Nedlagd förundersökning och enskilt åtal

2007-12-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! För drygt sju månader sedan gjorde jag en polisanmälan då ett par personer som jag inte har någon anknytning till ringde på min dörr, bad om att få tala med mig utanför och sedan misshandlade mig, över ett argument som jag tydligen hade med en annan person. Tyvärr fanns inga vittnet till detta, men jag ringde genast polisen och tog bilder vid akuten. Jag blev ett flertal gånger meddelad att en förundersökning var i gång. Saken är den att jag studerar medicin utomlands och har därför inte aktivt kunnat kontakta polisen då jag varken har tid eller möjlighet. Nu har jag alltså fått hem ett brev som säger "Förundersökning nedlägges - Förväntas ej leda till att allmänt åtalsbrott kan styrkas." Kan man verkligen göra på det här viset? Jag har erhållit en hel del skador bla. en bruten näsa vilket är dokumenterat. Kan jag kräva att dem återupptar undersökningen? Har jag några som helst alternativ eller är det bara att le åt det bristande svenska rättssystemet?
John Engholm |Förundersökning regleras i rättegångsbalkens (RB) 23 kap. som du finner http://www.lagen.nu/1942:740#K23. Enligt 1 § skall förundersökning inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Förundersökning behöver dock inte inledas, om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Enligt 4 a § får påbörjad förundersökning läggas ned om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottet i händelse av lagföring inte skulle leda till någon svårare påföljd än böter. När åklagaren beslutat att inte gå vidare med målet har du som målsägande enligt 20 kap. 8 § möjlighet att själv väcka åtal. Enskilt åtal regleras i 47 kap vars 1 § stadgar att vill målsägande väcka åtal, skall han hos rätten göra skriftlig ansökan om stämning å den som skall tilltalas. Åtal skall anses väckt, då stämningsansökan inkom till rätten. 2 § ger föreskrifter om stämningens utformning. Mvh

Forum i brottmål

2007-11-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Foruminvändning, rätt forum? Ett barn är medfört utrikes från en ort i Sverige av mamman, utan makes medgivande då de hade delad vårdnad. Han fick senare ensam vårdnad, mamman dömdes till fängelse då hon inte ville återföra barnet till maken som varit periodsupare. Hon uppmanades som dömd i häktet på annan ort där straffet avtjänades, att ringa hemlandet och uppmana anhöriga att föra barnet till svenska ambassaden fvb, vilket hon vägrat. För det anhölls hon igen vid frigivandet, häktades och ska dömas för en ny period av vägran sedan förra domen, men ska dömas i den första orten, inte där hon befunnit sig under brottstiden och där hon vägrade ringa. Maken har fått in en vinklad partisk artikel på förstasidan i lokalbladet, i den första orten där hon dömdes först och förlorar det mesta om vårdnad mm. Forumbyte kan vara bra för henne. Vad jag kan se i RB 19:1 skall hon dömas på häktesorten?
Gustaf Lidegran |I det här fallet finns det två tingsrätter med lika behörighet. Dels där brottet är förövat vilket i första hand bör vara häktesorten, RB 19:1 första stycket. Ett alternativt forum är den misstänktes tvistemålsforum, 19:1 tredje stycket. Tvistemålsforumet beror i första hand på folkbokföringen, 10:1. Om inte folkbokföringen har ändrats sedan första domen kommer därför samma domstol som dömde i första målet att vara behörig även andra gången. Åklagaren kan till följd av detta fritt välja mellan domstolarna. Ett resonemang om att brottet delvis är förövat utanför riket kan också föras och leder i så fall även det till tvistemålsforumet. Vänliga hälsningar

Delgivning om misstanke och skadegörelse

2007-11-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har blivit misstänkt för att punkterat däcken på en hyregästs bil i samma hus som kompisen,i samband med att jag skulle skoja med kompisens bil,polisen kom till platsen å dom som hade bilen uppgav mitt fullständiga namn,men jag har ej blivit tagen av polisen för detta el förhörd kommer polisen att ta upp detta fallet el kommer dom å ringa mej?fick veta allt detta genom kompisen som kom hem i samma veva som detta hade hänt så vad händer nu?el vad ska jag göra nu? Flera bilar har blivit utsatta för samma sak så jag är nog mistänkt för det med antar jag.
Tobias Andersson |Hej. Polisen har ingen skyldighet att meddela dig när förundersökningen upptas. Däremot skall de enligt Rättegångsbalkens 23 Kapitels 18§ när förundersökningen kommit så långt att du är skäligen misstänkt för brottet höra dig och underrätta dig om misstanken. Att man är skäligen misstänkt innebär ett lägre beviskrav än de som krävs för att dömas eller häktas. Har ditt namn uppgivits i samband med skadegörelsen av bilen är det troligt att du är skäligen misstänkt och kommer att kallas till förhör och delges misstanke. Gällande brottet rör det sig om skadegörelse enligt Brottsbalkens 12 Kapitels 1-3§§. Det rör sig troligen om ett brott av normalgraden enligt 1§ i så fall kan böter eller fängelse upp till ett år kan följa. Normalt är att böter döms ut. Skulle brottet vara lite allvarligare kommer troligen att dömas till villkorlig dom i kombination med böter. För Rättegångsbalken se http://www.lagen.nu/1942:740 och Brottsbalken se http://www.lagen.nu/1962:700. Lycka till! MVH

