Vad kan man göra om en förundersökning läggs ner?

2020-09-29 i Förundersökning
FRÅGA |Har gjort polisanmälan om egenmäktigt förfarande men fått till svar, ingen förundersökning..Vad göra härnäst?Tack!
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisen lägger ner förundersökningen bl.a. om de anser att det inte finns tillräckliga bevis mot den som begått brottet eller om det saknas spår att följa. Om det framkommer ny bevisning kan förundersökningen tas upp igen. Om man är missnöjd med beslutet om att förundersökningen läggs ner kan man begära överprövning av beslutet. En begäran om överprövning skickas till den lokala polismyndigheten. Åklagarmyndigheten tillhandahåller en särskild blankett för överprövning som du kan fylla i. Den hittar du här. Du kan även läsa mer på Polismyndighetens hemsida. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har man rätt att veta varför man blir gripen eller kroppsvisiterad?

2020-09-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vad är anledningen till för att man inte får veta varför man blir gripen eller visiterad ??? Är det verkligen så att man inte har rätt till att veta de?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Du har rätt att veta varför du blir gripen av polisenOm det finns skäl att anhålla någon kan en polis i ett brådskande fall gripa personen utan ett anhållningsbeslut (24 kap. 7 § RB). Den som blivit frihetsberövade vid ett gripande ska få besked om det brott som denne är misstänkt för samt grunden för frihetsberövandet (24 kap. 9 § RB). Den rättigheten är förenlig med artikel 5.2 i Europakonventionen om att den som arresteras ska, utan dröjsmål och på ett språk som personen förstår, underrättas om skälen för åtgärden och om varje anklagelse mot personen. Denna rätt är ovillkorlig och kan inte begränsas.En kroppsvisitation som grundas i misstanke för ett brott förutsätter att den misstänkte underrättas om misstankenKroppsvisitation av skäligen misstänkt får göras ifall det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa och visitationen kan utröna omständigheter av betydelse för brottets undersökning (28 kap. 11 § första stycket RB). Att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts förutsätter att en förundersökning inletts (23 kap. 16 § första stycket RB). När en förundersökning har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs (23 kap. 18 § RB). Det är samma krav på misstankegrad vid förundersökning och kroppsvisitation. Det innebär att om polisen kroppsvisiterar dig som misstänkt så ska du underrättas om att du är skäligen misstänkt för ett eventuellt brott. Kroppsvisitation av annan än den som skäligen kan misstänkas för brott får ske om det finns synnerlig anledningKroppsvisitation av annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får ske endast om det finns synnerlig anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet (28 kap. 11 § andra stycket RB). Här finns inga krav på att polisen ska underrätta dig om varför du blir kroppsvisiterad.Sammanfattningsvis har du rätt att, både vid ett gripande och en kroppsvisitation där du är visiteras som misstänkt, bli underrättad om vilket brott du är misstänkt på. Polisen ska även underrätta dig på vilken grund du är gripen på. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad betyder det att ett mål avskrivs?

2020-09-28 i Domstol
FRÅGA |Vad menas med att "målet skrivs av"?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du nämner "mål" utgår jag från att du frågar om innebörden av att ett mål i domstol avskrivs (även ärenden i andra myndigheter kan nämligen avskrivas). När ett mål avskrivs innebär det att handläggningen av målet avslutas/läggs ned. Att målet avskrivs innebär att domstolen avslutar handläggningen av målet utan att ta beslut i själva sakfrågan, dvs. om det är ett brottmål har domstolen inte tagit ställning till huruvida den tilltalade begått brottet eller inte, utan domstolen har avslutat handläggningen till exempel på grund av att den tilltalade har avlidit innan dom i första instans (vanligtvis tingsrätten) meddelats, se NJA 1988 s. 51. Om det är ett tvistemål är ett exempel på en situation där målet kan avskrivas den att käranden uteblir från förhandlingen, om inte svaranden begär tredskodom, (se 44 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken).Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Kan man i Sverige straffas för samma brott flera gånger?

