Rätt till domstolsprövning i int. förhållanden

2007-10-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vilka rättskällor är relevanta för ett arbete utan speciell avgränsning angående "Rätten till Domstolsprövning - En probleminventering"? Jag tänker inbegripa både nationell och internationell (EG, EKMR, FN) rätt i frågan. Tack på förhand!
Ola Davidsson |Hej. Att göra ett dylikt arbete utan avgränsning kan bli mycket besvärligt. Rätten till domstolsprövning inför en nationell domstol är bestämd utifrån inhemska nationella regler. Detta innebär att för att göra en jämförelse behöver du undersöka världens alla ca 200 rättssystem, ett omfattande arbete. Eftersom din fråga är så pass vitt ställd är det dessvärre omöjligt att ge dig ett exakt svar. Om man ska studera rätten till domstolsprövning enligt internationell rätt är det av yttersta vikt att traktatet som ger individen rättigheten undersöks samt vid vilken domstol (och under vilka förutsättningar möjlighet till klagan finns) klagan görs till. Om vi tar Europakonventionen som exempel, är det Europadomstolen som mottager klagomål och dömer i målen. Därför är domstolens praxis av yttersta betydelse. Även eventuella förarbeten till konventionen/traktatet är vikt att undersöka, liksom eventuell doktrin. Hur rangordningen av rättskällorna sker beror på traktatets utformande men generellt är traktatets bokstav av största vikt. Mvh

Formkrav för skiljeklausul?

2007-08-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, måste en skiljemannaklausul vara skriftlig eller räcker det med exempelvis konkludent handlande för att den ska vara giltig enligt svensk lag?
Jonas Öjelid |Hej, i Lagen (1999:116) om skiljeförfarande som finns http://www.lagen.nu/1999:116 ställs inget krav på att ett skiljeavtal skall ha en viss form. Frågan diskuterades i lagens förarbeten och där beslutades att något formkrav inte var nödvändigt. Utgångspunkten är därmed att även konkludent handlande i normalfallet kan ligga till grund för en giltig skiljeklausul. Har emellertid svårt att förstå hur t.ex. konkludent handlande skulle kunna ge uttryck för en skiljeklausul och hur detta i sådant fall skulle bevisas. Detta faller emellertid utanför din frågeställning. Vänlig hälsning

Bevisbörda i tvistemål

2007-09-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag har lånat en summa en pengar till en person utan ett avtalsbrev, men lånet kan bekräftas med hjälp av en utskrift på banköverföringen. Jag har inte satt någon återbetalningstid för lånet, utan har sagt att det var OK att betala en liten summa tillbaka då och då. Eftersom låntagaren inte har hört av sig i flera månader så har jag skickat en ansökan till Kronofogdemyndigheten. Låntagaren påstår att jag har efterskänkt lånet, och att det finns ett antal vittnen som har hört mig säga det framför dem. Hur kan jag bestrida låntagarens påstående om att det fanns vittnen?
Anna Wallerman |Hej! För att ge ett snabbt och konkret svar på din fråga: du behöver över huvud taget inte bestrida det påståendet i det här läget. Förklaringen till detta är som följer: När det gäller tvister mellan privatpersoner brukar man tala om vandrande bevisbörda. Detta innebär att parterna "turas om" att bevisa sin ståndpunkt, och varje gång någon part har fullgjort sin bevisbörda måste motparten antingen motbevisa denna ståndpunkt eller också bevisa en invändning mot anspråket. I ett fall som ditt är det normalt sett långivaren, det vill säga du, som har bevisbördan från början. Du måste visa att du faktiskt har lånat ut pengar. Detta är, om jag förstår dig rätt, inget problem eftersom du både har skriftlig bevisning och ett medgivande från låntagaren, eftersom han inte protesterar mot att han faktiskt lånade pengar av dig. Det innebär att det i nuläget är låntagaren som har bevisbördan, och måste visa varför han inte behöver betala tillbaka lånet. Att SÄGA att han har vittnen är knappast tillräckligt. Detta innebär att du inte behöver motbevisa honom än, du kan istället kräva att han preciserar när och var du skulle ha eftergett lånet, vilka vittnena är och att han ser till att de faktiskt avger sitt vittnesmål. Som du beskriver det skulle jag alltså tro att du skulle vinna, om ni gick till domstol, eftersom du har bevisat att du lånade ut pengar till honom och han inte har bevisat att du efterskänkte lånet. Om vittnena faktiskt skulle dyka upp och hävda att han talar sanning kommer saken förstås i ett annat läge, och i så fall går bevisbördan tillbaka på dig. Du måste då försöka bevisa att vittnena inte talar sanning, minns fel, har missuppfattat eller liknande. Hoppas att detta hjälper dig. Med vänlig hälsning

Förundersökning offentlig?

