Rätt att beslagta föemål med cannabismotiv

2007-07-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är det lagligt eller ej att äga/bära något föremål (T-shirt, cigarettändare el. dyl.) med en avbild eller vag avbildning av växten Cannabis? Anledningen till min fråga är för att en kompis med en sådan tändare nyligen fick den omhändertagen. Detta skedde av en polis som inte nämnde något annat skäl än att den kunde uppfattas som "politisk inkorrekt". Hur kan det påstås som giltigt när en skara av människor kommer undan med t-tröjor med dylika motiv? Finns det något som helst stöd inom vår lag för ett sådant konfiskerande?
Miranda Berg |Hej, Det är inte olagligt att bära motiv av cannabisplantan. Närmast till hands ligger väl att påstå att det skulle kunna vara förargelseväckande beteende, men jag har aldrig hört talas om ett sådant fall. Polisen har bara rätt att beslagta föremål som kan antagas ha betydelse för utredning om brott, som är avhänt någon genom brott eller på grund av brott förverkat, se Rättegångsbalken 27:1 http://www.lagen.nu/1942:740#K27 . Eftersom det inte är ett brott att äga ett förmål med en avbild av cannabisplantan, hade polismannen inte stöd i lag. Med Vänlig Hälsning

Hur stort skadestånd för kroppsskada, sveda&värk

2007-07-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Tre barn brännskadades under skoltid då en av ungdomarna hällt t-sprit på ett spritkök vilket orsakade en explosion. Trots att det rodde eldningsförbud genomförde skolan aktiviteteten utan uppsyn av vad som försegick vid eldningen. Vi vet inte hur mycket vi skall kräva kommunen på för sveda och värk då barnen orsakats psykiska och fysiska lidande/skador, semestrar som blivit förstörda, inkomstförluster, oförmåga att idrotta. Kan ni ge oss lite vägledning. Hoppas på positivt svar. Mvh Anna
Jesper Silow |Hej Anna! Den allmänt gällande skadeståndstabellen för denna sortens skador är Trafikskadenämndens ersättningstabell. Domstolarna brukar i allmänhet ha den som utgångspunkt, ovidkommande om vilken sorts skada det handlar om. Tabellen kan hittas på http://www.trafikskadenamnden.se. Om kommunen har varit särskilt vårdslösa, och om faran för allvarliga skador har varit extra påträngande finns det stora chanser att en eventuell domstolsbedömning kan avvika från de vanliga beloppen för kroppsskada, sveda och värk m.m. Detta är dock ingenting jag kan uttala mig om annat än spekulativt.

En eller tre domare i tvistemål?

2007-07-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har haft ett tvistemål i tingsrätten (testamentsklander) som inte var att beteckna som ett enkelt mål. Det var bara en domare som dömde. Hade verkligen mitt tidigare ombud rätt att acceptera en domare, utan att uttryckligen fråga sin klient när jag önskade 3 domare? Kan jag nu i Hovrätten, då jag har överklagat domen, överklaga att tingsrättens dom inte är giltig pga att lagen § 3a kap. Om allmän underrätt, inte har följts? Jag bor i utlandet och har blivit överkörd i saken, behöver hjälp.
Jonas Öjelid |Hej, Det stämmer att enligt rättegångsbalken 1 kap 3a § är huvudregeln att tre domare skall döma när det är huvudförhandling i ett tvistemål. Till denna regel finns dock flera undantag. Om målet t.ex. rör ett belopp som är mindre än ett halvt prisbasbelopp (d.v.s. mindre än ca 20 000 kr) består rätten vanligtvis av en domare. Samma sak gäller om rätten anser att målet är av enklare typ. En part (eller dennes ombud) kan inte påverka antalet domare utan det är upp till rätten att bestämma. Även om det skulle visa sig att det var felaktigt att endast ha en domare under huvudförhandlingen i tingsrätten kan Du inte åberopa detta i hovrätten, eftersom Ditt ärende då ändå får en ny prövning. (Se 50 kap 28 § i rättegångsbalken som du hittar http://www.lagen.nu/1942:740 ) Vänliga hälsningar

