Försäljning av samägd fastighet på offentlig auktion

2007-09-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Tror mig förstått att man enligt Samägandelagen kan gå till Tingsrätten för att få en samägd fastighet till försäljning via auktion. Min fråga är hur man går till väga. Kan jag själv ansöka om detta till Tingsrätten eller behövs/bör man anlita ett juridiskt stöd? Mycket stort tack på förhand.
Emelie Brorström |Hej! Ni kan själv vända Er till den tingsrätt där godset är beläget och göra en ansökan om utbjudning till försäljning på offentlig auktion. Juridiskt ombud behövs inte. Ansökningsavgiften i allmänna domstolsärenden ligger på 375 kr. Gå gärna in på den relevanta tingsrättens hemsida för att se hur Ni närmare skall gå till väga (se http://www.domstol.se/templates/DV_ContactSearch____518.aspx ). Vänligen,

Vittnesplikt

2007-09-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Vill veta om lagen om vittnesplikt i sverige att bli kallad till en svensk tingsrätt måste man väl infinna sig enligt lagen om vittnesplikten? skulle gärna vilja ha ett utdrag i så fall Tack Mvh
Filip Skoglund |Hej! Bestämmelserna om vittnen och skyldighet att inställa sig till rätten finner du i rättegångsbalkens 36 kap. När man ska vittna i ett mål kallas man enligt 7 § vid vite att inställa sig. Det innebär att man åläggs att betala ett förutbestämt skadestånd om man inte kommer dit och vittnar. Om man som vittne inte inställer sig kan rätten enligt 20 § förelägga nytt vite eller besluta att man ska hämtas av polisen, antingen omedelbart, eller till en senare dag, om målet skjutits upp. Lagtexten finner du http://www.lagen.nu/1942:740#k36 Med vänlig hälsning

Envarsgripande

2007-10-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Idag så såg jag en personbil komma körande i hög fart för att sedan köra ner i diket och krocka in i ett träd. Och ut ur denna bil springer 3st ungdomar in i skogen bredvid. Så min fråga är, har jag rätt som privatperson att stoppa, gripa dessa personer för att dom smiter från en olycksplats eller så? Att på något sätt hindra dom att lämna innan Polis anländer? Och om man nu får göra det, innefattar det endast Föraren eller kan man hålla kvar samtliga personer i bilen? Lämnar man en olycksplats så där så är det ju garanterat bilen stulen, eller föraren onykter.
Andreas Heed |Hej, Du har inte rätt att gripa personer som generellt ”smiter från en olycksplats”. Så kallade envarsgripanden får ske då någon som begått brott på vilket fängelse kan följa påträffas på bar gärning eller flyende fot. Även den som är efterlyst får gripas av envar (t.ex. av privatperson). Efter gripandet skall den gripne skyndsamt överlämnas till polisman (se 24 kap 7 § 2 st. rättegångsbalken). I ditt fall är alltså frågan om ungdomarna begått något brott på vilket fängelse kan följa samt att de påträffats på ”bar gärning” eller ”flyende fot”. Du kan hitta rättegångsbalken http://www.lagen.nu/1942:740 Med vänlig hälsning

Envarsgripande vid tjuvåkning

2007-09-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Om man "plankar" så begår man väl bedrägeri? I så fall borde denna person kunna gripas genom ett envarsgripande. Stämmer detta?
Anna Wallerman |Hej! Att ”planka”, det vill säga åka tåg, buss eller spårvagn/tunnelbana utan biljett, räknas inte som bedrägeri utan bedrägligt beteende. Det är framför allt två skillnader mellan dessa två brott: dels krävs det för att en handling ska anses vara bedrägeri att personen ifråga faktiskt lurar någon, vilket inte för nödvändigt för att man ska kunna dömas för bedrägligt beteende, dels används rubriceringen bedrägligt beteende när det inte är fråga om några stora värden. Du kan läsa mer om skillnaderna i brottsbalkens 9 kapitel 1 och 2 §§, som finns http://www.lagen.nu/1962:700#k9 . Vad gäller så kallat envarsgripande finns reglerna för detta i rättegångsbalken 24 kapitlet 7 § 2 stycket, som går att läsa http://www.lagen.nu/1942:740#k24p7 . Det som krävs för att ett envarsgripande ska vara tillåtet är först och främst att man kan dömas till fängelse för brottet i fråga. Detta krav är uppfyllt när det gäller bedräglig beteende, där maxstraffet är 6 månaders fängelse. Dessutom krävs det att personen ifråga tas på bar gärning. Man kan alltså inte gripa någon som man vet begick ett brott för ett par dagar sedan, eller ens för tio minuter sedan, utan endast personer som man faktiskt ser medan de begår brottet och ingriper mot genast. Problemet när det gäller just personer som ”plankar” är väl att veta om de faktiskt har biljett eller inte, Exempelvis på spårvagnar och tåg är det ju möjligt att gå ombord och faktiskt ha biljett, månadskort eller liknande utan att detta syns. På tunnelbana är det strängt taget inte brottsligt att hoppa över spärren, utan man måste åka med tåget för att ha gjort sig skyldig till brott. Och även om man ser någon hoppa över spärrarna är det ju faktiskt tänkbart att personen ifråga har en biljett i fickan. Dessutom har inte alla som får böter egentligen gjort något brottsligt. Om man exempelvis har glömt sitt månadskort hemma kan man visserligen få böter vid en kontroll på bussen/tåget, men detta beror inte på att man har gjort sig skyldig till brott – man har ju faktiskt betalat för resan – utan på att man enligt resebolagets villkor förbundit sig att alltid ha med sig biljetten på resan och betala en avgift om man inte har det, alltså ungefär samma princip som gäller för förseningsavgifterna på biblioteken. Om man ska göra ett envarsgripande, är det viktigt att veta hur man får bete sig. Våld får endast användas om den som ska gripas antingen gör motstånd eller försöker komma undan, och endast om man inte kan lösa problemet utan våld. Även i de fall man får använda våld får man inte använda mer våld än vad som är försvarligt. Vad som är försvarligt eller inte går oftast att avgöra med hjälp av sunt förnuft. Man får även kroppsvisitera den gripne vid ett envarsgripande, men bara för att se till att personen inte har vapen eller liknande på sig. Detta framgår av 10 § 1 stycket 2 punkten och 19 § 1 stycket 2 punkten (jämfört med 29 §) i polislagen, som finns http://www.lagen.nu/1984:387 . Slutligen måste man genast efter ett envarsgripande kontakta polisen (enligt rättegångsbalken 24 kapitlet 7 §). Med vänlig hälsning

