Måste målsägande närvara även i hovrätt?

2007-04-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Måste målsägande infinna sig till huvudförhandling i hovrätten om hon inte har något annat att anföra än vad hon sa i tingsrätten ?
Martin Andersson |Hej! Målsägande är ju inget vittne enligt 36:1 Rättegångsbalken (http://www.lagen.nu/1942:740), men målsägandens berättelse kan ju ändå vara ett bevis som är av betydelse för åtalet. Därför måste målsäganden höras i hovrätten om tingsrättens avgörande i ansvarsfrågan var beroende av tilltron till målsägandens berättelse som bevismedel, enligt 51:23 Rättegångsbalken. Då måste målsägande alltså närvara och höras igen i hovrätten. Är däremot målsägandens berättelse inte av betydelse i ansvarsdelen, d.v.s. i frågan om den tilltalade är skyldig eller inte, så är det däremot inget rättegångshinder om målsägande uteblir från förhandlingen enligt 46:2 4 p Rättegångsbalken. Det borde framgå av kallelsen till förhandlingen om du som målsägande förväntas närvara eller inte. Om du är kallad till förhandlingen så vill jag rekommendera att du närvarar. Hoppas att du har hjälp av mitt svar. Med vänlig hälsning,

Dom som grund för verkställighet hos KFM

2007-04-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag lånade i maj 2006 av min dåvarande flickvän 120,000 kr för att lösa en skatteskuld.Tanken hos oss var att denna skuld skulle regleras så fort som möjligt,några månader senare,men inget skuldebrev upprättades.I September samma år ville hon ha igen alla pengarna och jag förklarade då för henne att dom jobb jag gjort inte hade gett den avkastning som vi båda hoppats.Hon hänvisade då till ett utkast till ett avtal och menade att jag skulle betala henne vilket jag inte inte kunde då pengarna inte fanns samt att jag ansåg att det inte fanns ett avtal.Hon lämnade detta vidare till Kronofogdemyndigheten och jag bestred att där fanns ett avtal och då hamnade det hos Tingsrätten och jag bestred även där att det fanns ett avtal.Däremot har jag aldrig bestridit att jag är skyldig henne pengarna och jag har ända sen jag lånade pengarna betalat henne 1500 kr i månaden.I tingsrätten fick hon ett domslut på att jag är skyldig henne pengar vilken jag aldrig förnekat och jag medgav yrkandet i tingsrätten med.Dom slutet lyder så här. xxxxxx skall till xxxxxx betala 100955 kr jämte ränta på beloppet enligt 6§ räntelagen från och med 29 Januari 2007 till dess betalning sker. Min fråga är:Kan hon använda detta dokument till att begära verkställighet hos kronofogden trots att jag betalar henne 1500 kr i månaden? Tacksam för svar. Ha det gott.
Johan Berg |Hej, Denna dom utgör en s.k. exekutionstitel (se UB 3:1 § 1 p. http://www.lagen.nu/1981:774), som kan användas för att begära verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. Detta tvångvisa genomförande av vad som anges i domen görs på ansökan av borgenären, som bifogar domen till ansökan och erlägger en ansökningsavgift beroende på vilken typ av tillgångsundersökning (begränsad 500 kr., fullständig 1000 kr.) som KFM ska genomföra. KFM utmäter därefter egendom om sådan finns och inte utgör s.k. beneficie-egendom (eller annan särskild egendom som undantas). Läs mer om detta på Kronofogdemyndighetens hemsida (http://www.kronofogden.se). Emellertid måste det framstå som något oförskräckt av borgenärer (i allmänhet) att begära verkställighet av någon som medgivit fordran, betalar kontinuerligt och som kanske saknar utmätningsbar egendom, särskilt med tanke på risken att gäldenären blir avogt inställd mot just denne borgenär och försöker undandra sig betalning och utmätning. Under förutsättning att domen vunnit laga kraft, d.v.s. att ingendera parten överklagat innan fristen för överklagande gått ut (tre veckor från att domen meddelades), kan domen verkställas genast (UB 3:3 §). Något annat hinder (se t.ex. UB 3:4-9 §§) för henne att lägga domen till grund för verkställighet för den kvarvarande delen av skulden framgår i vart fall inte av frågan. Vänligen

Kan utomstående överklaga dom i brottmål?

