)). Det krävs dessutom att den som begått brottet har någon anknytning till Sverige. För att din kompis, som inte bor eller finns i Sverige, krävs att han är svensk medborgare för att han ska kunna dömas (2 kap. 2 § första stycket BrB).Om det misstänks att din kompis avviker, genom att exempelvis lämna Sverige, är det dessutom möjligt att han blir häktad (24 kap. 1 § rättegångsbalken (RB).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Ersättning som vittne

2021-11-25 i Vittna
FRÅGA |Jag är kallad som vittne i en rättegång. Målet är arbetsrelaterat och jag är kallad i egenskap av min profession, lärare. Min chef anser att jag ska söka tjänstledigt men jag anser att eftersom detta är till fullo arbetsrelaterat ska jag åka utan löneavdrag. Den ersättning jag kan yrka på från rätten, motsvarar inte mitt inkomstbortfall.
Anna von Fircks |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har ett vittne rätt till ersättning?Regler angående vittne finns i 36 kapitlet rättegångsbalken (RB). Ett vittne har rätt till ersättning enligt 36 kap. 24 § RB. Av samma paragraf framgår det att ersättning till ett vittne som har åberopats av en enskild part ska betalas av parten. I vissa fall kan dock ersättningen betalas av allmänna medel, till exempel om hänsyn behöver tas till partens ekonomiska förhållanden. Beroende på om det är parten eller det allmänna som ska betala ersättningen kan det se lite olika ut och jag kommer därför att besvara din fråga utifrån båda dessa förutsättningar.Om parten ska ersätta vittnetDen ersättning som betalas av parten ska avse nödvändiga kostnader för resa, uppehälle samt ersättning för tidsspillan efter vad rätten anser är skäligt (36 kap 24 § tredje stycket RB). Detta innebär att rätten avgör om det är rimligt att betala ut en viss ersättning. När det kommer till förlorad arbetsinkomst är detta en kostnad som faller under tidsspillan och den kan därför ersättas. En ersättning för förlorad arbetsinkomst förutsätter att vittnet mister inkomst eller gör en annan ekonomisk förlust. Om det allmänna ska ersätta vittnetRegler kring ersättning för vittnen som betalas av allmänna medel finns i förordningen om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Av 1 § andra stycket framgår det att ersättningen kan avse nödvändiga kostnader för resa och uppehälle samt ersättning för mistad inkomst eller annan ekonomisk förlust (ersättning för tidsspillan). Du kan alltså få ersättning för minskad arbetsinkomst även om det skulle vara så att det är det allmänna som ska ersätta dig. Av 5 § framgår att ersättning för tidsspillan (vilket minskad arbetsinkomst är) får bestämmas till det belopp som motsvarar den faktiska förlusten men att denna ersättning inte får överstiga 700 kronor per dag. SammanfattningSammanfattningsvis kommer du att ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst oavsett om ersättningen ska betalas av parten eller om den ska betalas av allmänna medel. Om ersättningen ska betalas ut med allmänna medel kan dock ersättningen inte överstiga 700 kronor per dag. Avslutningsvis vill jag nämna att det ska stå på din kallelse vilka ersättningsregler som gäller i just ditt fall. Om du vill begära ersättning så ska det göras i samband med rättegången. Hoppas du fick svar på din fråga,med vänlig hälsning

Avtala om bevisbörda?

2021-11-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |HejFår två parter ex privatperson eller näringsidkare avtala om vem bevisvördan ska ligga påeller kanske avtalsformulera: "den som påstår nåt har bevisbördan för argumentet"Mvh //
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns inget entydigt svar på frågan utan det beror på situationen. Generellt sett så råder avtalsfrihet vilket innebär att man kan avtala om den men det finns många undantag från detta där lagen placerar bevisbördan på en viss part och inte tillåter justering. Detta är vanligt i ojämlika förhållanden. Till exempel är det vanligt med lagstiftning som är bindande i konsumenters fördel eftersom näringsidkare ses som den starkare parten. Om det saknas sådan lagstiftning är det dock fritt fram att avtala.Jag hoppas det svarar på din fråga. Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!

När får en förundersökning läggas ned?

