Förtal m.m.

2007-08-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min ex-fru har falsk angivit mig för en misshandel som aldrig ägt rum. Det var egentligen hon som slog mig i ansiktet och sedan försvann hemmifrån. Hon har även spridit falska uppgifter om mig till hennes kompisar, lärare och myndigheter i syfte att utsätta mig för andras missaktning. Hon har även gjort sig skyldig till stöld, då hon stulit ett skuldebrev som hon undertecknat. Jag känner mig väldigt kränkt med tanke på att människor jag träffar på en allmän plats skrattar åt mig eller ställer otrevliga och obehagliga frågor ang. misshandeln. Tex. när jag besökte en nattklubb med min vän så kom det en tjej fram och fråga varför jag har misshandlat mitt ex. Sedan fanns andra av hennes vänner på plats som pekade på mig och skrattade. Jag fick även veta att hon har pratat skit om till hennes kompis. Jag polisanmälde det som inträffat och efter en vecka har jag nu fått en underrättelse om åklagarbeslut där dem har lagt ner förundersökningen kring "Förtal". Hur enkelt kan det vara? Nu när åklageren lagt ner ärendet, betyder det att hon har rätt att fortsätta kränka mig? Är det inte det som drabbat mig förtal? Om jag överklagar beslutet tror ni det hjälper? Eller kan man förklara lite mer detaljerat till åklagaren och förklara att man har en vittne? Tack på förhand! Med vänlig hälsning, Berran
Alexandra Dahlén |Hej Först och främst har din före detta fru begått ett brott genom att falskeligen ha angivit dig för ett brott du inte har begått. En förutsättning är dock att hon varit medveten om att du skulle kunna komma att bli dömd för brottet. Brottet rubriceras som falsk angivelse och regleras i 15 kap. 6 § brottsbalken. Vad sedan gäller din före detta frus slag har hon, om slaget orsakat dig en inte alltför obetydlig och hastigt övergående smärta, även gjort sig skyldig till misshandel, förmodligen en ringa sådan. Brottet regleras i 3 kap. 5 § brottsbalken. Angående det skuldebrev din före detta fru tagit kan denna handling inte rubriceras som stöld eftersom det inte uppkommit någon ekonomisk skada för din del vid tidpunkten för handlingen. Däremot har hon gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande då hon olovligen tagit något som tillhör dig. Detta brott regleras i 8 kap. 8 § brottsbalken. Sist men inte minst så har din före detta fru gjort sig skyldig till förtal om hon utpekat dig som brottslig eller klandervärd i ditt levnadssätt eller på annat sätt lämnat uppgifter som är ägnade att utsätta dig för andras missaktning, dock endast under förutsättning att hennes agerande inte kan anses vara försvarligt med hänsyn till omständigheterna. Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § brottsbalken. I 20 kap. 6 § rättegångsbalken regleras åklagarens åtalsplikt. Åklagaren är skyldig väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal när tillräckliga skäl föreligger. I 20 kap. 7 § rättegångsbalken återfinns dock situationer då åklagaren, trots åtalsplikten, får underlåta att väcka åtal. I fall då någon av dessa situationer föreligger finns även möjlighet för åklagaren att lägga ned en förundersökning enligt 23 kap. 4 a § rättegångsbalken. Enligt 20 kap. 3 § rättegångsbalken hör alla brott som inte uttryckligen undantagits från kategorin under allmänt åtal. De brott som har undantagits hör istället under enskilt åtal. Förtal är ett brott som hör under enskilt åtal enligt 5 kap. 5 § brottsbalken och får som huvudregel endast åtalas av målsäganden, dvs. du i detta fall. Då målsäganden angett brottet till åtal får åklagaren dock väcka åtal om åtalet avser förtal, men endast om det av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt. Om åklagaren lagt ner förundersökningen pga. att det saknas tillräckliga skäl för åtal kan du komplettera din tidigare anmälan genom att kontakta polismyndigheten. Enligt 47 kap. 1 § rättegångsbalken kan du även själv, i egenskap av målsägande, vid rätten väcka åtal för brott som hör under enskilt åtal. Om du önskar att närmare studera aktuell lagtext hittar du länkar till brottsbalken och rättegångsbalken http://www.lagen.nu/1962:700 respektive http://www.lagen.nu/1942:740. Vänligen