2007-08-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur går jag tillväga om jag vill ha tillgång till en specifik förundersökning?
Lovisa Elardt |Hej! Den del av förundersökningen som inlämnas till rätten (förundersökningsprotokollet) vid åtal blir i regel offentlig härmed. Detta protokoll avser dock inte förundersökningen i sin helhet. Den misstänkte har däremot, i samband med åtal, rätt att på begäran få en avskrift av protokoll eller anteckningar från förundersökningen. Enligt JO-uttalanden bör den misstänkte och dennes försvarare ha rätt att ta del av allt material från förundersökningen, dock ej material som hänför sig till den del av förundersökningen som ej lett till åtal. Undantag från offentliggörandet i samband med åtal kan göras i speciella fall, t.ex. i mål om sexualbrott mot barn, då mindre eller större delar av materialet kan hemligstämplas. I normalfallet är dock rättegångar och alla handlingar i målet offentliga. Innan rättegången har inletts är förundersökningen inte offentlig. Däremot har den som är misstänkt och dennes ombud rätt att få ta del av förhörsprotokollen redan under förundersökningen. Med vänliga hälsningar

Preskription av bedrägeribrott

2007-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hej! Om man begått ett bedrägeri av medel/högre grad hur lång tid får det ta till åtal innan det blir preskriberat? Och kan det bli ett lindrigare straff om det gått över två år från påkommet brott(bedrägeriet) till åtal?
Anna Wigren Eriksson |Hej, Bedrägeri hittar du i brottsbalkens 9 kapitel http://www.lagen.nu/1962:700#K9 Då jag inte vet närmre omständigheterna eller hur bedrägeriet skedde så ger jag dig de olika alternativen för de olika svårighetsgraderna av brottet. För bedrägeri (1 §) är straffskalan fängelse i högst två år. Är det fråga om grovt bedrägeri (3 §) är straffskalan högre, fängelse lägst sex månader och högst år. Vid bedömning om brottet anses som grovt beaktas många omständigheter som om gärningsmannen missbrukat ett allmänt förtroende, använt sig av falsk handling, det är fråga om ett betydande värde eller om det inneburit synnerligen kännbar skada. Är brottet istället att anse som ringa döms för bedrägligt beteende (2 §). Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Det som spelar in är återigen brottens omfattning och övriga omständigheter. Preskriptionsbestämmelser återfinns i 35 kapitlet. Preskriptionstiden räknas från den dag brottet begicks (4 §). För bedrägligt beteende gäller en preskriptionstid på två år (1 § p1). Bedrägeri har en tid på fem år (1 § p2) och grovt bedrägeri har en preskriptionstid på 10 år (1 § p3). Brotten blir alltså preskriberade efter denna tid om inte den misstänkte häktas eller erhåller del av åtal för brotten. Med vänlig hälsning

Åklagarens bevisbörda

2007-08-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min bror står åtalad för skadegörelse av en dörr på ett uteställe. Han omhändertogs enligt LOB och kan tyvärr inte vare sig dementera eller erkänna. Enligt polisrapport saknas vittnen men det framgår av samma rapport att polismannen som stod för förhöret tyckte att K skulle ta den lätta vägen och erkänna att det var K som förverkat dörren. K svarade att \"det kan kanske vara så, jag vet inte.\" Är detta svar att tolka som ett erkännande? Vem ska bevisa att det var K som hade sönder dörren? Är det inte så att det är åklagarens roll?
Jonas Öjelid |Hej, om man inte vet om man har begått ett visst brott eller ej och därför svarar så som Din bror har gjort kan det inte tolkas som ett erkännande av brottet. Det stämmer att det är åklagaren som skall bevisa att den åtalade verkligen har begått det brott som denne står åtalad för. Det räcker inte heller att åklagaren visar att det är troligt att personen har begått brottet, utan det skall vara "ställt utom rimligt tvivel" vem som är gärningsman. Din bror skall alltså inte behöva bevisa att han inte har begått den aktuella gärningen utan det är upp till åklagaren att presentera tillräcklig bevisning i målet. Vänliga hälsningar

Nedlagd förundersökning - register?

2007-08-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om en person blir anmäld för ett påstått brott men polisen beslutar att lägga ned ärendet och att inte inleda en förundersökning. Finns då personen som blivit anmäld ändå kvar i något polisregister? Underrättas alltid den misstänkte om en förundersökning inleds?
Jesper Silow |Hej! Förundersökningarna arkiveras under högsta sekretess, och finns bara för polisen. Förutom detta är det olagligt att föra någon form av register även i detta fall. Om ingen förundersökning inleds arkiveras beslutet att inte inleda någon förundersökning. Några andra handlingar finns ju inte. Mvh

Överklagande av beslut om nedlagd förundersökning

2007-08-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! Jag undrar hur långt tid tex försäkringskassan har på sig att överklaga ett beslut från åklagaren om nedlagd förundersökning?
Emelie Brorström |Hej! Ett beslut från åklagaren om nedlagd förundersökning kan inte överklagas. Regler om när åklagaren kan lägga ner en förundersökning finns att hitta i Rättegångsbalkens 23 kapitel 1, 4a och 22 §§ (se http://www.lagen.nu/1942:740#K23 ). Om nya bevis eller omständigheter tillkommer kan man alltid vända sig till polisen på nytt och göra en ny anmälan. Med vänlig hälsning,