Beviskrav vid fortkörning

2007-11-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. jag blev stoppad av polis på en 50-väg o invinkad på en sidogata, polisen sa jag skulle vänta där, efter 10-15 min kom polisen fram o sa att det gick lite för fort, du körde i 61km, jag ville se något papper el. foto eller något som visade att jag kört för fort, men det kunde han inte. Jag nekade o nu har jag fått en kallelse till tingsrätten. kan jag bli dömd för det??
Mårten Andersson |Filip Skoglund har besvarat en liknande fråga. Jag hänvisar därför till hans svar, som du hittar http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=13352 Bästa hälsningar,

Vem åligger bevisbördan?

2007-11-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag lånade pengar av en kompis. Min kompis hade ett kreditkort med låg ränta som han tog ut pengar på till mig. Jag lånade flera småbelopp. Vid ett par gånger lånade han mig kortet för att han inte hade tid att följa med till bankomaten och sedan fick han kortet tillbaka. Jag betalade tillbaka pengarna plus den räntan som var knuten till kortet. Vi hade inte sagt något om räntan men eftersom jag inte kunde betala allt på en gång så blev det naturligt. Sedan blev vi ovänner och nu vill min f.d kompis kräva mig på mer pengar trots att jag redan betalat. Han hotar med att stämma. Det finns inget skriftligt avtal eller så på det lånade beloppet. Hur ser det ut rent juridiskt ?
Erik Annerstedt |Hej, Rent juridiskt har din före detta vän bevisbördan för att du är skyldig denne pengar, det vill säga för att det finns en skuld. Om även du erkänner skulden kommer domstolen inte pröva denna fråga utan endast om betalning har skett eller ej. För betalningen har du bevisbördan, det åligger med andra ord dig att kunna styrka betalningen. Har din betalning skett via bank är det enkelt att visa att du har betalt. Vid kontant betalning är det naturligtvis svårare att visa att betalning skett men kanske vet du någon som kan styrka att du faktiskt betalat? Innebörden av bevisbördeinstrumentet är att om du inte lyckas styrka att du faktiskt betalat kan du bli tvingad att betala igen men även att stå för din före detta väns eventuella rättegångskostnader. Om personen i fråga dock förlorar målet kan denne bli tvingad att stå för dina eventuella rättegångskostnader och kanske även tvingas betala böter för att ha inlett en process mot bättre vetande. Med vänlig hälsning

Skadestånd p.g.a. förlorad arbetsinkomst m.m.