Domstols behörighet och tillämplig lag vid avtal

2007-06-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hei Dersom en norsk konsument kjøper av et svensk bedrift. Hvor skal en tvist i såfall behandles iht EU og det økonomiske samarbeidet? Kan denne behandles i konsumentens hjemland dvs Norge og iht norske konsumentrettigheter? Med vennlig hilsen
Susanne Sjölander |Luganokonventionen (LK) är en internationell konvention som behandlar frågan om vilken domstol som är behörig att ta upp frågor om avtal/köp. LK reglerar bland annat förhållandet mellan Sverige och Norge (se exempelvis artikel 60 LK). Huvudregeln är att talan skall väckas i svarandens hemvistland. I konsumentförhållanden gäller dock att konsumenten kan väcka talan vid domstol i sitt eget hemvistland eller i landet där säljaren har hemvist (LK artikel 13-14). Konsumenten kan alltså välja var denne vill väcka talan. Det uppställs dock vissa krav för att de förmånligare konsumentreglerna skall bli tillämpliga. Kraven är att avtalet måste gälla (artikel 13 LK): 1. köp av varor där betalningen skall erläggas i särskilda poster (avbetalningsköp), eller vara 2. lån som skall återbetalas i särskilda poster eller någon annan form av kredit om lånet eller krediten var avsedd att finansiera köp av varor, eller vara 3. andra avtal om tillhandahållande av varor eller tjänster, om a) avtalet föregicks av ett särskilt anbud riktat till konsumenten i den konventionsstat där han har hemvist eller annonsering där, och b) konsumenten vidtog de för avtalets ingående nödvändiga åtgärderna i den staten. Konsumentreglerna tillämpas inte på transportavtal. Säljaren får enbart väcka talan i konsumentens hemvistland (LK artikel 14). Enligt artikel 15 kan parterna i viss utsträckning även avtala om domstols behörighet. Detta gällde angående vilket lands domstol som är behörig. Om du väcker talan i Norge blir det de norska internationella reglerna som avgör vilket lands lag som skall tillämpas. Väcks talan i Sverige avgörs tillämplig lag av Romkonventionen vid konsumenttvister (se artikel 2 och artikel 21). Om parterna avtalat om tillämplig lag är, enligt RomK artikel 5 vid konsumenttvister, tvingande regler i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort gällande och tillämpliga. Om parterna inte avtalat om tillämplig lag gäller lagen i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort fullt ut, det vill säga norsk rätt i ditt fall. Enligt art 7 Rom K är vissa regler med ”extra tyngd” tvingande i alla situationer, det vill säga oavsett om du är konsument eller inte (internationellt tvingande regler). Luganokonventionen i sin helhet finns att tillgå på svenska Utrikesdepartementets hemsida. Hoppas du fick lite vägledning!

Alkohol på allmän plats och husrannsakan

2007-07-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Det hela börja med att vi skulle ner till Lysekil i helgen. Väl nere så skulle vi ner till stan å sätta oss å titta på alla bilar. Dock kom vi inte så långt. Vi blev stoppade av ett par poliser som beslagtog min kasse med oöppnade öl och sa att det va olagligt att bära runt på dom på allmän plats.. Är dock 24 år vilket jag visade upp. Tycker det låter jäkligt knepigt, jag menar hur skulle man annars få hem det från systemet ? Samt att jag snacka med lite folk som gled runt i sina bilar.. Tydligen va det olagligt att dricka öl i en cabbe om den va ner cabbad men inte om taket va uppe.. Asså antigen har våra poliser storhetsvansinne eller så e lagarna knepiga som fasen. Polisen tvinga till en kompis att öppna bagaget.. Trodde man behövde husransakan för att få gå in i privat egendom? Vore glad för lite svar.
Simon Carlsson |För regler angående alkohol på offentlig plats hänvisar jag till David Anderssons svar som finns att läsa http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=116. I övrigt har jag inte funnit någon reglering som behandlar ett förbud mot alkohol i stängd behållare på allmän plats, men det torde falla på sin egen orimlighet att så vore fallet. Vad gäller bagageutrymmet i bilen krävs det mycket riktigt en husrannsakan för att undersöka denna. En husrannsakan ges enligt 28:1 Rättegångsbalken då ett brott som kan ge fängelse förövats, för att söka efter föremål som skall beslagtas eller för att utreda en omständighet som har betydelse för brottet. Polismän får endast företa en sådan utan föregående beslut från åklagare, undersökningsledare eller rätten om det föreligger fara i dröjsmål (28:5 RB). Om poliserna i detta avseende handlat felaktigt beror alltså på omständigheterna kring varför de undersökt bagaget. Vänliga hälsningar

Vad händer efter återvinning sökts?