Offentlig försvarare, rådgivning och rättshjälp

2007-08-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! För ca 1,5 år sedan kom jag i bråk med 2 tjejer på en klubb och en entrévärd avstyrde det hela men efter att han hållt fast mig och tog med mig på utsidan så släpper han inte taget så jag ropar upprepade gånger att han ska släppa mig men håller för min mun så att jag får andnöd och därav bet jag honom. Nu har detta gått så långt att han anmälde mig för misshandel och det kommer att bli rättegång i höst. Nu undrar jag vad lagen säger om hans ingripande och vad jag kan göra? Har ni något nummer som man kan ringa för rådgivning, jag har inte någon advokat ännu!
Sara Olsson |I första hand ankommer det på den misstänkte att själv ordna sitt försvar och utse försvarare, vilket framgår av 21:3 Rättegångsbalken (RB). I 21:3 a RB anges när misstänkta har rätt att få en offentlig försvarare utsedd. Syftet med offentliga försvarare är att skapa en garanti för att en misstänkt som inte själv har skaffat en försvarare inte lämnas utan möjlighet till juridisk hjälp när sådan hjälp behövs. Utgångspunkten för rättens bedömning om offentlig försvarare ska förordnas ska alltid vara om försvarare över huvud taget behövs med hänsyn till målets beskaffenhet o d. Någon prövning ska inte ske av den misstänktes ekonomiska förhållanden. Endast processuella synpunkter ska vara bestämmande. Offentlig försvarare ska bl.a. förordnas 1. om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, 2. om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller 3. om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör. Om den misstänkte biträds av försvarare som han själv har utsett, skall inte vid sidan av denne någon offentlig försvarare förordnas. Enligt den första punkten måste det i varje enskilt fall göras en prövning av om en försvarare verkligen behövs och att det bl a bör beaktas om en misstänkts önskemål om juridiskt bistånd kan tillgodoses genom rådgivning enligt rättshjälpslagen (mer om detta nedan). Vid bedömningen måste hänsyn givetvis också tas till den misstänktes personliga förutsättningar att klara försvaret på egen hand. Vid förnekande kan den misstänkte ha ett behov av juridisk hjälp för att kunna hävda sin ståndpunkt gentemot åklagarens. Om försvarare inte medverkar kan detta kompenseras genom en mer aktiv processledning från domstolens sida. Om den misstänkte gör en invändning om nöd eller nödvärn (mer om detta nedan) har den misstänkte ofta behov av en offentlig försvarare. Enligt den tredje punkten ska en offentlig försvarare förordnas om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden. En offentlig försvarare kan då förordnas om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till vad målet rör. I fall då sakförhållandena är komplicerade (t.ex. om den misstänkte har förnekat brottet eller i övrigt har haft invändningar i ansvarsfrågan) finns det i regel skäl att förordna offentlig försvarare enligt den tidigare behandlade grunden att en försvarare behövs med hänsyn till utredningen om brottet. Finns det inget behov av offentlig försvarare men den misstänkte ändå behöver råd och upplysningar före huvudförhandlingen i målet kan rådgivning enligt rättshjälpslagen (RHL) utnyttjas, 3 § RHL. Alla kan få rådgivning enligt rättshjälpslagen. Det innebär att du betalar en fast avgift, som är lägre än vad rådgivningen i vanliga fall kostar. Du kan få rådgivning på det sättet i högst två timmar. En timmes rådgivning kostar 1 320 kronor. Rådgivning i till exempel 15 minuter kostar en fjärdedel av det beloppet. Kontaktuppgifter till advokatbyråer och juridiska byråer hittar du på gula sidorna. När du beställer tid, kom överens om att rådgivning enligt rättshjälpslagen ska gälla. Advokatbyråer och juridiska byråer är inte skyldiga att ge rådgivning enligt rättshjälpslagen. Om du behöver hjälp med mer invecklade frågor, som tar längre tid, kan du i vissa fall få rättshjälp. Rättshjälp innebär att du kan få ekonomisk hjälp med att betala kostnaden i ärenden som inte går att klara inom rådgivningstiden (två timmar). Rättshjälpen täcker del av kostnaden för advokat eller annan sakkunnig person. Du kan också få hjälp med kostnader för bevisning och andra utgifter. Rättshjälp beviljas efter ansökan av den rättssökande om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Du kan vända dig till advokatbyrå eller annan juridisk byrå. Den du vänder dig till hjälper dig att ansöka om rättshjälp. Det är sedan domstolen som beslutar om rättshjälp ska beviljas. Rättshjälp får inte beviljas i sådana angelägenheter där hjälp genom offentlig försvarare eller offentligt biträde kan komma i fråga, 7 § RHL. Rättshjälp får beviljas endast om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt är rimligt att staten bidrar till kostnaderna, 8 § RHL. Rättshjälp får inte beviljas, om den rättssökande har en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten. Om den rättssökande saknar rättsskydd men med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft ett sådant skydd, får rättshjälp beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse för den rättssökande, 9 § RHL. Om du beviljas rättshjälp ska du bidra till kostnaderna genom att betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av kostnaderna för hjälpen. Staten betalar resten. Avgiftens storlek beror på dina ekonomiska förhållanden. Om du vill veta vilka avgifter som gäller, kontakta advokatbyrå eller Rättshjälpsmyndigheten. Om du förlorar ett mål i en domstol får du i regel betala dina egna rättshjälpskostnader (dvs. rådgivnings- och rättshjälpsavgift) och motpartens kostnader, även om du har rättshjälp. Ordningsvakter har inga befogenheter att använda våld på det sätt som polismän har (10 § Polislagen). Ordningsmän är däremot enligt 29 § st. 3 Polislagen jämställda polisen vad gäller deras befogenhet att avvisa, avlägsna eller omhänderta någon som stör den allmänna ordningen och rätten att använda handfängsel. Den enda rätt en ordningsman kan ha att bruka våld är den rätt som alla som befinner sig i en nödvärnssituation eller är i villfarelse och tror att han befinner sig i en sådan situation har, 24:1 Brottsbalken. Denna paragraf lyder enligt följande: En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Rätt till nödvärn föreligger mot bl.a. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Denna rätta att använda våld gäller å andra sidan på samma sätt för dig. Vilket innebär att om vaktens agerande utgjorde ett brottsligt angrepp har du rätt att försvara dig, bara det inte är uppenbart oförsvarligt. Men hade vakten nödvärnsrätt utgör inte hans agerande ett brottsligt angrepp och därmed saknas rätt för dig att försvara dig. Detta rör alltså svåra bedömningsfrågor vilka jag inte kan ge dig något klart svar på. Mvh

