Fastställelsetalan vid förvaringsavtal?

2007-12-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Ett bilåterförsäljare att de har ett avtal att förvara ett antal bilar i Anders garage eftersom de inte har plats. När det är dags att föra över bilarna så säger Anders att något sådant avtal inte finns. Kan bilföretaget ta frågan till domstolen för att pröva om det föreligger ett avtal? Om ja vad för slags talan är det frågan om?
Carl Johan Fahlander |Hej Det är möjligt att ta upp frågan i domstol, men det kan oftast vara lämpligt att genomföra ytterligare förhandlingar med motpart innan man inleder en process. När man tvistar om huruvida ett avtal föreligger är det frågan om en så kallad fastställelsetalan enligt 13 kap 2 § rättegångsbalken (1942:740). Det måste då vara frågan om huruvida ett faktiskt (inte fiktivt eller hypotetiskt) rättsförhållande existerar och i Ert fall verkar så vara fallet eftersom det handlar om ett avtal som ger upphov till rättigheter för Er. Ett ytterligare krav är att ovissheten ska leda till förfång för företaget, vilket det troligen gör eftersom ni inte kan förvara bilar hos A. Rättegångsbalken hittar Du http://lagen.nu/1942:740#K13 Med vänlig hälsning

Fråga om advokatvång och rättshjälp.

2007-12-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hejsan . har inte råd med ombud ,får jag ta upp fallet om vårdnad själv , har interemiskt ensamvårdnad mitt ombud bad mig betala 10 000 kr själv eftersom har jag inga försäkring som täcker kostnaderna.
Carl Johan Fahlander |Hej, Det finns inget krav på att man måste ha ombud i vårdnadstvister. Däremot kan det vara det vara lämpligt att ha stöd av ett juridiskt ombud när det gäller frågor om vårdnad. Eftersom Du saknar rättsskyddsförsäkring kan Du under vissa förutsättningar ha rätt till så kallad rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Enligt rättshjälpslagen beviljas inte stödet om den som söker rättshjälp borde ha haft försäkring som täcker ombudskostnader. Enligt 9 § andra stycket rättshjälpslagen kan det finnas särskilda skäl för att bevilja rättshjälpen trots det. Det finns fall från Högsta domstolen som tyder på att tvister om vårdnad typiskt sett berör såpass viktiga intressen att särskilda skäl borde kunna föreligga för Din del. Rättshjälp innebär att staten betalar en viss del av ombudskostnaderna. För att det ska vara möjligt krävs det att Din inkomst, med avdrag för underhållsskyldighet och skulder, understiger 260 000 kr. Du måste även betala en så kallad rättshjälpsavgift som uppgår till mellan 2 och 40 procent av ombudskostnaderna beroende på Din inkomst, se 23-25 §§ rättshjälpslagen. För att få rättshjälp måste Du skicka in en ansökan, vilket en advokat ska kunna hjälpa Dig med, denne har även tillgång till de blanketter som Du kommer att behöva fylla i. Rättshjälpslagen hittar du: http://lagen.nu/1996:1619 Domstolsverket har ytterligare information om rättshjälp på sin hemsida: http://www.dom.se/templates/DV_ListArticle____5349.aspx Med vänlig hälsning

Väcka talan eller ansöka om betalningsföreläggande

2007-11-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |När min syssling hade dålig ekonomi för ett par år sedan ställde jag ut ett skuldebrev om femtiotusen kronor till honom. Skuldebrevets förfallodag var i höstas. Jag har krävt min syssling på betalning men han har inte visat den minsta vilja att betala tillbaka. Hur jag skall gå tillväga för att få igen mina pengar?
Filip Skoglund |Hej! Det finns två olika möjligheter att få tillbaka pengarna på rättslig väg. Det ena alternativet är att väcka talan mot sysslingen i tingsrätten och det andra alternativet är att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. Fördelen med att ansöka om betalningsföreläggande är att det är ett snabbt och relativt okomplicerat förfarande. Om din syssling bestrider betalningskravet kan inte kronofogden utfärda något betalningsföreläggande. I stället kan du då begära att ärendet ska lämnas över till tingsrätten som därefter prövar tvisten i form av ett tvistemål. Om du befarar att din syssling kommer att bestrida betalningskravet är det bäst att ansöka om stämning i tingsrätten direkt. Där kommer det göras en materiell prövning av tvisten där du ska bevisa att det föreligger en skuld. Du bör ha goda möjligheter att vinna i tingsrätten eftersom du har ett skriftligt skuldebrev och din syssling inte har något kvitto som intygar att han/hon har betalat. Hur du går tillväga med de olika alternativen regleras i lag http://www.lagen.nu/1942:740#k42 och http://lagen.nu/1990:746 . Hoppas detta är till hjälp. För mer utförlig rådgivning om hur du bäst ska ta tillvara din rätt bör du dock konsultera en advokat. Om du vinner målet i tingsrätten har du rätt till ersättning för advokatkostnaden från din syssling (förutsatt att du yrkar att du vill ha ersättning för dina rättegångskostnader). Vänligen

