Tas skriftlig bevisning upp i rättegången när det handlar om narkotikabrott?

2018-04-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej jag blev tagen för ca 2 är sen genom sms och swish betalningar mellan mig och en kille och nu är det dags för rättegång. Håller polisens bevis för en dom på ringa narkotikabrott? Det är swish betalningar och sms om någon produkt men det står inte vilken produkt och polisen chansar på att det är cannabis men det kan dem omöjligt veta.
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Troligtvis kommer swish-betalningarna och sms-konversationen visas upp i rättegången. Det spelar ingen roll att det inte framgår vilken produkt du sålt. Du kommer bli utfrågad under rättegången om vad det är för produkt. Du kan då välja att berätta eller meddela att du inte vill säga något om det. En lite längre förklaring Jag gissar på att du är misstänkt för narkotikabrott för att du ska ha sålt någon form av narkotika. Det är inte polisen som bestämmer vilken bevisning som ska tas upp under rättegången - det gör åklagaren. När polisen har kommit så långt i en utredning att polisen anser det finns klara spår som antyder på att en viss person har begått ett visst brott lämnar de över ärendet till Åklagarmyndigheten. En åklagare på Åklagarmyndigheten kollar då igenom polisutredningen (förundersökningsprotokollet). I förundersökningsprotokollet finns allt bevismaterial samlat t.ex. bilder från en swish-betalning eller en sms-konversation. Det är åklagaren som utifrån det material som finns i förundersökningsprotokollet fattar beslut om det ska bli någon rättegång eller inte. I ditt fall har åklagaren beslutat att det finns tillräcklig bevisning för att ha en rättegång mot dig. I sådana fall kommer åklagaren också visa upp swish-betalningarna och sms-konversationen för domarna under rättegången.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får polisen ta blodprov på mig trots att de andra proven visade grönt?

2018-04-26 i Förundersökning
FRÅGA |Blev stoppad av polis för rutinkontroll en vardagsförmiddag och fick visa körkort och blåsa vilket var 0.00. Hade nyss vaknat efter jobbat natt och var på väg till mormor vilket de inte trodde på. Får lämna bilen och följa med på provtagning som visade också helt rent. De fortsätter i alla fall och får lämna blodprov? Eftersom allt var grönt skjutsade de mig tbx till bilen men dagen efter kan jag lösa i tidningen att jag var misstänkt för narkotikabrott? Får det gå till då här?
Clara Wågefjell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline för att få svar på din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av rättegångsbalken (RB) och narkotikastrafflagen (NSL).Blodprov är en kroppsbesiktning som får göras om du är misstänkt för vissa brottAtt ta ett blodprov är att göra en kroppsbesiktning, vilket bara får göras om det finns skäliga misstankar om att du begått ett brott där fängelse finns i straffskalan (28 kap. 12 § RB). Det ska vara faktabaserade misstankar, inte bara grundade på att du betett dig underligt, varit trött eller liknande. Du skriver att du läst i tidningen att du är misstänkt för narkotikabrott. För narkotikabrott kan man dömas till tre års fängelse (1 § NSL). Om nu polisen haft en skälig misstanke om att du begått någon form av narkotikabrott, trots att de andra proven visade grönt - har de alltså rätt att begära att blodprov ska tas på dig.Du ska få veta att att du är misstänkt för brottDock är det så att du ska meddelas om du är skäligen misstänkt för ett brott, det ska alltså inte vara något du läser om i tidningen (23 kap. 18 § första stycket RB). Jag rekommenderar att du vänder dig till polisen på din ort för att få klarhet i ditt fall.Om du känner att du behöver mer hjälp är du välkommen att ställa en ny fråga.Med mycket vänliga hälsningar,

En kan väcka talan mot myndighet om skadestånd i allmän domstol, den som förlorar målet betalar som huvudregel rättegångskostnaderna