Att vägra vittna

2007-09-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om jag känner till en person som har rånat en butik/förolämpat någon och jag blev kallad till rättegång för att vittna, kan domstolen tvinga mig att nämna personen om jag inte vill? Blir jag straffad? Vilket straff eller böter? Kan jag hamna i fängelse då? Kan jag bara tiga och säger \\\\\\\\\\\\\\\"i refuse to answer on the grounds that it might incriminate me\\\\\\\\\\\\\\\" - liksom 5th amendment.
Simon Carlsson |Att under ed ljuga eller utelämmna viktiga delar kan bli att betrakta som mened enligt 15 kap 1 § brottsbalken. Detta är ett brott som i värsta fall kan ge upp till åtta års fängelse. Det finns en bestämmelse i 36 kap 6 § rättegångsbalken som kan ge ett vittne rätt att vägra yttra sig. Detta är fallet om röjandet av sådan omständighet skulle avslöja att vittnet, eller en nära släkting till vittnet, skulle ha begått en brottslig handling. Detta kan dock inte åberopas utan grund. Domstolen gör en bedömning av hur trovärdig de anser att vittnets invändning är. Om domstolen gör bedömningen att vittnet trots denna invändning måste vittna kan han endast undgå mened genom att vägra att avlägga ed eller helt vägra att vittna. Är detta fallet har domstolen rätt att använda vissa påtryckningsmedel. I första hand kommer de att använda sig av vite. Detta innebär att om vittnet inte vittnar kommer han att få betala en summa pengar. Om detta inte har någon effekt kan de istället häkta vittnet. Den längsta tillåtna tiden för häktning är tre månader.

Måste jag vittna mot min f.d. man?

2007-10-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min f.d. man har blivit anmäld för misshandel av sin sambo. Jag kan nu bli kallad som vittne om hur relationen var till f.d. mannen när vi var gifta. Jag vet ingenting om relationen mellan min f.d. man och hans sambo. Jag vill inte vittna. Vad händer om jag vägrar?
Jonas Öjelid |Hej, enligt Rättegångsbalken 36 kap 3 § som Du kan läsa http://www.lagen.nu/1942:740#K36P3 är man inte skyldig att vittna om man tidigare har varit gift med den person som är misstänkt för brott. Om du ska vittna mot din f.d. man eller inte är alltså helt och hållet upp till Dig själv. Du kan inte drabbas av något straff eller liknande om du väljer att inte göra det. Vänliga hälsningar

Ta tillbaka polisanmälan

2007-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Min bil blev vandaliserad och jag gjorde en polisanmälan. Fick sen tag på vandalen. Nu vill vi göra upp betalningen själva. Kan man ta tillbaka polisanmälan då?
Gabriel Westin |Du kan alltid ta tillbaka din polisanmälan, men eftersom åklagaren har fått reda på att ett brott är begånget som faller under allmänt åtal föreligger det en skyldighet för åklagaren att åtala vandalen för skadegörelsen. Detta följer av rättegångsbalkens 20 kap 6§, se http://www.lagen.nu/1942:740#K20 . Med vänlig hälsning,

Är det möjligt att upphäva en dom?

2007-09-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min pojkvän fälldes av tingsrätten för misshandel av mig. I efterhand kan vi konstatera att hela processen trissades upp av våra respektive advokater, då vi egentligen inte ville bråka om saken. Finns det fortfarande någon möjlighet för mig att ta tillbaka min anmälan? Kan jag råka ut för problem om jag gör detta? Tycker inte att han fötjänar det straff han fick. Det är ju trots allt inte bara den enes fel när två bråkar.
Jonas Öjelid |Hej, när tingsrätten har meddelat sin dom i målet kan denna inte "dras tillbaka". Den möjlighet som finns för den person som blivit dömd är att överklaga domen till hovrätten och där försöka få domen ändrad. Detta måste göras inom tre veckor. Det finns ingen möjlighet för Dig att dra tillbaka Din anmälan. Eftersom tingsrätten har dömt i målet har man ansett det bevisat att misshandeln skett på det sätt som åklagaren anförde under rättegången. En dom som inte överklagas i rätt tid vinner "laga kraft". Det innebär att den inte kan ändras om det inte finns oerhört speciella omständigheter (s.k. resning). Några sådana omständigheter verkar det inte vara fråga om i det här fallet. Reglerna kring resning kan läsas i 58 kap 2 § rättegångsbalken http://lagen.nu/1942:740#K58P2 . Vänliga hälsningar