Vad kan vi göra mot polisens tvångsmedel?

2020-10-02 i Förundersökning
FRÅGA |Min son 29 år, står och tankar bilen då kommer en polisbil med två poliser och börjar fråga om han har tagit droger. Nej säger min son, som kom från jobbet och från oss och hämtat sin hund. Då kroppsvisiterar de honom t.o.m ta av skorna. Tycker det luktar illa i bilen, vår son har köpt något som ska förbättra luften säger det till dom. Han får sätta sig i polisbilen, Poliserna rotar igenom bilen. Polisen tar in honom till sjukhus där de tar drogprover som han får betala. Sen får han ta sig hem själv de 3 milen. De tar körkort och hans mobil och där i ligger bl.a min mans kontokort,bank, som han hade då han handlar åt oss. De talade inte om någonting vad som händer. Min son behöver mobilen den enda telefon han har. Han har en sjukdom som han måste äta medicin annars kan det gå så långt att han dör. Måste ha körkortet för att hämta medicinen. Vi mår jättedåligt. Får det gå till så här? Vad kan vi göra?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Angående kroppsvisitering och kroppsbesiktningEnligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken (RB) har poliser endast rätt att kroppsvisitera någon om det finns skäl att misstänka att ett brott har begåtts varpå fängelsestraff kan följa. Att din son tvingades ta blodprov innebär att han blivit utsatt för en kroppsbesiktning i enlighet med 28 kap. 12 § RB, vilket anses vara ett steg "längre" än en kroppsvisitering. För att kroppsbesiktning ska vara tillåtet krävs det istället att personen i fråga är skäligen misstänkt för ett brott varpå fängelsestraff kan följa. Skillnaden mellan dessa två tvångsmedel är alltså att det vid kroppsbesiktning krävs att en särskild person är skäligen misstänkt för ett brott. Initialt ska beslutet om kroppsbesiktning fattas av en åklagare, men vid fara i dröjsmål kan beslutet fattas av en polisman. Även fast polisen har rätt att utföra en kroppsbesiktning så måste dem fortfarande beakta individens rättigheter. Tvångsmedel är integritetskränkande och det får inte göras om det inte är nödvändigt med hänsyn till syftet och ifall det avsedda resultatet inte kan uppnås med mildare metoder. Även om de lagliga förutsättningarna i övrigt är uppfyllda och tvångsmedlet behövs för att uppnå syftet så ska man i det enskilda fallet avstå om det inte är proportionerligt.Angående körkortet och mobiltelefonenPolisen har rätt att beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning (27 kap. 1 § RB). Beslutet ska i regel fattas av förundersökningsledaren eller åklagaren, men även här har polisen rätt att göra det om fara i dröjsmål råder (27 kap. 4 § 2 st. RB). Återigen gäller samma regler om proportionalitet och hänsyn även här. Det är relativt vanligt att mobiler och annan kommunikationsutrustning tas i beslag, men hur din sons körkort skulle vara av betydelse för utredningen har jag svårt att förstå. Om förundersökningsledaren inte häver beslaget så kan din son begära att rätten ska pröva lagligheten av beslagsåtgärden, rätten skall då hålla förhandling om rätten till beslaget skall stå kvar eller inte (27 kap. 6 § RB).Vad gör man om ens rättigheter blir kränkta under förundersökningen?Det tyvärr ingenting man kan göra när det gäller avslutade tvångsmedel (vad som är gjort är gjort), man kan dock i efterhand göra en JO-anmälan eller en polisanmälan, alternativt kräva en överprövning. En överprövning innebär att en högre uppsatt person prövar om det var ett korrekt beslut (ofta Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten). När det gäller pågående tvångsmedel (som beslag) så kan man som redan nämnt begära en ny prövning.Jag hoppas att du har fått svar på dina funderingar och känner mer klarhet i situationen, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Kan ett vittnesmål från en polis ensamt leda till fällande dom?