2018-04-23 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag har fått avslag på ett skadeståndsärende hos Trafikverket när mitt fordon blev skadat i samband med Trafikverkets entreprenörer körde sönder ett brunnslock som jag körde på.Beslutet går ej att överklaga, men jag kan väcka talan mot Trafikverket står det i ärendet från Trafikverkets Diarie.Hur går det till att väcka talan mot Trafikverket (som också är min arbetsgivare)?Vem tar kostnaderna vi ev förlust i målet?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det vill du ha skadestånd för att din bil skadades av ett brunnslock som Trafikverket hade kört sönder. Jag kommer först gå igenom till vilken domstol du kan lämna in en eventuell stämningsansökan. Sedan kommer jag gå igenom vad som gäller när det kommer till rättegångskostnader. Bestämmelserna om vad som gäller i en domstolsprocess i allmän domstol finns i rättegångsbalken (RB).Du kan väcka talan mot Trafikverket i Falu tingsrätt eller vid den tingsrätt där bilen blev skadadOm du väcker talan mot Trafikverket så är du kärande och Trafikverket är svarande.Trafikverket är en statlig myndighet som har sitt säte i Borlänge. När man ska stämma en statlig myndighet så är huvudregeln att man ska göra det vid den domstol där myndigheten har sitt säte, RB 10 kap 2 §. Eftersom Borlänge tillhör Falu tingsrätt är utgångspunkten att en stämningsansökan mot trafikverket ska lämnas in dit. kärande har även en möjlighet att väcka talan vid den domstol där skadan uppkom, RB 10 kap 8 §. Du kan alltså istället välja att väcka talan där bilen blev skadad. Du ska då lämna in en stämningsansökan till den tingsrätt som orten där du körde på brunnslocket tillhör. Vad en stämningsansökan ska innehålla framgår i RB 42 kap 2 §. Det innebär alltid en ekonomisk risk att driva en process eftersom det inte på förhand går att säga vem som kommer behöva betala rättegångskostnadernaAtt driva en process kan bli väldigt kostsamt och innebär alltid en ekonomisk risk. Vem som betalar rättegångskostnaderna beror på flera olika faktorer. Om du skulle vinna processen helt och alltså få precis det som du har begärt i skadestånd så ska motparten som utgångspunkt stå för rättegångskostnaderna. Om du skulle förlora och inte få något skadestånd så är det istället du som får stå för alla kostnader, RB 18 kap 1 §.Om du skulle vinna och få rätt till skadestånd men få mindre skadestånd än vad du har begärt så kommer du få betala en viss del av rättegångskostnaderna, RB 18 kap 4 §. Vad som omfattas av rättegångskostnaderna framgår av RB 18 kap 8 §. Det går som du förstår inte att säga på förhand vem som kommer betala eftersom det beror på vad du och trafikverket yrkar på samt vad domstolen beslutar. Om du förlorar målet så kan det dock bli väldigt dyrt för dig eftersom det är den förlorande parten som ska betala rättegångskostnaderna. Som part i en rättegång kan du ha ett ombud som för din talan, RB 12 kap 1 §. Kostnaden för ombudet blir en del av rättegångskostnaderna och du eller Trafikverket kommer därför få stå för den kostnaden. Sammanfattningsvis kan du väcka talan mot Trafikverket genom att skicka in en stämningsansökan till Falu tingsrätt där Trafikverket har sitt säte eller till den tingsrätt där skadan på bilen uppstod. Om du förlorar och inte får rätt till skadestånd så blir det som utgångspunkt du som får stå för rättegångskostnaderna. Vem som ska betala rättegångskostnaderna kan dock påverkas av flera olika omständigheter, därmed är det alltid en ekonomisk risk att väcka talan i domstol.Eftersom det kan bli dyrt och krävande att väcka talan i domstol så rekommenderar jag att du tar kontakt med en jurist som kan hjälpa till att bedöma dina möjligheter att få skadestånd. Du är välkommen att boka en tid med Lawlines jurister här.Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Vilka bevis krävs för en fällande dom?

2018-04-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Har en fråga angående stöld. Om det finns bevis på att man begått stöld som exempelvis t vittne men även bilder ( övervakningskamera) på att du med uppsåt begått stöld. Räcker dessa bevis för en fällande dom?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under en huvudförhandling i en brottmålsprocess ska domstolen värdera den bevisning som lagts fram under förhandlingen för att avgöra om åtalet ska bifallas eller ej. Åklagaren har bevisbördan vilket innebär att det är åklagaren som ska bevisa att den tilltalade har begått det brott som åklagaren påstår. I detta ligger inte enbart ett krav på att visa att den tilltalade verkligen har begått gärningen, utan även att den tilltalade exempelvis haft uppsåt att göra detta. I fall av stöld måste alltså åklagaren inte bara visa att den tilltalade exempelvis tagit en vara och passerat det sista betalningstillfället utan även att den tilltalade haft tillägnelseuppsåt, ett uppsåt att tillägna sig varan.Beviskrav och bevisvärderingI brottmål gäller ett högt beviskrav vilket innebär att bevisningen måste vara stark för att den tilltalade ska dömas för den åtalade gärningen. Den tilltalade ska dömas för ett brott om det är ställt bortom rimligt tvivel att han/hon har begått den åtalade gärningen. Detta innebär att om det finns tvivel avseende om den tilltalade begått den åtalade gärningen och dessa tvivel är utredda och ligger inom "rimlighetens gränser", är beviskravet inte uppfyllt. Om beviskravet skulle omvandlas till ett numeriskt sannolikhetstal, skulle beviskravet innebära en sannolikhet på ca 95-98%.I svensk rätt gäller principerna om fri bevisföring och fri bevisprövning. (35 kap. 1 § rättegångsbalken) Detta innebär att i princip vilken bevisning som helst får läggas fram under huvudförhandlingen samt att domstolen är fri när den värderar den framlagda bevisningen, under förutsättning att bevisprövningen är objektiv och rationell. När domstolen exempelvis värderar en vittnesutsaga måste den bedöma vittnets trovärdighet och tillförlitlighet. Sådana faktorer som i vissa fall kan påverka utsagans tillförlitlighet är om vittnet berättar om händelsen på ett spontant sätt, om utsagan är lång och detaljrik och om utsagan inte ändrats från exempelvis förundersökningen. SammanfattningsvisDet är svårt att svara på om den bevisning som du beskriver är tillräcklig för en fällande dom, eftersom svaret på den frågan beror på hur rätten värderar denna. Under bevisvärderingen kan rätten exempelvis finna att en vittnesutsaga har ett lågt bevisvärde, att ett erkännande inte har någon verkan eller att den tilltalade inte kan identifieras på en övervakningsfilm. Trots att det finns mycket och omfattande bevisning innebär alltså inte detta automatiskt att åklagaren har bevisat att den tilltalade har begått den åtalade gärningen. Olika bevis kan alltså ha olika bevisvärde.Vänligen,