2007-03-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan, Kan en utomstående part överklaga en dom fastställd av tingsrätt? Det vill säga, en person som ej är part i ett brottmål, och i så fall, hur görs detta?
Michael Witting |I princip är det bara de som varit parter i målet som har rätt att överklaga. För att en utomstående part ska ha rätt att överklaga en dom krävs det att avgörandet från rättslig synpunkt innebär en nackdel för den utomstående. Det ska emellertid observeras att det enligt 20 kapitlet 2 § rättegångsbalken, se http://www.lagen.nu/1942:740, enbart är åklagaren som har behörighet att väcka talan i mål som avser brott som faller under allmänt åtal. Det är därför bara han som kan föra talan mot brottslingen och överklaga en dom som gått det allmänna emot. Detta innebär att en utomstående inte kan överklaga en dom som gått det allmänna emot. Jag har dessutom svårt att se hur en utomstående skulle från en rättslig synpunkt påverkas negativt av en dom som går den tilltalade emot. I mål som faller under enskilt åtal kan det kanske finnas situationer då en utomstående kan vara behörig att överklaga ett brottmål. En överklagan ska enligt 50 kapitlet 1 § rättegångsbalken göras skriftligen. Skrivelsen ska ges in till tingsrätten. Den som överklagar har tre veckor på sig från att dom meddelas att överklaga. I 4 § i samma kapitel framgår vad en överklagan ska innehålla. Det är väldigt viktigt att överklagan formuleras på rätt sätt eftersom den senare kommer att ligga till grund för domen. Man ska således vända sig till erfaren jurist som kan skriva den åt en.

Ta tillbaka en anmälan om misshandel?

2007-03-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag vet inte riktigt om ni kan hjälpa mig men det skadar ju inte att fråga. Jag anmälde en kille för misshandel för ett tag sen och nu närmar sig huvudförhandlingen/rättegången och jag börjar bli orolig. Det har hänt mycket annat jobbigt i mitt liv just nu, och jag känner mig absolut inte redo att sitta i en rättegångssal. Jag har också ångrat min anmälan för misshandel, eftersom jag har pratat med killen som gjorde det och vi har löst det, han har också erkänt allt för polisen. Nu undrar jag helt enkelt hur jag tar tillbaka min anmälan? Ska jag kontakt polisen på min ort? Huvudförhandlingarna är om några veckor, är det för sent att dra tillbaka en anmälan eller? Det är ju ändå mitt val. Tacksam för svar.
Miranda Berg |Hej! Det stämmer inte att det är ditt val. Åklagaren måste åtala om det finns tillräckliga bevis för att emotse en fällande dom. Endast vid ett fåtal brott är målsägandes anmälan en förutsättning för åtal, misshandel är inte ett sådant brott. Det är självfallet angeläget ur samhällets synpunkt att allvarliga brott beivras. Det spelar alltså ingen roll om du tar tillbaka din anmälan. Eftersom du kommer att höras vid huvudförhandingen har du en skyldighet att infinna dig på rättegången. Då den misstänkte har erkänt för polisen får vi hoppas att han erkänner även i rätten, i sådana fall borde det gå ganska snabbt att utreda frågan. Lycka till!

Restriktioner vid häktning

2007-04-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Får man ta emot besök om man är belagd med restriktioner, och får då sambo och en treåring då hälsa på i ett häkte? Vad säger lagen om detta?
Emma Ravheden |Hej! Det finns olika skäl som gör att domstolen beslutar att häkta en person som är misstänkt för brott: det kan finnas fara för att personen annars flyr, att personen annars kan försvåra utredningen av brottet eller att det finns risk för att personen fortsätter att begå brott om den skulle försättas på fri fot. I samband med häktningsbeslutet kan även domstolen besluta om restriktioner om åklagaren yrkat på detta. Restriktioner aktualiseras främst om det föreligger fara för att den misstänkte annars skulle kunna försvåra utredningen (detta kallas kollusionsfara). Det finns flera olika typer av restriktioner och ett fåtal eller samtliga kan gälla. Det kan vara fråga om att den häktade inte får läsa tidningar eller inte får se på TV. Det kan även vara fråga om att brev granskas av åklagaren eller att den häktade inte får ta emot besök eller inte får tala i telefon. Om besöket är tillåtet eller inte beror alltså på om restriktioner finns angående just besök eller ej. Det finns inga speciella regler för besök av barn. För lagrum angående detta se rättegångsbalken 24 kap 5 a § http://www.lagen.nu/1942:740 . Vänligen,

Överklagan av fastighetsdomstolens utslag

2007-03-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan Fastighetsdomstolens utslag överklagas?
Emelie Thor |Hej, Fastighetsdomstolen är en specialdomstol. Regler om denna domstol hittar du http://lagen.nu/1969:246. Bestämmelser om överklagande av fastighetsdomstolens utslag finner du http://lagen.nu/1970:988#K17. Överklagande till hovrätt kan ske inom 4 veckor från fastighetsdomstolens utslag. I utslagen från fastighetsdomstolen står exakt sista datum för överklagan och det framgår även närmare hur du skall göra för att överklaga. Svea hovrätt är överinstans för specialdomstolar, på hemsidan för ”Sveriges Domstolar” kan du läsa mer. Lycka till!