2020-10-01 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!En polis har tydligen sett mig och en annan i mitt fordon, jag är passagerare och den som körde hade tydligen inget körkort.Kan man bli fälld på det när inga andra bevis finns än att han skulle ha sett oss?
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fri bevisprövningI Sverige gäller fri bevisprövning (35 kap. 1 § Rättegångsbalken), vilket innebär både fri bevisföring och fri bevisvärdering. Att både bevisföringen och bevisvärderingen är fri betyder att det inte finns några lagar eller krav som reglerar vad som får läggas fram som bevisning och/eller hur domstolen ska pröva och bedöma den bevisning som läggs fram. Rätten ska också pröva bevisningen objektivt, neutralt och rationellt.Det innebär att de som är parter i en rättegång, alltså du och åklagaren, får lägga fram all bevisning som ni kan (fri bevisning) och att denna sedan kommer prövas fritt av domstolen (fri bevisvärdering). Det blir alltså domstolen som då avgör hur starkt ett vittnesmål från en polis är.Olovlig körning och polisens utsagaÅklagaren kommer behöva bevisa att din vän körde bilen olovligt, och att du som medpassagerare var omedveten om att din vän saknade körkort, eftersom det är detta som är den straffbara handlingen (3 § Lag om straff för vissa trafikbrott).Ofta väger vittnesmål från polisen högt, vanligen med argument som att polisen i egenskap av sin yrkesutövning inte har något personligt intresse i att uppfatta en händelse på ett visst sätt. Det går däremot inte att svara på om det ensamt kommer leda till en fällande dom, utan det blir snarare en fråga om fri bevisvärdering. Om en polis lämnar ett trovärdigt och bevisstarkt vittnesmål skulle det kunna räcka för en fällande dom, men detta beror alltså på vad den samlade bedömningen blir efter att samtliga bevis från båda sidor har lagts fram blir.Hoppas du fått svar på din fråga, och glöm inte att du är varmt välkommen att återkomma med nya frågor till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Vad krävs för att en polis ska få gripa ett barn mellan 15-18 år?

2020-10-01 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vad krävs för att en polis ska få gripa ett barn mellan 15-18 år?
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom alla är straffmyndiga när de fyllt 15 år så är kraven för gripande samma för personer i den åldern, krävs att polisen misstänker att personen har begått ett brott. Den enda skillnaden blir att föräldrar och andra myndigheter såsom socialtjänsten kontaktas efter gripande och eventuellt förhör.Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Hur vet man att man är skäligen misstänkt för brott?