Fråga om partshabilitet

2018-04-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag pluggar andra terminen på ekonomprogrammet inriktning redovisning/revision och läser just nu handelsrätt 1, 15hp. I kursen ingår att göra en lättbegriplig redovisning om personer som fyllt 18 år men behöver hjälp med att bevaka sin rätt, i mitt fall har det blivit att förklara och sätta partshabilitet i ett begripligt samband. Tyvärr hittar jag inte något bra material på nätet och inte heller i vår kurslitteratur. Har ni möjlighet att hjälpa mig?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Parthabilitet innebär att en fysisk eller juridisk person är kapabel till att vara part i rättegång. Lawline besvarar för övrigt inte skolfrågor. Mer utförlig redovisning om partshabilitet kan du hitta i t.ex. juridisk kurslitteratur om processrätt. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor kan du ställa en ny eller ringa till Lawline på 08-533 300 04 (Mån-fre 10-16).

Har man som målsägande rätt att överklaga domar?

2018-04-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Har man som målsägande rätt att överklaga dom? Eller är det åklagaren som gör det? Tacksam för svar. Mvh
Christoffer Tolf |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att kunna överklaga en dom krävs det att man har klagorätt. Klagorätt innehas som huvudregel av de som är parter i målet. Målsäganden är inte alltid part i en rättegång utan biträder istället åklagarens talan. Trots detta har målsäganden klagorätt vilket utgör ett undantag från huvudregeln. Svaret på din fråga är således att man som målsägande har rätt att överklaga en dom och att denna rätt inte enbart tillfallet åklagaren. Observera att ett ytterligare krav för att få överklaga en dom är att klaganden har ett så kallat klagointresse. Detta innebär att klaganden ska ha ett rättsligt intresse av en överprövning. Ur rättslig synpunkt ska domen ha inneburit en nackdel för klaganden och det yrkande som framställs av klaganden ska på objektiva grunder sägas vara till klagandes förmån. Vidare ska överklagan ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades. Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor. Med vänlig hälsning,

Hur länge får egendom vara beslagtagen? Har den misstänkte insynsrätt i utredningen?