Förutsättningar för att beviljas rättshjälp

2007-03-17 i Rättshjälp
FRÅGA |Jag har fått ett försäkringsmedicinskt underlag som inte är undertecknat av försäkringsläkare.Har begärt det av min handläggare, men har ej fått det. Kontaktade huvudkontoren och bad om en lista över försäkringsläkare, läkaren som jag söker fanns inte med. Efter förfrågan från mig om den läkaren hade slutat, fick jag till svar att han hade missat att skriva just det namnet. Min fråga är om jag kontaktar en advokat får jag då rättshjälp i denna frågan?
Markus Olsson |Hej,För att kunna få rättshjälp är det en rad förutsättningar i rättshjälpslagen som måste vara uppfyllda:- Ditt ekonomiska underlag får inte överstiga 260 000 kr. I 38 § kan du se hur underlaget beräknas, se http://lagen.nu/1996:1619#P38 .- Rättshjälp får bara beviljas om du behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillfredsställas på annat sätt. (Om den rättssökande själv kan ta till vara sina intressen finns det inte något behov av biträde. Vid denna bedömning vägs ärendets svårighetsgrad mot den rättssökandes personliga kvalifikationer.) - Rättshjälp får beviljas endast om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt är rimligt att staten bidrar till kostnaderna. Utifrån din fråga har jag svårt att bedöma huruvida detta kriterium är uppfyllt i ditt fall. - Du får inte heller ha en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar ditt ärende (9 §). Dessutom gäller att om du med hänsyn till din ekonomiska situation borde ha haft en sådan försäkring, saknar du i princip möjlighet att få rättshjälp. Mer om detta http://lagen.nu/1996:1619#P9 .Vidare gäller att rättshjälp inte beviljas i en angelägenhet som rör trafikskadeersättning eller som rör skadestånd som skall betalas från en ansvarsförsäkring. Rättshjälp får dock beviljas i en sådan angelägenhet om ett mål eller ärende har inletts vid domstol eller enbart rör annan skada än personskada. Jag hoppas att ovanstående har gett dig en uppfattning om vilka grundförutsättningar som måste vara uppfyllda för att rättshjälp skall utgå. Då jag inte vet hur omfattande ditt ärende är och inte heller dess närmare karaktär, föreslår jag att du kontaktar en advokatbyrå och frågar om du kan beviljas rättshjälp.Med vänlig hälsning

Bevisföring och bevisvärdering

2007-03-03 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag sitter åklagad för grov rattfylla. med mitt vittnesmål när jag blev gripen som enda bevis, dvs. dom har inte tagit mig utan jag stog utanför bilen när dom kom. finns det någon lag eller liknande man kan hänvisa till som säger att erkännanden eller bevisningar under påverkat tillstånd inte gäller eller skall tas med förakt ? Tack på förhand // Eric
Sara Forslund |Hej, Tvärtom har vi i svensk rätt principer om fri bevisföring och fri bevisvärdering. Principen om fri bevisföring säget att all bevisning får förebringas. Denna princip kommpletteras av principen om fri bevisvärdering, som säger att rätten, efter en samvetsgrann prövning av allt (bland annat all bevisning) som förekommit, skall avgöra vad som i målet är bevisat. Denna princip finns uttryckt i lag i rättegångsbalkens 35 kapitel 1 §, se http://www.lagen.nu/1942:740. Rätten skall pröva detta på ett objektivt, neutralt och rationellt sätt. Det finns i rättegångsbalkens 35 kapitel 7 § en bestämmelse som säger att om rätten skulle finna att en omständighet som en part vill bevisa inte har någon betydelse i målet, eller att ett erbjudet bevis inte erfordras i målet eller uppenbart skulle vara verkningslöst, det vill säga att bevisning är helt onödig och meningslös, så skall rätten inte tillåta bevisningen. Denna regel har dock ett mer processekonomiskt syfte; den är i första hand till för att undvika att ovidkommande saker inte tar upp onödigt mycket tid och pengar. Med vänlig hälsning,