Tidbegränsning av häktning

2007-07-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Finns det någon tidsgräns för hur länge man får sitta häktad?
Martin Ågren |Hej, Nej, det finns ingen lagstadgad tidsgräns för hur länge man får sitta häktad. En häktning ska övergå i ett fängelsestraff eller, vid frikännande, frisläppning. Den tid som någon suttit häktad avräknas på fängelsestraffet men någon tidsgräns för hur länge man får sitta häktad är, alltså, inte lagstadgad. Med vänlig hälsning

Hyresvärden jävig?

2007-07-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan en hyresvärd, som skall vittna till förmån för att dennes hyrsgäst, ej skall försättas i konkurs, anses som i något avseende jävig. Hyresvärden skulle tjäna på att det ej blev konkurs, och att få ha kvar en betalande hyresgäst istället för ett osäkert konkursbo, med bara några månaders hyra är mycket bättre?
Martin Andersson |Hej! För konkurser gäller rättegångsbalkens regler i tillämpliga delar, enligt 16:2 konkurslagen (http://www.lagen.nu/1987:672 ). Det finns ingenting i bestämmelserna om vittnen som hindrar att en hyresvärd vittnar till förmån för sin hyresgäst (se 36 kapitlet Rättegångsbalken http://www.lagen.nu/1942:740 ), däremot kan domstolen ta hänsyn till det förhållande som du påpekar i värderingen av vittnesmålets bevisvärde, d.v.s. i frågan vilken betydelse vittnesmålet kan anses ha, se 35:1 Rättegångsbalken. Hoppas att du har hjälp av mitt svar MVH