2018-04-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har ett ärende hos Åklagarmyndigheten och har haft dator, telefon och extern hårddisk i beslag i över 6 månader. Jag har inte hört någonting från någon sedan dagen det hände då jag var på ett kort förhör på polisstationen. Mina dataprylar innehåller bland annat oersättliga ljud-filer som jag behöver ha tillbaka. Dom finns ingen annan stans. Hur länge får dom egentligen ha mina grejer i beslag? Vad har jag för rätt gentemot Åklagarmyndigheten att få kännedom om mitt "misstanke-ärendes" gång och finns det någon tidsfaktor med i processen, när ens dator beslagtagits för granskning? Jag tycker att denna extrema tidsfördröjning och totala avsaknad av respons är riktigt dålig. Jag känner mig illa behandlad och tänker, om möjligt, lämna in alla möjliga klagomål och stämningar till Polisen och Åklagaren när det här är över.
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om förundersökning och tvångsmedel såsom beslag återfinns i rättegångsbalken. I mitt svar kommer jag att redogöra för reglerna om beslag samt den misstänktes insynsrätt i förundersökningen.BeslagEgendom kan tas i beslag av tre olika skäl enligt 27 kap. 1 § rättegångsbalken:1. Om den skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott2. Om den skäligen kan antas vara avhänt någon genom brott3. Om den skäligen kan antas vara förverkad på grund av brott Det bakomliggande syftet bakom ett beslut om att beslagta egendom måste stå i proportion i förhållande till de motstående intressen som finns och det intrång som beslaget innebär. (27 kap. 1 § 3 st rättegångsbalken)Ett beslut om beslag kan tas av åklagaren eller av förundersökningsledaren. (27 kap. 4 rättegångsbalken) Det finns ingen lagstadgat tidsgräns på hur länge egendom kan vara beslagtagen. Utgångspunkten är att egendom ska hållas i beslag så länge det är relevant för utredningen. Så fort det inte längre finns skäl för beslag, ska beslaget omedelbart hävas. (27 kap. 7 § rättegångsbalken)Om åklagaren eller förundersökningsledaren har tagit ett beslut om beslag kan den beslutet gäller begära att tingsrätten ska pröva frågan. När en sådan begäran har kommit in ska tingsrätten så snart som möjligt, om det inte finns något synnerligt hinder emot det, senast inom 5 dagar hålla en förhandling avseende beslaget. (27 kap. 6 § rättegångsbalken) Om åtal inte redan har väckts, ska rätten utsätta den tid inom vilken åtal ska väckas om rätten fastställer beslaget. Tiden får inte sättas längre än nödvändigt. (27 kap. 7 § rättegångsbalken) En sådan av rätten fastställd tid kan utgöra en indikation på hur länge datorn kan vara beslagtagen.Tingsrättens beslut kan överklagas till hovrätten. Prövningstillstånd krävs inte och en skriftlig begäran om överklagande måste lämnas in till tingsrätten inom tre veckor från det att beslutet meddelades. (52 kap. 1 § rättegångsbalken)Misstänktes insynsrättSådant material som har tagits fram från en beslagtagen dator utgör som utgångspunkt förundersökningsmaterial. Den som är misstänkt har inte från början en oinskränkt rätt att ta del av förundersökningsmaterialet. Den som är skäligen misstänkt för ett brott ska underrättas om detta när han/hon hörs. (23 kap 18 § rättegångsbalken) Undersökningsledaren är vid samma tillfälle bland annat skyldig att informera den misstänkte om dennes rätt till att inte behöva yttra sig om misstanken. (12 § förundersökningskungörelse) Den misstänkte och dennes försvarare har rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som förekommit vid förundersökningen. Denna rätt omfattar inte en rätt till att ta del av kopior av handlingar. Det är vanligt att den misstänkte och försvararen får exemplar av det preliminära förundersökningsprotokollet.Den misstänkte och försvararen har rätt att del av det som förekommit vid förundersökningen när undersökningsledaren har utfört den utredning som han eller hon anser är nödvändig. (23 kap. 18 a § RB) Rätten till insyn vid detta skede omfattar hela utredningsmaterialet. Den misstänkte har även möjlighet att gå igenom materialet och eventuellt begära ytterligare utredning. JustitieombudsmannenOm man anser att man blivit behandlad felaktigt av en myndighet såsom polisen, kan detta anmälas till Justitieombudsmannen (JO). SammanfattningsvisDet finns ingen föreskriven tid i lagen över hur länge egendom kan vara beslagtagen. Emellertid har den som beslaget drabbar en rätt att få beslaget prövat av tingsrätten, om så inte redan skett. Om rätten fastställer beslaget ska den meddela den tid inom vilken åtal ska väckas. Detta kan utgöra en viss indikation på hur länge beslaget kan komma att bestå. Vidare har man som skäligen misstänkt en viss insynsrätt i förundersökningsmaterialet. När undersökningsledaren har utfört den utredning som han/hon anser är nödvändig, har den misstänkte en omfattande insynsrätt i hela utredningsmaterialet. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Om fullmakt för rättegångsombud

2018-04-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |P.S.En till primitiv fråga?Kan en advokat agera i processen om en klient inte underskriver en fullmakt att en advokats laga åtgärder godkännes?TACK.
Viktor Lennartsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 12 kap. 8 § rättegångsbalken kan en part i målet endast företrädas av ombud ifall en fullmakt visas upp för domstolen. Fullmakten kan antingen lämnas muntligen inför domstolen eller skriftligen med en egenhändigt upprättad underskrift. Om inte annat framgår av fullmakten har ett ombud behörighet att agera å partens vägnar i enlighet med vad som listats i 12 kap. 14 § rättegångsbalken (väcka talan, avge svaromål, ingå förlikning mm). Inskränkningar i denna behörighet kan göras enligt 12 kap. 15 § och ska framgå av fullmakten.Svaret på din fråga är alltså att en advokat inte kan processa åt en klient om klienten inte skrivit under en fullmakt eller lämnat en fullmakt muntligen inför rätten.Hälsningar