Ersättning för offentlig försvarare

2007-11-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |I ett svar 2007-08-20 skriver Sara Olsson bl a "Om du förlorar ett mål i en domstol får du i regel betala dina egna rättshjälpskostnader (dvs. rådgivnings- och rättshjälpsavgift) och motpartens kostnader, även om du har rättshjälp." Det är väl alldeles fel som svar på en fråga som rör ett brottmål?! Där kan det väl ALDRIG bli tal om att betala något av motpartens (statens) kostnader! Det vore däremot intressant att få belyst hur mycket av kostnaden för en offentlig försvarare som man kan få stå för om man döms i ett sånt här mål. Räknas ut ungefär som man räknar ut dagsböters storlek?
Ludvig Lagerkranz |Hej! Då motparten enligt din fråga är ”staten” förutsätter jag att det rör sig om ett brott under allmänt åtal där åklagaren för talan och inte om ett enskilt åtal. Bestämmelser om rättegångskostnader i brottmål finns i 31 kap. Rättegångsbalken RB, som du hittar http://www.lagen.nu/1942:740#K31 . Som huvudregel gäller att den tilltalade skall ersätta motpartens (statens) rättegångskostnader vid en fällande dom. Ersättningsskyldigheten är dock begränsad till endast vissa kostnader. Den tilltalade ska ersätta kostnader för blodprov och blodundersökning om sådan gjorts och varit nödvändig för att utreda brottet. Vidare ska den tilltalade ersätta kostnad för hämtning till rättegången om så har skett och det kan anses skäligt. Slutligen ska den tilltalade ersätta kostnader för offentlig försvarare, 31 kap. 1 § RB. Ersättningsskyldigheten omfattar aldrig kostnader för åklagarens eller domstolsledamöternas löner eller liknande. Sådana kostnader stannar alltid på staten. Utöver nu nämnda kostnader kan den tilltalade åläggas att ersätta kostnader för målsägandebiträde och särskild företrädare för barn i förekommande fall. Som framgår av 31 kap. 1 § st. 2 är den högsta ersättningen som den tilltalade kan åläggas att betala för offentlig försvarare densamma som gäller för rättshjälpsavgift enligt rättshjälpslagen (1996:1619) RHL, som du hittar http://www.lagen.nu/1996:1619 . Ersättningens storlek beror på den tilltalades s.k. ekonomiska underlag, i princip årsinkomst med med hänsyn tagen till underhållsskyldighet m.m. Se 23-25 och 38 §§ RHL. Under vissa förhållanden kan den tilltalade dock komma att få erlägga högre ersättning, se 31 kap. 4 § RB. Ersättningen kan även jämkas eller efterges, se 31 kap. 1 § st. 4 RB. Exempel på när så kan ske är när den tilltalade dömts till ett långt fängelsestraff, helt saknar förmåga att betala eller om det rör sig om ett mindre allvarligt brott och böter och skadestånd dömts ut. Vänligen

Bestridd ansökan om betalningsföreläggande

2007-12-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |vad kan jag göra för att få tillbaka min fodran på ett HB?HB har bestridit min begäran hos kronofogden.Jag har en postgiroblankett som bevis att jag har överfört pengar till företagets skattekonto.
Jens Åström |Hej, Om du har ansökt om betalningsföreläggande hos kronofogden och handelsbolaget har bestridit ansökningen är du dessvärre tvungen att väcka talan vid tingsrätten. Den lag som reglerar detta är lag om betalningsföreläggande och handräckning, det stycke som är relevant för dig hittar du http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19900746.HTM#P33. Med vänlig hälsning