2020-09-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Läser era sidor med regelbundetnthet, och tycker era förlkaringar ber och enkla att först, har dock två frågor:Om man är skälig misstänkt, hur vet man då att man är det?Sedan, vad innebär att det skall vara Begreppet "konkreta objektiva omstänidgheter"?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad trevligt att du tycker om att läsa vad vi skriver här. Fyra olika misstankegrader Inom svensk rätt rangordnas misstanke in i olika grader, jag tänker här gå igenom de olika graderna och säga något om dem. 1. Den högsta misstankegraden är "tillräckliga skäl för åtal". När åklagaren bedömer att det finns tillräckliga bevis för en fällande dom når man upp i denna misstankegrad och åtal väcks vid domstol. 2. En lägre misstankegrad är "på sannolika skäl misstänkt". Här ska vid en objektiv bedömning misstankarna vara berättigade och åklagaren har möjlighet att besluta om häktning. När man talar om en objektiv bedömning så är detta något som åklagaren gör på sitt tjänsteansvar utifrån allt material som har inkommit. Åklagaren värderar materialet och ser om det finns sådana omständigheter som tydligt talar för att personen har begått brottet. 3. Ytterligare en lägre misstankegrad är "skäligen misstänkt". Det är vid detta stadie som åklagaren har rätt att börja använda vissa tvångsmedel mot den misstänkte, exempelvis husrannsakan. Skälig misstanke föreligger enligt JO (JO 1992/93 s. 204) då det finns vissa konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den brottsliga gärningen. Vad detta innebär redogör jag för nedan. 4. Den lägsta misstankegraden är "kan misstänkas". Här är misstanken ganska svag och det enda som krävs är egentligen en misstanke avseende gärning, tid och plats. Man kan tänka sig misstankegraderna som en trappa där "kan misstänkas" är det första trappsteget, här finns det minst misstanke, och "tillräckliga skäl för åtal" är det översta trappsteget, här finns det mest misstanke.Hur vet man att man är skäligen misstänkt? Man får reda på när man är skäligen misstänkt eftersom det enligt 23 kap 18 § rättegångsbalken fastställs att den misstänkte ska underrättas när misstankegraden når upp "skäligen misstänkt". Den misstänkte har efter underrättelsen även rätt att få uppdateringar löpande om vad som händer i förundersökningen. Man vet alltså att man är skäligen misstänkt eftersom man blir meddelad detta. Konkreta objektiva omständigheterDetta uttryck kan ju användas i olika situationer men jag antar att du vill veta vad begreppet innebär när man talar om misstanke och att åklagaren ska undersöka om det på objektiva grunder finns konkreta omständigheter som gör att misstankegraden "skäligen misstänkt" kan uppnås.Vad som utgör konkreta omständigheter för att anses som "skäligen misstänkt" har i litteratur tolkats som att det ska röra sig om omständigheter som har viss styrka (jämfört med att det för sannolika skäl ska finnas omständigheter som tydligt talar för att personen har begått brottet). Det kan handla om vissa bevis, exempelvis ett vittne som har sett brottet begås, teknisk bevisning, osv. Om åklagaren genom en objektiv bedömning av omständigheterna anser att dessa är tillräckligt konkreta så når man upp i misstankegraden "skäligen misstänkt". Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, i annat fall är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Måste man som vittne inställa sig vid förhör och förhandling?

2020-10-01 i Vittna
FRÅGA |Hej,Erhöll kallelse till Polisen "Såsom eventuellt vittne till ofredanden m.m. som målsäganden XX utsatts för." Är jag skyldig att inställa mig trots att jag inte är bekant med vad det handlar om?Är jag skyldig att besvara alla frågor som Polisen ställer i ärendet? För de fall jag är skyldig att inställa mig, äger jag rätt till vittnesstöd eller motsvarande?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i Rättegångsbalk (1942:740), nedan förkortat RB. Vi kommer uppehålla oss till 23 och 36 kap. i RB, och jag kommer först att gå igenom vad som gäller vid polisförhör och därefter vad som gäller för vittnen vid förhandling i rättegång. Att kallas till förhör hos polisen I 23 kap. 6 § RB stadgas att alla som kan tänkas lämna uplysningar av betydelse för förundersökningen får kallas till förhör. Enligt 23 kap. 6 a § RB kan vittne som kallats till förhör åläggas vite om vittnet inte infinner sig vid förhöret, enligt samma bestämmelses andra stycke ska förundersökningsledare eller polisman meddela om att kallelsen är förenad med vite. Den som utan giltig orsak vägrar inställa sig till förhöret kan även hämtas av polis enligt 23 kap. 7 § RB. Under polisförhör måste du inte säga någonting som du inte vill, men du får inte ljuga. Om förundersökningsledaren begär det kan förhör ske inför rätten, vilket i sådana fall aktualiserar vittnesplikten, se 23 kap. 13 § RB. Att vittna i rättegångVittnespliktenVittnesplikt är utgångspunkten i svensk rätt. Eftersom du skriver att du kallats som vittne måste du därför vittna, se 36 kap. 7 § RB.Undantag från vittnespliktFöräldrar, syskon och andra närstående behöver inte vittna, se 36 kap 3 § RB, inte heller personer som är under 15 år eller lider av en allvarlig psykisk störning har en ovillkorad vittnesplikt, eftersom dessa ska lämplighetsprövas av rätten innan de får vittna, se 36 kap. 4 § RB.Vad händer om jag inte vittnar?Om ett kallat vittne uteblir från rättegången kan rätten besluta att vittnet ska hämtas av polis, antingen omedelbart eller till en senare dag. Detta framgår av 36 kap. 20 § 1 st RB. Om rätten inte beslutar om att vittnet ska hämtas omedelbart, kan de bestämma om att vittnet ska komma en annan dag, och förena en eventuell frånvaro med vite (dvs en böter), detta framkommer av 36 kap. 20 § 2 st RB. Måste man svara på frågor som ställs under rättegången? Innan vittnen avger sin berättelse ska de avlägga vittnesed enligt 36 kap. 11 § RB. Vittnet kommer därefter att upplysas om vikten av att tala sanning samt innebörden av att ha avlagt ed, se 36 kap. 14 § RB.Om ett vittne vägrar avlägga ed eller avge vittnesmål kan rätten besluta att vittnet ska häktas. Denna häktningstid får inte överstiga tre månader, se 36 kap. 21 § RB. En annan sak är att mened (dvs ljuga under ed) är straffbart enligt 15 kap. 1 § Brottsbalk (1962:700)Om ett vittne undandrar sig från rätten och detta medför rättegångskostnader för någon av parterna, så kan den eller de parter som ådragits rättegångskostnader yrka på ersättning från vittnet. Detta framgår i 36 kap. 23 § RB, och i samma bestämmelse stadgas i 2 stycket att detta även gäller kostnader som staten haft.SammanfattningSammanfattningsvis råder jag dig till att vittna för att undvika någon av de ovan nämnda sanktionerna. I förhöret med polisen berättar du vad du vet, och om du inte alls är bekant med vad förundersökningen handlar om torde förundersökningsledaren inse att ditt vittnesmål är onödigt för utredningen. För det fall du ändå kallas till förhandling i domstol har du möjlighet att få ett vitnesstöd, de arbetar under tystnadslöfte. Jag lämnar en länk här som jag hoppas kan vara till hjälp. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig igen om jag varit otydlig eller om fler frågor dyker upp.

