Envarsgripande

2007-06-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag gjorde ett envarsgripande utan fysiskt våld i dag då en man uttalade kommentarer till min son i telefon, han sa till pojken att uppmana att hans flickvän ska ta tillbaks sin anmälan gjord för våldtäkt m.m. Sonen såg mannen då han stod mittöver gatan han befann sig vid, han ringde mig och jag var på plats inom några minuter. Mannen upplystes av mig att jag grep honom för övergrepp i rättsak samt jag gjorde en yttre enkel skyddsvisitation. Polis kom och de anklagade mej för olaga frihetsberövande, men de gjorde ingen anmälan. Jag uppmanades att ta med barnen och åka hem, mannen uppmanades att ta nästa tåg till Köpenhamn, han är boende i Danmark. Obehagligt, vad gäller??
Miranda Berg |Övergrepp i rättssak (Brottsbalken 17:10) anses vara ett allvarligt brott varpå fängelse kan följa. Den som begått brott på vilken fängelse kan följa kan gripas av envar om han påträffas på bar gärning eller flyende fot, och skall sedan skyndsamt överlämnas till polisman. Detta stadgas i Rättegångsbalken 24:7, andra stycket, se http://lagen.nu/1942:740#K24P7. Enligt polislagen 19 och 29 §§ har man i en sådan situation också rätt att av säkerhetsskäl göra en enkel kroppsvisitation, se http://lagen.nu/1984:387#P19 . Som jag kan se det hade du rätten på din sida. Vad som nu händer med mannen och hans brott är upp till åklagaren.

Arvode till offentlig försvarare

2007-06-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om man tilldelas en advokat genom tingsrätten, vem betalar dennes arvode? Hur mkt kan det tänkas bli?
Joel Gustafsson |En tilltalad har en lagstadgad rätt till offentlig försvarare. Denna bekostas av allmänna medel (staten) men detta skall betalas tillbaka av den tilltalade vid händelse av en fällande dom, se Rättegångsbalken 31:1 http://lagen.nu/1942:740#K31P1. Hur stort arvode som blir aktuellt är svårt att avgöra på förhand. Det beror på tidsåtgång m.m. För närvarande är rättshjälpstaxan 1250 kr per timma, så det ger i alla fall någon vägledning. Om det finns ekonomiska skäl så kan skyldigheten att återbetala ersättningen jämkas ner till noll. Vänligen

Lag om skiljemän

2007-06-11 i Skiljemän
FRÅGA |Lag om skiljemän. Är den upphävd fr 1999-04-01? Vad gäller då?
Gabriel Westin |Lag om skiljemän är upphävd genom SFS 1999:116 och därmed ersatt med lag om skiljeförfarande (se http://lagen.nu/1999:116 ). Den äldre lagen kan dock fortfarande komma att tillämpas i vissa fall vilket framgår av övergångsbestämmelserna i den nya lagen.Med vänlig hälsning,

Resning

2007-05-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om ett tvisteförfarande har inlämnats till tingsrätten och det har tagits ett beslut som inte överklagats, om det i efterhand framkommer ny bevisföring, med andra ord, nya avtal etc. går det då att återöppna fallet eller överklaga? Mikael
Cecilia Johansson |Hej, Om en dom inte överklagas inom tre veckor säger man att domen vinner laga kraft. Detta innebär att domen står fast och att den inte längre kan överklagas. Det finns dock en möjlighet att begära resning enligt 58:1 Rättegångsbalken (se http://lagen.nu/1942:740) som kan utnyttjas efter att en dom har vunnit laga kraft. En grund för resning är om det har framkommit omständigheter eller bevis, som inte tidigare har förebragts och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till en annan utgång. Du måste dock göra sannolikt att du inte kunde ha åberopat dessa bevis vid den första rättegången eller har annan giltig ursäkt för att du inte åberopade dem då. Om domen har meddelats av en tingsrätt ska resningsansökan göras hos hovrätten. Har domen meddelats av hovrätten ska ansökan lämnas in till Högsta domstolen, se 58:4 Rättegångsbalken. Du måste ansöka om resning inom ett år från det att du fick kännedom om de nya bevisen. Om resning beviljas innebär det att den domstol som först dömde i målet ska pröva om målet. Detta innebär alltså att bara för att du har beviljats resning så är det inte säkert att målet kommer att få en annan utgång i slutändan. Med vänlig hälsning,

Var finner jag rättsfallen?

2007-05-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag försöker reglera en trafikskada själv och har hittat hänvisningar till följande sidor. De fanns inte på bibliotek.Sidorna är följande:NJA 1939 s 319, 1964 s 431, 1976 s103, 1991 s 662, 1992 s 642, 1998 s 807 och 35 kap 5 § RB. Miljoner tack om nån vill hjälpa mig med detta.
Emma Ravheden |Hej!Vissa rättsfallsavgöranden finns inte utlagda på nätet i databaser. Detta gäller i ditt fall de tre första. Dessa kan endast läsas i bokform dvs. på bibliotek som har NJA. Dock kan du finna resterande tre rättsfall http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet (det verkar tyvärr inte vara möjligt att länka direkt till rättsfallen, men samtliga referat finns i databasen). Rättegångsbalken finner du http://www.lagen.nu/1942:740 . Hoppas du finner rättsfallen användbara. Vänligen,

Vem betalar rättegångskostnaderna i brottsmål?