2007-11-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag hade en tingsrätt för ca 6 månader sen, min dom blev skadestånd plus fängelsedom för den anklagade men att jag även i framtiden har rätt att yttra mig angående forlorade arbetsår. Undrar om det blir en till tingsrätt för det eller om de går igenom min inspelade/skriftliga tingsrättsförhandling och sedan fattar ett beslut och medelar mig?
Anna Wallerman |Hej, Din fråga är lite otydlig, så jag börjar med att förklara hur jag tolkar dig: Som jag förstår dig har du alltså utsatts för ett brott som riskerar att påverka din möjlighet att arbeta i framtiden, och fått skadestånd i samband med att brottslingen dömdes till fängelsestraff. Samtidigt har tingsrätten i sin dom skrivit att det faktum att du fått skadestånd nu inte ska hindra att du kan kräva mer pengar i skadestånd på grund av förlorad arbetsinkomst i framtiden. Din fråga blir således om du måste gå igenom ytterligare en rättegång (eller huvudförhandling, som är den juridiska benämningen) för att få resterande skadestånd. För att alla termer ska vara klargjorda kan jag lägga till att ordet "tingsrätt" antingen syftar på domstolsbyggnaden eller också på de fyra domarna som avgör fallen. Det du menar kallas som sagt huvudförhandling i juridiska sammanhang, eller rättegång i vardagligt språk. Så till din fråga. Om det bara står att du har rätt att återkomma i skadeståndsfrågan avseende din förlorade arbetsinkomst kommer tingsrätten inte att fatta beslut på eget initiativ, utan du måste lämna in en stämningsansökan mot brottslingen. Visserligen är det ju klartgjort i och med domen att han har orsakat dig skadan, men du måste ange hur stort skadestånd du vill ha och vilka skador det motsvarar, och sedan är det upp till tingsrätten att bedöma om det är rimligt. Detta sker i en ny rättegång. Däremot kan det ju tänkas att du och den dömde brottslingen (eller hans/hennes advokat) kan lösa det här på egen hand, d.v.s. komma till en förlikning. Förlikning innebär att brottslingen går med på att betala skadestånd till dig utan att ni behöver ha en ny rättegång. Om du sedan vill kan ni lämna in er överenskommelse till tingsrätten, så att den blir fastslagen i dom. Fördelen med att göra det är att du i så fall kan ta hjälp av kronofogden om brottslingen sedan inte vill betala. Det är också möjligt att bara skriva ned er överenskommelse - helst undertecknad av er båda - och sedan vända sig till tingsrätten om han/hon senare ändrar sig. Summan av det hela är alltså att du måste ta ett nytt initiativ för att få ytterligare skadestånd, antingen genom att stämma vid tingsrätt eller också genom att kontakta brottslingen eller hans/hennes ombud. Jag hoppas att jag förstod dig rätt, och att du har fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning

Häradsrätt

2007-11-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! jag har en fråga. Jag läser en dom från NJA 1962 den handlar om gåva är fullbordad Men vad står HR:n för? Trodde först att det sod för hovrätt, men då skriver man väl HovR? Mvh Rickard
Ludvig Frithiof |Precis som du skriver förkortas hovrätt HovR. HR däremot står för häradsrätt. Dessa utgjorde förr första instans i allmänna mål och kan jämföras med dagens tingsrätter. Häradsrätterna bestod vanligen av flera härader (vilka kan jämföras med mindre landskap). Det område inom vilket häradsrätten var behörig att döma över kallades tingsslag vilket idag motsvarar tingsrättens domsaga. Chef för häradsrätten var häradshövdingen (jmfr. tingsrättens lagman) vilken kompletterades av 12 nämndemän. Häradsrätterna ersattes formellt av tingsrätterna genom 1971 års tingsrättsreform. Vänligen

Hur hävdar man sin rätt till samägande?

2007-11-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har en besvärlig bodelning inom sambolagen och trots bodelningsman, får jag inga klara besked. Bodelningsman handhar fördelning av fastighet och gemensamt bohag, dvs inre lösöre, men hur hävdar jag min halva äganderätt till lös egendom som förvärvats för gemensamt bruk, dvs yttre lösöre samt bil som köpts för gemensamma ekonomiska medel? Min fd sambo står som bilägare. Bevisningen att lös egendom förvärvats av gemensamma medel, förhindras pga min fd sambo undanhåller ekonomisk redovisning från vårt gemensamma bankkonto. Efter separationen framkom att fd sambo står som ensam huvudkontohavare och därmed saknar jag behörighet att erhålla kontoutdrag. Hur går jag tillväga för att hävda min andel av lös egendom som alltså inte medtages i bodelningen vid sambor?
Simon Carlsson |Om jag förstår dig rätt gör du gällande samäganderätt till delar av den egendom som faller utanför reglerna om gemensamt bohag enligt sambolagen. Fungerar det inte att komma överens med din före detta sambo finns förslagsvis två vägar att gå. Det första alternativet är att väcka fullgörelsetalan hos tingsrätt om att få rätt till så stor del av de föremål som du betalat för. Ur både kostnad och tidssynpunkt föreslår jag att du koncentrerar dig på de större viktigare sakerna som tex bilen. Detta kan dock vara svårt om du har dåligt med bevisning. Det kan också bli kostsamt om du förlorar, då du i så fall som huvudregel åtminstone kommer att få stå för delar av rättegångskostnaderna själv. Ett annat alternativ är att göra en anmälan hos polisen om bedrägeri. Det ankommer då på åklagaren att skaffa fram bevisning och det finns dessutom goda möjligheter om talan väcks, att åklagaren även kan föra talan om enskilt anspråk rörande egendomen. Det är inte säkert att du vill utsätta din före detta sambo för något så ingripande som en straffdom. Detta är vanligt och därför kan åklagaren aldrig väcka talan om ett sådant här brott om inte du har angivit det (se 9 kap 12 § Brottsbalken). Med vänliga hälsningar