Hur går man vidare med en hyresgäst som inte betalar?

2020-10-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag har en fastighet som varit uthyrd fram till idag. Vid besiktningen av densamma vägrade hg att närvara. Det upptäcktes då att fastigheten är kraftigt vanvårdad och det har även skett skadegörelse på egendomen.Hur går jag vidare med detta?I samband med avflyttningen kunde ej samtliga nycklar återlämnas då man slarvat bort dessa.Dessutom har hg smitit från sitt betalningsansvar såsom hyra, VA-räkning, sophämtning.Ser framemot ett svar.Tack på förhand
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur du kan få din före detta hyresgäst att betala för de förfallna hyrorna och diverse andra kostnader för vanvård. Skulle detta vara en felaktig tolkning så är du mer än välkommen att återkoppla med en kommentar här nedan så svarar jag utifrån det.Dokumentera skadorna och säkra bevisningDet är alltid bra att säkra bevisning rörande skadorna, och jag skulle därför rekommendera dig att ta ordentliga kort och/eller filma i lägenheten. Detta hjälper dig för det fall du behöver fastställa betalningsskyldigheten i domstol. Utöver bilderna bör du se till så att du har hyresavtalet och de förfallna fakturorna komplett och tillgängligt. Hur kan du åstadkomma att hyresgästen betalar? Det första steget är att du tar kontakt med hyresgästen och framställer dina krav. Som argument för att hyresgästen bör acceptera att betala frivilligt är att det både är tidskrävande och många gånger kostsamt att processa i domstol. Skulle denne trots allt inte gå med på detta kan du väcka talan mot honom/henne genom att skicka in en stämningsansökan till domstolen, vilken enligt 42 kap. 2 § rättegångsbalken ska innehålla följande: "En ansökan om stämning skall innehålla1.ett bestämt yrkande,2.en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet,3.uppgift om de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis samt4.uppgift om sådana omständigheter som gör rätten behörig, om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt. Har käranden några önskemål om hur målet skall handläggas, bör han ange dessa i ansökningen.Ansökningen skall vara egenhändigt undertecknad av käranden eller hans ombud.De skriftliga bevis som åberopas bör ges in tillsammans med ansökningen."Om en talan om fullgörelse av betalningsskyldighet bifalls (det vill säga att rätten dömer till din fördel) får man en så kallad exekutionstitel, vilken gör att Kronofogdemyndigheten sedan kan hjälpa dig att driva in skulden. Sammanfattning Mitt råd till dig är att du vänder dig till din före detta hyresgäst och försöker få till en frivillig uppgörelse, för att försöka undvika att dra tvisten inför domstol. Detta är både tidskrävande och kostsamt, och det kan tilläggas att domstolen kommer försöka få er att förlikas för att undvika rättegång. Skulle detta vara utan verkan så kan du dock väcka talan för att få hjälp med att driva in skulden. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Närvaro vid husrannsakan