preskription av p-bot

2007-08-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Vilken preskriptionstid gäller för P-böter? Tack
Martin Andersson |Hej, Såvitt jag kan bedöma resulterar en obetald p-bot i att staten har en vanlig fordran på den som är skyldig att betala. Preskriptionstid regleras därför i 2 § preskriptionslagen (http://www.lagen.nu/1981:130). Det innebär att preskriptionstiden är 10 år. Om preskriptionsavbrott sker, se 5 § Preskriptionslagen, så börjar emellertid ny preskriptionstid att löpa. Det innebär alltså att fordran aldrig preskriberas om det kommer regelbundna kravbrev. Hoppas att du har hjälp av mitt svar. Med vänlig hälsning

Närvaro vid huvudförhandling

2007-09-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Har blivit kallad till tingsrätten för grovt rattfylleri och olovlig körning. Ändra det något om jag är närvarande vid målet eller ej ?
Josefin Werre |Hej, Du är enligt Rättegångsbalken 21:2 skyldig att infinna dig personligen vid huvudförhandlingen i tingsrätten. Du behöver dock inte infinna dig om din närvaro är utan betydelse för utredningen. Dock har du blivit kallad till tingsrätten och detta innebär att du är skyldig att infinna dig personligen. Med vänlig hälsning

Reformatio in pejus?

2007-09-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar vad uttrycket reformatio in pejus innebär?
Marie Wahlin |Hej! Uttrycket betyder kort och gott att domstolen dömer till den klagandes nackdel. Motsatsen är reformatio mellus som istället innebär att domstolen dömer till den klagandes fördel utan att han/hon yrkat det. Vänligen

Måste en 14-åring vittna?

2007-07-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min dotter som är 14 år har blivit vittne till att en pojke i skolan blottat sig för en annan flicka (såg enbart hans rygg). Hon förhördes av polisen utan vår vetskap och i dagarna blev hon kallad till tingsrätten som vittne. Pojken ingår i dotterns bekantskapskrets och hon vill absolut inte vittna. Om hon inte infinner sig i tingsrätten, vad för straff kan hon som 14-åring tilldelas? Kan vi kräva att hennes vittnesmål stryks då vi som föräldrar aldrig blev underrättade om förhöret?
Julia Asplund |Regler om vittnesförhör finns i rättegångsbalkens 36 kapitel (http://www.lagen.nu/1942:740#K36 ). I vårt rättssystem råder vittnesplikt med vilket menas att man är skyldig att vittna om man blivit kallad att infinna sig vid ett vittnesförhör. Vittnesplikten gäller alla med några få undantag och underåriga är inte undantagna från vittnesplikt. Domstolen kan befria en underårig från vittnesplikt (36 kap 4 §) och det skulle de kunna göra om man befarar att den unge på grund av sig låga ålder skulle ta skada av att vittna. Här ska domstolen väga in vårdnadshavarnas bedömning av huruvida barnet skulle ta skada av att vittna. En underårig får inte avlägga vittnesed (36 kap 13 §) och detta följer av att den som är underårig inte kan göra sig skyldig till falsk utsaga. Den som är under 15 år får ju inte åläggas något straff, brottsbalken 1 kap 6 § (http://www.lagen.nu/1962:700#K1 ). På samma sätt kan en 14-åring som vägrar att infinna sig vid rätten inte ådömas något straff. Däremot vinner den underårige ingenting på att stanna hemma eftersom han eller hon kan tvingas att infinna sig vid rättegången med polis försorg (RB 36 kap 20, 22 §§). Det är bara rätten som bedömer om och på vilket sätt en vittnesutsaga ska ligga till grund för bevisning i målet. Den omständigheten att vittnet har hörts av polisen utan att föräldrarna blivit underrättade kan inte undanröja vittnesutsagan. När polisen utreder ett brott är det viktigt att de förhör personer som befinner sig på och kring brottsplatsen så tidigt som möjligt. Förhör kan därför ske utan att man kontaktat vederbörandes vårdnadshavare. Med vänlig hälsning,