2007-06-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har två betalningsförelägganden mot en person där ärendet har hamnat hos tingsrätten då svaranden bestred lånen. Jag lämnade in en redogörelse som svaranden fick ta del av och hade till och med den 12/6 att själv komma in med en inlaga. Detta har han ej gjort och enligt tingsrätten så kommer det bli en tredskodom och att han då har en månad på sig att begära återvinning. Min fråga är då, vad innebär det? Att han får ytterligare en månad på sig att skriva en inlaga, eller vad betyder det? Har letat överallt på nätet men jag blir inte klokare för det! Jag hoppas att ni kan hjälpa mig att svara på detta! Tack!
Anna Lundgren |Då tredskodom meddelats i ett mål kan svarande ansöka om återvinning enligt RB 44 Kap 9 § (se http://www.lagen.nu/1942:740 ). Efter återvinning handläggs målet åter av tingsrätten som fortsätter där den slutade när frågan om tredskodom togs upp, se RB 44 Kap 10 § st 1. Svaranden kommer då på nytt föreläggas att avge ett skriftligt svaromål eller att inställa sig till förberedelseförhandling med följd att tredskodom annars meddelas mot honom. Tidsfristen för detta avgör tingsrätten och enligt RB 32 Kap 1 § ska svaranden erhålla s.k. skäligt rådrum därtill, vilket kan innefatta tid för att samråda med sitt ombud och i övrigt förbereda sitt svaromål. Gör svarande inte vad som ålagts honom kan tingsrätten meddela en ny tredskodom. Då en tredskodom meddelats på nytt kan svaranden inte söka återvinning ännu en gång, se RB 44 Kap 10 § st 2, och förlorar därmed sin möjlighet att överklaga domen. Med vänlig hälsning

Arrestering, finns det?

2007-06-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, kan man i sverige bli "arresterad"? Så vitt jag vet är de frihetsberövande åtgärderan gripande, anhållande och häktning! Har jag fel?
Mårten Andersson |Du har i vart fall delvis rätt. Här är bara fråga om en terminologisk skillnad, uttrycket "arrestering" används inte i svensk juridisk terminologi. Det torde emellertid innebära ungefär detsamma som häktning eller anhållande. Med vänlig hälsning,

Plikt att vittna

2007-05-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående misshandel. Om jag råkar se en misshandel och misshandlarna ser mig. Jag blir rädd och känner mig hotad men polisanmäler det. Men jag vargår inte vittna, vad kommer att hända mig och finns det något jag kan kringå?
Tim Boström |Hej! I Sverige har man en skyldighet att vittna om man blir kallad att göra detta – något som kan förklaras av vittnesmålens mycket viktiga betydelse för att kunna klara upp brott. Undantag görs dock för den som själv har medverkat till en gärning samt för närstående till densamme. Faktum är att skyldigheten anses vara så stark att en kallelse att inställa sig vid huvudförhandlingen för att avge vittnesmål, ska förenas med vite enligt 36 kap. 7 § rättegångsbalken. Om man inte inställer sig kan rätten antingen skjuta upp huvudförhandlingen eller besluta att vittnet ska hämtas av polis enligt kapitlets 20 §. Det finns vidare inte någon möjlighet att vittna anonymt. Att så är fallet kan motiveras med att det även är viktigt att den tilltalade ska ha en möjlighet att kunna försvara sig. Däremot kan rätten besluta att den tilltalade inte får närvara medan man avlägger sitt vittnesmål, men man är fortfarande tvingad att avlägga ed och därmed hålla sig till sanningen under vittnesförhöret – om man skulle undanhålla uppgifter eller på annat sätt ljuga kan man drabbas av påföljder. Om polisen skulle komma fram till att det finns en hotbild mot den som vittnar kan man dock erbjudas skydd av olika form och vidare finns vid domstolarna även vittnesstöd som kan hjälpa till. Mvh