2007-06-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Frågan gäller rättegångskostnader. X är anklagad för ringa misshandel av barn. X erkänner i sak men förnekar uppsåt. Dessutom visste inte X att just detta handling räknades som aga, d v s är emot lagen. Åklagaren erbjuder möjlighet att undvika rättegång gnm att X erkänner uppsåt och betalar dagsböter. Om X vägrar erkänna uppsåt och det blir rättegång, vem betalar rättegångskostnader?
Anna Lundgren |Skyldighet att betala rättegångskostnader baseras i brottsmål på om domen är friande eller fällande. Frias den tilltalade (det vill säga X i detta fall) betalar staten för sina egna kostnader, då åklagaren för talan på statens vägnar . Dessutom kan den tilltalade tillerkännas ersättning av staten för de kostnader som uppstått på hans/hennes sida. Detta framgår av RB 31 Kap 2 § (se http://www.lagen.nu/1942:740 ). Om den tilltalade fälls är huvudregeln att han/hon blir ersättningsskyldig till staten, se RB 31 Kap 1 §. Omfattningen av denna skyldighet är dock begränsad och regleras framför allt i RB 31 Kap 1 § men även bl.a. i RB 31 Kap 12 §. Att åklagaren innan rättegången erbjuder ett s.k. strafföreläggande (se RB 48 Kap) påverkar ej den slutliga fördelningen av rättegångskostnaderna, det är fortfarande utgången i målet som är avgörande. Med vänlig hälsning

Kan domstol ge strängare påföljd än åklagaren önskat?

2007-05-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |När åklagaren säger vad den tycker man ska ha för straff.. får juryn sätta ett mycket högre straff än vad åklagaren säger?
Simon Carlsson |Hej, I svensk domstol är det mycket ovanligt med jury. Det förekommer bland annat i tryckfrihetsmål, men huvudregeln är att domstolen i brottmål skall bestå av en lagkunnig domare och tre nämndemän (1:3b Rättegångsbalken). Nämndemän är personer tillsatta av kommunfullmäktige. De är personer utan juridisk skolning och har en funktion som påminner om juryns, de skall representerar folket. Vad gäller åklagarens uttalanden om vilken påföljd denne finner lämplig, finns det inget i svensk rätt som hindrar domaren från att istället välja en påföljd som han tycker bättre överensstämmer med brottets straffvärde. Även om domarna i Sverige har en tendens att inte döma hårdare straff än vad åklagaren uttryckligen önskat, finns det alltså inget som hindrar dem från att göra det. Med vänlig hälsning

Måste jag vittna?

2007-05-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar över en sak, så här lyder frågan: Om jag råkar se en misshandel och misshandlarna ser mig. Jag är rädd och känner mig hotad men polisanmäler det. Jag vågar inte vittna. Vad kommer att hända då? Måste jag vittna eller kan jag skippa? Vore snäll om ni kunde förklara vilken process som jag kommer att gå igenom. Tack så mycket.
Mårten Andersson |Hej! Rent juridiskt är svaret på din fråga ganska enkelt: Nej, man kan inte vägra att vittna. I lagen (rättegångsbalken 36:7) formuleras detta: ”[…] vittne skall vid vite kallas att infinna sig vid förhandling inför rätten”. Vägrar vittnet ändå att vittna kan han eller hon hämtas (36:20) och rent av häktas (36:21). Vittnesplikten är alltså ansedd som en allmän medborgerlig skyldighet. Vissa personer behöver dock inte vittna. Det gäller exempelvis närstående enligt RB 36:3, och i vissa fall barn under 15 år enligt 36:4. Vissa yrkesgrupper (bland andra advokater och präster) har inskränkningar i sin vittnesplikt enligt RB 36:5. I ett fall som det du beskriver är det dock naturligt att man känner oro och olust inför vittnesmålet. Skulle vittnet känna sig hotad av en part eller någon åhörare har rätten enligt RB 36:18 en möjlighet att förordna om att parten eller åhöraren inte får närvara vid vittnesförhöret. Huruvida det är genomförbart avgörs från fall till fall, och kan inte besvaras generellt. Vid de flesta av landets domstolar finns också så kallade vittnesstöd. De är personer som har till uppgift att svara på frågor och vara en extra support i samband med vittnesmålet i domstolen. På Brottsoffermyndighetens hemsida, http://www.brottsoffermyndigheten.se/, kan du läsa mer om vittnesstöd. Slutligen skall nämnas att den som hotar ett vittne oftast gör sig skyldig till ett brott som heter övergrepp i rättssak, vilket stadgas i brottsbalken 17:10. Det är ett brott som ofta ger fängelse. Blir man utsatt för ett sådant hot skall man naturligtvis polisanmäla händelsen. Rättegångsbalken hittar du http://www.lagen.nu/1942:740, och brottsbalken http://www.lagen.nu/1962:700. Vänlig hälsning,