2020-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar om man i Sverige kan och får straffas för samma brott flera gånger dvs. om s.k. dubbelbetsraffning alt. trippelbestraffning är förenligt med svensk lagstiftning. Vad jag vet så är detta inte inte ok enligt gällande lagstiftning och då är min fråga vad gör man och hur aggerar man om man ändå blivit utsatt för detta och handläggning har gjorts genom hela rättsmaskineriet inkl. högsta domstolen ?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag kommer att använda mig utav rättegångsbalken och regeringsformen när jag besvarar din fråga. Rättegångsbalken kommer härefter att benämnas som "RB" och regeringsformen som "RF". Är det olagligt med dubbelbestraffning? I Sverige är det inte tillåtet med så kallad dubbelbestraffning. Har en dom vunnit laga kraft får frågan återigen alltså inte tas upp till prövning. Detta framgår av principen "ne bis in idem", som betyder "icke två gånger i samma sak" och som återfinns i 17 kap. 11 § 3 st RB. Det finns även ett förbud mot dubbelbestraffning i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR). Sverige har sedan lång tid tillbaka ratificerat EKMR vilket innebär att Sverige har förpliktat sig att följa konventionen. Enligt 2 kap. 19 § RF får inte svensk lag strida mot bestämmelserna i EKMR. Vad kan man göra om man blivit utsatt för dubbelbestraffning? Till att börja med kan man överklaga domen. Om alla de inhemska medlen är uttömda, dvs. om frågan kommit så långt som till högsta domstolen kan man istället söka sig till Europadomstolen. Domstolen är en del av av Europarådet och Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna - även kallat Europakonventionen. Anser man alltså att staten har brutit mot de mänskliga rättigheterna och mot konventionen (och alla de inhemska medlen är uttömda) kan man som enskild klaga hos Europadomstolen. Vad innebär ett beslut hos Europadomstolen?Att målet tas upp till prövning hos Europadomstolen innebär vidare inte att domen ändras och får annat utfall utan det innebär endast att domstolen konstaterar att en kränkning har skett. Däremot kan den klagande få skadestånd för att dennes rättigheter har kränkts. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga/frågor. Hälsningar,

Juridisk rådgivning

2020-09-29 i Domstol
FRÅGA |Jag skulle vilja ha hjälp med att stämma en person för osann partsutsaga och hans vän som vittnade under ed för falskt vittnesbördKan jag få sådan juridisk hjälp via lawline???mvh
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vi kan hjälpa dig hur du ska gå tillväga. Du kan nyttja vår gratis telefontjänst för juridisk rådgivning eller så kan du boka en tid med en av våra jurister här, där får du mer kvalificerad rådgivning. Det framgår inte vilket rättsområde tvisten är inom så vill informera dig om att för tillfället så hanterar vi inte ärenden inom straffrätt och skatterätt. Min rekommendation är att du börjar med att ringer in till vår telefontjänst där vi kan kolla mer specifikt hur vi kan hjälpa dig. Telefonnummer för rådgivning:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Vem kan polisanmäla en händelse och vem kan väcka åtal?