2020-09-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! När polisen kommer hem till dig för att göra en husrannsakan, får man vara med när de går runt i varje rum eller behöver man vara i ett annat rum?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 28 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken (RB) framgår att den hos vilken husrannsakan företaget ska få tillfälle att närvara vid husrannsakan. Syftet är att du då ska ges tillfälle att övervaka förrättningen. Det finns ingen praxis som tydligt säger att man får vara med och gå i varje rum, men eftersom syftet med bestämmelsen är att du ska ha rätt att övervaka polisen medan de utför husrannsakan ska du kunna ha viss uppsikt över vad de gör. Du bör alltså kunna se polisen medan de söker, vare sig det rör sig om att du står i samma rum eller utanför och tittar in.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får vakt föra bort dig vid misstanke om stöld?

2020-09-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag var och handlade på Coop i Skellefteå... När jag har betalat slänger jag kvittot i papperskorg...Det är så varmt där inne så jag ställde mig i läsk kassan... Då kommer det fram 2 civilklädda vakter en visar legg.. & säger till jag följa med till deras kontor..Jag vill förstås inte det efftersom jag.vet att jag inte hade tagit någonting... Vakten har tagit upp mitt kvittot från papperskorg.. Jag följer med till kontoret men före det var vakterna mycket högljudda så alla min kompisar med barn hörde allting... På kontoret läser den ene på kvittot att jag har betalat för allt.... Det så så kränkande.. Får dom göra så?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av din fråga tolkar jag att de civilklädda vakterna är väktare eller ordningsvakter. En väktare har inga andra befogenheter än vad privatpersoner har. Ordningsvakter har fler befogenheter, men då du inte har uppträtt våldsamt eller liknande kommer de lagar som påverkar situationen vara detsamma oavsett om det var en väktare eller ordningsvakt som stoppade dig. Att de ledde iväg dig till en annan plats innebär ett temporärt frihetsberövande. Ett frihetsberövande kan vara okej under vissa situationer. Som väktare och ordningsvakt har man dock rätt till ett s.k envarsgripande (24 kap. 7 § st. 2 rättegångsbalken). Ett envarsgripande innebär att man har rätt att gripa en person som begår eller har begått ett brott och försöker ta sig från brottsplatsen. Det föreligger således ett krav på att det måste ha skett ett brott för att ett ensvarsgripande ska komma på fråga. Vidare måste brottet kunna leda till ett fängelsestraff. Om brottet endast kan leda till böter innebär detta att det inte är tillåtet med ett envarsgripande. Eftersom du handlade på en matvarubutik innebär detta sannolikt att väktarna trodde du hade stulit varor. Eftersom det är lågt värde på varorna hade du begått brottet ringa stöld, om det faktiskt var så att du stulit något (8 kap. 2 § brottsbalken). Detta brott kan leda till fängelsestraff, vilket hade berättigat ett envarsgripande. MEN eftersom du inte har begått ett brott finns därför inget skäl för väktarna att föra iväg dig. Vad jag kan uppfatta utifrån hur du har beskrivit situationen har väktaren/ordningsvakten gjort fel, då det inte räcker med misstanke för ett envarsgripande. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänlig hälsning,