Förundersökningen vid förtalsbrott

2007-12-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och min maka har blivit påhoppade med grovt förtal i en lokaltidning i södra Sverige, där vi uthängts som kriminella person med våra namn. Journalisten har sammanställt uppgifer från bl a en organisations internetsajt där vi svartmålas som kriminella företagare sedan år 2000. Vi har försökt att få dem att ta bort den felaktiga artikeln på deras hemsida genom polisanmälan om förtal. Åklagaren överlämnade ärendet till JK för prövningen enligt Tryckfrihetsförordningen. Denna kunde då konstatera att organisationens hemsida inte kunde underordnas ett registrerat media som kunde ställas under ansvar inom ramen för TF, och återsände ärendet till åklagarmyndigheten med besked om detta. Trots detta inleddes ingen förundersökning och ärendet las ner. Organisationen har sedan dess fortsatt att publicera artikeln på deras hemsida med kränkande och helt felaktiga uppgifter om mig som privatperson. Nu har en journalist utnyttjat detta och använt materialet i organisationens artikel för att svartmåla mig. Detta måste få ett slut och jag måste få hjälp med att ställa ansvarig inför rätta, så detta grova förtal kan upphöra.
Gustaf Lidegran |Jag utgår från att justitiekanslern har gjort en korrekt bedömning och åtal för tryckfrihetsbrott inte kan komma i fråga. Åtal för förtalsbrott sker i regel inte genom åklagare utan den förtalade får väcka enskilt åtal. Undantag från denna regel är om det finns ett starkt allmänintresse för ett åtal. Åklagarmyndigheten har gjort bedömningen att det inte finns ett sådant allmänintresse i ditt fall. Det första du bör göra är att begära en omprövning av det beslutet hos överåklagaren. Vem du ska vända dig till och hur bör framgå av beslutet att inte inleda förundersökning. I din begäran till överåklagaren bör du fokusera på dels vilka konsekvenser förtalet har fått för dig. Åklagarna driver mycket sällan förtalsmål där den enda konsekvensen är att den förtalade har blivit förargad. Visa därför för överåklagaren att det här förtalet har inneburit ett större ingrepp i din vardag än så! Dessutom bör du försöka få med ett argument om varför detta är ett intresse för samhället och inte bara för dig själv. Ett argument kan vara att ett medium med stor räckvidd används och att samhället behöver hindra missbruka av sådana medier. Ett annat kan vara om organisationen i sig kan vara ett hot mot övriga samhället. Om överåklagaren inte återupptar förundersökningen återstår bara enskilt åtal. Du behöver i så fall en advokat, eller någon annan juridiskt skolad person, som utför åtalet åt dig. Tyvärr är det här de flesta förtalsmålen brukar sluta. För lagtext se http://www.lagen.nu/ . Vänliga hälsningar

Förundersökningen

2007-11-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag åkte fast för droginnehav+rattfylla för 14 månader sen, analysen av snabb-urintestet visade positivt medan blodprovet visade negativt. Jag erkände på plats att jag smakat på innehållet i den aktuella påsen, men hävdade att jag inte visste vad påsen innehöll. Fråga 1; är det blod- eller urinprovet som sedan räknas som bevis? Fråga 2; Polisen har inte hört av sej en enda gång under dessa 14 månader,förren nu när jag får en kallelse till förhör/förenklad delgivning. Brottet är av normalgraden, är det då inte preskriptionerat efter 12 månader? Fråga 3; Har jag rätt att inte befinna mej på förhöret, så kommer då konstapeln och hämtar mej med tvång? Kan jag straffas på något sätt för att jag struntar i förhören/förenklad delgivningen?? Mycket tacksam för svar!!
Gustaf Lidegran |1. För drograttfylleri måste det finnas spår av narkotika i blodet. För brukande av narkotika (narkotikabrott) behöver det varken hittas narkotika i blodet eller urinen. Ditt erkännande kan räcka och tillsammans med fyndet i urinprovet räcker det säkert. Dessutom är själva innehavet straffbelagt. (TBL 4§ och NSL 1§) 2. Preskriptionstiden för rattfylleri som inte är grovt är två år och för narkotikabrott av normalgraden tio år. (BrB 35:1) 3. Om du inte infinner dig till förhör under förundersökningen kommer polisen att hämta dig till förhör. Något ytterligare straff får du inte. Om du inte infinner dig till rättegång är det möjligt att målet avgörs utan dig eller att du hämtas dit. En hämtning till rättegången får du ersätta statens kostnad för om du sedan blir fälld. (RB 23:7 och 31:1). Du kan också kallas med hot om vite, 2000 kronor är vanligt. Om du då inte kommer och förhandlingen måste ställas in kan du få betala det vite som står i kallelsen. Hänvisningarna ovan är till trafikbrottslagen som du hittar http://lagen.nu/1951:649 , narkotikastrafflagen som du hittar http://www.lagen.nu/1968:64 , brottsbalken som du hittar http://www.lagen.nu/1962:700 , och rättegångsbalken som du hittar http://www.lagen.nu/1942:740 .

Överklagande av dom.

2007-12-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är inbegripen i en hästtvist där vi stämt motparten och kräver hävning av köp. En tid för huvudförhandling är utsatt.Den förberedande förhandlingen gav inget. Om vi "vinner" där(i huvudförhandl.), kan motparten per automatik överklaga till hovrätten. Ärendet gäller en häst värd 80.000 plus en del omkostnader. Finns det någon gräns eller något annat faktum som gör att en överklagan ej godkännes? Har förstått att en ev. överklagan till hovrätt drar ut på tiden och vi står med en häst som kostar pengar varje månad och skall skötas dagligen!
Fredrik Hansson |Hej! Om du vinner i tingsrätten och domen vinner lag kraft vilket tar tre veckor, är målet slut. Om din motpart sänder in sitt överklagande innan domen hinner vinna laga kraft, blir det en rättegång i hovrätten, om ni inte träffar en förlikning innan dess. Hade det ni tvistade om varit mindre värt än ett halvt prisbasbelopp, ca 20 000 kronor hade det enligt, Rättegångsbalken, RB 49 kap 12 § hade det krävts prövningstillstånd för att föra upp målet i hovrätten, vilket i praktiken är svårt att få. Med vänlig hälsning