2020-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Gällande anmälan om vållande till kroppsskada måste det vara målsägande som gör anmälan? Det är min systers barn som fick en hjärn skada under förlossning. Trots att ctg kurvan var avvikande och till slut visade allvarligt asfyxi fortsatte personalen med förlossning. Måste föräldrarna till barnet göra polisanmälan eller kan jag göra det.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB).Vem som helst kan polisanmäla en händelse. Men endast en åklagare och en målsägande kan väcka åtal om vissa förutsättningar är uppfyllda (20 kap. 2 § första stycket och 20 kap. 8 § RB)Angivelsebrott kräver att målsägande anger brottet för att själva kunna väcka åtal mot den misstänkteUtgångspunkten är att brott lyder under allmänt åtal, vilket innebär en skyldighet för åklagaren att väcka åtal oberoende av målsägandes anmälan och inställning. Dock finns det undantag, s.k. angivelsebrott, där det krävs att målsäganden själv har anmält brottet för att åtal ska kunna väckas mot den misstänkte. Målsäganderätten är strängt personligt vilket innebär att ingen kan överta dennes ställning och väcka åtal, om inte den som blivit drabbad av brottet har avlidit (20 kap. 13 § första stycket RB). Åklagaren kan väcka åtal oberoende av målsäganden vid fall av grovt vållande till kroppsskada Gällande vållande till kroppsskada eller sjukdom får, om brottet inte är grovt, åklagaren väcka åtal endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal är påkallat ur allmän synpunkt (3 kap. 12 § första stycket BrB). Detta innebär att det måste röra sig om ett grovt fall av vållande till kroppsskada för att åklagaren, och inte din syster som är målsägande, ska kunna väcka åtal ifall din syster nu inte anmäler händelsen. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag (3 kap. 8 § andra stycket BrB). Jag kan inte bedöma hur allvarlig läkarnas risktagande var och kan därmed inte bedöma ifall det är grovt. Sammanfattningsvis måste det inte vara din syster som polisanmäler händelsen, men det måste vara hon som anger det eventuella brottet för att själv kunna väcka åtal. Detta gäller som sagt inte när det ifrågavarande brottet är grovt eftersom åklagaren då har skyldighet att väcka åtal oberoende av din systers inställning till händelsen. Jag föreslår att du anmäler händelsen till polisen och låter de ta det därifrån!Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Envarsgripande vid hemfridsbrott och hur kraftigt våld får användas?