2021-11-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Lawline!Tack för alla bra svar under åren.Åklagare Krister Petersson lade ner utredningen om mordet på Olof Palme med motiveringen att den skäligen misstänkte Stig Engström är avliden. Får en åklagare verkligen göra så juridiskt sett? Under en mordutredning, och speciellt en så stor som Palmes, finns det många uppslag, och det är inte ovanligt att personer misstänks (av lika grad) under en tid för att senare avföras, och det i stället framkommer andra personer som misstänks. Engström var bara skäligen misstänkt. Dvs en lägre misstankegrad.Det borde rimligen finnas hur många uppslag som helst att utreda i en så stor utredning som Palmes, som inte rimligen kan anses vara helt uttömda. Bara för att man inte kommer längre med ett intressant uppslag kan väl inte vara ett argument för att inte utreda alla andra uppslag?
Gustav Ottebo |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Som jag förstår din fråga handlar den om när en förundersökning får läggas ner. Detta regleras i 23 kap. 4 § och 23 kap. 4 a § rättegångsbalken (RB). Reglerna i den sistnämnda bestämmelsen, de s.k. "förundersökningsbegränsningarna", är dock inte av betydelse för denna fråga. Detta eftersom de framför allt avser brott som inte har högre straff än böter. Av 23 kap. 4 § st. 2 RB framgår ett generellt uttalande kring nedläggning av förundersökning; om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen ska den läggas ned. Anledningar till att förundersökningen inte längre bör fullföljas kan exempelvis bestå av att det saknas bevis eller att brottet har begåtts av en utlänning som hunnit lämna landet. Men även om den misstänkte har avlidit ska förundersökningen läggas ned.Avseende just Palmeutredningen återstod enligt åklagaren endast en misstänkt efter 34 års utredning. Denna misstänkte var just avliden och därmed fanns inte laglig grund för att åtala denne enligt 23 kap. 4 § RB. Förundersökningen måste ha någorlunda realistiska utsikter att åtminstone leda fram till ett klargörande av den aktuella situationen för att anses försvarliga att fortsätta lägga resurser på. Mot bakgrund av den synnerligen långa utredningstiden och att den enda misstänkte numera är avliden fattades därmed beslutet att lägga ned utredningen. Om det således inte går att skaffa fram tillräcklig bevisning eller det finns annat skäl att lägga ner förundersökningen så meddelar åklagaren att något åtal inte kommer väckas enligt 23 kap. 20 § RB, ett s.k. "negativt åtalsbeslut". Förundersökningen kan också upphöra genom ett särskilt beslut om att den ska läggas ned. Men bara för att förundersökningen numera är nedlagd betyder inte det att den inte kan upptas på nytt. Man brukar tala om att ett beslut att lägga ned en förundersökning inte vinner rättskraft eftersom den kan återupptas, exempelvis om det framkommit nytt material. Det finns då inget som hindrar att förundersökningen inriktar sig på samma misstänkte som tidigare enligt SOU 2010:14, sid. 191. Avseende just Palmemordet kommer denna möjlighet alltid finnas kvar då brottet mord aldrig preskriberas enligt 35 kap. 2 § brottsbalken (BrB). Således kan man inte säga att Palmeutredningen är definitivt avslutad endast för att förundersökningen i skrivande stund är nedlagd.Till detta kommer, som du lyfter fram i frågan, att mannen fortfarande efter förundersökningens nedläggning är betraktad som skäligen misstänkt. För att anses skäligen misstänkt krävs enligt ett uttalande från Justitieombudsmannen, JO 1986/87:1 sid. 83, att "det finns konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att den misstänkte begått det antagna brottet". Tidigare ansågs att om förundersökningen avseende ett brott lades ned trots att en skälig misstanke kvarstod, kunde uppgifter om den misstänkte finnas kvar i vissa register, exempelvis polisens kriminalunderrättelseregister. Detta enligt den numera upphävda 21 § polisdatalagen. Möjligheten till lagring av uppgifter har dock trappats tillbaka till vad som nu framgår av 5 kap. 7 § st. 3 lagen om polisens behandling av personuppgifter. Där framgår att uppgifter i polisens spårregister får behandlas upp till 70 år efter registreringen om uppgifterna hänför sig till utredningar om brott som anges i 35 kap. 2 § st. 1 BrB, bland annat mord. Om förundersökningen skulle återöppnas finns alltså möjlighet att använda sig av material som tidigare samlats in kring den misstänkte. Sammantaget sett får alltså en förundersökning läggas ned om man kan anse att utredningen kommit så långt den kan komma för närvarande. Men förundersökningen kan återupptas om det anses som att fruktbart att göra så, exempelvis då ny bevisning tillkommit. Jag hoppas detta utgjorde ett svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Får bevis som tillkommit genom olovlig avlyssning, traumatiserade förhållanden eller hot användas i domstol?

2021-11-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Vad jag har hört så rådet det fri bevisprövning här. Men, är det inte kränkande eller traumatiserande för den drabbade om någon annan skulle lägga fram bevis som införskaffades genom olovlig avlyssning, stöld eller direkta dödshot? Till dennes fördel alltså? Tar man ingen som helst hänsyn till sådant, utan bara så länge det är bevis så blir den relevant för oss oavsett?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det stämmer att fri bevisprövning gäller inom svensk processrätt, 35 kap. 1 § rättegångsbalken.Fri bevisprövning innebär dels att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning som de kan få fram (fri bevisföring), dels att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen (fri bevisvärdering).I teorin kan parterna till och med åberopa bevis som man fått del av olovligen eller genom hot. Fri bevisvärdering innebär i sin tur att domstolen fritt har att avgöra vilket bevisvärde ett åberopat bevis har i förhandlingen. Som exempel borde ett bevis som framkommit genom att någon hotats ha ett lågt, eller sannolikt inget, bevisvärde.SammanfattningOlovlig avlyssning eller bevis som framkommit genom kränkning, hot eller traumatiserande förhållanden likt de scenarion du beskriver får användas som bevis. Däremot kan det inledas en förundersökning för det fall att det begåtts ett brott för att få fram beviset (t.ex. genom olovlig avlyssning). Vidare blir det en fråga om bevisvärdering för domstolen. Att bevisningen kommit fram olovligen innebär dock inte att den ej får användas.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan Lawline hjälpa mig skriva en överklagan?

2021-11-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan jag få hjälp av en juridik student att skriva en överklagan till Svea hovrätt angående en vårdnadstvis ?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att skriva överklagan ingår tyvärr inte i vår gratisrådgivning. För att få hjälp att skriva en överklagan så rekommenderar jag dig därför att boka en tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka en tid här eller ringa oss för mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,