2020-09-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |HejVid Hemfridsbrott på tomt eller mark dom är uppsåtligt, kan jag kvarhålla person/personer i väntan på polis? Om Ja, hur mycket kraft/våld får jag använda för att kvarhålla och har ålder på misstänkt person betydelse? Tänker ex 12åring som är inne på tomtmark för att palla äpplen vs 35åring som rekar för inbrott. Med vänliga hälsningar
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det korta svaret är att du i regel inte har rätt att hålla kvar en person som befinner sig på din tomt. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse.Kan man kvarhålla person i väntan på polis vid hemfridsbrott?När du skriver om att kvarhålla en person på brottsplatsen är det du syftar på är enligt lagens mening att göra ett envarsgripande, se 24 kap 7 § 2 st. rättegångsbalken (RB). I bestämmelsen framgår att ett envarsgripande får göras vid brott på vilket fängelse kan följa och om personen anträffas på bar gärning eller på flyende fot. Hemfridsbrott regleras i 4 kap 6 § brottsbalken (BrB) och avser situationen att någon tränger sig in i din bostad. Även tomt anses höra till bostad, dock inte större markägor som exempelvis skogsmark. Vid hemfridsbrott av normalgraden finns fängelse inte med i straffskalan, det är ett bötesbrott, vilket innebär att du vid hemfridsbrott av normalgraden inte har rätt att göra ett envarsgripande. Däremot för grovt hemfridsbrott, som regleras i samma bestämmelse, är straffskalan fängelse i upp till två år vilket innebär att vid grovt hemfridsbrott kan du ha rätt att hålla kvar personen på platsen. Frågan är då hur man avgör om det rör sig om hemfridsbrott av normalgraden eller ett grovt sådant, ledning för att avgöra detta kan ges av praxis (dvs. hur frågan tidigare har bedömts av Högsta domstolen). Hemfridsbrott av normalgraden eller grovt? Hur man ska bedöma om ett hemfridsbrott är grovt eller av normalgraden berördes i NJA 1990 s 315. Fallet handlade om en man som tog sig in i en annan persons lägenhet genom att krossa en fönsterruta under nattetid. Personen som bodde i lägenheten var inte hemma vid tillfället. Mannen framhöll att han varit kraftigt berusad och till följd av detta tog fel på lägenhet, han hade en vän som bodde i samma hus och trodde att vännen bodde i den aktuella lägenheten. Högsta domstolen säger här i sina domskäl att det inte finns några generella kriterier för när ett hemfridsbrott ska bedömas som grovt eller av normalgraden, det beror av omständigheter från fall till fall. Vidare säger HD att när någon tränger in i bostad genom inbrott bedöms detta typiskt som grovt hemfridsbrott men att det kan finnas förmildrande omständigheter som föranleder annan bedömning. I detta fall kom man fram till att brottet skulle bedömas som hemfridsbrott av normalgraden, anledningen till detta var bland annat att mannen varit berusad och tagit fel på lägenhet. Genom detta rättsfall vill jag illustrera att skiljelinjen mellan hemfridsbrott av normalgraden och grovt brott inte är helt klar men att det med tanke på HD:s uttalande inte bör ses som ett grovt brott att endast vistas på någons tomt, eftersom det är ett klart mindre intrång än att faktiskt ta sig in i någons bostad. Jag kan inte heller hitta något rättsfall som talar för att det skulle vara grovt hemfridsbrott att befinna sig på annans tomt. Hur mycket våld får man använda vid envarsgripande?Vid ett envarsgripande får man vissa befogenheter som regleras av 10 § Polislagen. Denna bestämmelse ger tillåtelse att bruka våld som är försvarligt utifrån omständigheterna. Bestämmelsen är också ett uttryck för behovsprincipen och proportionalitetsprincipen, våldet du använder måste alltså vara behövligt i situationen samt proportionerligt till brottet och situationen. Som huvudregel kan man tänka att du aldrig får använda mer våld än vad du själv blir utsatt för.Eftersom din fråga även gällde om det är någon skillnad i hur mycket våld man får bruka våld mot en tolvåring jämfört med en vuxen vid ett envarsgripande vill jag lägga till något om unga lagöverträdare. Trots att personen är tolv år kan denne fortfarande begå brott men inte dömas till påföljd, detta följer av 1 kap 6 § BrB. Detta innebär att en envarsgripande i praktiken får göras även när det gäller minderåriga. Man måste dock beakta 10 § Polislagen, proportionalitetsprincipen och behovsprincipen och kanske ställa sig frågan om det kan anses proportionerligt och behövligt att som vuxen brotta ner och hålla kvar ett barn? Detta skulle nog gällande de flesta brott inte anses vara fallet, snarare skulle den vuxne själv kunna bli åtalad för misshandel i en sådan situation. SammanfattningsvisEnvarsgripande är tillåtet om du påträffar en person på brottsplatsen eller på flyende fot ifrån denna och om brottet har fängelse i straffskalan. Att vistas på någons tomt skulle förmodligen ses som hemfridsbrott av normalgraden, vilket endast har böter i straffskalan. Detta innebär att du inte får göra ett envarsgripande om någon befinner sig på din tomt. Om det skulle röra sig om ett brott som har fängelse i straffskalan får du vid envarsgripande bara använda försvarligt våld, det måste vara både behövligt och proportionerligt utifrån situationen. Med detta i åtanke bör du ha rätt att använda mer våld mot en vuxen än ett barn eftersom det förmodligen krävs mer för att få en vuxen att kvarstanna på platsen.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar

Om en domstol i ett annat land inte följer lagarna kan jag då klaga hos ett annat land/instans?

2020-09-28 i Domstol
FRÅGA |Om en domstol i ett annat land inte följer lagarna kan jag då klaga hos ett annat land/instans?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Om du känner att en domstol i ett land inte följer lagarna och du anser att dina mänskliga rättigheter har kränkts och att du har blivit illa behandlad kan du inte klaga hos ett annat land/instans. Det du däremot kan göra är att gå till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Europadomstolen är en del av av Europarådet och Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna - även kallat Europakonventionen. För att kunna klaga hos Europadomstolen krävs det dock först att alla inhemska rättsmedel är uttömda. Dvs. målet måste ha prövats i tingsrätten, hovrätten och högsta domstolen innan du kan ta vidare målet till Europadomstolen. Att målet prövas i Europadomstolen innebär vidare inte att domen ändras och får annat utfall utan det innebär endast att domstolen konstaterar att en kränkning har skett. Domstolen kan däremot även berättiga skadestånd för eventuella skador som kränkningen har orsakat. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen! Hälsningar,